Till stor överraskning för prognosmakare och nästan hela det politiska och ekonomiska etablissemanget i USA har Donald Trump vunnit presidentvalet. Med nästan 100 % säkerhet, men ej helt klart nu när Clintons kampanjchef talat och säger att Hillary Clinton ej kommer att framträda. I återstående 3 ej helt klara delstater är rösterna ej färdigt räknade när detta publiceras c:a kl.07.30. Trump har mer än 1 miljon röster fler än Clinton just nu.
Även om Trump mot all förmodan är valet ej Trump-triumf!
* Som New York Times och Pål Steigan skriver stödde höginkomsttagarna Clinton. Demokraterna vann också bland de allra fattigaste (årsinkomst mindre än 30 000 dollar), men skillnaden hade minskat visavi demokraterna om man jämför år 2004 med år 2016. New York TimesStort utrymme för kommande besvikelser (se nedan).
Uppriktigt sagt – en överraskning också för mig – jag hade ett genomarbetat blogginlägg klart i går kväll där jag beskrev följderna av en vinst för Clinton. Möjligen publiceras detta senare – ”pekoral”?
Vinsten är en förståelig protest mot USA:s nuvarande politik som utmärks av ökade sociala klyftor, enorm övervakning (och därmed ofrihet) av landets medarbetare samt brutala krigspolitik. för Donald Trump har kommit med främlingsfientliga uttalanden, är motståndare till nuvarande abortlagstiftning. Han vill sänka skatten för de rika. Han lovar mer jobb till USA, ökade löner och fler jobb.
Detta skulle kunna förverkligas i ett socialistiskt USA, men går ej i kapitalistiska USA.
För världen, för freden kan en seger för Trump vara mycket bra.
Han ser Putin som en kompetent statsman enligt tidigare uttalanden, medan Clinton liknat honom med Hitler – fullständigt fel och fullständigt farligt. DN: Hillary Clinton använder samma taktik som Hitler enligt uttalande i US Today
Kanske kan vi få en avspänning i världen och en gemensam kamp mot terrorismen i Syrien. Trump vill bestämt vill besegra terrorismen har han sagt upprepade gånger.
Han vill minska USA:s starka satsning på den brutala krigsorganisationen NATO, vilket verkligen kan vara bra för världen.
Donald Trump är tveksam till de demokratiinskränkande ”handelsavtalen” då han, sannolikt rätt, tror att de kan innebär att än fler jobb försvinner från USA.
Hans närmanden mot kvinnor och nedsättande tal om dem förtjänar stark kritik, vilket han fått. Men Bill Clintons sexaffär med en praktikant under sin tid som president var värre anser jag.
Jag återger nu ett utdrag ur en artikel av Kajsa Ekis Ekman, som jag nyligen publicerat som ger en viktig historisk bakgrund. Hillary Clinton är en klassisk imperialist
”Som Perry Anderson skriver i boken American foreign policy and its thinkers har det länge funnits en spänning mellan två drag i amerikansk nationalism. Å ena sidan isolationismen som går ut på att USA ska sätta sina egna intressen först. Å andra sidan interventionismen, som går ut på att USA ska sätta sina direkta kapitalintressen åt sidan för en långsiktig politik som säkrar världen åt kapitalismen.
Donald Trump representerar det första draget. Han vill bygga murar mot resten av världen och ta tillbaka den tunga industrin till USA. Som kapitalist med direkta intressen vill han se en politik som är skräddarsydd för just amerikanska företag. Sänkta skatter och sänkta löner hemma och höjda tullar för utländska företag. Att regera världen tycks han inte så intresserad av.
Hillary Clinton representerar det andra draget. Hon vill att USA ska återta ledarrollen, invadera fler länder och göra det snabbare. Runt sig har hon samlat gamla neokonservativa från George W. Bushs tid. Inte minst Robert Kagan, som motarbetade Bill Clinton och Barack Obama men som nu slutit upp som fundraiser för Hillary Clinton. Robert KaganHan menar att i hennes utrikespolitik har de neokonservativa äntligen fått gehör för sina krav. En annan nära vän till henne är krigsförbrytaren Henry Kissinger.
Den skola som Hillary Clinton tillhör har länge varnat för att världen är på väg att falla ner i ett fientligt kaos om inte USA griper in. Tankesmedjor som PNAC och tänkare som Zbigniew Brzezinski har i 15 års tid talat för att USA behöver använda EU för att splittra upp Ryssland, effektivt utnyttja splittringen mellan sunni och shia samt avstå från krav på demokrati i länder som Kina och Saudiarabien.Han skrev den betydelsefulla bokenGrand Chessboard Henry Kissinger menar i sin senaste bok World order, som Hillary Clinton hyllat, att kaoset som uppstod efter USA:s invasion av Irak är ett bra kaos som kommer ge frukt på längre sikt. Henry Kissingers bok”
Ett protestval.
Att det finns stor pyrande missnöje med den etablerade politiken i USA sedan länge. Det starka stödet för Bernie Sanders i primärvalen som hade en mycket radikal inrikespolitik med klar socialistiska inslag talar för det. Och tidigare den världsomspännande ”Occupy Wall Street”-rörelsen i många länder, med ett motto som ”Vi är 99 %, de är bara 1 % ” (rika), vilket är en beskrivning som har starkt stöd av mycket fakta.
-Under den ekonomiska boomen under åren fram till 2008 fick (=tog) den rikaste 1 % av invånarna i USA 65 % av ökningen av nationalinkomsten. Under den (begränsade) återhämtningen av ekonomin fram till 2010 tog denna 1% 93% av ökningen av nationalekonomin!
-Under de senaste 3 decennierna ökade reallönen med 15 % för de 90% i botten, med 150 % (10 gånger mer i relativa termer, och mycket mer i dollar) för den rikaste 1 % och 300 % för den rikast 0,1 %. Enligt en annan källa var den genomsnittliga reallönen i USA 1974 c:a 10 % högre än nu (Economic Report of the US President).
-Inkomsten efter skatt för den rikaste 1 % var år 2007 1,3 miljoner dollar för den rikaste 1 %, 73 gånger mer än för de fattigaste 20 %.
Arbetslösheten i USA har minskat till 4,9 % men är ungefär dubbelt så hög om man inkluderar även korttidsarbetslösa som slutat söka (U6 i officiell statistik) och ungefär tre gånger så hög om man medtar även långtidsarbetslösa.
* Hypotesen om att fattigare får del av ökat välstånd (”trickle down”) vid ökning av BNP stämmer inte med fakta.
Se även Joseph Stiglitz bok ”The price of inequality” -How today’s divided society endangers our future” (Ojämlikhetens pris – Hur dagens delade (ojämlika) där han påvisar att USA tydligt börjat bli de förlorade möjligheterna land.
Clinton är tveklöst en korrumperad, krigshök som har stöd från de flesta av dem mycket rika, och nästan hela ”etablissemanget”. Hennes Syrienpolitik leder till världskrig enligt ett uttalande av USA:s militäre överbefälhavare ”Fighting” Joe Dunford nyligen.USA:s ÖB – Hillary Clintons Syrienpolitik innebär världskrig Clintons politik som utrikesminister har medfört att Libyen, Afrikas rikaste land har förstörts – bland annat.
Hillary Clinton har under sin tid ställt upp på alla USA:s krig. Nu vill hon ha en flygförbudszon över Syrien, vilket skulle gynna terrorismen. Hon har de senaste två årtiondena stött allt ifrån sin makes bombningar av Jugoslavien och Kosovo i slutet på 1990 talet, det olagliga kriget mot Irak (2003) och stödet till Israels invasion av Libanon 2006.
Under 2008 års presidentval hotade Hillary Clinton landet Iran (80 miljoner människor) med en ”total utplåning” (”obliterate”) om Iran skulle angripa Israel.
Under Obamas presidentperiod har hon oreserverat stött USA:s bombningar av sju (i huvudsak) muslimska länder – Afghanistan, Pakistan, Yemen, Somalia, Libyen, Irak och Syrien.
De Clinton-stödda krigen har skapat kaos och kaos skapar flyktingar i Mellanöstern och till Europa, medan USA väsentligen håller sina gränser stängda. Vi står inför en flyktingsituation som västvärlden inte längre kan hantera, men där Västs ledare tiger om USA:s stora skuld. Riskerna för ett storkrig mellan Nato och Ryssland har ökat dramatiskt. Sannolikheten för att Sverige vid en sådan konflikt skulle kunna bli ett förstahandsmål har också ökat (med värdlandavtal och separat överenskommelse med USA).
Hillary Clinton har:
-gett Obama ett oreserverat stöd till USA:s krigföring med drönare – alltså godkännande av ett riktat dödande med obemannade farkoster, som medfört att tusentals oskyldiga dödats.
-stött Obamas policy för straffrihet för torterarna under GW Bushs presidentperiod.
-använt privata mejl med utländska politiker och militärer för korrespondens och för utbyte av tjänster.
-använt familjens privata stiftelse (Clinton foundation) till att kunna ge bidragsgivare politiska gentjänster.
-stött massavlyssning av vanligt folk inklusive FN tjänstemän och politiker från vänskapligt sinnade länder – konstitutionella brott vilka avslöjats av Edward Snowden.
Vad väntar USA?
* De mycket stora ekonomiska skillnaderna, som ökat under senare decennier kommer att bestå.
* Trenden att den 1 % som äger mest också äger en allt större andel av den totala förmögenheten består
* Den höga arbetslösheten består
* Det stora budgetunderskottet består eller ökar
* Den mycket höga kriminaliteten består eller ökar
* Kapitalismen vinner vidare, nu i sin så kallade neoliberala variant med egoismen i högsätet.
* Risken för nya ekonomiska bubblor är fortsatt hög.
* Ökat missnöje med Trump allt eftersom
Vad väntar världen i bästa fall?
* Viss avspänning och minskad risk för stora krig.
* Minskad folkrättsvidrig inblandning i andra länders självständighet
* Minskad risk för statskupper och stöd för sådana i andra länder
* Samarbete med Ryssland i kampen mot terrorismen
* Utrymme för ökad självständighet i EU
* Bättre eller inga TTIP och CETA.
* Ökad risk för ännu färre åtgärder för att motverka klimatförsämring.
Ett alternativ på sikt
Kapitalismen, baseras på massor av företag, med allt större dominans för storbolagen (Officiell statistik), där var och ett strävar efter allt större vinst. Det är då en fördel med låga löner, få anställda, affärshemligheter i stället för att sprida ny information till mänskligheten att avstå från kostnader för insatser för att förbättra miljön och motverka klimatförsämringar. Behöver inte mänskligheten behöver ett annat, demokratiskt ekonomiskt system där vi gemensamt och planmässigt kan utnyttja jordens resurser här och nu och för framtiden. Detta innebär inte planhushåll i diktatorisk form, utan en kraftig utvecklad demokratisk form av ekonomi. Då kan vi snabbt få bort fattigdomen och reellt ta itu med miljöfrågorna.
Kapitalismen har historiskt på många sätt varit mycket framgångsrik, men dess begränsningar och svagheter framträder allt klarare. Vi behöver en gemensam social, demokratisk och socialistisk värld nu.
USA behöver ett demokratiskt socialistiskt parti för arbetarklassen och dess allierade!
Det finns starkare opinion för detta än många tror. Detta visar uppslutningen kring Bernie Sanders – och faktiskt uppslutningen bakom storkapitalisten Donald Trump. Och flera opinionsundersökningar:
I en opinionsundersökning 2009 av BBC World Service med 29 000 svarande i 27 länder (http://www.globescan.com/news_archives/bbc2009_berlin_wall/) menade endast 11 % att kapitalismen fungerade väl och att ökad reglering inte var en bra idé. I en aktuell uppfattade 40 % av tillfrågade i ett representativt befolkningsurval i USA ordet “capitalism” som negativt (medan 60 % såg negativt på ordet “socialism). (http://www.politico.com/news/stories/1211/70926.html (“Capitalism is on the decline in America -at least the word is”).
Nyligen visade en färsk opinionsundersökning kan mer än var femte amerikansk ungdom född omkring millenniumskiftet kan tänka sig att stödja en kommunistisk kandidat enligt av YouGov, ett internationellt marknadsundersökningsföretag med huvudkontor i Storbritannien. Massor av unga i USA är positiva till kommunism
Några andra artiklar om Hillary Clinton.
Donald Trump bättre kandidat än Hillary Clinton?
Hillary Clinton drottningen av kaos
Hillary Clinton väljer Wall Street-hök som vicepresident
Hillary Clinton sålde vapen till ISIS
En drottning i kaos ska inte kasta sten i glashus
Clintons och USA:s plundring av Haiti
USA:s militäre ÖB varnar: Hillary Clintons Syrienpolitik innebär världskrig
Svenska mutorna kan bidra till att knäcka Hillary
Hillary Clinton: Erfaren hök, Wall Street-favorit och farlig lögnerska
Hillary Clinton och Donald Trump snackas vid
Svenska media gullar med höken Clinton
Storekonomen Jeffrey Sachs: Clinton är en neokonservativ hök
Socialistiske Bernie Sanders storseger över kapitalistfavoriten Hillary Clinton
Hillary Clinton – en feminist?
USA:s nästa president – höken Hillary Clinton?
intressant.se, Hillary Clinton, Donald Trump, ojämlikhet, USA, politik, Obama, kapitalism, ekonomi, hälsademokrati, socialism, socialt, skatter, Nina Björk, Wall Street,IMF, imperialism,
32 svar till “Trump triumferar!”
Många vart trumpna. Men för egen del, jag märkte ingen skillnad mellan Bush och Obama, ingen alls. Det sägs att han ändrade saker i USA, men jag vet inte för jag har inte varit där. Jag förutser att detta inte kommer märkas för utomstående och man skall alltid se det hela från den ljusa sidan.
Bombvänstern har misst sin största allierade.
NATO-kramarna får lite av en uppförsbacke.
Två bra saker som jag definitivt kommer märka.
Man måste skilja på presidentens inrikes- och utrikespolitik. Teflon-Reagan utmålades i svenska medier som ett skämt – en B-skådis utan kunskaper. I opinionsundersökningar framträder han nu som en av de mest populära presidenter USA haft. Obama har gjort en del saker inrikespolitisk som gagnat låginkomsttagare och minoriteter. Dessa grupper hade högre förväntningar men kongressen har blockerat en del av Obamas förslag. Nu stod valet mellan Wall Street och en fastighetsmagnat, som mellan Wallenberg och Bert Karlsson för att ta en svensk jämförelse. Clintons är skurkar och hökar men Trump är oförutsägbar. Bakom honom står också intressen som avgör vilken politik USA kommer att föra utrikespolitiskt. Clinton var en krigsrisk men vi kan inte pusta ut för Trump är oberäknelig och kan göra tvärtom mot förväntat, dvs driva en än mer imperialistisk politik.
Republikanerna har gamla och goda kontakter med islamister och Saudi, de är ju i bästa tänkbara position att få dem att lugna ned sig.
Visst kommer den imperialistiska strävan att fortsätta, den är inbyggd i räntans princip, ingen president kan göra upp med imperialismen utan riktigt radikal förändring av det ekonomiska systemet. Det vet alla. Han må ha varit oförutsägbar fram till han blev president, men nu sitter han i klorna på en tjänstemannaapparat och kommer vara förutsägbar som en schweizisk klocka i alla frågor som har materiell betydelse.
Som jag formulerade det annorstädes:
Då kanske vi äntligen kan sluta se till USA som nån jävla frälsare som skall skänka ”frihet” till världen och bygga något här, istället för att hälften sitter med uppvända ansikten, hoppandes på en överhets godhet.
Detta inlägg ”Bör vi instämma i hetsen mot Trump”
http://www.lindelof.nu/ska-vi-instamma-i-hetsen-mot-trump/ på den närliggande lindelof-sajten
från den 3 mars, dvs mer än ett halvår sedan ledde till 55 Facebook delningar och 25 intressanta kommentarer.
Vi har fått en farlig president som har översatt
”Deutschland uber alles”
till engelska ”Make America great again”
Krigs risken ökar.
Stor eller liten oordning under himlen?
Med ett valdeltagande på 50-60% får USA som vanligt en president med stöd från högst en tredjedel av väljarkåren. Möjligen är stödet inte mycket större i den lagstiftande församlingen, trots republikanernas fortsatta majoritet. Kommer Trump att få större inflytande än Obama? Fan tro´t, men oordning blir det, stor eller liten.
”I ett samhälle av storljugare betraktas sanningen som förräderi”.
Revolt är kanske det som behövs för att rädda demokratin från en tyst död bakom stängda dörrar.
Optimist.
År 2004 röstade 30 % av dem med en årsinkomst på minst 200 000 dollar på republikanerna – nu var det jämt mellan blocken. År 2004 röstade närmare 25 % av vita utan college-utbildning på republikanerna, nu var det 40 % övervikt. Bland kvinnor röstade drygt 10 % fler på demokraterna än på republikanerna var det tvärtom. Bland färgade, latinamerikaner och asiater vann demokraterna tydligare än 2004.
Detta bygger främst på artikeln ”How Trump Won the 2016 Presidential Election” i New York Times http://www.nytimes.com/interactive/2016/11/08/us/elections/exit-poll-analysis.html?action=click&pgtype=Homepage&clickSource=story-heading&module=span-abc-region®ion=span-abc-region&WT.nav=span-abc-region, som även Pål Steigan skrivit om.
Folkets och Putins favorit vann. Feministerna, de homosexuella och krigshetsarna förlorade.
Donald Trumps tacktal låter bra; amerikansk infrastruktur skall rustas upp genom ett gigantiskt investeringsprogram samtidigt som han signalerar samarbete med hela övriga världen, dvs. ett slut på konfrontationspolitiken. Applåd!
Kan han leverera är en annan fråga och dessutom kan hans sunda instinkter överge honom när smarta rådgivare nästlar sig in kring honom. Han behöver republikanernas stöd i mycket och det är inte sagt att han får det utan billiga kompromisser. Han lär t.ex. tidigare i karriären ha förespråkat den kanadensiska sjukvårdsmodellen, som likt den europeiska är i offentlig regi, single payer som de säger där borta, men senare övergett denna ståndpunkt. Att han börjar backa från sina goda föresatser är alltid möjligt, men om vi ser till utrikespolitiken så gäller ju att dessa hans mål inte ens finns som föresatser i motståndarlägret.
Hela det europeiska etablissemanget är chockat och vet inte till sig. Amerikanska väljarna har gett dem dubbla blåtiror och äggsörja rinner utför deras kinder. Aldrig någonsin han media varit så partiska i ett amerikanskt val, det gäller både deras egna som europeiska, och aldrig tidigare har europeiska politiker betett sig så partiskt, som om de visste och hade rätt att bestämma vad som är bäst för USA.
Hillary Clinton bedrev en kampanj inspirerad av senator Joe McCarthy som på femtiotalet inplanterade rysskräcken i amerikanerna, på den tiden formulerad som kommunistskräck. Clinton trodde att detta kort skulle ge henne marginalerna men folk nappade inte på hennes hatpropaganda mot president Putin och Ryssland. Nu är det ajöss för den saudifinansierade Clintonklanen och dags för Bernie Sanders stödtrupper att börja lägga grunden till en ny politik för demokraterna.
Vad gäller den vitt omtalade trumpska rasismen bör två saker sägas. Hans rasism är grovt överskattad medan de som kritiserar honom för detta är rasister själva, fast i en helt annan och farligare tappning. Hela detta gäng i USA, nykonservativa och nyliberala, och alla deras lakejer i Europa, den europeiska ”eliten”, som är villiga att lägga hela Mellanöstern i grus och aska och redan gjort det. Vad är det om inte rasism, om man får fråga, att bedriva interventionskrig mot folk som inte kan försvara sig mot västmakternas vapenteknologiska övermakt och sälja vapen för hundra miljarder dollar till halshuggarnationen Saudiarabien för att de skall kunna lägga världens fattigaste land Jemen i ruiner ? Eller leverera krigare från åttio länder, förse dem med modernaste materiel och ha dem att slita det sista sekulära landet Syrien i stycken ?
Snökaos…. eller dags att sudda bort Trumphförolämpningar i flesta svenska establishments bloggar?
Genomgående bra och kloka kommentarer till Anders artikel. Blir det bättre eller sämre utrikespolitiskt? Svårt att säga idag. Det finns argument för och emot:
Trump lyckades få en ökad andel av den vita arbetarklassen att regirstrera sig och rösta. Det är intressant. Jag skrev en artikel på Jinge.se för et tag sedan om det faktum att bara cirka 50 % av amerikanerna deltar ”i världens största demokrati (om med viss kolonial syn bortser från Indien). De s k Demokraterna har successivt släppt en del av banden med facken, samtidigt som banden mellan fack och arbetare har försvagats, bl a genom låg organisationsgrad i Södern
SvD har ett intressant uppslag idag där man kan jämföra delstaternas utfall 2012 och 2016. Flera rösttunga, mest f d industristater i Norr har gått till Trump.
Sedan är frågan om Trump är särskilt reaktionär! Han har inga kopplingar till Teapartyrörelsen, även om tokan Sara Palin valtalade för Trump. Trump är en kapitalist och skiter i religion och sådant. Sedan skall han få igenom sina förslag via sina s k partivänner, varav flera är pissförbannande på honom, t ex talmannen Paul Ryan. Och någon mur mot Mexico blir det inte. Den finns redan där, utbyggd av Obama och delstaterna. Kanske Trump förstärker den, för syns skull.
Utrikespolitiskt får vi se vad det blir. Han har sagt både bra och dåliga saker. Vi tar det positiva först:
+ Bidragen till Nato skall minskas och eropeiska staterna har inte råd att fylla hålet, alltså Nato svagare, Toppen!
+ Trump har ifrågasatt ”de tre musketör”-principen, dvs alla för en, och en för alla. Toppen. Försvagar Nato
+ Han vill förhandla med Putin, och tillsammans med vettiga krafter inom EU så kanske den korkade bojkotten av Ryssland upphör. Det skulle direkt leda till avspänning och att de svenska krigsgalningar kan börja bekämpas av oss, dig och mig m fl.
– ”Make America strong again”. Betyder det mer imperialism?
– Han skall krossa IS, då Obama varit ”soft” mot IS. Vad betyder det? Oklart men oroande.
– Hans vice tackade en massa generaler och admiraler, innan Trumps tal. Är det sant? Är det aktiva militärer eller pensjisar? Oklart och oroande.
Så, vi vet faktiskt inte vad som händer utrikespolitiskt, och vi bör därför inte avfärda Trump reflexmässigt på utrikesscenen.
Ulf
En detalj:Om jag minns rätt tackade han bara en general förutom general Michael Flynn som förra året avslöjade hur Obamas regering sedan 2012 sett hur ISIS vuxit fram och hur al-Qaida stärkts. I en intervju erkänner generallöjtnant Michael Flynn att USA:s administration medvetet “släppt fram” Al Qaeda och ISIS i Syrien och Irak.
USA-general, Obama, Biden: Vi har medvetet släppt fram al-Qaida och ISIS i Syrien och Irak
Michael Flynn är före detta chef för amerikanska Defense Intelligence Agency (DIA). Han bekräftar äktheten av en omtalad rapport som säger detsamma. Den blev offentlig genom en Freedom of information act av Judicial Watch.
I ett i våras frisläppt sjusidigt dokument från Defense Intelligence Agency (DIA) i USA från augusti 2012 framgår att USA:s ledning redan då visste att den syriska oppositionen tagit en sekteristisk riktning. Väl medveten om detta sände man ändå stora mängder vapen till vad man kallade ”moderata rebeller”, en allt svagare grupp till följd av avsaknad av lokal förankring och övergångar till al-Qaida, al-Nusra och senare IS(IS). Det överordnade syftet var att störta den alltför självständige Assad och hålla tillbaka Iran.
http://theduran.com/ukraine-may-turn-into-pariah-state-under-president-trump/
Haller helt med om vad du sager. (Sorry Umlaut letters don’t work) + I think I can recall that Trump has said that he has got 200 Generals endorsing him! Syria still remains endangered.
Let me ask for the reader’s opinion on what they think may happen in Ukraine.
Will Trump help to try at least to uphold some form of law and order in Ukraine as a minimum? The linked article made me think. Poroschenko will need money from somewhere to buy gas for the winter…
Kommande republikanska politik kommer med sannolikhet öka antalet demokratiska socialister. Trump har då förhoppningsvis genom sin protektionism och sitt driv lyckats få ordning på en hel del av USA med hjälp av kongressen så att en protektionistisk demokratisk socialistisk politik åtminstone kan starta med en fungerande industri som den kan beskatta för ökad välfärd.
Det är främst arbetarklassens unga vita män på landsbygden som fört fram Donald Trump till presidentposten.
Kanske samma kategori som jag själv?
Om inte politikvänstern hajjat tidigare så kanske det börjar gå upp en hint för dem nu?
Göteborgsposten har en intressant artikel ” Det har sagts vara USA:s viktigaste val – och nu är Donald Trump vald till president. Det påstått omöjliga har återigen hänt. Förvåningen och chocken är stor på sina håll, inte minst bland icke-röstberättigade svenska förståsigpåare. Och det är klart, om man enbart har följt den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, och om man därtill baserar sina analyser på de privata preferenserna, så är förvåningen högst väntad.”
(http://www.gp.se/ledare/teodorescu-f%C3%B6rnekelse-skapar-farliga-politiker-1.3942350)
Lars Bern har som vanligt intressanta reflexioner (https://anthropocene.live/2016/11/09/presidentvalets-storsta-forlorare-ar-vastvarldens-journalister-och-deras-arbetsgivare-inom-msm/)
”Västvärldens förlorare är västvärldens journalister och deras arbetsgivare”
Det har sagts vara USA:s viktigaste val – och nu är Donald Trump vald till president. Det påstått omöjliga har återigen hänt. Förvåningen och chocken är stor på sina håll, inte minst bland icke-röstberättigade svenska förståsigpåare. Och det är klart, om man enbart har följt den svenska bevakningen av det amerikanska presidentvalet, och om man därtill baserar sina analyser på de privata preferenserna, så är förvåningen högst väntad.
Under hela presidentvalskampanjen har jag gjort en intressant iakttagelse i min bekantskapskrets. De av mina näringslivsvänner med skit under naglarna som arbetar eller arbetat med att driva företag och producera varor och tjänster har nästan alla trott på en Trump-seger, helt oberoende av alla medias prognoser. Mina näringslivsvänner som i huvudsak levt eller lever på att spela på de finansiella marknaderna, där man kreerar pengar ur till synes tomma inte, har nästan alla varit tvärsäkra på en Clinton-seger.”….
”ivare inom MSM
Date: 9 november, 2016
Author: lars bern
105 Kommentarer
Donald_Trump_by_Gage_Skidmore_5_(cut)imgres
Valet i media
Under hela presidentvalskampanjen har jag gjort en intressant iakttagelse i min bekantskapskrets. De av mina näringslivsvänner med skit under naglarna som arbetar eller arbetat med att driva företag och producera varor och tjänster har nästan alla trott på en Trump-seger, helt oberoende av alla medias prognoser. Mina näringslivsvänner som i huvudsak levt eller lever på att spela på de finansiella marknaderna, där man kreerar pengar ur till synes tomma inte, har nästan alla varit tvärsäkra på en Clinton-seger. Jag har funderat en del på varför det varit så. Jag tror att svaret är att de som lärt sig att skapa verklig nytta genom att organisera och leda människor, skulle inte klarat det jobbet om de inte haft förmåga att förstå hur vanligt folk tänker. Finansfolket lever tillsammans med det politiska och mediala etablissemanget i en artificiell bubbla med ytterst dålig kontakt med vanligt folk. De har därför inte sett det snabbt växande missnöjet och frustrationen i folkdjupet över den väg som vårt västliga samhälle tagit.
Det gamla tyska ordstävet Die dummen Schweden har blivit övertydligt manifesterat. Hela den svenska journalistkår som borde göra djupgående allsidiga och kritiska analyser har som vanligt numer, uppträtt som en fårskock och vilsefört allmänheten med starkt partisk propaganda och total ensidighet. Ingen riktig journalistik så långt ögat kunnat se. Fråga er vilken nytta vi – allmänheten – har av denna typ av journalism? ”
Trump står inte ensam. I Europa växer antalet likasinnade partier, som tänker erövra makten eller redan har gjort det och som är på väg att sammansluta sig till en nationalisternas international, som vill befria sina folk ur det de anser vara överstatliga fängelser.
De bekännande nationalisterna radikaliserar tvivlen på de internationella institutionerna (EU, Nato), som även de politiskt etablerade regeringarna numera vill ändra på. Den politiska klassens missnöje bottnar i den varaktiga ekonomiska krisen, som hindrar de nationella kapitalismerna att skapa tillräcklig kapitalistisk tillväxt på världsmarknaden åt deras nationer. I stället konkurrerar nationerna inte längre om den egna andelen av rikedomen, utan om att kunna avvärja följderna av krisen på hemmaplan, samt att vältra över nackdelarna på andra länder. I den imperialistiska konkurrensen visar sig Eu-partner vara hårdnackade motståndare som står i vägen för den egna nationens framgångar eller är failed states (Grekland) som bara kostar pengar i stället för att duga som handelspartner.
I nationerna, som ju lever på den kapitalistiska tillväxten, är ekonomin det avgörande och därför kämpar politiken om de ekonomiska villkor som nationen behöver för att hävda sig i världen. De bojor som t.ex. EU-staterna skapat till sig, är inte produktiva längre.
Den statsraison som härskar, är nu föremål för kritisk översyn från de etablerade politikers sida: ”kosmopolitiskt” öppnande, imperialismens människovänliga ansikte, måste definieras på nytt – mer offensivt, oförsonligt.
De nya högerpartierna är radikalare än så. Världsmarknaden och dess överstatliga regler måste slopas för att nationen förlorat sin suveränitet. Fosterlandets frihet ska vara det bestämmande för staten – alltså frihet mot andra nationer, som uppfattas vara fientliga intressen, som skadar det egna kollektivets väl. De lovar folket att det ska få tillbaka sin förlorade identitet. Den konkurrens folk är utsatta för i det kapitalistiska samhället, förklaras alltså med konkurrenterna och bland dem ska det vara utlänningarna som är fientliga konkurrenter som skadar folket!
Så är det flyktingar och arbetssökande utlänningar, den moderna imperialismens eländiga gestalter, som får bevittna de etablerade partiernas internationalistiska fördärvelse, att offra statens suveränitet
Hej Maggan
Skulle du vilja vara vänlig och ge en enklare sammanfattning så jag också förstår :)
Motsättningarna mellan världsmakten USA och Europa, och även mellan de europeiska staterna, kommer inte att försvinna med populistiska politiker vid makten. Tvärtom skärper den politik som tänker göra USAs nation ”great” och vice versa i EU, på den internationala parketten konkurrensen om tillväxten i de egna nationerna. Det handlar om att vinna konkurrensen på de andras bekostnad! Det är inte en fredlig konflikt.
Det är begreppet av imperialistisk politik. För övrigt håller jag med om det som Oleg skriver.
Arbetarklassen, alla egendomslösa i världen, underkastar sig själva den kapitalistiska konkurrensen när de tror att utlänningar är deras fiender.
Har jag förklarat saken nu?
Tack, ja.
Måhända vänstern sållar sig till de globala kapitalisternas nya världsordning i den mån den överenstämmer med en socialistisk international världen över som river ner alla gamla nationsgränser och krossar den förhatliga nationalstaten som påminner om kungars envälde. Den arbetande klassen saknar som regel den här drömvärlden och lever i sin vardag, liksom jag själv och det är den vardagen som präglar det politiska ställningstagandet och som på ett radikalt sett visat sig nu i Amerika. Det är dock ingen isolerad företeelse utan kommer framstå över hela västvärlden som jag tror. Helt kort vill jag påstå den politiska vänstern är akterseglad av sin egen väljarbas därför de genom sin ”tro” lierat sig med etablissemangets borgerskap och utifrån det här missnöjet mot sina företrädare har högerpopulismen växt fram och kommer delvis föra den arbetande klassens vilja och den politiska vänstern kan inget göra åt det mer än beklaga om dom nu inte förmår bli mer pragmatiska. Här kommer då Ryssland in som framtidens föregångare som lyhörd till rösten ur folkdjupet istället för att ensidigt lyssna till en borgerlig och kulturell elit som heller inte existerar och regerar som hos folken i väst. Summa summarum tror jag du får försöka vänja dig vid den utveckling som du bekymmersamt ser framför dig. Jag väntar med spänning på kommande valresultat i både Holland och Frankrike för och se hur de här folkliga strömningningarna kommer att yttra sig. Jag saknar all akademisk utbildning och det du läser är bara tankar från en vanlig jobbare, det är ur det perspektivet du får ta mitt svar. Precis som den vite amerikanske jobbaren är jag trött på etablissemangets korruption och översitteri och vill se en demokrati där även min röst blir hörd och inte enbart bara blir tystad från höger till vänster eller tvärt om vilket du vill.
Hej Arbetarklassen,
Det är klart man måste komma tillrätta och tjäna pengar i det kapitalistiska samhället – men man måste väl inte tycka det är bra!
„Jobs“ – är den amerikanska friheten urtyp: Att söka, hitta och fylla sin arbetsplats är varje fri amerikanares rätt – särskilt när det råder kris. Han bryr sig om det som är viktigt för honom: Det han tjänar i jobbet, likgiltigt hur lite eller mycket, är hans egendom, som han och ”his family” helt autonomt lever av. Bortsett från banken han betalar tillbaka sina lån till, är han herre över sitt ”home”, som han tjänat ihop till i jobbet och som är hans ”castle”, som han har rätten att försvara med sin ”gun”. Alla US-presidenter, Trump likasom Obama, har lovat att hjälpa till, så att ”happiness”-smeden, den ”hardworking american, får sina ”opportunities” att hitta ”jobs” där han kan arbeta hårt och tjäna pengar!
På annat vis – än att de mäktiga politikerna tar sig an dom – är det visst inte möjligt att leva som privata, självständiga och fria ägare. Vallöftet till ”the hardworking americans”, att politiken ska sörja för att duktiga amerikanska företag skapar ”jobs” inom landet. För om man inte kan göra sig nyttig för ”business”världen, står den fria amerikanaren friställd och arbetslös – mitt i rikedomen i det rikaste landet i världen, står dom där med sin framåtanda och sin okränkbara frihet på jakt efter ett trappsteg där de kan ”bita ihop tänderna och jobba och leva sin ”pursuit of happiness”…
Ska beroendet av affärsvärldens profiter verkligen vara det bästa alternativet?
Opinionsundersökningar i våras visade att Bernie Sanders skulle ha större chans att besegra Trump än Hillary Clinton.
”Enligt en sammanvägning av mätningar som sajten Real Clear Politics har gjort skulle exempelvis vänsterdemokraten Bernie Sanders besegra Trump med 15 procentenheter. Om favoriterna ställs mot varandra vinner Clinton med 8 procentenheter över Trump.!
(http://www.svd.se/trump-och-clinton-tar-taten) 27/4
På kort sikt skulle Bernie Sanders ha stått för en socialare politik än Trump. Trumps styrka kan ligga i om han förmår dra igång en så omfattande upprustning av den nedgångna amerikanska infrastrukturen och yrkesutbildningen att han lyfter landets ekonomi. Tror han däremot på skattesänkningars mirakel som Reagan gjorde blir det bakslag.
Beträffande utrikespolitiken är situationen paradoxal. Här sitter Trump i förarsätet med ett eftertryck som Sanders inte hade haft varken chans eller vision till. Frågan är om Trump förmår utveckla de positiva grundtankar som han gett uttryck för. Att general Flynn finns med i hans team är en bra början. De neokonservativa hökarna kröp alla upp i Hillary Clintons famn och vi kan hoppas att de stängs ute för gott. Det hade varit kusligt med Victoria Nuland som utrikesminister och hennes man som rådgivare.
Oleg Mezjuev skriver i ”Aktuell världspolitik” (https://www.facebook.com/groups/avp2016/permalink/2173785266179265/)
Donald Trump – en fredsduva?
Donald Trump vann gårdagens presidentval i USA. Det råder delade meningar kring vad han är för en och vad som väntar oss. Börserna rasar och flera västerländska ledare uttrycker sin ”oro” och ”osäkerhet” kring vad som nu komma skall.
Trump är ingen fredsduva, men vi kan komma att bevittna situationer där USA backar ur sina globala åtaganden genom försök att förhandla om det med Ryssland. Det innebär inte att globalisterna bakom USA tänker ge upp sina drömmar om en världsomspännande dominans, men just nu så fixar de inte att hålla uppe sina ställningar överallt i hela världen. En omgruppering är nödvändig ur globalisternas synvinkel.
Valet i USA sett med ryska ögon var en kamp mellan den ”onde” och den ”gode” polisen, vilket egentligen bara är ett spel för gallerierna och det ska man ha klart för sig. Den globala konkurrensen tar inte slut i.o.m. Trumps seger. Möjligt är att USA kommer att ge upp Ukraina – t.ex. genom att låta Ryssland bygga sin Nord Stream 2 ner till Tyskland – då blir Ukrainas gasledningar överflödiga 2019. Det skulle innebära att Ukraina tappar miljardintäkter för gastransitering, ett tapp i statskassan som måste kompenseras antingen av USA eller EU. Ingen av dem har råd att gå in och stå för den kostnaden. Det kan bli så att USA säger till Ryssland att ”Ukraina är er intressesfär”, men då är frågan om Ryssland har råd att ta på sig Ukraina ekonomiskt. Landet är kört i botten efter den s.k. ”demokratiseringen” de senaste 3 åren, så det är rentut sagt horribelt.
USA kommer troligen att gå in i sin isolationism och protektionism, kanske avveckla sina åtaganden i Syrien och Mellanöstern och låta de länderna ha sitt eget kaos för sig själva. Men som sagt, Trump är ingen ängel, man ska inte låta sig vilseledas av hans lite annorlunda framtoning. Både Clinton och Trump är två sidor av ett och samma mynt, bara det att de företräder två nästan lika stora halvor av en splittrad världselit, där den ena halvan vill ha krig och konflikter, medan den andra söker andrum och omgruppering.
Valet av Trump öppnar möjligheten för lite mer avspänning i världen på kort sikt. Vad som händer på lång sikt återstår att se. I Ryssland ser man i alla fall vissa möjligheter till att komma överens med USA i.o.m. att Trump nu har segrat i det amerikanska presidentvalet.
Oleg Mezjuev
VAJERT! Trump vann idag – betyder fred. Mycket mindre sannolikhet för WWIII och NATO kanske ska upphöra. Försvarsorg. NATO har attackerat och massmördat tillräckligt! Undebart att Trump blir nästa president i USA. Fantastiskt!
Expressen rapporterar (http://www.expressen.se/nyheter/presidentvalet-i-usa-2016/)
”Det har brutit ut stora protester mot Donald Trump som president på flera håll i USA.
Bland annat New York och Chicago, där tusentals personer har samlats för att uttrycka sitt missnöje.
De skanderar bland annat ”Donald Trump, go away”, ”black lives matter” och ”not my president”.
I New York marscherade en stor folkmassa till Trump tower, i Chicago blockerade de ingången till Trump tower och hotellets garage.
Det har även protesterats i bland annat Philadelphia, Boston, San Francisco och Seattle.”
Dessa protester är förståeliga.
När får vi se protester mot USA:s brutala krigspolitik?
Mot ett orättvist ekonomiskt system? Var är ”Occupy Wall Street? Har FBI och CIA helt infiltrerat och förstört?
Det som mest tycks oroa europeiska regeringar (i synnerhet den svenska) är väl om Trump över huvudet på EU erkänner Rysslands införlivande av Krim och krossar bojkotten.
Den kände liberterianen Peter Schiff spekulerar om vad som Trump (som han röstat på) kommer att försöka med för att ”göra Amerika stort igen” – och förklarar varför det kan gå illa.
http://www.europac.com/media/video_blog
Jag har noterat ett par saker som kan tyckas oroväckande. På FB formulerade jag det kortfattat så här ”Med tanke på Pence, och att Woolsey är en viktig rådgivare, att militärindustrin omfamnat Trump och att regeringen ser ut att komma att innehålla en intressant blandning av oljefolk, Wall Street, militär/underrättelsefolk, ärkekonservativa så tycker jag det påminner om något man sett förr. George W Bush… http://www.politico.com/story/2016/11/who-is-in-president-trump-cabinet-231071
Han vill öka de militära utgifterna, och är ”endorsed” av det där gänget ex-officerare som agerar lobbyister för militärindustrin.
Bolton verkar knacka på regeringsdörren – alltså ”strunta-i-FN-linjen”.
Woolsey m.fl är ärkehökar, i synnerhet rörande Mellanöstern, och Trump har redan mycket goda relationer till israeliska högern.
Däremot tror jag att man mycket väl kan räkna med avspänning gentemot Ryssland och att läget här kan bli intressant, även om Trump faktiskt tonat ner sig i sina senare uttalanden om Nato osv. Risken är i och för sig att Nato (med vissa krafter i östeuropa) försöker skärpa oron för att inte förlora legitimitet.
Istället misstänker jag att Trump har allierat sig med de i Washington som ser Kina som den egentliga fienden, och han har Peter Navarro som rådgivare som är på det spåret.
Alltså – antagligen kan vi räkna med en fortsättning av ”pivot to Asia”, med mindre av diplomati och mer av militarisering. Mellanöstern/Västasien förblir ett frågetecken, men flera av de kring honom verkar ha en aktivistisk inställning.
Sedan undrar jag om inte hans och republikanernas inrikespolitiska program kan tjäna på en äventyrlig utrikespolitik, för att motarbeta undan protester och motstånd.
Och kom ihåg hur Bush d.y. också gick till val på ett program om isolationism och icke-interventionism, vilket snart förbyttes i något helt annat under ledning av Cheney och ett gäng av säkerhetsrådgivare.
Lite tidigt för slutsatser, men jag tycker mig se tecknen.
Vad gäller generaler kan nämnas att 88 st ”endorsed” Trump i september, vilket han gärna lyfte fram i debatterna mot Clinton. se t.ex
https://foreignpolicy.com/2016/09/06/why-donald-trumps-endorsement-by-88-generals-is-so-dangerous-civilian-military-relations/
Nils Nordlund gratulerar – på riktigt.
Till USA:s ambassad i Stockholm
Dear Sirs,
Jag vill tacka och lyckönska det amerikanska folket för
detta försök att återupprätta demokratin i landet mot
90% av media och Wall Streets korrumperade bidrag
till Clinton. En seger för dom fattiga och arbetslösa mot
dom 1% rikaste.
En hel värld hoppas, att detta kan vara början på slutet
av det ”Kalla Kriget” och dessa eviga krig, som för
dagen drivit 65 miljoner människor på flykten.
Respectfully,
Nils Nordlund