Ulf Karlström som har skrivit detta gästblogginlägg är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar) och skriver facklitteratur. Han var tidigare med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”. och en tid ordförande i de förenade FNL-grupperna (DFFG), Sveriges kanske främsta antiimperialistiska organisation efter Andra Världskriget. Han har publicerat viktiga inlägg här i flera ämnen.
Vi har tidigare publicerat flera artiklar om anmälningar till Granskningsnämnden, Myndigheten för radio och TV (se nedan).

Artikeln.
Inför folkomröstningen om BREXIT har flera program och programledare brustit i objektivitet och låtit sina egna ståndpunkter får råda. Det tycks ha rått en allmän anti-Brexitstämningen bland redaktionsmedlemmar och programledare. Det är förståeligt, men ej försvarligt, då ledande politiker och näringslivsledare starkt talat emot Brexit. Jag har upplevt hur en hegemonisk stämning eller attityd tycks ha rått i Radiohuset. Man har således allvarligt åsidosatt sin roll som public serviceorgan. Jag kräver därför en granskning av sändningsprofilen fram till och dagarna efter 24 juni. Nedan ger jag några få exempel, men listan kunde lätt göra mycket längre.

Programmet Klotet. Anders Wijkman och klimatförhandlaren Turesson fick helt dominera scenen med att Brexit skulle försvåra/förhindra ratificeringen av klimatavtalet från Parismötet förra året. De är självklart att dessa mycket EU-inbäddade personer har den åsikten. Annat vore verkligen anmärkningsvärt. Från programledare Marie Kristola hördes ingen frågor. Det var en rörande enhet mellan de tre att fördöma Brexit.

I Vetenskapsradions veckonyheter gav utrymme åt ett upprop av ett antal brittiska vetenskapsmän, med en nobelpristagare i spetsen. Uppropet förklarade att Brexit hotar brittisk forskning. Presentatören gjorde ingen ansats att problematisera det hela. Lyssnaren skulle alltså bibringas uppfattningen att t ex en forskare i medicin är en hejare att bedöma politiska frågor. Det hela var så uppenbart ett kampanjinslag för Stannalinjen, och det borde ha påtalats.

Programmet Konflikt är ett utmärkt program. Även det drogs med i den kollektiva anti-Brexit-stämning, som tycks ha rått i Radiohuset. En brittisk professor, Charlotte User, som därutöver arbetade som sakkunnig i det brittiska försvarsdepartement, intervjuades. Hon kunde ogenerat förklara att säkerheten hotades av Brexit. England spelade en stor roll för freden, och nu skulle den rollen inte längre kunna utföras. För det första är professorn part i målet, och för det andra är det ett absurt påstående. Jag ber att få hänvisa till Chilcot-rapportens sinistra slutsatser, vilka offentliggjordes 6 juli. Rapporten vederlägger helt Users lösa påstående.

SR P1 hade en omfattande bevakning av utfallet av omröstningen på morgonen den 24 juni. Ambitionen var storartad, men även här brast programledarnas omdöme. Programmet dominerades av Stanna-förespråkare, vilka fick förklara hur korkade majoriteten av det brittiska folket varit, hur lurade de blivit, och vilka skumma nationalister rasister som företrädde BREXIT-sidan m m. En representant för den danska Folkebevegelsen mot EU, Lave Broch, fick vara med i ett kort inslag. Ett medialt, politiskt och ekonomiskt etablissemang hade förväntat sig att Stanna-sidan skulle vinna, och nu sköljde bitterhet och besvikelse fram. Till och med en kunnig och sansad person som korrespondenten Staffan Sonning tycktes helt ha tappat fattningen. I en sådan situation borde programledarna ha kontrat denna kör av veklagan, men så skedde ej. Tvärtom, hela det långa inslaget var mycket partiskt.

I P1-programmet har Göran Rosenberg en lång krönika där Brexit-sidan totalt skåpas ut. Inlägget var välartikulerat, men cyniskt och obehagligt i sin inställning till det som vi kallar demokrati. Det är OK om liknande kröna kommer att sändas av en Brexit-anhängar. När kommer det att ske?

I sändningar från Almedalen har Cecilia Uddén vid ett tillfälle Carl Bildt som gäst. Som svuren EU-kramare vojar sig Bildt över Brexit. Det må han göra, ingen förväntar sig annat. Dock borde väl programledaren kontra med några frågor. Så sker inte utan Uddén skrattade och skojade med i vojandet.

Bloggen har behandlat Brexit i några andra inlägg av Ulfkarlström, och av mig:
I. Några av Ulf Karlströms artiklar om EU:
* ”Är EU enda räddningen eller hur socialdemokrater förtvivlat letar efter verktyg” http://jinge.se/mediekritik/ar-eu-enda-raddningen-eller-hur-vanstersocialdemokrater-fortvivlat-letar-efter-verktyg.htm
* ”EU, euron och Grekland: Vadan och varthän”? http://jinge.se/mediekritik/eu-euron-och-grekland-vadan-och-varthan.htm
* ”Vem bestämmer i EU”?http://jinge.se/mediekritik/vem-bestammer-i-eu.htm
II. Artiklar av mig.
Ökad majoritet för Brexit.
Vilka är Brexit-grupperna?

Folkomröstningen om Brexit – frågan avgjord nu?
160625 Att hämnas på Brexit

Några andra artiklar om anmälan till Granskningsnämnden.
* Ny anmälan av Maria Persson-Löfgren 3/5 2016.
* Anmälan till Granskningsnämnden: Maidan ett år efter seger för imperialism och fascism: Förlust för folket, demokratin och ekonomin 20/2 2015.
* Avslag från Granskningsnämnden 12/7 2015.
* Har judarna något ansvar för den växande anti-semitismen?
* Grisen Putin- ny anmälan till Granskningsnämnden 30/4 2016.
* Anmälan till Granskningsnämnden om Ukraina-filmen 25/5 2016.
* Anmälan till Granskningsnämnden för rasistiskt ordval

i Andra om: Svexit, BREXIT, massmedia,Storbritannien, EU,
ekonomi, politik, demokrati, folkomröstning