Denna artikel kommer från Latinamerikakännaren Dick Emanuelsson i Honduras huvudstad Tegucialpa av Dick Emanuelsson på VENEZUELA I DAG den 8/25/2017.Dick Emanuelsson på Facebook. Den ursprungliga titeln är ”Trumps sanktioner mot Venezuela kan bli en intressant bumerang för det egna spekulativa finanskapitalet”

Artikeln.

Åttio procent av dem som drabbas av USA:s president Donald Trumps nya ekonomiska sanktioner mot Venezuela är finanskapitalister från USA och Storbritannien.

Det uppgav president Nicolas Maduro med ett ironiskt leende som inte avslöjade några panikkänslor på den presskonferens han gav bara några timmar efter att Trump än en gång utfärdat ekonomiska sanktioner, denna gång mot Venezuela.

Den våldsbenägna venezuelanska högeroppositionen lyckades inte störta den folkligt valda regeringen Maduro under nära fyra månaders protester där mer än 110 personer miste livet. Svaret på våldet kom den 30 juli då mer än åtta miljoner venezuelaner, eller 42 procent av valmanskåren valde att rösta i valet till en författningsskrivande församling, trots att oppositionen bojkottade valet och på många håll förhindrade befolkningen att gå till vallokalerna. Som en jämförelse kan nämnas presidentvalet i Colombia där också 42 procent röstade, utan att oppositionen bojkottade valet.

Oppositionen i Venezuela har insett att den inte har kraft att störta Maduro och begriper att majoriteten av venezuelanerna tar avstånd från oppositionens försök att med våld störta Maduro. Därför har denna opposition alltmer lutat sig tillbaka från stödet från USA, EU och andra mäktiga högerkrafter i världen för en militär invasion av landet genom att skapa ett ekonomiskt kaos.

I maj gick Nationalförsamlingens ordförande och ledare för högerpartiet Primero Justicia, Julio Borges, ut i ett brev till finansinstitutet Credit Suisse och 13 andra aktörer på den venezuelanska finansmarknaden med kravet på att blockera krediter till Venezuela. Borges till och med hotade dessa internationella finansiärer om repressalier i händelse av en ny regering i landet. Borges agerande uppfattas som ett direkt förräderi mot fosterlandet i en situation då utländska mäktiga krafter hotar landets säkerhet och stabilitet.

Frågan är vad som hade hänt om Jonas Sjöstedt hade innehaft samma politiska styrka som den venezuelanska högern har i dag, anklagad för att gå, till exempel, Putins ärenden?

Julio Borges fick Credit Suisse att ställa in sina affärer och lån i Venezuela.

Trumps sanktioner
I dag kom då Trumps nya sanktioner mot Venezuela som i huvudsak handlar om att kringskära den venezuelanska ekonomins kronjuvel, det statliga oljebolaget Pdvsa. Trump har tagit emot dem alla i Vita Huset, den venezuelanska högeroppositionens språkrör och i dag träder han in på scenen i brist på egen kraft från oppositionens sida, säger Maduro.

USA-presidenten utfärdade ett dekret som går ut på att USA:s Finansdepartement omedelbart upprättar en rad ”oåterkalleliga” sanktioner som riktar sig mot den venezuelanska ekonomin. De riktar sig inte mot venezuelanska tjänstemän utan mot det finansiella systemet i landet. Dekretet förbjuder personer, bolag eller föreningar, som är lagligt etablerade i eller utövar verksamhet i USA, att bedriva handel med nya skuldobligationer som utfärdas av vilken som helst instans av den venezuelanska regeringen, statsobligationer utfärdade av den venezuelanska centralbanken eller av Pdvsa.

USA-regeringens mål med dekretet är att slå direkt mot Venezuelas finansiära och politiska stabilitet, hävdar den initierade portalen Mision Verdad. Dekretet är en upptrappning av Obamas dekret 13692 från den mars 2015 som överraskade världen med det märkliga påståendet att Venezuela utgjorde ”ett ovanligt och extraordinärt hot mot amerikansk säkerhet”.

USA:s vicepresident Mike Spencer gjorde ett liknande uttalande för en vecka sedan under sitt besök i Colombia där han hävdade att ”Venezuela hotar USA:s säkerhet och stabilitet”, ett citat som kablades ut över hela världen av de korporativa medierna.

Trumpdekretet mot Venezuela handlar om att stänga alla finansiella portar för Venezuela i världen som är förbundna med USA. Ett liknande beslut har tagits av USA:s senat mot en annan stat som vägrar underordna sig USA:s utrikespolitik, Nicaragua, som via ”Nica.Act” inte kan räkna med lån eller omförhandlingar av lån i de internationella finansorgan där USA har ett inflytande. Representanthuset ska snart ta upp frågan om Nica.Act och därefter är det Trump som fattar det definitiva beslutet som drivits fram av republikanska höger-hökar som Eliana Ros Lehtinen och Marco Rubio, bägge med kubanskt familjärt förflutet hos Batistadiktaturen och antikommunistiska krigsivrare mot Kuba och Venezuela.

Det är en gammal knölpåkspolitik från tidigare USA-presidenter som trump nu tillämpar mot Venezuela och sparar det militära interventionskortet i rockärmen, tills vidare. Utan tvekan hade Olof Palme kallat detta för stormakternas utpressning mot de små länderna i världen.

Målet: Kväva den venezuelanska ekonomin
De senaste affärsuppgörelser som Pdvsa har ingått med ryska och kinesiska företag i sektorn av tung olja i Orinocobältet, de största oljereserverna i världen, är också mål för Trumps attack i dag. Genom att förbjuda förhandlingar med varje slags placering av PDVSA obligationer på den finansiella marknaden, under överinseende av USA, förbjuder USA finansiering, inköp och utveckling av Venezuelas viktigaste energiprojekt i sin ekonomi.

Beslutet har som mål att knäcka landet ekonomiskt för att Venezuela ska hamna i en default-situation eller inte är i stånd att kunna betala sin skuld. Men Venezuela har trots den ekonomiska krigföringen utan jämförelse i värden betalat mer än 65 miljarder dollar i åtaganden under de senaste 24 månaderna, vilket gör Venezuela till en trovärdig kund trots enorma uppoffringar. Trumps mål är att försvaga och kväva Venezuelas förmåga att utfärda och förmånligt förhandla om nya skulder för att möta befintliga åtaganden och göra andra investeringar.

Det paradoxala är att det inte är i första hand venezuelanska finansspekulanter som drabbas av Trumps bannbulla utan till nästan 70 procent av spekulanter i USA och 12-13 procent av britter och kanadensare. Maduro gisslade med ett illmarigt leende Trumps dekret och frågade om det verkligen var hans uppsåt att de egna landsmännen inom den kapitalistiska sfären skulle drabbas av det enligt internationell rätt illegala beslutet i dag?

Gigantiska metallreserver
Även om oljebolaget Pdvsa står i centrum för Trumps sanktioner, är dekretet också ett försök att slå mot investeringarna av några av världens största reserver av guld, coltan [Coltan] och diamanter som finns just i Orinocobältet (El Arco Minero del Orinoco). Att förhindra en finansiering av exploatering av dessa mineraler har också som mål att förhindra regeringen Maduros strävan av att frigöra sig från det ekonomiska oljeberoendet, i synnerhet med de låga priserna på olja på världsmarknaden. USA:s gruvsektor, som ser dessa gruvfyndigheter med avund, ligger illa till i de förhandlingar som genomförts vad gäller koncessioner för att exploatera dessa enorma fyndigheter.

I Orinocobätet finns gigantiska natrurressurser, bland dem uppskattas det finnas 7.000 ton guld. 35 länder, bland dem flera USA-bolag, som nu av Trumpdekretetet förhindras i förhandlingarna om komcessionerna i utvinningen av dessa mineraler deltar i förhandlingarna. Dessa ädelmetaller ska frigöra Venezuela från oljeberoendet.

Maduros kinesiska kort
Vad har Maduro och Venezuela gjort för att förhindra att sanktionerna blir så kraftlösa som möjligt?
Enligt Mision Verdad är de kinesiska förbindelserna centrala. Det handlar om att bepansra varje fientlig aktion mot den venezuelanska ekonomin. Kineserna gör inga uppgörelser utan egen vinning och även här kan vi se ett ömsesidigt intresse.

Sedan flera veckor har en venezuelansk förhandlingsdelegation befunnit sig i Kina och de senaste dagarna har det framkommit att en binationell fond har skapats tillsammans med tre kinesiska banker. Den har som uppgift att delta i återköpen av venezuelanska skuldobligationer direkt av Kina utan att behöva gå till den nordamerikanska finansmarknaden. På så sätt kringgår Venezuela Trumps sanktioner.

Men inte bara det. Konstruktionen har en strategi som innebär att statsskuldsobligationerna återköps till ett rabatterat pris som betyder stora besparingar för den venezuelanska statskassan och Pdvsa. Statsskuldsobligationerna som går ut 2017 och 2018 kan på kort sikt gynnas av Trumps sanktioner.

Dessutom kan en eventuell uppgörelse med kineserna i form av återköp av Venezuelas skuld, innebära att de venezuelanska skulderna avlägsnas från en marknad som för landet representerar instabilitet, som ständigt angriper och ifrågasätter Venezuelas ekonomiska trovärdighet, som genomför kupongbetalningar mer till skyhöga priser som regleras av den på finansmarknaden så kallade riskfaktorn. Den i sin tur bidrar till att minska de venezuelanska intäkterna som redan är begränsade av det låga oljepriset.

Xi Jinping och Maduro i samspråk under ett statsbesök i Peking

Wall Street-effekt
En Annan paradoxal effekt av Trumps upptrappade ekonomiska krigföring mot Venezuela inträffade på Wall Street i dag. Den kinesiska förhandlingseffekten med Venezuela medförde att Pdvsa:s skuldpapper inte rasade utan ökade med 6,3 % respektive 5 %.

I stället för att beväpna den venezuelanska högeroppositionen verkar Trumps dekret i stället har försatt denna redan deprimerade opposition i mentalt ohälsotillstånd.

Att Dagens Nyheter är starkt oroad över USA-presidenten ”mentala hälsa” har inget med Venezuela att göra. För så länge Trump agerar mot allt progressivt i världen, har den Bonnierkoncernens flaggskepp på sin sida, ett stöd som alla USA-presidenter har fått, oavsett de folkmordskrig de bedrivit i världen. Trump är här inget undantag, trots att deprimerade liberaler knappast har några sympatier med ”Rasisten i Vita Huset”.

Några tidigare artiklar om Venezuela.
Venezuela: Demokrati eller diktatur?”> 26/8
Kina, Ryssland, Tyskland och Mercosur- protest mot USA-intervention i Venezuela 20/8
Strypsnaran om Venezuela dras åt allt snabbare 7/8
Fortsatt debatt om Venezuela! 3/8
Mer om valet i Venezuela och dess brister 3/8
Viktigt stöd till Venezuela på latinamerikanskt vänsterforum 2/8
Venezuela: Diskussion med journalist Åsa Welander, Sveriges Radio 1/8
CIA-chefen Pompeo samarbetar med Colombia och Mexiko för att störta Venezuelas regering 29/7
Venezuela har antagligen en av världens mest demokratiska grundlagar. Varför ändra i den? 19/7
USA ger grönt ljus för statskupp mot demokratiskt valde presidenten i Venezuela 14/7 2017.
Stöd dialogen för fred i Venezuela! 8/7 2017
Trump i farten även i Venezuela? Vad skriver media? 24/5 2017
Vad händer i Venezuela? 22/4 2017.
Venezuela nästa land för USA-statskupp – Maduro vädjar 26/5 2016
Varför vann högern valet i Venezuela? 9/12 2015
Venezuela smutskastas systematiskt 24/2 2015
Statskupp på gång i Venezuela? 5/2 2015

i Andra om: imperialism, Sverige,solidaritet, Venezuela, val, desinformation, USA, Politik, CIA, massmedia Maduro, demokrati, valfusk