President Maduros 12 segrar. Del 2

24/1 fick jag följande information, som är en liten ingress till denna artikel.
”CIA-chefen Mike Pompeo bekräftar att CIA ligger bakom de senaste sanktionerna mot Venezuela. I en intervju med nyhetsbyrån EFE säger CIA-chefen att Trump begärt att CIA skulle ta fram underlag för hårdare finansiella sanktioner mot ett flertal venezolanska ministrar och chefer inom försvarsmakten. CIA:s rapporter och rekommendationer resulterade i de senaste sanktionerna mot Venezuela som både USA och nu även EU infört.
Sanktionerna har torpederat den pågående dialogrundan mellan regeringen och oppositionen. Under pågående samtal i Santo Domingo mellan parterna, besökte USA-toppdiplomaten Thomas Shannon Spanien och Rajoy för att intensifiera attacken från USA och EU mot Venezuela. Experter menar att CIA och Trump har pressat för att EU ska både sabotera dialogen och införa liknande sanktioner som USA.”

Denna artikel av Ignacio Ramonet i Le Monde diplomatique 31/12 2017, spanska upplagan, har översatts av Eva Björklund och ställts till mitt förfogande. Tackar mycket för det.
Le Monde Diplomatique

Eftersom artikeln är så lång delar jag upp den i två delar. Här del 2, medan del 1 ganska nyligen har publicerats.President Maduros 12 segrar. Del 1 Det är en fördel att läsa den innan. Har tidigare publicerat artiklar på bloggen om Venezuela, där även fel och brister hos regeringen har uppmärksammats.

Artikeln fokuserar på Maduros framgångar som namnet anger. Detta innebär förstås inte att det inte kan finnas brister, felaktigheter och misstag av Maduro och hans regering. Sådant diskuteras i ”Venezuelas fragile revolution. From Chavez to Maduro” i oktobernumret av den socialistiska tidskriften Monthly Review.

Artikeln.
Och denna offensiv gynnade det som många trodde var omöjligt: två sensationella och definitiva valsegrar. Guvernörsvalen i delstaterna den 15e oktober, med seger i 19 av 23 delstater… Bland dem Miranda och Lara, två delstater där oppositionen sett till att så gott som utrota all socialpolitik. Och senare segern i Zulia, en strategisk delstat, med stor befolkning och stora viktiga olje- och gasfyndigheter…
Revolutionen vann också kommunalvalen den 10 december, och tog hem 308 av 335 borgmästarposter, dvs i 93 procent av kommunerna… Chavismen vann 22 av 24 delstatshuvudstäder, även Caracas. Och kontrarevolutionen bekräftade sin impopularitet med ett brant väljartapp: 2,1 miljoner förlorade röster.
Venezuela visade världen livskraften i sitt demokratiska systems. Det var det enda landet i världen som under ett år genomförde tre stora landsomfattande val… Där chavismen segrade i alla tre. Medan högern, demoraliserad av så många katastrofer efter varandra, splittrades upp, oenig, omtumlad… Ledarna angrep varandra. Anhängarna bedövade. Men de internationella beskyddarna vidmakthöll sitt stöd. Särskilt den mest aggressiva: USA:s nya president Donald Trump.
I enlighet med president Barack Obamas exekutivorder 8 mars 2015, som stämplade Venezuela som ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot USA:s säkerhet”, utfärdade Donald Trump under hela 2017 en rad sanktioner mot den Bolivarianska Republiken.
Trump 170407
Och alldeles särskilt den 11 augusti, då han hotade med militärt ingripande. I samtal med journalister på sin golfbana i New Jersey sa Trump: ”Vi har många alternativ för Venezuela, även ett möjligt militärt alternativ om det skulle behövas.” Senare, den 25 augusti inom ramen för den finansiella blockaden mot Caracas, förbjöd Trump ”alla personer, enheter, företag eller föreningar med juridiskt säte i eller verksamhet i USA att genomföra affärer med skuldebrev utfärdade av någon instans inom Venezuelas regering, som Venezuelas Centralbank eller det statliga företaget PDVSA.”
Dessa sanktioner syftar till att tvinga Venezuela att ställa in betalningarna på sin utlandsskuld, och utestänga staten och PDVSA från finansmarknader knutna till USA. Hindra Venezuela att använda skuldförbindelser för att få tag på hårdvaluta.

Lawrence Eagleburger, f.d. utrikesminister åt George W. Bush, hade öppet erkänt i en intervju i Fox News att Washington dragit upp riktlinjer för den ekonomiska krigföringen mot Venezuela: ”Vi bör använda de ekonomiska redskapen – försäkrade den f.d. utrikesministern – för att försämra Venezuelas ekonomi så att chavismens inflytande i landet och världsdelen rasar till botten […] Allt vi kan göra för att sänka den venezolanska ekonomin och skapa ett svårt läge, är av godo.” Den nuvarande finansministern Steven Mnuchin bekräftade officiellt att de nya sanktionerna syftade till ”att strypa Venezuela”.

Inför så fräcka angrepp förklarade Nicolás Maduro att några inställda betalningar blir det inte fråga om. Till att börja med för att Venezuela är det land i Sydamerika som bäst skött sina skuldbetalningar. Under de senaste fyra åren har Caracas betalt 74 miljarder US dollar… Och därför att regeringen ”ständigt upprättar en tydlig strategi” för omförhandling och omstrukturering av utlandsskulden. Presidenten fördömde fiendens försök att isolera Bolivaranska Republiken finansiellt och göra det omöjligt att få lån. För att strypa landet bit för bit. De vill skrämma privata investerare, så att de inte köper skuldförbindelser, och inte deltar i omförhandlingar av utlandsskulden, och inte investerar. Nicolás Maduro förklarade att förutom blockaden utsätts Venezuela för en regelrätt ”förföljelse”, där länder som Kanada och EU-länder deltar. En aktiv förföljelse mot handeln, bankaffärerna och de finansiella åtgärderna.
Maduro 180113
Men Maduro lyckades avvärja dessa angrepp. Och förvånade än en gång sina motståndare när han den 3 november bildade en Kommission för att befästa återfinanseringen och omstruktureringen av utlandsskulden, med syfte att övervinna de finansiella angreppen. ”Vi ska helt och hållet reformera utlandsbetalningarna och uppnå balans” – förklarade han. ”Vi ska bryta upp de internationella schemana.” Och så blev det: Några dagar senare, i trots mot finansblockaden, och som första steg till den omförhandling och omstrukturering som presidenten föreslagit, anlände en grupp långivare till Caracas för sammanträden med regeringen. De kom från USA. Panama, Storbritannien, Portugal, Colombia, Chile, Argentina, Japan och Tyskland.
Det var en otvetydig seger för president Maduro. 2017. 7.

Här är det läge att förklara att denna fjärde generationens konflikt mot Bolivarianska Revolutionen har flera fronter och innefattar fyra parallella krig:
1. Ett upprorskrig, planerat av experter på omstörtande verksamhet, sabotage och masspsykologi, med legoknektar, cykliskt återkommande kriminellt gatuvåld (guarimba) och terroristangrepp mot militärförläggningar, militära mål och landets infrastruktur (elnät, raffinaderier, vattenförsörjning, etc.;)
2. Ett mediekrig, med press, radio, teve och sociala medier som bildar en ny armé för att med planerad propaganda tämja samvetena och förföra hjärtana;
3. Ett diplomatiskt krig med trakasserier i internationella fora, framför allt i OAS, och i den så kallade ”Limagruppen” dit USA, Kanada och EU normalt sällar dig. Och
4. Ett ekonomisk och finansiellt krig med hamstring, brist på livsmedel och läkemedel, valutamanipulationer via olagliga växelkontor, för att framkalla inflation, bankblockad och förvrängning av landets risknivå.
När det gäller risknivåer är det viktigt att inte glömma att under de senaste fyra åren, som sagt, har Caracas betalat sina skulder som sig bör, utan undantag, omfattande över 74 miljarder US dollar. Vilket borde ha sänkt risknivån drastiskt. Så det innebär ingen risk att låna till Venezuela som visat sig religiöst noggrann i sina betalningar. Men den formella risknivån har ändå skrivits upp… Enligt JP Morganbanken sätts risknivån för närvarande till 4 820 punkter, dvs 38 gånger högre än för Chile, som har samman förhållande mellan skuld och BNP som Venezuela… Det är det höga pris Venezuela får betala för att demokratiskt ha valt ett socialistisk politiskt system.

När det gäller bankblockaden under 2017, och särskilt efter Donald Trumps sanktioner, har de ensidiga kontraktsuppsägningarna mångfaldigats.Till exempel, i juli informerade mellanhanden Delaware att dess uppdragsgivare, PNC-banken i USA, vägrat acceptera medel som kom från PDVSA. I augusti informerade Novo Banco de Portugal att det på grund av USA-bankernas blockad var omöjligt att genomföra Venezuelas dollartransaktioner. Senare kunde inte heller Bank of China Frankfurt, allierad med Caracas, genomföra Venezuelas betalning av 15 miljoner US dollar till kanadensiska gruvbolaget Gold Reserve… I november fick Caracas tillbaka de 39 miljoner dollar som de betalt för livsmedelsinköp inför julen, för mellanhandsbankerna vägrade hantera pengar från Venezuela.
Och i början av september blev det bekant att finansföretaget Euroclear, filial till USA:s JP Morgan, blockerade en betalning från Venezuela på 1,2 miljarder US dollar för inköp av läkemedel och livsmedel. Det stoppade inköpet av 300 000 insulindoser… Och samtidigt vägrade ett colombianskt laboratorium, tillhörigt svenska BSN Medical, acceptera Venezuelas betalning av en last primaquina, för behandling av malaria.
Venezuela 170728 marcha-campaña-constituyente
Syftet med alla dessa blockadåtgärder är att hindra regeringen att använda sina tillgångar för att importera de livs- och läkemedel folket behöver. Allt detta för att förmå folk att protestera och skapa kaos i hälsovårdssystemet, även om de kostar tusentals sjuka livet.
I detta fall lyckades presidenten tack vare sina internationella förbindelser i november importera stora mängder insulin från Indien. Hundratals patienter kunde räddas till livet.
Vilket också var en seger för Nicolas Maduro. 2017. 8.
För att bryta upp finansblockaden tog presidenten i november ett annat initiativ: att skapa en digital valuta, petron. Detta väckte entusiasm bland investerare i kryptovalutor, och placerade Venezuela i täten för denna teknologi för globala finanser, och skapade stora förväntningar. Desto mer som oljepriset inte skulle vara knutet till marknadernas nycker och spekulation, utan direkt knytas till det internationella värdet på verkliga tillgångar som guld, olja, gas, diamanter. Venezuela tog sålunda ett stort steg till en revolutionär finansieringsmekanism där ingen utländsk makt kan bojkotta betalningar eller utfärda sanktioner.
På det sättet blev petron ännu en klar seger för president Maduro, 2017. 9.
Det ska tilläggas, att samtidigt med alla dessa strider, och trots den oljeberoende modellens bankrutt, ägnade presidenten sig alldeles särskilt åt att se till att den bolivarianska socialismen inte skulle försvagas och att varken skola, arbete, tak, hälsovård, löner, livsmedel skulle fattas. Regeringen upphörde inte med finansiering av grundläggande offentliga byggprojekt. Och inte heller bostadsbyggen: Under 2017 tillkom över 570 000 nya bostäder… Alla sociala projekt som läkarmottagningarna med flera vidmakthölls. Uppodlingsplanerna vidmakthölls. Och livsmedelsförsörjningen. Bondemarknaderna stärktes… Det var hjärtskärande att se hur presidenten mitt i stormen uppnådde det sociala underverket att rädda landet. Kontrarevolutionen kunde inte stoppa socialismen frammarsch.
I detta perspektiv kunde den centraliserade direkta varudistributionen genom de lokala produktions- och försörjningskommittéerna CLAP fortsätta utvecklas i hela landet och nå ut till de folkliga skiktens 4 miljoner venezolaner och skydda dem från den bristsituation som framkallats av den ekonomiska krigföringen.
Dessutom lanserade president Maduro under 2017 nya sociala initiativ. Den mest slående var Fosterlandskortet, ett nytt ID-kort som genom en serie QR-koder anger medborgarnas socioekonomiska status. Det gynnar de familjer som behöver det samhällsstöd som de olika projekten tillhandahåller. I slutet av 2017 hade 16,5 miljoner medborgare registrerat sig med det nya ID-kortet.
Presidenten drev också på rörelsen ”Vi är Venezuela” för att snabba på tilldelningen av samhällsstödet. De 200 000 frivilliga i ”Vi är Venezuela” har till uppgift att hus för hus identifiera vilka behov familjerna har. Ett särskilt syfte är att garantera stödet till alla landets pensionärer, som Nicolás Maduro hade lovat.
Presidenten la också fram projektet Chamba Juvenil, riktat till unga arbetslösa, för att ge dem jobb i alla de sociala projekt som ska garantera de grundläggande behov som identifierats genom Fosterlands-IDkortet. Chamba Juvenil vänder sig särskilt till unga arbetslösa, såväl universitetsutbildade som unga utan utbildning, ensamstående kvinnor och gatungdomar. Detta beräknas kunna skapa 800 000 jobb.
Alla dess sociala framsteg utgjorde utan tvekan en av de mest uppskattade av president Maduros segrar 2017. 10.
Vi skulle också kunna ta upp framgångar inom utrikespolitiken, framför allt Maduros enastående internationella rundresa i oktober till Vitryssland, Algeriet, Ryssland och Turkiet, som kulminerade med viktiga bilaterala avtal för att vinna det ekonomiska och sociala kriget. Eller de ständiga överläggningarna med oljeproducenterna, båda OPEP och icke-OPEP, som gjorde det möjligt att under 2017 få upp oljepriset över 23 procent.
Venezuela poverty
Och i november sattes den stora offensiven mot korruption i gång med tiotals spektakulära anhållanden bland PDVSA:s och Citgos högsta chefer. Inget liknande hade hänt under den venezolanska oljeindustrins hundra år.
Det var utan tvekan den mest kommenterade av president Maduros segrar 2017. 11.
Till slut är det viktigt att påminna om den världsomfattande kampanjen som styrs av de stora mediekoncernerna för att smutsa ner Nicolas Maduros rykte. Och inte glömma den digitala krigföringen på Internet och mångfalden hemsidor, de sociala nätverken och Facebook, Twitter, WhatsApp, Youtube, Instagram etc. Alla dessa vapen för massmanipulation försöker förstöra bilden av presidenten och manipulera den venezolanska verkligheten. De osynliggör det stora stöd presidenten åtnjuter bland breda lager, och döljer oppositionens våld. Syftet är politiskt: att tvinga bolivarianska Venezuela på knä och undergräva dess roll som nyckelaktör i världen, som landet har inte bara på grund av stora tillgångar, utan framför allt på grund av sin revolutionära samhällsmodell. Och så klart dess geopolitiska betydelse som antiimperialistisk makt med stort regionalt inflytande.
Hittills har planerna att störta Maduro misslyckats. Som han själv sa: ”Imperialismen har inte lyckats strypa oss, och de kan inte komma åt den Bolivarianska Revolutionen på något område.” Tvärtom har presidenten stärkt sin roll under 2017.
Det har gjort det möjligt att återta det strategiska initiativet för att uppnå fred i landet. Engagerad i försvaret för de stora nationella intressena, och trogen principerna om hederlighet och ödmjukhet, har Nicolas Maduro föreslagit oppositionen att sätta sig vid förhandlingsbordet och återuppta samtalet. Denna gång på neutral plats i Dominikanska Republiken. På grundval av ömsesidig respekt och erkänsla. Tanken är att återupprätta ett nationellt förhandlingssystem som demokratisk metod för att försvara nationens överordnade intressen och reglera de konflikter som på grund av olika politiska intressen naturligt uppstår under en revolution. Dessa framsteg mot fred har kanske varit presidentens mest uppskattade seger. 2017. 12.

Under det gångna årets brutala och oupphörliga angrepp har chavismen visat sin styrka och förmåga att övervinna motgångar. Och har lyckats bredda sitt stöd, öka de politiska och sociala krafterna till fördel för revolutionen. Så är den mer sammanhållen än någonsin. Vilket innebär en lättnad och ett ljust hopp för hela Latinamerika. Hur det än förargar hans fiender har president Maduro ¬– med sina 12 lysande segrar under 2017 ¬– bekräftat att han förblir, som hans beundrare säger, ”oförstörbar”.

Några tidigare artiklar om Venezuela.
Trumps sanktioner mot Venezuela kan bli en bumerang för det egna finanskapitalet
Venezuela: Demokrati eller diktatur?”> 26/8
Kina, Ryssland, Tyskland och Mercosur- protest mot USA-intervention i Venezuela 20/8
Strypsnaran om Venezuela dras åt allt snabbare 7/8
Fortsatt debatt om Venezuela! 3/8
Mer om valet i Venezuela och dess brister 3/8
Viktigt stöd till Venezuela på latinamerikanskt vänsterforum 2/8
Venezuela: Diskussion med journalist Åsa Welander, Sveriges Radio 1/8
CIA-chefen Pompeo samarbetar med Colombia och Mexiko för att störta Venezuelas regering 29/7
Venezuela har antagligen en av världens mest demokratiska grundlagar. Varför ändra i den? 19/7
USA ger grönt ljus för statskupp mot demokratiskt valde presidenten i Venezuela 14/7 2017.
Stöd dialogen för fred i Venezuela! 8/7 2017
Trump i farten även i Venezuela? Vad skriver media? 24/5 2017
Vad händer i Venezuela? 22/4 2017.
Venezuela nästa land för USA-statskupp – Maduro vädjar 26/5 2016
Varför vann högern valet i Venezuela? 9/12 2015
Venezuela smutskastas systematiskt 24/2 2015
Statskupp på gång i Venezuela? 5/2 2015

i Andra om: , ,, , , , , , , , ,

  9 comments for “President Maduros 12 segrar. Del 2

  1. spring
    15 februari, 2018 at 17:07

    Släpp priserna fria, det är vår.

  2. Christian
    15 februari, 2018 at 17:43

    ”Revolutionen vann också kommunalvalen den 10 december, och tog hem 308 av 335 borgmästarposter, dvs i 93 procent av kommunerna… Chavismen vann 22 av 24 delstatshuvudstäder, även Caracas. Och kontrarevolutionen bekräftade sin impopularitet med ett brant väljartapp: 2,1 miljoner förlorade röster.
    Venezuela visade världen livskraften i sitt demokratiska systems. Det var det enda landet i världen som under ett år genomförde tre stora landsomfattande val… Där chavismen segrade i alla tre”

    Snacka om ”fake news” vilket tyvärr är regel snarare än undantag på den här bloggen. Att Maduro segrade berodde inte på ett stort stöd utan på att oppositionen bojkottade valet. Det är inte så svårt att segra om man inte har någon motståndare.

    http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6839593

    • 17 februari, 2018 at 08:04

      Ja, det stämmer att en stor del av oppositionen bojkottade valen. Uppenbarligen inte alla. ”Opposition leaders argued that participation in Sunday’s voting would have served only to legitimize Mr. Maduro’s administration, which they — and some foreign governments — have called a dictatorship.
      Despite the call for a boycott, an array of opposition candidates ran across the country, most as independents.” New York Times

      Tydligen viktigare för den splittrade opposititionen att försöka minska valens legitimitet än att försöka vinna…

      • Christian
        17 februari, 2018 at 13:10

        Inte alls. Vet man på förhand man inte kan segra är det ju meningslöst att ställa upp.

        • 17 februari, 2018 at 14:36

          Varför ställer då diverse små partier upp i valen i andra länder?

    • Christian
      17 februari, 2018 at 13:09

      När man vet att röstningsprocessen och rösträkningen är arrangerad så att regimen kommer att vinna oavsett, är det helt meningslöst att spela med i denna fars som valen i Venezuela utvecklats till.

      • 17 februari, 2018 at 14:37

        Finns inga belägg för detta efter vad jag vet.

  3. nls
    15 februari, 2018 at 21:27

    En mycket bra artikel, något motsvarande existerar inte i vår svenska press. Tack för den.
    Girigheten att beslagta andra nationers olja är en slående företeelse i dag.

    Ser nu att oljeprospektering börjar utanför Mocambique’s hela kuststräcka, indelat i olika zoner för olika bolag. Vissa grundlagar är under omskrivning i samma veva där. Landet har vad jag tror en ganska god struktur, med skolor, sjukvård osv. Finner man stora mängder olja så är det fara och färde med landets framtid – då börjar dansen kring guldkalven med samma destruktivitet som vi så tydligt ser runt om i världen i dag. Med oljan följer mycket elände när nationer inte får glädjas åt ett bättre liv. Det är för jävligt att höra vilken press det alltid sätter.
    https://nsnbc.me/2018/02/13/negotiation-for-exploration-of-mozambiques-angoche-basin-area-a5-a-preceeding-normally-despite-statoil/
    https://nsnbc.me/2018/02/15/mozambican-ngo-decries-proposed-constitutional-changes-on-decentralization-as-limited/

  4. Thomas Åkerblad
    17 februari, 2018 at 00:57

Comments are closed.