Uppenbar risk att Ryssland provoceras till krig i Europa?


Denna artikel har skrivits av samhällsdebattören Leif Elinder, som även tidigare bidragit med intressanta artiklar till bloggen. Den har tidigare publicerats i Västerbottens-Kuriren. Västerbottens-Kuriren Han belyser en svårbedömd viktig aspekt då det gäller läget i Europa.
Den publicerades för precis ett år sedan, men är minst lika aktuell idag. Vilket artikeln i eftermiddags visar. Stora Nato-övningar – Försök att skrämma Ryssland i aldrig skådad omfattning

Därfår ny publicering!

Artikeln.

Riskerna för ett kärnvapenkrig i Europa ökar och är egentligen större nu än någonsin under kalla kriget. Natos expansion är den huvudsakliga förklaringen. Natoinstallationer nära Ryssland, med uppgift att ge Västalliansen och USA en ”förstaslagsförmåga” skapar ett allt starkare tryck på Ryssland att ”slå till först” i händelse av ett tillspetsat läge.

Domedagsklockan är en symbolisk klocka, som används av en grupp vetenskapsmän för att visa hur nära mänskligheten står inför ett kärnvapenkrig. Detta illustrerar man genom att man anger antalet minuter som finns kvar till ”midnatt” – alltså ett fullskaligt kärnvapenkrig. För fyra månader sedan flyttades klockan fram en halv minut och klockan står nu på 2 1/2 minuter före midnatt.

Samma forskargrupp ger ut tidskriften ”The Bulletin of the Atomic Scientists”. I tidskriftens senaste nummer (mars 2017) varnar tre högt ansedda vetenskapsmän, Hans Kristensen, Matthew McKinzie och Theodore Postol, för en ytterst oroande utveckling – såväl politiskt som militärstrategiskt – när det gäller riskerna för ett kärnvapenkrig.

Under det kalla kriget rådde MAD-doktrinen (Mutual Assured Destruction, ömsesidig garanterad förstörelse). Denna utgick från att de båda stormakterna hade tillräckligt mycket kärnvapen att för att utplåna varandra i händelse av krig. ”MAD” åstadkom således en terrorbalans vars effekt var att risken för krig minskade.

MAD-doktrinen övergavs för drygt tio år sedan. Tidskriften Foreign Affairs – som representerar USA:s utrikespolitiska etablissemang (”The Council on Foreign Relations”) – publicerade i mars 2006 en artikel med rubriken ”The Rise of U.S. Nuclear Primacy” författad av Keira Lieber och Daryl Press. Här konstaterades att USA:s militärstrategiska mål nu inte längre var en förlängning av MAD. Nu är målet att USA vid ett framtida kärnvapenkrig ska segra.

En sådan seger förutsätter dock att USA tillägnar sig vad man kallar en ”förstaslagsförmåga”. Genom att angripa först, omintetgör man motpartens förmåga att slå tillbaka. Detta ska ske dels genom att slå ut icke avfyrade missiler i sina avfyrningsramper (silos) dels genom att skjuta ner redan avfyrade missiler med antimissiler.

Följande talar för att USA:s ”förstaslagsförmåga” håller på att bli en verklighet:

l En förstaslagsförmåga är numera en central del i USA:s planering,

l Antalet länder i Nato som nu omringar Ryssland har sedan Sovjetunionen upplösning ökat från 16 till 29 länder.

l Natos militära utgifter överskrider Rysslands tiofaldigt och det amerikanska kärnvapensystemet planerar man att uppgradera med ”en trillion (12 nollor) dollar”.

l Installation av ”super-tändrör” – en ny teknologisk innovation – på samtliga ubåtsbaserade missiler, vilket innebär att man nu med 90 procents sannolikhet kan slå ut alla kärnvapenmissiler som befinner sig i sina silos.
Kärnvapen 170511 kjernefysisk-angrepDiagrammet visar hur djupt dessa nya USA-kärnvapen slår ner i jordytan. Den nya tekniken kallas («super-fuze»,”super-tändrör.”)
Denna teknik kan kanske slå ut i stort sett hela den ryska systemet av strategiska kärnvapenmissiler.

l Fortsatt utbyggnad av antimissilsystemet Aegis. Ett system som tillåter att antimissilerna också kan avfyras från fartyg.

Efter Sovjetunionens fall har Ryssland från en låg nivå fördubblat sina försvarskostnader. Men Rysslands militära utgifter utgör enligt Stockholms internationella fredsforskningsinstitut, Sipri, fortfarande mindre än en tiondel av Natos totala utgifter och mindre än en tredjedel av Natos försvarskostnader i Europa. Det finns därför skäl att – precis som Siemon Wezeman på Sipri – ifrågasätta om Rysslands militära styrka utgör ett seriöst hot mot Nato.
Kärnvapen B61Moderna små B612-kärnvapen från USA -dödar kanske bara 10 000 direkt
William Perry, amerikansk försvarsminister 1994-1997, har påpekat att risken för ett kärnvapenkrig nu är större än vad den någonsin var under det kalla kriget. Då får man betänka att det under Perrys ämbetsmannaperiod vid tre tillfällen var ytterst nära att ett kärnvapenkrig startade av rent misstag.

Det som Ryssland i dag fruktar är dock så kallade ”dekapiterade” anfall som utgår från Natoinstallationer i Rysslands närområde och som slår ut ledningscentraler.

Ryssland saknar nämligen ett rymdbaserat infrarött varningssystem som tidigt skulle kunna förvarna vid ett anfall. Rysslands varningssystem är i stället knutet till ett markbundet radarsystem. Ett sådant system ser inte över horisonten. Av det skälet får Ryssland vid angrepp bara halva förvaringstiden jämfört med USA.

Hur skulle USA uppträda mot en fientligt inställd militärallians med kärnvapen och missiler i dess närområde? Kubakrisen 1962 ger ett konkret svar på den frågan. Mest oroande är dock det förhållandet att den förstaslagsförmåga, som USA nu tillägnar sig, skapar ett allt starkare tryck på Ryssland att slå till först.
Kärnvapen stor
Det förefaller sannolikt att en sådan rysk motreaktion i första hand kommer att riktas mot missilbestyckade Natobaser som ligger närmast den ryska gränsen – alltså baser som kan användas för blixtanfall som Ryssland inte hinner reagera på förrän det är för sent.

På ett ekonomiskt forum i St. Petersburg juni 2016 – då frågan om avspänning mellan stormakterna kom upp – vädjade Vladimir Putin till en grupp utländska journalister med bland annat följande ord: ”Vår amerikanska partner fortsätter att bygga ut sitt missilförsvarssystem, man åberopar ett hot från Iran som inte existerar, man ljuger och man förstår inte hur farligt detta är …

En skeptiker kan ställa sig frågan vad Ryssland har att vinna på ett förstaanfall om USA kommer att vedergälla. Lika relevant är frågan huruvida USA är berett att bära riskerna för en vedergällning så länge som landets eget territorium inte kränkts.

I bägge situationerna framstår Europa som den stora förloraren.”

Några artiklar om kärnvapen och NATO på denna blogg 2016-2017.


Mycket stor risk för kärnvapenkrig
Omtänksam Obama besöker Hiroshima, moderniserar USA:s kärnvapen
Krigshot och kärnvapen på Korea-halvön
Krigiska Saudiarabien säger att man har kärnvapen – Vad säger FN och ”Världssamfundet”?
Förbjud kärnvapen för en fredligare framtid!
Varför ska man ha krigsövningen Aurora 17?
Värdlandsavtalet ger faktiskt NATO möjlighet att placera kärnvapen i Sverige
USA ska undersöka EU- och NATO-kritiska partier i Europa – hybridkrigföring i kubik.
NATO-utredningen presenteras idag- Sverige, NATO och säkerheten
DN:s ohållbara argument för NATO-medlemskap
Stellan Skarsgård NATO-motståndare – rapport från mötet
Putin om det kalla kriget och NATO
Majoritet i Sverige mot Värdlandsavtalet med NATO
NATO:s övergrepp mot Serbien och andra
NATO stiger i land på svenska Utö
Regeringen JO-anmäls för NATO-samarbete och handelsavtal
Sveriges enögda rekrytering ska lära propaganda av NATO
SD böjde sig för NATO-lobbyn
NATO:s stora krigsövning i Polen mot Ryssland
NATO:s Breedlove konspirerade mot Obama, ljög samt påverkade Sverige
Bombkriget mot Serbien och skapandet av USA:s klientstat Kosovo
Gorbatjov:NATO ökar risken för världskrig – kan vi hejda det

i Andra om: , , , , , ,, , , , ,
, , , Ukraina, , , ,, , , , , , ,


18 svar till “Uppenbar risk att Ryssland provoceras till krig i Europa?”

  1. USA saknar fullständigt kapacitet att erövra Ryssland. Varför publicerar du detta snömos, dessa rena fantasier? Det finns inga arméer i väst som kan erövra territorium. Det krävs en slags numerär för att ta fiendens territorium. Det har funnits två västinitierade angrepp på moder Ryssland, Napoleon med sin Grande Armé, och Hitler. Ingen av dem hade armé nog. USA har inga planer och inga resurser för att erövra Ryssland. Det saknas ett flertal nollor i USA´s truppmönstring, det saknas miljoner av soldater.

    Antimissilsystemen sätts upp för att skydda Europa från missiler från mellanöstern, främst Iran förstås, de räknar alla med att Iran skaffar sig både vapen och vapenbärare. Annars kommer vi snart att vara utsatta för utpressning. Vilket kan ske ändå.

    Ryssland har kärnvapen på atomubåtar, precis som USA. Förstaslagsförmågan är hittepå, terrorbalansen baseras på att det land som angriper kommer att drabbas svårt svarsangreppet. USA har inte förslagsförmåga, och använde aldrig kärnvapen vare sig mot Sovjetunionen eller Kina på den tiden när USA hade förstaslagsförmåga, dvs 1945-49.

    • Tack för synpunkter. Det finns mycket olika värderingar och synpunkter. Jag tycker att det är värdefullt att Leif Elinders uppfattning kommer fram till debatt.

    • Egendomlig information om missiler, missilerna i norra polen ska stoppa ett anfall från iran???? Dom har en räckvidd på 10 mil dom kan ju inte skydda ens skydda den polska huvudstaden. Men dom kan nå den ryska Östersjöflottan i Kaliningrad.

      • ervin:

        1. Missilförsvaret är till för att försvara sig mot inkommande missiler och de skjuter man ner när de närmar sig, inte när de befinner sig flera hundra mil bort (t.ex. i Iran, eller i Ryssland). 10 mils räckvidd är mer än nog för detta. Sätt dem precis vid gränsen och inga inkommande missiler når in i landet.

        2. Missilförsvaret skjuter iväg missiler mot inkommande missiler, inte mot fartyg. De är alldeles för klena för detta.

    • Håller helt med dig Snömos. Att hävda att USA förbereder en invation av Ryssland är inget annat än rent trams och syftar inte till någonannat än att användas som ursäkt för fortsatt rysk aggresion. När Hitler anföll Sovjet hade han 4.5 miljoner man vilket senare visade sig vara för lite. I jämförelse kan nämnas att efter den senaste tidens amerikanska uppladdning i Europa har USA drygt 60.000 soldater här. Med andra ord runt 1% av antalet soldater som hade behövts för en invation av Ryssland.

      Samma sak gäller resonemanget att USA skulle ha kapacitet att slå ut de ryska kärnvapnen är också rent nonsen. Ryssland har 16.000 kärnvapen varav runt 6.000 är aktiva. Även om USA mot all förmodan skulle lyckas slå ut eller skjuta ner 90% av dem skulle de resterande 10% ändå förvandla alla större städer i USA till grus.

  2. Om vi antar att politiker är rationella, inte för vår räkning, men för sin egen, så är kalkylerade överfall på motståndare med betydande kärnvapen på gömda atomubåtar uteslutet. Faran ligger snarast i fel på varningssystemen, där A tror att B skickat sina missiler, därför att det visas på en skärm som visar annat än verkligheten. Dessa krigsförlopp har redan hotat några gånger, och gjorts film av, de hindrades av den mänskliga faktorn. Maskinerna gjorde fel, människan rätt.

    Det märks att du inte har en aning om militära spörsmål. Det finns en kontinuerlig global rustning, där bägge sidor hela tiden ökar sin tekniska förmåga. Bla har Ryssland tillgång till rakettorpeder och missiler som går i fem ggr ljudhastigheten, de hotar USA´s flotta globalt. USA har mer träffsäkra kärnvapen, Ryssland kontrar med större.

    Europa måste ha skydd mot inkommande missiler från mellanöstern. Att Putin tycker de kan användas mot Ryssland får man leva med. Han borde inte förse Iran med kärnteknik och robotar. Närmsta vägen mellan USA och Ryssland går över Nordpolen, ABM-system mellan väst och mellanöstern i Rumänien ligger på vägen mellan europa och mellanöstern, inget annat.

  3. Den grundläggande amerikanska försvarsdoktrinen är den som Europa inte vill vidkännas. Den lyder: ”Vi offrar inte Chicago för att rädda München”. Dvs. gärna provocera Ryssland och övriga Europa mot varandra, men inte så långt att Ryssland skulle vedergälla mot den nordamerikanska kontinenten.
    Ett grundläggande problem ligger på det ideologiska planet, där USA öppet deklarerar den amerikanska exceptionalismen. USA kräver överhöghet och accepterar inte jämbördiga relationer. En glidande rörelse inleddes redan under Ronald Reagans tid då Sovjetryssland hade hamnat i ekonomiska trångmål och teknologiskt kom på efterkälken. USA uttnyttjade detta genom olika provokationer. Man simulerade förberedelser för ett fullskaligt angrepp för att se vilka Rysslands första steg skulle bli för att värna sig. Ryska generaler gick i taket, USA lekte med elden utan att fatta att reaktionstiderna var korta och att motparten måste ta i beräkning att ett verkligt anfall var i antågande.
    Den ensidiga uppsägningen av ABM-avtalet 2001 var tydligast tänkbara signal till Moskva om att USA hade som mål att uppnå dominans. USA antog att Ryssland var så försvagat att de inte längre skulle kunna parera ett sådant drag. I stället för att tänka balans och nedrustning inom dessa ramar, har USA ständigt strävat efter dominans, detta ända sedan Hiroshima som mer än något annat var en demonstration till den övriga världen. I kampanjtalen lovade Obama att kärnvapnen skulle avskaffas – något som Gorbatjov föreslog till Reagan, men som denne avvisade – och avslutade sin ämbetsperiod med ett gigantiskt upprustningsprogram.
    Det bör redan vara tio år sedan då president Putin blev intervjuad av en tysk Spiegel-redaktör, som frågade om missilförsvaret mot Iran. Putin brast ut i ett avmätt skratt, och frågade redaktören om han på riktigt tror på sådana ursäkter; ”det är klart att det är mot oss som vapensystemen är avsedda”.
    Precis som Kina, Indien och Ryssland kan utveckla ett fredligt samarbete sinsemellan, borde västmakterna kunna göra det. De koloniala tankemönstren är dock djupt rotade och ur dem växer en överlägsen, aggressiv självrättfärdighet som måste brytas, annars kan slutpunkten bli en sammandrabbning som ingen vill se.

  4. Tack Jan Nybodas för kompletterande fakta.
    Varför ”Snömos” är så angelägen att ge sig ut på hal is förstår jag inte.

  5. Om stormakternas syn på terrorbalansen:

    ”President Putin has expressed deep opposition to the idea of Sweden joining NATO, calling its potential membership of the U.S.-led alliance a “threat” that would need to be “eliminated.” –

    “If Sweden joins NATO this will affect our relations in a negative way because we will consider that the infrastructure of the military bloc now approaches us from the Swedish side,” “We will interpret that as an additional threat for Russia and we will think about how to eliminate this threat.”

    http://www.newsweek.com/vladimir-putin-vows-eliminate-nato-threat-sweden-joins-619486

    PS Vad hade USA gjort om ”the infrastructure of a nuclear armed foreign military bloc was approaching” the US from (for example) Cuba and Mexico?

  6. Risken för krig i europa mellan Ryssland och väst är borta sen sovjetunionens fall. Det enda scenario det fanns något fog och några resurser för, de röda pansararméerna rullande västerut genom land kontaminerat av taktiska kärnvapen, upphörde när den röda massarméns finansiering fökk bort. Där finns ingen massarmé som kan erövra motståndarens mark.

    Att Putin inte vill ha Sverige i Nato är självklart och grundläggande. Då blir svensk skärgård hemma för natos ubåtar, de svenska ubåtarna blir natos, Ryssland blir mycket mer instängt i finska vikens djupa säck och Kaliningrad, och vet aldrig vilka hot som gömt sig under vatten mellan kobbar och holmar. Nu är svensk skärgård tummelplats för ubåtar från både öst och väst, de övar sig på uppgörelsen om vem som ska kontrollera den. Själva har vi abdikerat.

    Svenskt medlemsskap i Nato vare sig ökar eller minskar säkerheten. Vi är ett delmål för bägge sidor oavsett vad vi själva vill. Är vi inte med i Nato kommer bägge sidor att säkra vår skärgård och luftrummet mot den andra, är vi med i Nato kommer Ryssland förstår att angripa Nato i skärgården och luftrummet.

    Å andra sidan har ingendera sidan avsikten, och därför ej heller numerären, att utföra operationer med avsikten att erövra territorium. De sysslar bägge med strategisk planering för framtida eventualiteter. Det enda vi gör är att suga på nato-nappen. För eller emot.

    • Snömos
      ”Svenskt medlemskap i Nato vare sig ökar eller minskar säkerheten” Nato är den utan konkurrens mest aggressiva parten i det spel som pågår. Jag tror inte heller att NATO tänker anfalla Ryssland, men att ansluta sig till krigshetsarna kan bara ha en effekt, nämligen att minska säkerheten. För ett litet land som Sverige är detta en vanvettig utrikespolitik. Vi borde naturligtvis vara en kraft för fred i världen och inte tvärtom.

  7. Texten och kommentarerna är i stort sett i linje med det militärindustriella komplexets önskemål. De orsakar panik och kaos som gör att människor slutar använda hjärncellerna och istället lyder ledare i blindo vad gäller kapprustning och de krig som dessa ledare kommit överens om bakom lyckta dörrar.

    När en stormakt planerar att angripa en annan stormakt så vet ledarna, om de inte är helt felinformerade, att det med 99% innebär ett sannolikhet självmord. Således är det ytterst osannolikt att det sker.

    Ett litet land om blir vasall till en stormakt kan i princip liknas vid ett självmordsförsök med 100% garanterad dödlig utgång vid ett eventuellt kärnvapenkrig. Att länder väljer att vara vasaller till kärnvapenmakter är således ännu märkligare, anser jag, såvida det inte skett genom en statskupp, öppet eller hemligt.

    Kärnvapenmakter kan redan ha placerat kärnvapen i varandras städer, men det tänker de i sådana fall givetvis inte tala om. Det vore dåligt för det militärindustriella komplexet som vill sälja kärnvapenbärare och bunkrar. Med noll sekunders reaktionstid finns det nämligen ingen poäng med en bunker.

    Det officiella spelet roar sannolikt psykopaterna och det skrämmer sannolikt människorna till lydnad OCH det är därför jag anser att man bör tala mer lugnande även om man visar upp realiteterna.

    Det alla monopolkapitalister i världen vill ha, på alla sidor, är med mycket stor sannolikhet den kontinuerliga och relativt avgränsade kapitalistiskt motiverade konflikten som håller deras krigsmaskineri rullande.

    Terrorism är helt ok för monopolkapitalisterna så länge det drabbar vanliga oskyldiga, men ingen av dem vill ha kärnvapenkrig som drabbar dem själva. Därför blir det förmodligen inget kärnvapenkrig.

    Kommunism, socialism och en vaken demokrati som finner vägar runt den militärindustriella korruptionen är däremot inget som någon oligark föredrar. Då föredrar de hellre att bokstavstroende aggressiva religioner som sprider sig så att folket kan kontrolleras enkelt genom dem och att de genom dem kan skapa mer krig. De är nämligen kortsiktigt smarta precis som Nisse från Hökarängen.

    Tänk på det när du ev. vurmar för någon religion, att Jesus gick ifrån sin religion. Han var likt vilken ateist som helst. Han förkastade den av prästerskapet pådyvlade guden och sade att den nya guden fanns i varje människas hjärta. Jesus fann lugnet i meditationen tillsammans med medkänsla och insikt.

    Panik leder inte till lugn. Meditation, psykologi och filosofi kan leda till mer lugn, medkänsla och insikt och är det inte så så rätta mig gärna!

  8. Som president sade Obama om Förenta Staterna ”We are the indispendible nation”. Alltså är alla andra länder dispensable eller umbärliga enligt amerikanerna.