Anders Romelsjö på jinge.se

Kina, Ryssland, Tyskland och Mercosur- protest mot USA-intervention i Venezuela

Vid ett möte mellan utrikesministrarna i Ryssland och Bolivia 16/8 sa den ryska utrikesministern Lavrov som svar på hot från president Trump om militär insats i Venezuela att ”Vi är förenade med behovet av att övervinna de befintliga meningsskiljaktigheterna i landet med fredliga medel genom en rikstäckande dialog så snart som möjligt utan något tryck utifrån, och förstås utan oacceptabelt hot om militärt ingripande i landets inre angelägenheter”.
Nyligen fördömde Mercosur, där de flesta av länderna i Sydamerika är medlemmar, USA:s uttalanden om krig mot Venezuela. Detta innefattade länder som själva har motsättningar till Caracas. Lavrov citerade detta som ett exempel på utbrett motstånd mot krig mot Venezuela.
Lavrov untitled
Venezuela har kallat Trumps hot ”galenskaper” och ett hot mot landets suveränitet. Duran
Peru, som är en av Maduro’s främsta kritikser, ledde kritiken mot Trump’s hot, och sa helt korrekt att detta var mot FN-stadgan.

”All foreign or domestic threats to resort to force undermine the goal of reinstating democratic governance in Venezuela, as well as the principles enshrined in the UN charter,” sa Perus utrikesminister Ricardo Luna.
Mexico och Colombia, som hyser amerikanska militärbaser och som skarpt kritiserat Venezuela, gjorde liknande uttalanden.
AlJazeera

Pål Steigan skriver ”Även Kina uppmuntrar regeringen i Venezuela och oppositionen till fredlig dialog för att” bevara stabiliteten i landet”.

Ryssland och Kina står bakom ett markant latinamerikanskt motstånd mot krig och visar åter att USA inte kan fortsätta att verka ens på sin bakgård. Tyskland har sagt att man önskar en fredlig lösning genom diplomatiska medel. Detta sker i ett läge då USA är djupt splittrat och då tilltron till presidenten är mycketlåg. Och liksom i fallet med Nordkorea ser vi gemensamt uppträdande av Kina, Ryssland och Tyskland.

Den legendariske australienske reportern och dokumentärfilmaren John Pilger karaktäriserar i en intervju till den latinamerikanska TV-kanalen Telesur, med anledning av att Donald Trump ”inte utesluter en militär lösning mot Venezuela”, som ett ”oansvarigt” men ett ”typiskt” agerande för USA-presidenter.

Noam Chomsky anser också att Trumps militära hot mot Venezuela som ”chockerande och farligt”.

Video: Trump uttalar sitt militära got mot Venezuela:

John Pilger skriver ”Washington invaderar bara försvarslösa länder och Venezuela står inte hjälplös. Men den anständiga världen bör stödja Venezuela som utsätts för en giftig krigföring via massmedia. För faller Venezuela, faller mänskligheten.”
John-Pilger2

Latinamerika-experten Dick Emanuelsson skriver ”Efter valet till den författningsskrivande församlingen (ANC) den 30 juli har luften gått ur den våldsamma högeroppositionen. ANC inledde sitt arbete omedelbart medan den Högerinternational som aktiverats från avdankade presidenter till valda högerpresidenter i Latinamerika och Europa har försökt intensifiera sin krigföring mot regeringen Nicolas MaduroMen oppositionen i Venezuela förlitar sig allt mer på det internationella stödet eftersom den inte med egen kraft kan störta den folkvalda regeringen Maduro. För Venezuela 2017 är inte Chile 1973, trots att dagens fiende är tusenfalt mycket starkare. Vad som står i vägen för en militär Pinochetkupp av Leopold Lopez, Henrique Capriles och Julio Borges är den civila-militära allians som garanterar att författningen följs.”

Venezuelas folk förkastade den våldsamma oppositionen den 30 juli då det gick till valurnorna för att rösta fram deputerade till en författningsskrivande församling. Venezuela backade inte för hoten eller sanktioner av alla dess slag utan över åtta miljoner personer valde sina representanter till denna församling. Valdeltagandet i Venezuela på 42 procent var liktydigt med valdeltagandet till presidentvalet i Colombia. Och då ska vi notera att oppositionen i Venezuela inte deltog. Den valde i stället att bojkotta valet och i vissa delstater som Tachira och Merida, gränsstater till Colombia, till och med använde den våld och utegångsförbud för att förhindra folket att rösta.
Är det denna opposition som DN stöder eller som veckotidningen Flamman inte vågar ta ställning mot?”

Venezuela Maduro 170728

Och så Indien: Igår kväll läste jag uppskattande ord av Venezuelas ambassadör Augusto Montiel till Indien ”In an interview to The Hindu, Mr. Montiel observed that India had maintained an independent position on the ongoing disturbances in Venezuela and has avoided pressure from the U.S. “We respect India’s stance of non-interference in internal matters of developing nations and would wish the U.S. to emulate this position; we believe the world would be a safer and more stable place,” he said. The Hindu

I en ledare i DN nyligen skrev Martin Liby Alonso att Venezuela nu blivit en diktatur DN, fastän val ska sker 2018, och vidare ska en folkomröstning ske av förslag till ny grundlag. En vanställning av Venezuelas aktuella historia och nuvarande situation finns i denna DN-artikel, som jag just nu inte orkar kommentera. Förutom att man noterar att artikeln helt saknar kritik av oppositionen och av USA:s Latinamerikapolitik.

Kommentar: Min bedömning är att det inte blir någon militär intervention av USA i år i alla fall. USA och Trump är försvagade av all splittring. De tydliga ställningstagandena av Kina, Ryssland och Tyskland förhindrar detta, liksom uttalandena av Mercosur. Liksom det ganska framgångsrika valet till nationalkonvent samt det tydliga stödet från militären. Nu hoppas jag på minskad spänning mellan Maduro och någon del av den splittrade oppositionen. Geopolitiskt tror jag att de likartade ställningstagandena av Kina,Ryssland och Tyskland då det gäller Venezuela och Nordkorea kan få betydelsefulla geopolitiska implikationer i kommande ställningstaganden i andra konflikter. Sydkorea, Kina, Ryssland och Tyskland lägger in veto mot krig mot Nordkorea.htm
Det är av avgörande betydelse att ekonomin förbättras förstås.

Några tidigare artiklar om Venezuela.
Strypsnaran om Venezuela dras åt allt snabbare 7/8
Fortsatt debatt om Venezuela! 3/8
Mer om valet i Venezuela och dess brister 3/8
Viktigt stöd till Venezuela på latinamerikanskt vänsterforum 2/8
Venezuela: Diskussion med journalist Åsa Welander, Sveriges Radio 1/8
CIA-chefen Pompeo samarbetar med Colombia och Mexiko för att störta Venezuelas regering 29/7
Venezuela har antagligen en av världens mest demokratiska grundlagar. Varför ändra i den? 19/7
USA ger grönt ljus för statskupp mot demokratiskt valde presidenten i Venezuela 14/7 2017.
Stöd dialogen för fred i Venezuela! 8/7 2017
Trump i farten även i Venezuela? Vad skriver media? 24/5 2017
Vad händer i Venezuela? 22/4 2017.
Venezuela nästa land för USA-statskupp – Maduro vädjar 26/5 2016
Varför vann högern valet i Venezuela? 9/12 2015
Venezuela smutskastas systematiskt 24/2 2015
Statskupp på gång i Venezuela? 5/2 2015

i Andra om: , ,, , , , , , , , ,

Anders

, , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,
, , , , , , , , ,

10 svar till “Kina, Ryssland, Tyskland och Mercosur- protest mot USA-intervention i Venezuela”

  1. Nu måste omvärlden verkligen förena sina krafter, nämligen flera kunniga kommentatorer betecknar avskedandet av Steve Bannon som ett kraftigt bakslag för icke-interventionismen. Bannon hade sagt att det inte finns någon militär lösning på den nordkoreanska situationen. Följande dag packade han sina väskor och lämnade Vita huset och John Mc Cain sågs med ett leende på läpparna.
    Att Tyskland börjat komma på bättre tankar är bra och samtidigt nästan komiskt. Tysklands politik tycks inte vila på rationella överväganden utan mera på affekt. Den dåliga personkemin mellan Trump och Merkel har fått den sistnämnda att se världen i ett annat ljus. Och Turkiet som fortfarande under Erdogan är en opålitlig aktör har närmat sig Iran och sägs ha avbrutit sitt stöd för terrorgrupperna i Syrien.

  2. ”I en ledare i DN nyligen skrev Martin Liby Alonso att Venezuela nu blivit en diktatur DN, fastän val ska sker 2018, och vidare ska en folkomröstning ske av förslag till ny grundlag. En vanställning av Venezuelas aktuella historia och nuvarande situation finns i denna DN-artikel, som jag just nu inte orkar kommentera.”

    Förstår det då den som sagt innehåller för din del många obekväma sanningar. Tycker dock det är märkligt att du som tillochmed hävdar att du är för utökad demokrati inte inser att Maduros åtgärder steg för steg minskar demokratin i Venezuela.

    Oppositionen vann en jordskredsseger i parlamentsvalet 2015 vilket Maduro inte kan acceptera. Därför försökte han först få högsta domstolen att över all makt från parlamentet

    https://www.theguardian.com/world/2017/mar/30/venezuela-president-nicolas-maduro-national-assembly

    När inte det fungerade så försökte han istället införa en konstitutionella församling. Valet till församlingen utformades på ett sådant sätt att även om Maduro inte hade en majoritet av befolkningen i Venezuela bakom sig så skulle hans folk ändå domminera församlingen. Jag och många med mig påpekade då det uppenbara att den konstitutionella församlingen enbart var ännu ett sätt för Maduro att försöka runda parlamentet medan andra desperat försökte framhävda att församlingens enda syfte var att skriva om konstitutionen. Nu har också verkligheten kommit ikapp de flesta.

    Den förre statsåklagaren hävdade att den konstitutionella församlingen stred mot grundlagen då den hade varit tvungen att föregås av en folkomröstning. Hon hävdade även att valfusk hade förekommit och påbörjade direkt en utredning om detta. Denna utredning välkomnades dock inte av Maduro utan han lät den nya konstitutionella församlingen avsetta statsåklagaren och tillsätta en ny som är mer ”förstående” för Maduros önskemål. Därmed blev det heller inget med utredningen om det misstänkta valfusket. För mig är kanske detta inte vad en konstitutionell församling skall göra utan jag trodde dess enda syfte var att skriva om konstitutionen att det inte hade någon annan makt än denna.

    http://www.telegraph.co.uk/news/2017/08/05/venezuelan-attorney-general-condemns-siege-office-surrounded/

    Det sista steget som fullbordade rundning av parlamentet kom sedan för några dagar sedan då den konstitutionella församlingen tog över den lagstiftande makten från parlamentet. Därmed är parlamentet som oppositionen kontrollerar helt utan makt och Maduros rundning av parlamentet är nu komplett. Återigen att stifta alla lagar känner jag kanske inte är något som ett konstitutionell församling skall syssla med. Deras arbete borde vara utan real makt enbart med ett fokus på att skriva förslag på en ny konstitution.

    http://www.euronews.com/2017/08/19/venezuelas-new-constituent-assembly-votes-to-take-parliaments-powers

    Anders det är möjligt att ovan är exempel på det du brukar nämna som utökad demokrati. Jag och 99% av den svenska befolkningen tycker dock det inte på något sätt är demokrati utan diktatur och är förmodligen anledningen till det låga stöd dina idéer har bland den svenska befolkningen

    • Artikeln handlar om en central fråga då det gäller Venezuela – risken för statskupp. Vad jag vet ska det kommande förslaget till ny grundlag underställas folkomröstning. Bland annat regionala val ska hållas 2018. Delar av oppositionen har mottagit pengar från statskuppslandet Nr 1 i världen och i Sydamerikan – USA. Ekonomiskt sabotage med deltagande av oppositionen har skett.
      Läget är exceptionellt. Uppenbarligen framträder oppositionen med demonstrationer och mycket kritiska kommentarer mot regeringen – tecken på demokrati.
      Jag tycker att det är för tidigt att fastställa om och på vilket sätt demokratin påverkats i Venezuela.
      En regering, stödd av USA och med visst beroende av den torde bestämt innebära en minskning av nationell självbestämmanderätt och demokrati enligt tidigare erfarenhet.

      Listan nedan förskräcker

      ”Det finns inget land i världen som stött tillnärmelsevis så många militärkupper i demokratiska länder (och även andra) som USA. Utrikespolitiskt har USA tydligt visat att landet inte är för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra (Egypten, Tunisien, Bahrain, Saudiarabien, Pinochets Chile och alla de militärdiktaturer som USA stött/etablerat i Sydamerika och även i Sydostasien.) Några demokratiskt valda regeringar som USA störtat i statskupper.
      -Mossadeq i Iran 1953;
      -Arbenz i Guatemala 1954;
      -Lumbumba i Kongo 1960;
      -Sukarno i Indonesien 1965;
      -Allende i Chile 1973;
      -Sihanouk i Kambodja 1970;
      -USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada 1983;
      -USA understödjer statskupp en i Venezuela 2002, och erkänner, omedelbart och officiellt, kuppmakarna som de nya representanterna för landet. Problemet för USA var att kuppen misslyckades;
      -Den folkvalde presidenten Aristide kidnappas i Haiti av USA 2004 och skickas till Afrika. En statskupp genomförs, med USA:s stöd och många Aristide-anhängare mördas eller fängslas;
      -Zelaya i Honduras 2009;
      -Statskuppsplaner mot al-Assad omkring 2012-2013;
      -Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi 2013.
      -Stödet till statskuppen i Ukraina i februari 2014
      -Möjligen statskuppsförsök i Venezuela 2015.”

  3. Det finns flera fördelar Moskva kunde vinna från en allians med Ankara”, skriver RIA Novostis politiske kommentator Rostislav Ishchenko.
    För det första skulle den ryska flottan ha stabil tillgång till de turkiska stränderna – Bosporen och Dardanellerna – som förbinder Svarta havet med Medelhavet. För det andra är Turkiet en av de viktigaste krafterna i Svarta havet. En hypotetisk rysk-turkisk allians skulle garantera säkerhet och stabilitet i regionen, inklusive på Krim. ”För det tredje kunde en allians med Turkiet och Iran garantera den syriska bosättningen, en stabil fred i regionen och en rysk närvaro i Mellanöstern”, påpekade Ishchenko.
    Dessutom skulle en sådan allians eliminera Nato och Förenta staterna med den ”turkiska hävstången” över Ryssland. Slutligen har Turkiet kulturella och historiska band med turkiska människor som bor i Kaukasus och Centralasien. En allians med Ankara skulle hjälpa Moskva att förbättra sitt inflytande på ett territorium som sträcker sig från Kaspiska havet till Mongoliet.
    Moskva och Ankara är för närvarande i sista skedet av samtalen om leveransen av det ryska avancerade S-400 missilförsvarssystemet till Turkiet. ”Ett missilförsvarssystem är det som ett land bygger under årtionden. Till exempel använder många arabiska nationer fortfarande sovjetiska flyg- och missilförsvarssystem. De har också sovjetiska flygplan i tjänst. Tekniskt samarbete finns fortfarande, även 25 år efter Sovjetunionens fall, ”skrev Ishchenko. Dessutom undertecknade Moskva och Ankara år 2010 ett avtal om konstruktion och drift av Akkuyu-kärnkraftverket (NPP) i södra Turkiet. Projektet är världens första kärnkraftverksprojekt som genomförs på BOO (”build-own-operate”). Enligt denna modell kommer Ryssland att bygga, äga och driva anläggningen.
    Enligt Ishchenko är kärnenergi ett annat område där länder kan bygga ett långvarigt partnerskap, ”åtminstone i 50-70 år”. Ryssland har också ökat sina energiförsörjningar till Turkiet. Till exempel har exporten av rysk naturgas till Turkiet ökat med 22 procent sedan årets början. Vidare pågår genomförandet av gasströmsprojektet för turkiska strömmar. Den nya rörledningen kommer inte bara att tillåta att ryska gasleveranser till Turkiet ökar, utan garanterar också stabiliteten i den ryska energiaxporten till Europeiska unionen.
    ”Sammanfattningsvis kan vi se ett intensivt samarbete mellan Ryssland och Turkiet i avancerade vapensystem, kärnkraft och gasleveranser. Ryssland bygger en solid regional allians i Mellanöstern, baserat på militära och ekonomiska intressen”, avslutade Ishchenko.

  5. Verkligen glädjande att så många har tagit avstånd från militär intervension i Venezuela. Förutom de som nämndes ovan kan man lägga till Venezuelas opposition och Colombias regering. Venezuelas kris måste lösas av venezolanerna själva.