I denna artikel bemöter Eva Björklund synpunkter från bland annat en kommentator.

Bemötande av Kommentators argument, kursiverade.

Att påstå att bristen på mat och läkemedel i Venezuela beror på oppositionen är bara trams.
Priskontrollerna hindrar affärerna att sälja till marknadspris vilket då gör att många låter bli att sälja

Venezuela har en huvudsakligen kapitalistisk marknadsekonomi med vissa socialistiska inslag. Oljebolaget PDVSA är statligt sedan långt före Chávez, men inkomsterna användes inte för att höja folkflertalets levnadsstandard och sociala välfärd, utan togs om hand av en välbeställd överklass. Med Chávez ändrades detta och därför försökte företagarföreningen kuppa bort honom 2002, men en folkstorm hindrade dem fullfölja sitt maktövertagande.

Några få strategiska industrier är nationaliserade, andra har tagits över av löntagarkooperativ, men de flesta drivs fortfarande privat. Huvuddelen av all handel är privat, likaså bankväsendet. Baslivsmedel är subventionerade och i bostadsområdena finns ett nät av livsmedelsbutiker. Problemen med livsmedelsförsörjningen uppstod redan inför valen till nationalförsamlingen 2015. Oppositionen bedrev hamstring och illegala beslag av subventionerade varor som fördes över gränsen till Colombia och såldes där.

Detta har fortsatt och intensifierats. Parallellt har oljeintäkterna halverats pga sänkt oljepris och de minskade intäkterna har begränsat möjligheten att importera. Att regeringen inte gjort tillräckligt för att främja inhemsk livsmedelsproduktion har inneburit att minskad import inte kunnat ersättas av inhemsk produktion.

Påståendet att det skulle vara ekonomiskt förnuft att inte sälja subventionerade varor är befängt, handlarna köper dem ju till lägre pris än vad de säljer dem för, så vad vinner de på att inte sälja varorna? De förlorar ju bara inkomst. Det finns ingen priskontroll på icke subventionerade varor, så det utgör inget hinder att sälja dem dyrt, till de som har råd.

De grundlösa anklagelserna om oppositionens våld.
Oppositionens våld är noggrant dokumenterad, bland annat hur oppositionens gatugäng bränt 23 ”chavister” levande. Inspelat på video och omskrutet. Misshandel och beskjutning likaså. Av det hundratal som dött är det överväldigande flertalet offer sådana som oppositionens väpnade gäng misstänkt för att vara chavister. Polisen har också upptäckt och beslagtagit imponerande vapenarsenal tillhörig oppositionen, och de ansvariga är arresterade.
Matlager har bränts
Det är också betecknande att oppositionsledaren, Folkviljepartiets ordförande, Freddy Guevara, i en intervju i tevekanalen Venevision 24 juli avslöjade att han ser sitt uppror som en repris på statskuppen i Chile 1973: ”Här har vi inslag som snarare liknar den chilenska samling som stod upp mot Allende och återuppbyggde det Chile som sedan växte fram!”

Enda anledningen till ett nytt beslutande organ skall introduceras är att runda parlamentet där opposition har majoritet och valet är utformat på ett sätt som skall garantera att Maduros folk får majoritet genom att glest befolkade områden för relativt till sin folkmängd tillsätta betydligt fler representanter än befolkningen i städerna och att en stor del av platserna tillsätts inte ens genom val utan av olika intresseorganisationer.

Den nu folkvalda grundlagsförsamlingen får inte bryta mot gällande grundlag och ersätter inte nationalförsamlingen, den har inte upplösts eller hindrats i sin verksamhet, den enda lag grundlagsförsamlingen ska behandla är grundlagen, och ändringar/kompletteringar ska föreslås. Grundlagsförsamlingens förslag ska sedan ut på folkomröstning i december.

Grundlagsförsamlingen sammansättning

Av 1605 nominerade valdes 545 ombud

181 på sektoriell grund

364 på territoriell grund,

8 tillhörande ursprungsfolk

Tanken är att uppnå folklig representativitet, inte partianknuten. Det är ju kontroversiellt, men intressant, med tanke på den låga folkliga representativitet partival i liberala demokratier brukar leda till: hur är det med arbetarklass, medelklass, företagare, samer, bönder, ungdomar, invandrare i de liberala flerpartidemokratiernas parlament?

Territoriell grund

1 för varje kommun, men 2 för varje delstats centralkommun (23 delstater), 7 från storkommunen Caracas,

Sektoriell grund, i de sektorer är organiserade i

79 arbetare

5 företagare

8 ursprungsfolk

24 studerande

8 bönder/fiskare

5 med funktionsvariation (i dagligt tal handikappade)

28 pensionärer

24 kommunstyrelsesföreträdare

Oppositionen vill inte ändra grundlagen, bara avsätta presidenten

Åren 2013-14 ville oppositionen ändra grundlagen. Den hade både 2013 och 2014 meddelat sin avsikt sig att utlysa val till en grundlagsförsamling i enlighet med gällande grundlag som anger att presidenten kan göra det, att nationalförsamlingen kan göra det med 2/3 av ledamöterna, att väljarna kan göra det om 15 procent stöder det. Men oppositionen lyckades varken samla 2/3 av nationalförsamlingen för saken eller 15 procent av väljarna.

På grundlagsförsamlingens dagordning finns nio frågor

1. Stärka freden som nationell nödvändighet, rätt och mål

2. Förbättra det ekonomiska systemet och uppnå en icke oljeberoende modell

3. Grundlagsfästa de landsomfattande sociala projekten för hälsa, utbildning, livsmedelsförsörjning mm

4. Förbättra rättssystemet för att bekämpa straffrihet och terrorism

5. Grundlagsfästa systemet med deltagande demokrati i kommunerna och kommunernas makt.

6. I grundlagen stärka nationella självständigheten, fosterlandets försvar och sammanhållning mot utländskt ingripande, samt strävan efter en mångpolär värld

7. Erkänna, hävda, förverkliga fosterlandets mångkulturella karaktär

8. Grundlagsfästa ungdomens rättigheter och skyldigheter

9. Stärka försvaret av livet på jorden, naturen, miljön, klimatet.

Och, kom ihåg: Grundlagsförsamlingens förslag ska ligga till grund för en folkomröstning i december.

Några tidigare artiklar om Venezuela.
Mer om valet i Venezuela och dess brister 3/8
Viktigt stöd till Venezuela på latinamerikanskt vänsterforum 2/8
Venezuela: Diskussion med journalist Åsa Welander, Sveriges Radio 1/8
CIA-chefen Pompeo samarbetar med Colombia och Mexiko för att störta Venezuelas regering 29/7
Venezuela har antagligen en av världens mest demokratiska grundlagar. Varför ändra i den? 19/7
USA ger grönt ljus för statskupp mot demokratiskt valde presidenten i Venezuela 14/7 2017.
Stöd dialogen för fred i Venezuela! 8/7 2017
Trump i farten även i Venezuela? Vad skriver media? 24/5 2017
Vad händer i Venezuela? 22/4 2017.
Venezuela nästa land för USA-statskupp – Maduro vädjar 26/5 2016
Varför vann högern valet i Venezuela? 9/12 2015
Venezuela smutskastas systematiskt 24/2 2015
Statskupp på gång i Venezuela? 5/2 2015

i Andra om: imperialism, Sverige,solidaritet, Venezuela, val, desinformation, USA, Politik, CIA, massmedia Maduro, demokrati, val