Det har tidigare noterats att Kinas president i ett ovanligt uttalande meddelat världen att man kommer att förhindra ett eventuellt angrepp på Nordkorea, men att man inte gör något om Nordkorea anfaller. Även Ryssland och Tyskland är emot ett sådant angrepp och mot krig på Korea-halvön
(Bild från AFP i South China Morning Post: South Korean protesters carry a caricature of US president Donald Trump towards the US embassy in Seoul)
Pål Steigan har förstås behandlat detta This week in Asia
President Xi Jinping följde upp med ett telefonsamtal till Donald Trump, där han sannolikt påverkade Trump, Sedan Kim Jong Un meddelat att Nordkorea väntar med provskjutningar av missiler mot mål utanför Guam (i vissa media beskrivet som anfall på Guam) meddelade Trmp ”Kim Jong Un of North Korea made a very wise and well reasoned decision. The alternative would have been both catastrophic and unacceptable!”
Rysslands förslag förutsätter också att Nordkorea ska stoppa sina kärnvapenobjekt och att Förenta staterna ska inställa sina militära övningar med Sydkorea.
Det kinesisk-ryska initiativet fick genast stöd från den tyska utrikesministern Sigmar Gabriel, som sade att ”Tyskland uppskattar och är tacksam för den viktiga roll Kina spelar för att lösa kärnvapenfrågan på Koreas halvö.”
New York Times skriver 15/8 att Sydkoreas president Moon Jae-in varnar USA för ett angrepp på Nordkorea ”President Moon Jae-in of South Korea issued an unusually blunt rebuke to the United States on Tuesday, warning that any unilateral military action against the North over its nuclear weapons program would be intolerable. “No one should be allowed to decide on a military action on the Korean Peninsula without South Korean agreement,” Mr. Moon said in a nationally televised speech. New York Times
En artikel av Jason Ditz på viktiga siten Antiwar.com behandlar också detta ämne, och jag gör ett utdragAntiwar Den har också publicerats av Pål Steigan Pål Steigan
I ett ovanligt tydligt uttalande om den stora rädslan för en amerikansk attack mot Nordkorea höll Sydkoreas president ett tal där han betonade att han hade all rätt att lägga in veto mot en amerikansk militär insats mot Nordkorea, och att han hade för avsikt att göra det.
President Moon hävdade att ett sådant beslut om krig endast kan tas av Sydkorea, och han tillade att han avsåg att förhindra ett krig med Nordkorea ”till varje pris”. Denna ståndpunkt är långt ifrån vad som tidigare rapporterats. där det föreslås att Sydkorea stödde kurs som lades upp och skulle stödja allt som Trump kom fram, med hopp om att det skulle kunna leda till fred.
Analytiker ser detta som ett uttryck för en växande frustration hos president Moon som bygde presidentvalskampanjen på att använda diplomati visavi Nordkorea, men som har sett hur hans hittills korta presidentperiod dominerats av hot att förstöra Nordkorea.
Moons kommentarer till dessa analytiker, är ett försök att återupprätta den traditionella balansen på den koreanska halvön, där USA:s närvaro skall vara att stödja sina sydkoreanska allierade. Nu är de i konflikt eftersom USA inte utesluter en kärnvapenkonflikt med Nordkorea.
Det är dock oklart hur mottagandet av detta meddelande är i USA där den amerikanska administrationen i Trump inte exakt sägas vara glada Moons pro-diplomatisk hållning. De senaste månaderna har också återupplivat tanken att Nordkorea är ett hot mot USA och inte bara mot Sydkorea och Japan. (Slut Jason Diaz)
Tidpunkten för uttalandet kan vara lämplig genom att Trump fått skarp kritik för sin krigsretorik visavi Nordkorea, då Trump-administration nu är försvagad till följd av Trumps uttaland om händelserna i Charlottesville, och till följd av ställningstagandena från Kina,Ryssland och Tyskland.
Och president Moon fortsätter med sin nya politik enligt meddelande 17/8 ”In an effort to jumpstart diplomacy, South Korean President Moon Jae-in said Thursday he would consider sending a special envoy to North Korea for talks if the North stops its missile and nuclear tests.”In an effort to jumpstart diplomacy, South Korean President Moon Jae-in said Thursday he would consider sending a special envoy to North Korea for talks if the North stops its missile and nuclear tests.”
Time
Kommentar: Det viktigaste är att detta visar att USA inte kan uppträda som en enväldig hegemon i Ost-Asien, men också att president Trump kan påverkas av av agerandet av Kina, Ryssland och Tyskland, vilket är bra. USA framstår som mycket aggressivt enligt vissa uttalande av president Trump, medan Kina och Ryssland framstår som moderata fredsanhängare inriktade på diplomati. Liksom Sydkorea, som markerat sitt oberoende visavi USA. Denna fråga har tidigare diskuterats här, bl.a. Korea – eller unipolär världsordning på väg mot sitt slut
Vad vi sett påverkar sannolikt styrkeförhållandet och tillvägagångssättet i andra frågor. USA kan visa sig försiktigare då det gäller konflikten med Kina i Sydkinesiska sjön, fast man kan räkna med att det finns olika uppfattningar i Washington. Kanske har USA:s strävan efter att hindra en axel Berlin-Beijin ha försvagats, vilket vore bra. Kina och Tyskland, världens två ledande exportnationer vill ju ha fred.
Den allvarliga konflikten USA-Nordkorea synes idag ha främst öppnat upp för diplomati, försvagning av USA:s ställning och därmed ökat hopp för fred och diplomati på andra håll.
Samtidigt ska ingen bli förvånad av en eventuell motreaktion av krigshökar.
i Andra om: Nordkorea, USA, Sydkorea Kina, THAAD, Politik,desinformation kärnvapen krig
imperialism Ryssland,Trump Tyskland
8 svar till “Sydkorea, Kina, Ryssland och Tyskland lägger in veto mot krig mot Nordkorea”
Det är så lite jag kan om Nordkorea. Det jag får veta är det som sänds i vanliga media vilket oftast går på den amerikanska propagandan. När jag blev kommunist på 80-talet var det främst socialismen och arbetarrätt i Sverige jag fokuserade på. Under samma var jag intresserad av Sovjetunionen och läste och såg allt som kom i min väg – vilket oftast var amerikansk propaganda inlindat i mysiga amerikanska TV-serier. Titt som tätt råkade på böcker och broschyrer från ett företag som hette Contra. Dessa sysslande med en ren antikommunistisk ’upplysningskampanj’ eller rent ut sagt propaganda. Men sovjetisk upplysning kunde jag absolut inte få tag på det vanliga biblioteket. Så jag fick vända mig till APK – och sedan rullade det bara på.
Nordkorea är landet som tycks ha gått förbi mig. Om man jämför med Kuba och Nordkorea så anser jag efter mina skrala kunskaper om Nordkorea att det är en himmelsvid skillnad mellan socialismen på Kuba och den socialism som finns på Nordkorea. Eller har jag fel? Och att jämföra Sovjetunionen och Nordkorea tycks också vara främmande i mina ögon. Men media hävdar att alla de länderna är/var socialistiska och skall därför betraktas som enhetliga. Anser ni att det finns (fanns) skillnader mellan länderna, precis som det finns skillnader mellan kapitalistiska länder? Kapitalistiska länder kan ju vara mer eller mindre demokratiska, och inga av dessa är så demokratiska som jag vill att de ska vara.
Proletären har haft en serie intressanta artiklar om Nordkorea, bland annat denna. Proletären i Nordkorea 1: Att försöka förstå ett demoniserat land Proletären skriver ”Det i grunden socialistiska landet styrs av ett parti som varken säger sig vara kommunistiskt eller marxistiskt. Istället har nordkoreanerna skapat sin egen ideologi, med personkult och militären i centrum. Alla invånare garanteras visserligen arbete, bostad, sjukvård och utbildning men det eviga krigstillståndet har satt demokratin och arbetarinflytandet på undantagstillstånd. Det är en stat som kräver sina medborgares fullständiga lojalitet för att försvara det man anser vara det allra mest värdefulla – självständigheten.
Det nordkoreanska samhället har på ett brutalt sätt formats av sin historia av enväldig feodalism, japansk ockupation, USA-imperialismens bombkrig och ständiga krigshot. Krigshot som lett till att Nordkorea ansett sig behöva kärnvapen som garant för fred.”
http://theduran.com/china-north-korea-unhappiest-allies/
Läs denna artikel av Alexander Mercouris om relationen mellan Kina och Nordkorea.
Vilket är det genuina Korea ? Nord eller Syd ? Med visst fog kunde man hävda ingetdera. Koreas självständiga utveckling avbröts på våldsamt sätt genom yttre inblandning. Koreas historia är tusentals år gammal. Fokus på dagens extrema spänning bortser från detta och framställer dem som skilda världar. I folkdjupet på bägge sidor finns fortsatt stark känsla av samhörighet är jag övertygad om. Efter Andra världskriget framställdes Nordkorea än som Stalins än som Mao Zedongs marionett för att motivera USA:s militära närvaro.
Nordkorea jämnades med marken och tvingades in i en extrem försvarsposition, Sydkoreas ledning bemannades med quislingar som samarbetat med den japanska ockupationen och sydkoranerna fick lära sig att hata sin egen historia och sina landsmän.
Korea borde återförenas men konflikten är så ingrodd att detta inte kan ske som i Tyskland där Väst helt sonika körde över Öst, inga av östsidans eventuella landvinningar fick accepteras. För Koreas del behövs en övergång i faser. En sådan kompliceras av att makthavande kretsar i bägge landsdelar ser sin egen ställning hotad. Dessutom kan både Japan och Kina se nackdelar med en återförening fastän de i en idealisk omvärld borde underlätta en sådan. Ja, och sedan måste USA flytta tillbaks över Stilla havet, där det hör hemma.
Nordkorea sitter på trillioner dollar av outnyttjad rikedom, som dess grannar vill åt.
https://qz.com/1004330/north-korea-is-sitting-on-trillions-of-dollars-on-untapped-wealth-and-its-neighbors-want-a-piece-of-it/
Ibland har jag en känsla att vissa socialister, särskilt de äldre inom maoistvänstern, tar nationen före arbetarklassens intresse. Så går nationen före arbetarklassens intresse? Är självständighet mer värdefullt än arbetarklassens intresse? Eller är arbetarklassens intresse mer värdefull än nationen – och självständighet? För mig förenar de sig. Arbetarklassens intresse måste innebära ett lands självständighet. Men frågan är, från vad?
James Connolly, Marxistarchive, skriver (det var innan Republiken Irland blev självständigt): ”Om man avlägsnar den engelska armén i morgon och hissar den gröna flaggan över Dublin Castle så är alla ansträngningar förgäves om man inte börjar organiserandet av den socialistiska republiken. England skulle fortfarande ha kontrollen. Hon skulle kontrollera dig genom sina kapitalister, genom sina godsherrar, genom sina finansiärer, genom en hel upprättning av kommersiella institutioner som hon planerar i vårat land och vattnat med våra mödrars tårar och våra martyrers blod.”
Jag ska nämna Nordirland, även om detta inte tillhör artikelns ämne. Även om Nordirland i en framtid skulle förena sig med Republiken Irland så att hela Irland blir ett självständigt land, så innebär inte det att fattigdomen och de utsatta grupperna varken i Nordirland och i Republiken skulle få det bättre. De skulle vara lika fattiga som när landet var delat. Kapitalismen skulle fortfarande kontrollera landet.
Självständighet måste innebära en självständighet från kapitalismens ok. Annars kontrolleras självständigheten fortfarande från de krafter som redan tidigare gjorde landet osjälvständigt. Som de ryska kamraterna i det kommunistiska partiet KPRF säger: ”One of the main contradictions is that between the interest of the country and the interest of the Russian capital.”
trumps popularitet sjunker katastrofalt, vad gör man då , riktar strålkastaren på nordkorea , beprövat taktik av hillari och obama, hitta på en syndabock som i detta fallet blev nordkorea och i viss mån iran, amerikas president spelar ett alarmerande spel ,smutsigt ,farligt med sin nation samt hela planeten, hans nuvarande hyckleri om nordkoreas förestående kärnvapenattack ger ingen stabilitet i asien och stilla havsområdet, kanske bra för trump på kort sikt men kan utlösa ett krig med katastrofala följer för även för ankdammen sverige
[…] ställningstagandena av Kina,Ryssland och Tyskland då det gäller Venezuela och Nordkorea http://jinge.se/allmant/sydkorea-kina-ryssland-och-tyskland-lagger-in-veto-mot-krig-mot-nordkorea.ht…- kan få betydelsefulla geopolitiska implikationer i kommande ställningstaganden i andra […]
[…] I den nuvarande krisen har Kina och Ryssland – som ställt sig bakom FN:s säkerhetsråds fördömande av Nordkoreas kärnvapentest – betonat vikten av diplomat och förhandlingar. Det är bara att instämma i detta. Och det gör säkert många. Sydkorea har med sin nye president markerat en vilja till dialog och förbättrade relationer med Nordkorea, och tveksamhet inför USA:s påtryckningar att placera avancerade missilsystem i landet. Nu riskerar denna politik att gå om intet. Korea – eller unipolär världsordning på väg mot sitt slut Sydkorea, Kina, Ryssland och Tyskland lägger in veto mot krig mot Nordkorea […]