En av de häftigaste kritikerna av socialismen i Sovjetunionen är Vänsterpartiets ledare Jonas Sjöstedt, mannen som också väsentligen instämmer i USA:s syn på kriget i Syrien, och som i oktober vid mötet på Wallenbergs torg i Stockholm föreslog att en flygförbudszon skulle inrättas i Syrien (Var där och hörde det). Hillary Clintons förslag som skulle gynna ISIS och andra terrorister.
Läs här åter gärna den artikel jag publicerade för exakt ett år sedan!
I Flamman som kom ut 15 juli berättar Jonas Sjöstedt om sin politiska verksamhet genom åren i en längre artikel.Ganska intressant.
Jonas Sjöstedts politiska karriärJag ska här bara kort diskutera hans syn på Sovjetunionen, världens första och länge (omkring 30 år) världens enda socialistiska stat.
Sjöstedt skriver ”Sovjetkommunismen var en katastrof för de miljoner människor som dödades genom umbäranden i fångläger, avrättningar eller svält. Stalinismen var ett eländigt samhälle för alla de som tvingades leva under förtryck, förljugenhet och torftighet. För socialistiska partier och den radikala vänstern var det en ideologisk öken och en politisk återvändsgränd som under många år och i många länder påverkade möjligheterna att bygga en offensiv och trovärdig vänsterrörelse.
Insikten om den stalinistiska katastrofen var en bitter kalk att tömma för många partier, även mitt. Slutsatserna och insikterna kom stegvis, och ibland under vånda. Men runt om i världen började partier frigöra sig och stå på egna ben, inte minst under 1970-talet. I Sverige personifierades den stegvisa frigörelsen av CH Hermansson. Insikterna är självklara, men också helt grundläggande. Demokratin får aldrig inskränkas i socialismens namn. Varje folk och nation måste få välja sin egen väg utan att tvingas eller ”ledas” av andra. Politisk pluralism och fri debatt och kultur är omistliga värden som man inte kan kompromissa med. Marxismen är ett redskap som förändras och inte en stel dogm. Socialismen måste förnyas och ta till sig idéer om feminism och ekologi. Vår lojalitet är med idéer och folk, inte med partier och ledare. Det är självklarheter för dagens vänster, men som sådana värda att upprepa.”
* Jag kan delvis hålla med om kritiken av brist på demokrati. Socialism ska innebära ökad demokrati. Men i dagens kapitalistiska länder är avgörande beslut om ekonomin utanför demokratin. I detta avseende innebär en vettig socialism en stor förbättring, som bör åtföljas av ökad demokrati inom andra områden.
Detta är knappast en balanserad bedömnin, ligger långt efter de läroböcker som länge använts på svenska universitet. Alf W. Johansson, Den nazistiska utmaningen: Aspekter på andra världskriget (Stockholm 2014) John P. McKay, Bennett D. Hill, John Buckler et al, A History of World Societies (8:e upplagan, Boston 2009).
Däremot är Sjöstedts syn i samklang med den historierevisionism som framförs i en ny lärobok avsedd för grundutbildningen i historia vid Sveriges universitet. Den heter En samtidig världshistoria och har professor Maria Sjöberg som huvudredaktör.
Boken har skarpt kritiserats av historieprofessorn Lennart Palm vid Göteborgs universitet i Historisk Tidskrift. Jag fortsätter med utdrag från de tre bloggartiklarna där jag återgivit Palms kritik. Avslutar med egen bedömning.
Grov revision av Andra Världskriget -Del 1
Historierevisionism – förspelet till Andra Världskriget -Del 2
Andra Världskriget ”revideras” – del 3
I den nya läroboken förmedlas bilden av ett samhälle alltigenom präglat av terror och elände. Ett exempel: ”Motståndet på landsbygden mot den brutala samhällsomvandlingen möttes de första åren på 1930-talet med utsvältning av hela provinser för att tvinga alla att följa regimens politik. Dödsoffren räknades i miljoner”.7 Och vidare: ”Obligatorisk skolgång dröjde ända till mellankrigstiden”. Kvinnors utvecklingsmöjligheter var bäst i väst, inklusive Tyskland, sämst i öst, inklusive Sovjet.8 Sovjetiska kvinnor var inte jämställda.9
Delar av beskrivningen är självfallet riktig. Det räcker att nämna Stalins blodiga utrensningar och deportationer samt svältkatastrofen i början av 1930-talet. Men en seriös skildring av Sovjets 1930-tal borde också beakta de stora ekonomiska framstegen till följd av den forcerade industrialiseringen, alfabetiseringen av de illitterata massorna, införandet av ålderspension, fri hälsovård, fri utbildning, daghem och rätt till arbete. Reformer för jämställdhet mellan könen genomfördes: 1917 infördes samma rättigheter på alla områden för kvinnor som för män. Skilsmässa och abort var tillåtet, arbete utom hemmet uppmuntrades och kvinnorna hade rätt till en egen sexualitet. Även om denna kvinnofrigörelse tonades ner under Stalin blev rätten till arbete och utbildning bestående.
Den nya bokens endimensionella bild ställer läsaren inför flera fundamentala frågor: Hur kunde detta helveteslika samhälle fungera överhuvudtaget? Sovjetfolkens uppoffrande insatser för att försvara denna
stat, se nedan, blir obegripliga. Att Röda armén 1941–1945 kunde segra över Wehrmacht framstår som ett än större mysterium, också med tanke på den bild som ges av den havererade ekonomin.
Förvisso var livet för de flesta sovjetmedborgare svårt och levnadsstandarden låg. Men för den som på allvar vill diskutera livsvillkor i ett samhälle är den förväntade livslängden en viktig variabel. Den var i Sovjet – Ryska kejsardömet – år 1880 27,7 år; 1900 32,4 år; 1930 42,9 år och 1950 64,0 år. Åter ett mysterium för den som läser nya grundboken!10
Särskilt det industriella uppbygget måste rimligen betraktas som en central förklaring till Sovjets förmåga att militärt besegra Nazityskland. Hårdstedt har dock en annan uppfattning: ”Femårsplanernas införande framställdes som en succé, men verkligheten var en annan eftersom statistiken gav en falsk bild av utvecklingen”.11 Framhävandet av svält och armod accentuerar bilden av ett entydigt ekonomiskt fiasko. Här kan man jämföra med den grundbok i historia på A-nivå som länge dominerat vid svenska universitet, McKay et al, A History of World Societies. Enligt den var de industriella framstegen i Stalins Sovjet ”indeed, quite spectacular”. Mellan 1928 och 1937 femfaldigades produktionen. ”Inget annat stort land hade någonsin uppnått en så snabb ekonomisk industriell tillväxt.”12
kapitalism
Forskningen har varit överens om att det socialistiska planprojektets andra del – kollektiviseringen av jordbruket och införandet av kollektivjordbruk – inledningsvis blev en katastrof med flera miljoner döda de två svältåren 1932–1933. Den nya boken framställer emellertid denna svält som avsiktligt framkallad från Sovjetledningens sida. Här kan man åter jämföra med den tidigare grundboken, McKay et al. Enligt denna var svälten 1932–1933 följden av en misslyckad ekonomisk politik: hellre än att lämna över sin boskap och spannmål till kollektiven valde många bönder att slakta sina djur och bränna skördarna i protest. Nästan hälften av boskapen försvann mellan 1929 och 1933.13 I den nya läroboken lämnas de senaste rönen kring dessa skeenden därhän.
Att Sovjet fruktade ett anfall västerifrån har hittills varit ett väl känt faktum, inte minst utifrån regimens strävan efter kollektiva säkerhetsarrangemang inför ett revanschistiskt Tyskland”.
Så långt Lennart Palm. Jag erinrar om vissa andra förhållanden, och gör en del egna bedömningar nedan:
* Efter Oktoberrevolutionen anfölls Sovjetunionen av ett tiotal stater, bland andra USA och Storbritannien, och samtidigt pågick inbördeskrig. Detta försvårade i hög grad uppbygget och ledde till misstänksamhet.
* Kollektiviseringen av landsbygden innebar ökade möjligheter att utnyttja mekaniseringens fördelar och effektivisera jordbruket, men stötte på motstånd och genomfördes ställvis brutalt. Sovjetunionen var främst ett bondesamhälle, och de flesta bönder var inte bolsjeviker. Jag läser just nu boken ”Ännu är världen ung” från 1938 av Nordal Grieg, som bodde i Sovjetunionen 1933-35. Han skriver där på sid 35 ”Så mycket begrep D att förlorade bolsejvikerna på landsbygden var de ute med dem. Ett självägande bondestånd – procentuellt i övervägande majoritet – skulle mangla ned socialismen som en ångvält.” Förmodligen en riktig bedömning?
* Det pågick hela tiden klasskamp och även sabotage, inte minst före Andra Världskriget. Sättet att lösa detta alltför brutalt där också oskyldiga straffas var förkastligt, men man måste beakta det samtida ökande hotet från Tyskland som såg Sovjetunionen som en huvudfiende.
* Enligt arkivuppgifter skall drygt 700 000 människor, dvs. c:a 0,5 % av befolkningen ha avrättats under de värsta åren 1937-38 av de 1,5 miljoner som arresterades. Omkring 40 000 var partifunktionärer, däribland en stor andel av de ledande. (Uppgifter a professor Lennart Samuelssons mycket värdefulla bok ”Strödda tankar om Sovjetrysslands förborgade historia”, sid 148).
* Efter Stalins död 1953 gavs amnesti åt hundratusentals lägerfångar som dömts i vanliga brottsmål och senare inleddes omfattande frigivningar av politiska fångar. 1986 beslöt man att frige och rehabilitera återstående politiska fångar. Man korrigerade alltså övergrepp och misstag.
* Mario Sousa har 1998 påpekat att i Sovjetunionen var som högst 2,4 % befolkningen dömda för brott, medan detta gällde 2,8 % av befolkningen i USA 1998.
* Det brutala och felaktiga sättet att hantera motsättningar så att massor av oskyldiga dödades och straffades, så att en öppen debatt om olika uppfattningar inte skedde, och så att rättssäkerhet åsidosattes och skyldiga dömdes alltför hårt var det kanske största felet i Sovjetunionen, världens första försök att bygga en socialistisk stat, under svåra förhållanden. Detta var helt förkastligt.
* Demokratiska USA:s krig efter Andra Världskriget (Korea, Sydostasien, Irak, Afghanistan mm) tycks ha orsakat omkring tio gånger fler dödsfall än utrensningarna 1937-38.
* Tack vare det industriella uppbygget, starkt stöd av befolkningen, en riktig politik och en målmedvetet uppbyggd militärmakt (trots utrensningarna) kunde Sovjetunionen som dominerande huvudaktör besegra nazi-Tyskland, en insats till glädje för arbetarklassen och folket i hela världen. Stalin sa på partikongressen 1929 att man hade 5-10 år på sig att lägga en grund för industrin, vilket enligt honom hade tagit 50-100 år för andra länder.
* Sovjetunionen var under decennier en inspiration för socialister och socialistiska partier i många länder.
* Detta ledde till uppkomsten av socialistiska stater på andra håll (Kina, Vietnam, Kuba och i öst-Europa, där främst baserat på Jalta-överenskommelsen och förekomsten av starka socialistiska partier).
* Där skedde en urartning inte minst pga. bristande demokrati i landet och i kommunistpartiet- där lärdomar återstår att dra fram tillräckligt.
* Sovjetunionens krig i Afghanistan var helt felaktigt och har inget med socialism att göra. Demonstrerade själv mot det.
* Å andra sidan innebar det statliga och kollektiva ägandet av produktionsmedel och naturtillgångar i sig ett markant demokratiskt inslag, som väsentligen saknas i våra ”demokratiska ”länder.
* Sovjetunionen stödde som regel den koloniala frigörelsen.
* Förekomsten av starka kommunistpartier och socialistiska partier efter Andra Världskriget i många länder pressade både socialdemokratiska partier och kapitalister till eftergifter, och bidrog till ökat välstånd för arbetarklassen och allierade i många länder.
* Sovjetunionen hade efter Andra Världskriget under lång tid en snabb tillväxt. BNP 1967 var 5 gånger större än 1940.
* Trots utrensningar och över 20 miljoner döda i Andra Världskriget (nästan 100 gånger fler än USA) och bristande demokrati utvecklades Sovjetunionen till världens Andra supermakt och till en dominerande nation inom forskning och idrott.
* Glöm inte att Sovjetunionen var först i rymden.
* En väsentlig orsak till sammanbrottet var bristande demokrati, bristande folklig mobilisering, alltför stora satsningar på militären och att icke-socialistiska individer fick politiskt inflytande, allt under ständiga försök till undermineringar och överlägsna propagandaresurser från USA.
* Sovjetunionens sammanbrott medförde en kraftig försämring av levnadsnivå under lång tid, och ökad dödlighet.
* Omkring 60 procent av ryssarna tycker att det var mer positiva än negativa aspekter på livet i det forna Sovjetunionen enligt en opinionsundersökning av 1000 personer som Rysslands Public Opinion Foundation intervjuade per telefon år 2013. Bland personer i åldern 60 år eller mer, som alltså hade betydande erfarenhet att leva under Sovjetsystemet, hade 69 % denna åsikt medan andelen var 47 procent i åldern mellan 18 och 30 år
Dessutom skulle 43 procent välkomna om Ryssland på nytt antar den kommunistiska ideologin, medan 38 procent inte skulle göra det, och 19 procent var osäkra. Vill ryssarna ha tillbaka kommunismen?
* Kommande socialistiska stater måste lära av Sovjetunionens förtjänster och inte minst av misstagen och etablera en klart utvidgad demokrati jämfört med dagens ”demokratiska” stater, men man måste inse att klasskampen fortsätter och att utländska krafter kommer att agera. Se på Allendes Chile och dagens Venezuela som försökte minska men inte upphäva inflytandet av kapitalismen och omdirigera resurser till en välfärdspolitik.
* Så mycket bättre den kan bli med en demokratisk socialism! Har behandlat detta i blogginlägg tidigare. Kamp mot kapitalismen och för en demokratisk och socialistisk värld är nödvändigt
Jonas Sjöstedts avsaknad av elementär analys och uppslutning bakom grov osaklig högerpropaganda om Sovjetunionen är en skam för Vänsterpartiet och har ingenting med socialism att göra. Han kan – (liksom jag gjort) – nog lära en del av att läsa boken ”Ryssland och svensk säkerhetspolitik” av Sven Hirdman, f.d. statssekreterare och Moskvaambassadör
i Andra om: Sovjetunionen,
socialism, kapitalism, Politik, forskning, massmedia opinion, demokrati kommunism,
USAStalin
, fred, imperialism,
Andra Världskriget, historia desinformation, krig, böcker
48 svar till “Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen”
Jonas Sjöstedt har uppenbarligen skrivit denna text om sin och Vänsterpartiets politiska utveckling för att
slutligt övertyga media och politiska motståndare om sitt och partiets avståndstagande – och avsky för –
Sovjetunionen. Och socialismen?(?) Tror han detta vara en väg in i etablissemangets värme och välkomnande?
En felbedömning. Eftersom ett vänsterparti aldrig accepteras och propagandan mot vänstern – om än så
svagt rosa och urvattnad – inte tystas av denna ”avbön”. Mainstream-media är obarmhärtiga i sitt krig mot
alla former av vänsterideologier. Och de har makten. Som domare och bödlar.
Ulla Johansson
Instämmer med Palm’s och Anders kritik.
En detalj som kritikerna i väst undviker är att femårsplanerna, de två första under Stalin, var utarbetade av Usas kapitalister och Usa hade under 1920-talet omfattande industriell verksamhet inne i Sovjet. Bla Kozbaz industrial region med full amerikansk kontroll. När kommer vänstern och högern att intressera sig för HELA sanningen? Under WW1 var britternas elit helt inriktad på planekonomi och försökte skylla på lata arbetare för att driva igenom centralisering. Monopolkapitalister och kommunister har viss samsyn.
Sjöstedt låter mer och mer som en ”Åsa-Nisse marxist”…och kanske har han alltid varit det? Varför han sitter i ledningen för V är en gåta men han är väl som alla andra politiker, han har det som en födkrok, dessutom välavlönat. Det som kallas vänsterpartiet idag har totalhavererat som parti och den ursprungliga ideologin är som bortsopad. De enda som numera har kvar socialism på sin agenda är väl några små ytterlighetspartier långt ute på vänsterkanten som inte ens bemödat sig med att ta bort order kommunist från partinamnet. Fast urvattnade partiprogram har väl alla partier nuförtiden och här utmärker sig socialdemokraterna tydligt efter att stockholmsfalangen inom partiet tagit över. Att S kommer att bli ett litet 10% parti är inget som bekymrar i den nuvarande S-ledningen så länge man kan sitta kvar vid köttgrytorna.
Fulmedia utgör en politisk realitet. Hjärnförsmutsningen är genomgripande.
Håller fullständigt med Anders Romelsjö – Hur kom det sig att den ryska armén deserterade vid slaget som Riga 1918 i första Världskriget? medan Sovjet-armén segrade över 2 miljoner tyska soldater? – Läs Svetlana Alexevichs bok ”krigen har inget kvinnligt ansikte”- och möt endast unga kvinnor som verkligen trodde på Sovjetunionen – Varför gjorde de det? Om de inte just hade fått skolgång, blivit litterata, fått tillgång till sjukvård osv.
Mina egna erfarenheter från Sovjet just efter Krustchofs avslöjanden om Stalin 1957 var både negativa och positiva, först och främst såg jag ett folk som under stora umbäranden byggde upp det land som var totalt skövlat av tyskarna – ett land där begejstringen för andra unga var stor.
DET ÄR INTE ROLIGT ATT EN PARTILEDARE FÖR ETT PARTI SOM SKALL VARA SOCIALISTISKT HAR SÅ RINGA OCH GRUND UPPFATTNING OM HISTORIEN.
Så roligt att få stöd av en sådan kämpe som du, som också framträtt med anknytning till V. Jag träffar på många aktiva, bra socialister som har anknytning till V. Men varför ska en sådan som Sjöstedt vara partiledare?
Jag väntade mig hårda attacker efter artikeln, men det har inte kommit – än.
Nja till och med de flesta socialister erkänner nu kommunismens historiskt fasansfulla brott mot mänskligheten. Att några få som du och dina vapendragare fortsätter, trots överväldigande bevisning, ert historieförnekande gällande kommunismens brott är för mig en gåta.
Jag kritiserar i inlägget skarpt att oskyldiga drabbades av utrensningarna, liksom kriget i Afghanistan, men nämner också Sovjets avgörande insats för att besegra nazismen. Saken är den att brotten av USA, NATO efter Sovjetunionens fall mot mänskligheten i bara Mellanöstern är så mycket större.
Det är en gåta för dig Christian att någon ser igenom dom lögner som du ser som historiska fakta.
England och Usa har lagt ner enorm möda på historieförfalskning och är lika välorganiserade i det avseendet som dom är i sitt bankstervälde i övrigt. Jag noterar att du dessutom förtiger vilka som finansierade och understödde kommunismen i alla dess varianter. Utan Wall street och London ingen kommunism. Och ingen nazism eller malign radikal islamism heller.
Nu sprider dom kaoset till Europa.
Kan påminna om V:s tragiska inställning i antiimperialistiska frågor. Läs gärna dessa:
http://jinge.se/allmant/oppet-brev-till-vansterpartiet-och-ung-vanster.htm;
http://jinge.se/allmant/hans-linde-vansterpartiet-bortser-fran-usas-roll-i-syrien.htm;
http://jinge.se/allmant/aftonbladet-och-vansterpartiet-vagrar-debatt-om-syrien.htm;
http://jinge.se/allmant/sviker-vansterpartiets-ledning-i-syrienfragan-och-i-demokratisk-debattstil.htm;
http://jinge.se/allmant/vansterpartiet-ledning-stryper-debatt-i-syrienfragan.htm;
http://jinge.se/mediekritik/flamman-ryssland-och-syrien-hindrar-eldupphor.htm;
http://jinge.se/allmant/flamman-forleder-om-syrien-som-vanligt.htm;
http://jinge.se/allmant/debatt-med-flammans-utrikesredaktor.htm.
Bra artikel av Anders om Jonas Sjöstedt, i denna eviga fråga, Vp, vill nog ej belastas med denna kvarnsten, som alltid funnits där, när man nu firar 100-årsjubileum, utan ministerpost, som vanligt. ”Socialismen var bra för Ryssland, men Ryssland en katastrof för socialismen”, skrev någon. Är Kina socialistiskt ? Men har snabbare utveckling än de flesta, men med marknadsekonomi. Kina som lade sån kraft på att kritisera Sovjetunionen, 1960-1980 från förment vänsterhåll, ”socialimperialism ”revisionister”, vilket var omoget, men gillades av väst.
Men att Vp skulle ge ansikte åt en Sovjet-idealisering är nog otaktiskt, eller försvar av Ryssland av idag, men en gärna hyfsning av debatten. Bara kritiska ryssar, är värdiga offer i väst, andra räknas ej. Att Vp röstade emot att sossarna ansluter oss till Natos värdlandsavtal, var en viktig markering, folkomröstning vågar eliten ej ta till, hellre salami-taktiken, som de brukade beskylla östblocket för. Därför att Löfvén och Hultqvist vet att om OK, för Nato-medlemsskap, då lämnar många sossar, för Vp.
FÖRE revolutionen i Ryssland 1917 var det statistiskt mycket vanligt med giftermål mellan 18-åriga kvinnor och 60-åriga män, när kvinnorna blev likaberättigade försvann de alra flesta av dessa giftemål
Istället har vi det i Sverige med flickor från arabien, thai, colombia.
Vet ett par i närheten hon under 30 han vid 60. Eller varför inte flyga Bankok air?
Svenska politiker 2016 uppmuntrar till barnäktenskap för de som kommer hit med 14 åriga fruar eller importerar thailändskor som sakar helt rättskydd och blir hemskickade av svenska importmän om kvinnorna inte lyder och ställer upp.
Det är en bitter ironi för mig som sovjettfödd att se denna nedklankning av Ryssland samtidigt som jag själv ser hur ojämställt Sverige är
Många kommentarer från människor som aldrig varit i Sovjet ens, inkl Jonas S. Som beter sig som praktåsna.
Ryska bondesamhället var väldigt feodalt med lokala storbönder som ägde småbönder och tog deras kvinnor, så var det. Ingen kunde läsa. Tsaren hade behov att hålla ordning på dessa närmast banditliknande samhällsstrukturer, därför var det välkommet med emigrerande tyskar som gick in i tsarens Arme, de kunde läsa skriva och bete sig. Självklart fanns även kossacker.
Inbördeskriget var både bondeuppror mot feodalen som ägde i slutändan marken och människorna men även mot storbönderna. Dessa var först positiva till att störta tsaren men sen när de märkte att de skulle behöva släppa från sig mark själva så blev det annat liv. Mitt i det hela finns faktiskt en borgarklass som så ofta glöms bort, de var uteslutande på de vitas och tsarens sida och de var de som främst fick offra sig mot bolsjeviken.
Borgarklassen var mer jämställd men det framkommer aldrig i böckerna, finns faktiskt filmbevis t.om från gamla arkiv, sök på youtube. Min mormor jobbade på ett av sovjets filmarkiv så jag själv som barn har sett en del filmer få har fått se. Tyvärr förstördes en hel del film men något har kommit ut hela vägen till digitala youtube.
Kommunismen i säg är inte ond, det som var ont var att bolsjevikerna avrättade och deporterade människor. Livet i sovjet blev bra mycket bättre när Stalin dog, det kan 99 av 100 sovjeter instämma. Tyvärr tappade makteliten förståndet i landet och valde att låta människorna förbli fattiga för att ha råd med raketer men jag kan då inte påstå att min släkt ha de det dåligt i det personliga, efter Stalins bortgång. Familjens kvinnor har skiljt sig, gift om sig, haft jobb, gått universitet mm. Faktum är att männen har dött tidigt i min släkt medan kvinnorna styrt och levt.
Svält har jag upplevt bara delvis, men den har delen hade att göra med bedrägerier, en slags ”återkomst” av ”storbonde” där lokala skurkar köpte in mat från områden ingen annan fick köpa från och sedan sålde det dyrt först till politiska eliten, ofta med rysk judisk koppling, sedan till banditer, sedan kom det kanske ut till affären för vanliga människor.
Endast när Sovjets tillsynsmyndighet kom på kontrollbesök fanns det mat med burkskink!!! (Kalas) i affären. Således lurade banditerna politiker att allt var bra.
Detta har noll med kommunismen i sig att göra.
Kommunismens realiteter är den sanna kommunismen, kommunismens teoribyggen är däremot fromma förhoppningar med obetydlig verklighetsanknytning. Om man ska studera kommunism, bör man studera dess praktik, Karl Marx är bara jämförelsematerial, trots att det var inspirationen.
Man försökte i Sovjetunionen bygga en socialistisk stat. Kommunismen skulle komma (långt) senare då en stor del av världen var socialistiskt om jag förstått rätt.
Jo Alex nog har såna bedrägerier med kommunismen att göra vad beträffar dess konsekvenser. I marknadsekonomin slås sämre alternativ ut av mer välskötta. Priserna reglerar.
Men Soviet var isolerat och ihjälhatat av sina skapare i väst. Hade väst uppfört sig normalt mot Sovjet hade det inträffat en korsbefruktning och båda sidor hade kunnat utvecklas. Sovjet bejakade industriella insatser från Usa men efter WW2 när Stalin vägrade att underställa sig Bretton Woods system som ensidigt gynnade anglosaxarna skulle Sovjet isoleras. Eftersom anglosaxarna skapat och spridit kommunismen och sen hela tiden bekämpat den faller skulden på väst. Dom gör likadant med radikal islamism inför våra ögon.
Reglerar priserna tanke på olika tecken på avsaknad av priskonkurrens, t.ex. om bankräntor.
I USA och Storbritannien motarbetades kommunismen.
Men varubrist menar jag regleras genom diversifierad prissättning. Jfr gulaschbaroner.
Kapitalismen stimulerar folk att ta tillfället i akt när brist råder. Jag var i Rumänien på 70-talet nånstans på vischan där. Socialisterna löste problemet med varubrist genom att döpa om några blad kålsallad till namn på delikata franska kötträtter.
Problemet med det du benämner kapitalism (som amerikanska libertarianer kallar kollektivism)är ju monopol och avsiktligt orsakad brist. Redan de gamla grekerna utnyttjade det för att suga ut populasen.
Efter jag skrev detta med att priset reglerar råkade jag förstås ut för en parodi på detta. Ett bröd som nyligen chockhöjts i pris genom att höjas ngt i pris samtidigt som mängden minskades med 33%, visade sig till råga på allt vara dåligt gräddat för första gången, dvs produktionen kanske stressades.
Man undrar om det låg ngt förvärv bakom och en klippare tagit över.
Vilken är den största lögnen i världshistorien? När den frågan är besvarad så kan vi börja åter tala om historia. Men det kan vi inte – det är ju verboten, verboten att tala om den. Vad göra?
Försöka föra saklig diskussion är ett bidrag.
I sak kan man nog inte ha invändningar mot Sjöstedts uppfattning, om man skall leda ett allmänt vänsterparti, 2016, 100 år efter ryska revolutionen. En mera differentierad uppfattning, blir svår att föra ut. Att sen socialismen inskränker sig till ” inga vinster i välfärden” säjer något om vår tid, som mest handlar om identitetsfrågor, säjs det, knappast arbetarklassen. Intressant fråga hur det kunde bli så ? Och fort gick det.
En diskussion om orsaken till den ryska revolutionen, och det historiska arvet efter Sovjetunionen, framförallt hur dess upplösning påverkade våra egna västliga/svenska strukturer, till mycket av det sämre vad gäller välfärdsfrågor, arbetsvillkor, statligt ägande, på alla områden, som genomförts utan motstånd, EU- &, Nato-plågan. Nyliberalismen skapade även den en verklig (kontra) revolu-tion, vad gäller värderingar, (eller brist på öht ?) så vi har två ”revolutioner” att diskutera, om det inte är ”för tidigt” som Chou-En-Lai, ansåg (ca 1950) om åsikter om den franska revolutionen av 1789.
Alltså spelade Sovjetunionen en oerhörd roll icke minst i Sverige, 1917-1991, då och nu, sen dess har de två närmast ”sovjetiskt” verkande organiserade, och profiterande på Ryssland, socialdemokrat-iska partiet/LO, samt den svenska militären, reducerats till skuggor av sina forna jag. Sossarna, levde på ” socialism med mänskligt ansikte”, och militären levde som vanligt på ”skattebetalarnas bekost-nad,” men röstade ändå på moderathögern, som hatade skatter. De två största och pinsammaste losers man kan se, Löfvén & Bydén, som nu får gå med håven. Så missbruksberoende av ”Sovjet”, har inte dåvarande SKP/VPK/Vp kommit i närheten av, sedan på 100 år – de facto, oavsett vad Sjöstedt anser.
Därför borde vi granska Sovjetunionens ”arv”, för Sveriges del, vad har blivit bättre/sämre, och var-för ? Var det bra så ? …En sådan diskussion kan ge mer att fundera på. Som dirrarnas miljon-bonusar ? Kapitalismens intåg i välfärdssystemen, (pga av mycket hög vinstkvot, mer än snitt, 5%) pensionssystemet med aktieplacering, allt detta som nyliberalismens ”revolution” medfört, det blir svårt att hänga med, kanske därför den politiska passiviteten. Eller ”nya” moderaternas ” maskerad, ”sossesyntes” 2006-2014, och SD:s framryckning, som grundats på EU-medlemsskapet, som skulle
utplåna allt vad nationalism heter. Hur blev det ? Orsak och verkan ? Jag kan tro att mycket av detta
har orsakats av Sovjets upplösning ? Jugoslavienkriget ? Står nu EU:s upplösning för dörren ? Det mesta kan härledas till ”1900talets största geopolitiska katastrof”, tyvärr.
Jag tror inte förändringarna i Sverige har mycket med Sovjet att göra. S kom upp samtidigt med New Deal i Usa och fascismen i Europa. Det handlade om en pakt mellan oligarker och arbetarklass överallt. Därefter slapp Sverige kriget och innan dom andra krigsdrabbade kom ifatt var det bra fart på utvecklingen. Sen planade det ut. Fördelningspolitik måste ha ngt att fördela och den ökande livslängden tär på resurserna jmf med tidigare. Båda dom orsakerna tvingade fram försämringar. Men därmed inte sagt att de sk liberala ideerna är bästa sättet att hantera det.
Inga nya stora industriföretag har uppkommit bara sålts ut.
Ingenjörskunnande står inte högt i kurs bland politiker och media. Där finns nog en del av orsaken till tillbakagången.
”Inga nya stora industriföretag har uppkommit bara sålts ut.
Ingenjörskunnande står inte högt i kurs bland politiker och media. Där finns nog en del av orsaken till tillbakagången.”
Hej Peter
Jag håller med dig och den känslan upplever jag men har inget att hänvisa till.
Fråga.
Om vi nu ser den ekonomiska utvecklingen som en tillbakagång, vad är det då som gör att politikerna idag kan slå sig för bröstet med siffror om ökad BNP samt ökad ekonomisk tillväxt och att Sverige står sig ekonomiskt starkt?
Jag menar om det varit så borde det väl också funnits mera resurser att fördela?
Men så är det ju inte och har inte varit de senaste decennierna. Den offentliga ekonomin för medborgarna har mer handlat om åtstramningar och nedskärningar och inte minst inom de olika omsorgerna.
Dels är det nog lite som i Wien Dansar och Ler från 1931, inför den då förestående världskatastrofen. En överraskningsattack mot Ryssland från Usa och dess dumma Europeiska hantlangare är fullt tänkbar.
Sverige har anpassat sig till finansrelaterad verksamhet som ekonomisk samhällsmodell med pyramidspel som en tung del av det hele.
Usa använder subversion och våld för att hålla nere konkurrensen överallt vilket gynnar många parasitära mekanismer i övriga väst. Tex genom att västländer tar över jordbruksmark i fattiga länder som Usa och Nato försätter i underläge med våra politikers uppskattande tillrop och deras välkomnande för befolkningarna därnere att komma hit och ändra Sveriges etniska profil i Khalergis anda. Samtidigt som det lokala svenska jordbruket slås ut.
Om väst slutade tyrannisera och tillät marknadsekonomin att fungera (utan elitens smusslande maktkarteller) skulle alla ekonomier tvingas att reformera bort den stora parasiterande delen. I dess ställe skulle västländer som vårt tvingas stimulera fram mer skaparkraft utan ideologiska skygglappar.
Kommunismen i Marx´ mening har aldrig praktiserats i något land. Den s.k. kommunismen i både Sovjet och Kina var halvlyckade försök att omskapa feodala u-länder till kapitalistiska i-länder.
Anders, du behöver justera din uppfattning om Soviets handling i Afghanistan.
Exempelvis läs och titta på följande:
How Jimmy Carter and I Started the Mujahideen http://www.counterpunch.org/1998/01/15/how-jimmy-carter-and-i-started-the-mujahideen/
Brzezinski Vision to Lure Soviets into ‘Afghan Trap’ Is Orlando’s Nightmare http://sputniknews.com/analysis/20160616/1041410594/brzezinski-afghan-trap-orlando-nightmare.html
Master Mystical Imperialist Zbigniew Brzezinski, Afghanistan and Winning the Cold War http://www.invisiblehistory.com/trailing-the-fox/
Afghanistan & Mystical Imperialism https://youtu.be/XBbrZLTdTBQ
Tack, ska studera detta.
Enligt en studie av Getty, Zemskov och Rittersporn publicerad i ”American Historical Review” har många av de avrättades namn återfunnits på flera listor i arkiven och därför räknats flera gånger, ett namn som följdes upp fanns på åtta olika listor och hade därför räknats som åtta avrättade. Siffran ca: 700 000 är därför osäker. Många dödsdömda fick även sina straff omvandlade till straffarbete. En annan sak är NKVD-chefen Jezhovs roll. Han blev dömd för att ha låtit avrätta en massa oskyldiga människor. Offren för Jezhovs framfart ska ha varit ca: hälften av de avrättade.
En noggrann beskrivning av deras arbete och Gulag finns i en artikel i Per Jönsson http://www.dn.se/arkiv/kultur/tredje-sidan-statistikhav-kring-gulagarkipelag-per-jonsson-laser-nya-rapporter/ 1994. Men en hel del forskning har skett sedan dess, med nya beräkningar. Länk till artikeln, som jag inte hunnit läsa:
http://www.cercec.fr/materiaux/doc_membres/Gabor%20RITTERSPORN/Victims%20of%20the%20Gulag.pdf
Jodå, bara ryska revolutionen i november, 1917, satte fart på den svenska demokratiseringen,
innan den gick det trögt, som storstrejken 1909. Lika och allmän rösträtt infördes 1921, men som redan funnits i ryska storfurstendömet Finland, sedan 1905 års revolution. Tsaren skap-ade den finska nationen, språk, etc., riksdag, för att spela ut, Sveriges anspråk. Den finska arbetarrörelsen blev så stark att den måste krossas, med svensk/tysk hjälp 1918. Sverige (Branting) försökte ta åter Åland, 1918, som sedan gavs till Vit-Finland av NF, 1921,som tack, till Mannerheims ”skyddskår”, slaktarna, förebilden till tyska SS. Påverkade säkert Lenins/Trotskijs hårda Rödarmé. Så Ryssland spelar roll, oavsett statsskick, tsar/bolsjeviker/Stalin eller höger-mannen Putin.
Tsaren hade Åland i 100 år, ”en pistol mot Sveriges hjärta”, men inget anfall utgick 1809-1917. Det var väl bra. Men Sverige maskerar sina avsikter i Norden/Europa, och vill framstå som ”fredsälskande”, som Finland, 1918-1939, och det är problemet. Sverige har varit det mest tyskvänliga, pro-nazistiska landet, utöver det patologiska hatet mot Ryssland, från etablisse-manget, och försöker alltid att skada Ryssland, sedan århundraden, i tron att man är skyddad av sitt läge.
Förvånar ej om Ryssland vill göra upp med Sverige, som med Finland, 1939-44. Sverige utgör ett öppet hot mot Ryssland, jag tror våra politiker insett det, efter Sveriges/EU:s inblandning i Ukraina, Libyen. Samt de 50, /100plans Natoövningarna som stängde av halva Sveriges yta, häromåret, och ubåtsjakter, ”nödsignaler” och desinformation, lögner, som en kloakflod. Här vinner Sverige mot Ryssland, med hästlängder, här kan man snacka om ” staligt organiserad
dopning”, av nyheter, media, politik.
Marinen erkänner att ubåtsljud var svenska, att ubåten vid landsort var tysk (tyskarna är också en osäkerhetsfaktor bakom sin skenbara ånger/skuld och fredlighet), utanför Göteborg, fanns sen en portugisisk ubåt, alla från Nato. Så blir vi hanterade av vårt etablissemang, som nollor utan kritiskt tänkande.
En ÖB som blir ”utbränd”, och måste dra snabbt hem , och vila ut sig, från Folk och Försvars” vännernas” årliga ”krigs- och kommunistjägarmöte”, som informerar öppet om att ” Sverige kan bara försvaras en vecka ”, eller nya ÖB:n Bydén, en ny Churchill, ”Showman on the Beach” i kubb och cigarr, vankar fram och tillbaka på Gotlands stränder. Bevare oss !
Du har nog rätt i att många faktiskt kände press på sig till eftergifter av fruktan för en röd utveckling, men det var en sabla röra iom att det var via Olof Aschberg svenska bank som bolshevikerna erhöll pengarna från Usa England Frankrike och Tysklands banker. Sånt var förstås inte så allmänt känt att det påverkade. Även i Usa hade dom senare ett schå att svartmåla Sovjet för att hålla tillbaka det folkliga missnöjet.
Emellertid från 1932 vidhåller jag att Sverige snarare följde det internationella västoligarkiskt styrda mönstret med en pakt mellan oligarkin och arbetarna.
OK, tillbaka till ruta 1, Anders artikel, om de senaste rönen om Sovjetunionens historia, jag håller med till 100 %, vad den mycket intressanta akademiska forskningen presenterat, men att föra ut det, blir svårt. Kanske vi bör vara glada för att Vp, som parti, inte fått recidiv, i sovjetapologi, ett fram-steg, det har kostat skjortan förr.
Men ett parti måste även förändras, och ett parti har väl nu först och främst ett ansvar för sina medlemmar, något som Vp fått lära sig, som under kriget. Den stora polisrazzian (3.000 poliser, tänk det 1940…mot 900 familjers bostäder, bl. a. Lars Werners, ) som inrikesminister Möller och sossarna drev igenom mot polisens inrådan, samt razzian i juni 1941, för att driva igenom ett partiförbud, med div. falska anklagelser, transportförbudet av pressen, interneringslägren, åsiktsregistreringen, avsked från anställningar.
Däremellan mordbranden mot Norrskensflamman, 4 mars 1940, 5 offer, (Anders citerade Flamman). Det svenska samhället är kapabelt att piska upp ett farligt hat, särskilt järntriangeln : Sossar-militär/polis-höger/liberalpress/storfinans. Finns ingen grupp/parti i Sverige som behandlats så jävligt, av det svenska samhällets statsterrorism, som det f.d. kommunistiska partiet, exempellöst ! Det är vad Sjöstedt måste hantera. Blir ett slags dialektik, motsatsernas spel. Men vad händer om Vp börjar tjata om bara dessa ”inrikes” övergrepp ?
Men då kanske Vp är neutraliserat ? Möjligt – och därför går Sverige en ovanligt, okänd blind fram-tid till mötes. Inget parti som förklarar sammanhangen, inget parti att banka sk-ten ur heller… utan nu måste de gå till källan, på andra sidan Östersjön, ( i Moskva), som LO/Metallarbetaren rekom-menderade Nazityskland, redan hösten 1941. Narva Next stop !
Det vore mycket bra om V:s ledare kan göra en elementär analys av Sovjetunionen, åtminstone på den nivå som görs i de läroböcker som använts på svenska universitet och av den borgerlige f.d. statssekreteraren och Moskvaambassadören Sven Hirdman. Ett socialistiskt parti ska verkligen ta fram exemplen på den klasskamp som förts och förs och även ta fram exempel från historien.
[…] mig nödsakad att kritisera en bedömning av V:s ordförande Jonas Sjöstedt om Sovjetunionen. Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen. I andra artiklar har V:s syn på kriget i Syrien och dess avsaknad av förståelse för […]
Några korta kommentarer:
Sjöstedts text är en kortare essä och kan inte rymma alla tänkbara nyanser om Sovjetunionen. Det stycke som citeras i inledningen motsäger ju ingenting av det som skrivs senare. Ett samhälle som anhåller 1,5 miljoner människor och avrättar 700 000 människor är naturligtvis i mångt och mycket byggt på ”förtryck, förljugenhet och torftighet”. Det är naturligtvis skillnad på vilken typ av brott om personer anhålls för, jämförelsen med ex USA blir haltande då det i Sovjet handlade attacker på människors politiska frihet.
Jag har inte sett något i Sjöstedts text som förminskar de uppoffringar Röda Armén och hela det sovjetiska folket gjorde i kampen mot nazismen. Inte heller att det skulle saknas stolthet över framgångarna i sjukvård, skola och industri.
Men i slutändan kommer man inte undan det faktum att socialismen i Sovjetunionen från slutet av 1920-talet saknade all form av demokratisk karaktär. Det måste sägas – och kritiseras hårt. Idédebatten i Sovjet tystades, socialister som ville bygga upp landet på andra sätt än den fullkomligt misslyckande kollektiviseringen av jordbruket fördrevs. Angående femårsplanen så innebär uppbyggnaden av industrin de facto stort mänskligt lidande. Om en befolkning sätts i arbete med vissa projekt så innebär det såklart stora framsteg, men till vilket pris? Var den massiva industrialiseringen verkligen värd den uppoffringen?
Att dåvarande VPK började forma av mer självständig hållning gentemot Sovjetunionen var utmärkt, det gav partiet betydligt mer trovärdighet och flexibilitet att hantera problem. Däremot är det inte särskilt kontroversiellt att man hade utbyte med partierna i öst, det hade samtliga kommunistpartier i Europa. Även exempelvis Eurokommunisterna.
Sovjets sönderfall innebar en tillbakagång, men landet var dödsdömt utan grundläggande reformer. Gorbatjov-perioden var hoppfull och en liten öppning till att bygga verklig demokratisk socialism öppnade sig. Rekommenderar varmt att läsa Gorbatjovs bok ”Perestrojka : ett nytt sätt att se på vårt land och världen” från 1987 som visar på hur ett demokratiskt Sovjetunionen kunde ha vuxit fram.
Summa summarum: Vi behöver ha en balanserad syn på Sovjetunionen, men ett relativiserade av de övergrepp som begåtts eller att ursäkta inskränkande av demokratin är inte värdigt.
I enn balanserad framställning a la professor Palm och läroböcker av Alf W Johansson och av McKay hade sådant positivt kunnat nämnas, och man kunde ha satt skeendena i ett historiskt perspektiv, dels avseende det egna landet och dels omgivande händelser, med fascismens framväxt och avsaknad av reellt intresse från europeiska stormakter att samarbete med Sovjetunionen mot detta. Betoningen av industrialiseringen bör ses mot bakgrund av det upplevda bekymmersamma läget. Ett uttryck för detta var väl Stalins uttalande 1929 som jag nämnde.
Ointresse för att samarbeta med Sovjet mot fascism var ju ett understatement. Varför inte tala klartext om angloamerikanernas skapande av och samarbete med fascismen.
Deras målmedvetna framflyttande av Hitler till kriget med Sovjet och hindrande av den traditionella tyska militärens försök att störta Hitler.
[…] mig nödsakad att kritisera en bedömning av V:s ordförande Jonas Sjöstedt om Sovjetunionen. Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen. I andra artiklar har V:s syn på kriget i Syrien och dess avsaknad av förståelse för […]
Jag har för mig att den då nyliga valda afghanska regeringen faktiskt bad den sovjetiska regeringen om hjälp. Precis som Assad gjorde när han bad Ryssland om hjälp.
Wikipedia: ”Afghanska-sovjetiska kriget var ett krig mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen, som stöttade den marxist leninistiska regeringen i Afghanistan, mot den afghanska islamiska mujahedin rörelsen. Rebellerna stöddes av USA …”
Så vad tycker du det var för skillnad mellan Sovjetunionens hjälp till Afghanistan, och nu Rysslands hjälp till Syrien? Det måste ju vara samma sak. Men då på 80-talet demonstrerade du mot Sovjetunionen … Hur går det ihop?
Utgångsläget var mycket annorlunda. USA och CIA var enligt vissa källor involverade med inriktning att få Sovjet att gå in för att hjälpa Afghanistan som då inte var utsatt för utländsk aggression. Sovjet kom att strida mot andra afghaner. Syrien är utsatt för utländska aggression sedan 2011, och Ryssland gick in efter 4 år och strider mot utlandsstödda och till stor del utländska terrorister.
Sovjets krig i Afghanistan var orättfärdigt, inte förenligt med marxismens principer och banade väg och bidrog till Sovjets fall.
Utgångsläget var absolut inte så mycket annorlunda än det var idag – snarare tvärtom. Kalla kriget var vid vissa tillfällen värre än det är idag (Kuba krisen, Vietnam, Koreakriget, etc). Men vissa såg kanske det inte eftersom media enbart fokuserade på att föra ut västliga uppfattningar om det kriget – och vi hade inte några andra att jämföra med. Internet fanns inte då.
Så Sovjetunionen skulle alltså ha ignorerat Afghanistans regerings begäran om hjälp när amerikanarna satte in den första stöten i omringandet av Sovjetunionen? Så gör inte ett socialistiskt land värd namnet – att ignorerar rop på hjälp. Var även Sovjetunionen hjälp till Kuba orättfärdigt när de hjälpte Kuba att rusta upp deras militära enheter?
På hur sätt var detta inte förenligt med marxismens principer? Har du några marxistiska källor?
USA satte in första stöten att inringa Sovjetunionen snart efter 1945, inte 1979.
I detta fall är det mycket tveksamt om Sovjetunionen skulle ha gått in, men jag är inte särskilt väl insatt. Kolla Williams Blums bok.. Ett par referenser: https://sv.wikipedia.org/wiki/Afghansk-sovjetiska_kriget, http://www.globalresearch.ca/9-11-analysis-from-ronald-reagan-and-the-soviet-afghan-war-to-george-w-bush-and-september-11-2001/20958 och inte minst denna: https://www.globalresearch.ca/articles/BRZ110A.html
Första stöten att störta Sovjetunionen var i samband med revolutionen 1917. Men det var 1979 som vi bokstavligen fick veta att amerikanarna och imperialisterna försökte omringa och störta den socialistiska regeringen i Sovjetunionen, och då i samband med att omvärlden fick veta amerikanarnas stöd till mujahedin rörelsen. I andra fall var media sparsamma med att rapportera om amerikanarnas stöd till t ex ’oliktänkande’ i Sovjetunionen – och då menar jag oliktänkande med terroristanknytning. Det fanns äkta oliktänkande så som Vladimir Vysotskij. Vysotskij var kanske närmast en kritiker till myndigheterna, och inte till kommunistpartiet. Faktum är att den sovjetiska säkerhetstjänsten inte rörde eller fängslade honom.
Det jag har hört är att vad som upprörde den ryske/ukrainske bonden mest var inte kollektiviseringen i sig. Bortsett från de självägande bönderna var bönderna sedan länge vana vid kollektivt jordbruk. Nej, det som upprörde dem mest var TRAKTORN som ju skulle ersätta hästar och oxar som ju halvt om valt betraktaders som familjemedlemmar.
[…] Nyligen publicerades här artikeln Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen […]
[…] Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen. Öppet brev till Vänsterpartiet och Ung Vänster; Vänsterpartiet bortser från USA:s roll i Syrien; Aftonbladet och vägrar debatt om Syrien; Sviker Vänsterpartiets ledning i Syrienfrågan och i demokratisk debattstil?; Vänsterpartiet ledning stryper debatt i Syrienfrågan?; Flamman: ”Ryssland och Syrien hindrar eldupphör”; Flamman förleder om Syrien som vanligt; Vad vet Flamman om Syrien och imperialism?; […]