Ger värdlandsavtalet NATO möjlighet att placera kärnvapen i Sverige!?

Nu är värdlandsavtalet verkligen på tapeten igen genom en artikel av riksdagsman Stig Henriksson (v) i ETC. http://www.etc.se/debatt/forsvarsministern-avfardar-befogad-kritik
Stig Henriksson skriver (något avkortat av mig) bl.a. att ”Försvarsminister Peter Hultqvist (S) har gjort våldsamma utfall mot kritiker av värdlandsavtalet som han anser är skyldiga till ”en systematisk spridning av lögner”. Kritiker omnämnts i ordval och tonläge som om de vore landsförrädare och Putin­agenter. Särskilt angrips de som kritiserar huruvida Sverige kan bli utplaceringsort för kärnvapen. Men ingenstans i värdlandsavtalet eller i departementsskrivelsen nämns kärnvapen.
Peter Hultqvist
Det finns inget undantag mot att placera ut eller transportera kärnvapen i Sverige. För Nato ingår kärnvapen som en integrerad del av strategin men Sverige har inte ens försökt utverka ett löfte att slippa få kärnvapen stationerade i vårt land i värdlandsavtalet. Nato-landet USA vägrar principiellt att uppge om deras örlogsfartyg i svenska hamnar har kärnvapen ombord eller inte. Norges och Danmarks förbud som ofta nämns i debatten går inte att kontrollera efterlevnaden av och gäller bara i fredstid. Enligt Nato-doktrinen är kärnvapen är en central komponent i Natos sammanlagda förmåga för avskräckning och försvar. Nato har fortfarande en doktrin om ”first use” som innebär att man tar sig rätten att använda kärnvapen även när motståndaren inte använt dem. (Slut mitt utdrag av Stig Henrikssons artikel).

Tillägg kl 14.25, 7 timmar efter publiceringen. . Av kommentatorn M har jag fått följande viktiga information ”Pierre Schori och Maj Britt Theorin om värdlandsavtalet med Nato:

”Vi ser det som positivt att försvarsminister Peter Hultqvist klargjort att några kärnvapen inte ska placeras på svensk mark och inte heller Nato-baser.” (??) ”Då är det desto viktigare att regeringen i sin proposition slår fast hur värdlandsavtalet inte får tolkas, det vill säga: att kärnvapen under inga omständigheter får placeras på svensk mark och att avtalets skrivningar om baseringsområden inte kan avse Nato-baser på svensk mark.
Formuleringen ”kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller närområdet” är visserligen ensidigt svensk och inte bindande men väldigt nära artikel 5 i själva Nato-avtalet. Det får till exempel inte innebära att Nato automatiskt har rätt att placera trupp på svensk mark vid en eventuell kris i Baltikum, något som Nato-förespråkare ser som ett huvudskäl för att gå in i Nato.”

http://www.aftonbladet.se/kultur/article22106659.ab

Hoppas de har rätt! Som framgår nedan har man i föreningen FIB/Kulturfront uppfattat att inget nämns i avtalet om kärnvapen. Men här behöver ingen motsättning föreligga mellan skrivet avtal, och senare klargörande av försvarsministern. Vilket kraft har det – i alla tider framöver?

Det känns nu relevant att påminna om det frivilligt insända remissvaret från föreningen FIB/Kulturfront om Avtal med Nato om värdlandsstöd.
Remissvaret.
Försvarsdepartementets PM ”Samförståndsavtal med Nato om värdlandsstöd”, Ds 2015:39 har skickats på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Styrelsen för föreningen som ger ut tidskriften Folket i Bild/Kulturfront tar tillfället i akt att skicka in sitt remissvar även om organisationen inte ingår bland dem som skall avge svar.

Remissvaret.
Försvarsdepartementets PM är föranlett av två avtal med Nato som den tidigare regeringen fattade preliminärt beslut om alldeles innan valet 2014. Det gäller samförståndsavtalet med Nato om s.k. värdlandsstöd enligt beslut den 4 september 2014 och tilläggsprotokollet till det s.k. statusavtalet PFF SOFA enligt beslut den 1 augusti 2014. Den tidigare regeringen avstod från att för allmänheten belysa vad dessa framförhandlade avtal innebär för svensk säkerhetspolitik. Tidpunkterna för regeringens beslut rörande dessa avtal, alldeles i slutskedet av den då pågående valrörelsen, medförde också att dessa avtals stora betydelse för svensk säkerhetspolitik aldrig blev föremål för offentlig debatt.
images (36)
Dessutom uttalade den tidigare regeringen att den avsåg att lämna proposition till riksdagen om bl.a. definitivt godkännande av avtalet skyndsamt, dvs. redan i slutet av 2014. Den efter valet tillträdande regeringen försköt emellertid frågan om propositionen nästan 1,5 år, till våren 2016. Mot denna bakgrund var mångas förhoppning att regeringen och försvarsdepartementet skulle utnyttja denna förlängda tidsperiod till att ordentligt belysa de säkerhetspolitiska aspekterna av de två avtalet. Den nu aktuella promemorian redovisar ingenting av detta utan är endast en avtals- och lagteknisk genomgång av konsekvenserna av de två avtalen.

Bristen på bredare analys

Denna brist på bredare konsekvensanalys är enligt föreningen mycket allvarlig och ett rent demokratiskt problem. Riksdagen och väljarkåren, dvs. ytterst allmänheten får därmed av regeringen inte ens en antydan om den stora säkerhetspolitiska förändring som avtalen möjliggör. Det innebär att frågor som rör den säkerhetspolitiska tryggheten för Sverige och dess medborgare omvandlas till en teknikalitet till skillnad från t.ex. frågor om medborgarnas trygghet vid ålderdom, sjukdom och ohälsa. De senare frågorna skulle i den politiska beredningen omöjligt kunna reduceras på det sätt som nu skett med Sveriges säkerhet. Det är mot denna bakgrund föreningen avger ett remissvar i frågan och vill peka ut några viktiga säkerhetspolitiska frågor för Sverige som promemorian går förbi.
NATO - militärer
Frågan om Nato-trupp, Nato-material och Natohögkvarter på svensk mark

Oavsett vad olika politiker idag uttalar som otänkbart eller osannolikt vad gäller konsekvenser av avtalen är det nödvändigt att klargöra vilka möjligheter de av regeringen fattade avtalen kan innebära. Det framgår således tydligt att de föreslagna avtalen och därtill hörande lagändringar medför att svenska regeringen snabbare och enklare kan bjuda in Nato-trupp, placera Nato-materiel och även förlägga ett särskilt Natohögkvarter på svensk mark, när regeringen så beslutar. Det är uppenbart att stormakter såsom Ryssland noterar detta och förbereder olika motåtgärder, dvs. detta förändrar det säkerhetspolitiska läget för Sverige.
Det innebär också att det som promemorian flera gånger nämner, underlättandet av övningsverksamhet i samverkan med Nato, av stormakter såsom Ryssland endast kan uppfattas som en bekräftelse på denna säkerhetspolitiska förändring. Avtalens inriktning i dessa frågor stämmer inte heller med regeringens uttalade mål för det svenska försvaret i andra sammanhang: ”Försvaret går från ett insatsförsvar till ett försvar med tydligare inriktning mot ett nationellt försvar” heter det som en sammanfattning av den försvarspolitiska inriktningen 2016-2020 på regeringskansliets hemsida. Vi kan således konstatera att – beroende på sammanhang – talar regeringen med kluven tunga.
Kärnvapen 150328
Frågan om kärnvapen på svensk mark.

Promemorian nämner inte frågan om placering av kärnvapen på svensk mark, vilket är anmärkningsvärt med tanke på Sveriges långa tradition av att motverka kärnvapen och deras spridning i världen. Det avviker t.o.m. negativt i förhållande till Nato-landet Norge som har begärt och fått ett undantag i sitt avtal med Nato just för utplacering av kärnvapen i fredstid. Betydelsen av detta undantag är emellertid begränsat eftersom bergrum och materiel i Norge är iordningställda för att ta emot kärnvapen vid allvarliga kriser och krigssituationer. Detta är väl känt av berörda stormakter såsom Ryssland. Det innebär således att Norge inte är undantaget från Natos s.k. kärnvapenparaply och de risker för användning av kärnvapen mot bl.a. Norge som det innebär. Vad värdlandsavtalet betyder för ökad risk för användning av kärnvapen mot Sverige i händelse av krig i Europa är en ytterst angelägen fråga att belysa. Frågan om kärnvapen i Sverige, som varit en stor politisk trygghets- och diskussionsfråga under hela efterkrigstiden, förbigås med tystnad i promemorian. Det är inte en seriös förberedelse inför riksdagsbehandlingen av värdlandsavtalet.

Den sammantagna bedömningen av den uteblivna analysen.

Den dåvarande försvarsministern Thage G. Peterson gav 1995 klartecken för avtalet för Sveriges deltagande i Natos partnerskap för fred. Han har dock därefter tydligt markerat att detta klartecken gavs i ett helt annat utrikespolitiskt läge som bl.a. innebar att många förväntade sig att Rysslands observatörsstatus i Nato skulle omvandlas till ett medlemskap i Nato. Så blev det inte, vilket han själv beklagar idag. I stället har avtalet om partnerskap om fred använts för att underlätta Sveriges deltagande i Natos krigsinsatser i Afghanistan, Libyen m.m.

Det finns därför anledning att befara att det grundläggande syftet med detta s.k. värdlandsavtal – bakom promemorians genomgång av det avtals- och lagtekniska – handlar om att underlätta svenskt deltagande i eventuella kommande krigsinsatser i Europa från Natos sida. Det finns några, kanske förtäckta, signaler i promemorian om detta. En sådan är att ordet alliansfrihet inte finns omnämnt.
NATO bevara_alliansfriheten_omsl_4
Mot denna bakgrund vill föreningen starkt avråda från att fortsätta arbetet med att förbereda riksdagen för att anta värdlandsavtalet utan i stället seriöst utveckla den historiskt framgångsrika alliansfriheten för att stärka säkerheten för Sverige och dess medborgare.

För Folket i Bild/Kulturfront

Torbjörn Wikland

Ordförande i föreningen Folket i Bild/Kulturfront

NATO-demonstration IV
intressant.se Wallström, , , , , , , ,

Remissvaret Nato-debatt på Kulturhuset Blekinge läns Tidning 29/9 Aktionsgruppen Nej till NATO Nyhetsbanken DN 19/4 SvD 18/9 SvD 19/9 Blogginlägg 15/9 DN 13/9 Globalresearch V Kozin 18/6 Pål Steigan 28/6 Pål Steigan 27/6 IBS Ukraina Deutsche Welle Sven Hirdman DN Debatt Aftonbladet 21/6 Nyhetsbanken DN 21/6 Wolodarski Washington blog Steigan 14/5 Steigan 17/5 DN 13/5 New York Times 16/5 Nuland i Kiev Post Pepe Escobar i Globalresearch Pål Steigan 27/4 Pål Steigan 21/4 Grardian 16/4 Expressen 21/4 DN 14/4 DN 17/4 Pål Steigan 14/4 Pål Steigan II 14/4 DN Kolumnen 7/4 Pål Steigan 6/4 Information från Ukrainas försvarsdepartement Namnuppropet Krypskyttarnas massaker på Majdan Peter Wolodarskis ledare 8/2 DN 8/2

  4 comments for “Ger värdlandsavtalet NATO möjlighet att placera kärnvapen i Sverige!?

  1. Gösta Lilja
    20 januari, 2016 at 11:12

    Våra folkvaldas lägenhetsaffärer, våldtäktsmannen Julian Assange och tryggheten och värmen i slakthuset Nato. Svåra frågor för svenskarna enligt allsköns massmedier och annan press för att nu låna ett uttryck från Grönköpings veckoblad. Staten borde kanske lagstifta om bostäder till folkvalda ministrar och statsråd så dom slipper ligga i nån pudaslåda och riskera att bli omhändertagna av Stockholms parkförvaltning?

    Ett tips till media. Det finns många människor (kanske svenskar?) med flera medborgarskap på fickan som på Guds uppdrag skaffar sig bostäder på stulen mark med stöd av väpnade styrkor och en demokratisk regering. Men det anses kanske som normalt? En normal maktutövning som bygger på utomrättsliga avrättningar och brott mot mänskligheten. Inget att skriva om med andra ord. Jag hävdar att man inte under en livstid kan studera denna demokratiska maktutövning utan att drabbas av obotliga skador vad gäller förmåga till empati och medmänsklighet. Ett bevis för detta är inte minst medias beskrivning av sanning och lögn, rätt och orätt, ont och gott, mitt och ditt.

    En viktig del i modern journalistutbildning tycks vara en uppövad förmåga till medbestämmande inom organisationen. Alltså förmågan att i alla lägen hålla med den som bestämmer. Artistisk frihet har ju tidigare åberopats som förmildrande omständighet vid bristande verklighetsuppfattning. En mer äventyrlig karriärväg idag med alla snokande bloggar och andra alternativmedia.

  2. M
    20 januari, 2016 at 14:18

    Pierre Schori och Maj Britt Theorin om värdlandsavtalet med Nato

    ”Vi ser det som positivt att försvarsminister Peter Hultqvist klargjort att några kärnvapen inte ska placeras på svensk mark och inte heller Nato-baser.” (??)

    ”Då är det desto viktigare att regeringen i sin proposition slår fast hur värdlandsavtalet inte får tolkas, det vill säga: att kärnvapen under inga omständigheter får placeras på svensk mark och att avtalets skrivningar om baseringsområden inte kan avse Nato-baser på svensk mark.

    Formuleringen ”kunna ge och ta emot militärt stöd från Nato vid kris eller krig i Sverige eller närområdet” är visserligen ensidigt svensk och inte bindande men väldigt nära artikel 5 i själva Nato-avtalet. Det får till exempel inte innebära att Nato automatiskt har rätt att placera trupp på svensk mark vid en eventuell kris i Baltikum, något som Nato-förespråkare ser som ett huvudskäl för att gå in i Nato.”
    http://www.aftonbladet.se/kultur/article22106659.ab

    Även Åsa Linderborg: ”Nato större hot än Putin. Säg nej till svenskt medlemskap – för fredens och demokratins skull”
    http://www.aftonbladet.se/kultur/article22096068.ab

  3. Peter Grafström
    21 januari, 2016 at 00:21

    I en allvarlig militär hotsituation bestämmer Natos ledning över hur resurser disponeras och placeras. Annars vore det ingen sammanhållen militär organisation utan en allians av självständiga styrkor och resurser. Räkna kallt med att dom kommer att placera kärnvapen. Eftersom motståndaren måste räkna med det kommer motmedlen mot oss bli därefter. Vi har bara nackdelar av att bli indragna.

Comments are closed.