Bombkriget mot Serbien och skapandet av USA:s klientstat Kosovo – del II


Detta är del 2 av ett gästblogginlägg av Lars-Gunnar Liljestrand, vilket är ett utdrag ur kapitlet ”Bombkriget mot Jugoslavien” från den för den politiskt intresserade oumbärliga boken ”Lagen mot krig – om FN-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen” av advokaten Rolf Andersson, advokaten Mats Björkenfeldt, juristen Per Boström och Lars-Gunnar Liljestrand, ordförande för FIB-juristerna (Celanders 2013). Boken kommer att recenseras här.
Lagen mot krig lagen_omsl_2

Att inlägget publiceras just nu beror på att New York Times rapporterar att Obamas administration studerar (det folkrättsvidriga och illegala) kriget mot Serbien som en möjlig förebild för ett angrepp mot Syrien utan FN-mandat, trots ett eventuellt veto av Ryssland. Jag poängterar att det finns inga belägg för att Syriens regering genomfört någon gasattack, men att det enligt Syriens regering finns belägg för att en sådan attack utförts av rebeller för ett par dagar sedan och att det enligt en oberoende FN-kommission i en rapport i början av maj finns starka indikationer att rebeller använt kemiska vapen tidigare.

På grund av sin längd publiceras inlägget uppdelat i två delar. Den första delen har publicerats här och här kommer nästa del som handlar om Kosovo.

Bombkriget 1999
Den tredje och sista fasen i krigen kom med USA:s och NATO:s bombningar av Serbien. Samtliga NATO-stater utom Grekland
deltog med större eller mindre insatser. Förspelet var Rambouillet-avtalet som USA förelade Jugoslavien. Avtalet var ett diktat
och ett ultimatum, som innebar en rätt för NATO att placera trupper på serbiskt territorium. Det ställde president Miloševic´
inför ett omöjligt val: säga nej till avtalet och riskera bombkrig eller godta NATO-trupper på Serbiens territorium och uppge landets nationella suveränitet vilket knappast någon statschef i något land skulle gå med på. Detta insåg USA och avsikten var att Serbien skulle säga nej så att bombningarna skulle kunna inledas.
Flygplan som bombar images

Bombkriget hade föregåtts av en massiv propaganda i västliga medier om påstådd etnisk rensning och massmord på Kosovoalbaner. Bombkriget 1999 pågick oavbrutet i 78 dygn (24 mars till 10 juni) mot landet, inklusive huvudstaden Belgrad,och bostadsområden, fabriker, broar, och elverk förstördes. NATO satte in över 1 000 flyg och bombade från hög höjd (5 000–7 000 m) och använde bland annat tiotusentals klusterbomber,vilket ledde till många civila offer. Uppgifter om antalet dödade går något isär. Det var 4 000 dödade och 10 000 sårade enligt Jugoslaviens tidigare utrikesminister Zivadin Jovanovi medan Independent Commission of Inquiry bedömde att ”flera tusen” civila dödades. Över 6 000 skadades allvarligt,varav 40 % var barn, och omkring 900 000 människor i centrala Serbien tvingades lämna sina hem för att undkomma bombningarna enligt International Action Center. För första gången sedan andra världskriget hade huvudstaden i en europeisk suverän stat som var medlem i FN bombats.
Fredsbomber untitled

Bombningarna saknade stöd i folkrätten och utgjorde ett öppet brott mot FN-stadgans våldsförbud. NATO intervenerade
i ett inbördeskrig till stöd för ena parten. USA motiverade politiskt kriget som en ”humanitär intervention” för att skydda kosovoalbaner i provinsen Kosovo från påstådd förföljelse från serbisk milis. I säkerhetsrådets debatt den 26 mars 1999 förklarade
USA:s representant: ”FN-stadgan innebär inte godkännande av väpnade övergrepp på etniska grupperingar eller att det internationella samfundet skall blunda för en växande humanitär katastrof. NATO:s åtgärder är fullkomligt berättigade. De är nödvändiga för att stoppa våldet och förhindra ytterligare avvikelse från fred och stabilitet i området. Förbundsrepubliken Jugoslaviens myndigheter skulle snabbt kunna få NATO:s aktioner att upphöra genom att inställa sina brutala attacker mot folket i Kosovo och röra sig i riktning mot ett fredsavtal.” Den brittiske utrikesministern Robin Cook uttryckte dock bekymmer över att det saknades säkerhetsrådsbeslut att bomba. ”Vi har problem med våra jurister”, klagade han för USA:s utrikesminister, som replikerade ”Skaffa nya jurister!” (Mamdani 2004).

Efter bombkriget har världen kunnat konstatera att någon massfördrivning av kosovoalbaner från Kosovo aldrig ägde rum innan kriget inleddes. Inte heller kunde några massgravar med dödade kosovoalbaner påträffas som det hade hävdats i propagandan
före bombkriget. Det kanadensiska rättsmedicinska team som efter kriget hade uppgiften att kartlägga dödandet av kosovoalbaner avbröt sin verksamhet i förtid och reste hem då de inte kunna finna några massgravar i Kosovo. En filmfotograf som följde teamet kommenterade USAs påståenden om att 100 000 till 200 000 kosovoalbaner dödats av serberna:”Detta var massakern som aldrig inträffat” (Globe and Mail 2 september 2004).

En massflykt skedde istället som en följd av bombkriget. Genomförandet av bombkriget – valet av mål,omfattningen och intensiteten – var inte heller styrt av några humanitära överväganden. Syftet var att tvinga Jugoslavien att acceptera NATO:s krav. Efter bombkriget ockuperade NATO Kosovo. Under NATO-ockupationen rensades de delar av provinsen som dominerades av albaner nästan helt från serber, judar och zigenare. Kosovo har efter kriget blivit en klientstat under västmakterna med erkännande från bara hälften av världens stater. USA kunde efter kriget upprätta sin största militärbas i Europa, Camp Bond Steel, i Kosovo. USA och de flesta NATOstaterna stödde 2008 Kosovos självständighetsförklaring.

Detta var i strid med FN:s säkerhetsråds resolution 1244, som avslutade kriget 1999. Resolutionen var den existerande grunden för Kosovos legala status. Resolutionen bekräftade alla medlemsstaters förpliktelse att värna om Jugoslaviens suveränitet och territoriell integritet. Serbien är idag det dåvarande Jugoslaviens efterföljarstat.

Resolutionen talar inte om oberoende för Kosovo, utan om ”väsentlig autonomi och meningsfull självadministration” – vilket var vad Serbien hade gått med på och föreslagit.


intressant.se, , , , , , , , , , ,, , , , , , ,

Kosovo som modell för folkrättsvidrigt USA-anfall mot SyrienNew York Times 24/8 DN 24/8 kl 14.21 SvD 24/4 emSvD 24/8
SvD 11/7 Expressen 13/7 DN 26/5 2012 Globalresearch DN antal miljardärer i Sverige Equality Trust DN 20/9 recension av Nina Björks bok

  2 comments for “Bombkriget mot Serbien och skapandet av USA:s klientstat Kosovo – del II

  1. 26 augusti, 2013 at 16:17

    I en intervju i radion kl 16.15 klargör FN:s förre rättschef Hans Corell att anfallet mot Kosovo var ett brott mot FN-stadgan.

Comments are closed.