Kommer Trump att tillåta fred i Korea? Ställer plötsligt nu in möte med Kim


Denna artikel har skrivits av Christer Lundgren, ordförande i svensk-koreanska föreningen. Den har tidigare publicerats på Nyhetsbanken 22/5, Nyhetsbanken och publiceras här med författarens och Nyhetsbankens godkännande.

Den var uppsatt av mig för publicering 26/5 men publiceras nu direkt då flera medier enligt Christer Lundgren som kl 16 rapporterar ”Donald Trump ställer in möte med Kim Jong-Un
Donald Trump ställer in mötet med Nordkoreas Kim Jong-Un, rapporterar flera medier. Den amerikanske presidenten ska ha skickat ett brev till den nordkoreanske ledaren där han skriver att det är ”olämpligt” att hålla det planerade mötet. Han anger Nordkoreansk ”ilska” och ”fientlighet” som orsak, uppger AFP.

New York Times skriver ”President Trump on Thursday sent a letter to the North Korean leader, Kim Jong-un, canceling their highly anticipated summit on June 12 to discuss denuclearization.”
President Trumps återbud är sannolikt ett uttryck för den krigspolitik som blir ett allt tydligare kännetecken för USA.

Det uppgivna motivet i det öppna brevet till Kim Jong Un var ”Sadly, based on the tremendous anger and open hostility displayed in your most recent statement, I feel it is inappropriate, at this time, to have this long-planned meeting.”

Dessförinnan, 22/5, sa vicepresident Pence ”Pence: North Korea ’Will Only End Like the Libya Model Ended if Kim Jong Un Doesn’t Make a Deal’”här. Detta är tveklöst ett mycket hotfullt uttalande. Nordkorea ska alltså gå med på ett avtal utan känt innehåll. Annars väntar lögner och desinformation som mot Libyen, samt folkrättsvidrigt anfall långt utöver FN-resolution, samt mord på landets ledare.
Mike PenceMike Pence
Dagen därpå en reaktion från Nordkorea: ”North Korea is threatening to reconsider Kim Jong Un’s participation in a summit with President Donald Trump next month, saying that it is up to the United States to decide whether it wants to “meet us at a meeting room or encounter us at nuclear-to-nuclear showdown.” Ottawa citizen

”Förstärkt” av följande uttalande ”“As a person involved in the U.S. affairs, I cannot suppress my surprise at such ignorant and stupid remarks gushing out from the mouth of the U.S. vice-president,” said Choe Son Hui, a vice foreign minister who was previously the regime’s top official in charge of relations with the United States. She is also thought to have direct access to Kim.

Min bedömning är att Mike Pences oacceptabla yttrande syftade till att leda fram till att det planerade mötet 12/6 inte blir av.

FN:s generalsekreterare som gör mycket litet för att försvara FN-stadgan enligt min åsikt är bekymrad.

”I am deeply concerned by the cancellation of the planned meeting in Singapore between the President of the United States and the leader of the Democratic Peoples Republic of Korea, and I urge the parties to continue their dialogue to find a path to a peaceful and verifiable denuclearisation of the Korean peninsula,” Guterres said as he presented a new UN disarmament agenda in Geneva.” här

Christer Lundgrens artikel 22/5.

Syd- och Nordkorea enades den 27 april om att avsluta Koreakriget och ”inleda en ny era av nationell försoning, fred och välstånd”. Företrädare för USA har klart visat sitt ogillande. Toppmötet mellan Donald Trump och Kim Jong Un kommer att visa om USA tillåter fred i Korea.
Venezuela 3 170827 Trump
Donald Trumps högljudda hot om preventivt angrepp mot Nordkorea och kärnvapenkrig på Koreahalvön skakade om koreanerna. Den amerikanske presidenten framstår som tillräckligt oberäknelig för att kunna göra allvar av detta hot, med ödesdigra konsekvenser inte bara för Nordkorea, utan för hela regionen, och kanske hela världen.

Krig är en option som till varje pris bör undvikas, anser en överväldigande majoritet av koreaner såväl i norr som i söder. Men president Trump håller fast vid krig som en option. Det markerade han i januari genom att demonstrativt peta sin tilltänkte ambassadör i Sydkorea, Victor Cha, sedan denne uttryckt farhågor för att en så kallad ”bloody nose”-attack mot Nordkorea skulle riskera livet på 230 000 amerikaner i Sydkorea, motsvarande en medelstor stad som Pittsburgh eller Cincinnati. (Enbart i huvudstaden Seoul med omgivningar bor förutom omkring 25 miljoner koreaner även cirka 200 000 USA-medborgare.)
Mattis och Dunford 180314Mattis och Dunford
Militära ledare som ordföranden för Joint Chiefs of Staff, general John Dunford, försvarsministern James Mattis och utrikesministern Rex Tillerson uttryckte liknande farhågor, eftersom Pyongyang klart deklarerat att även ett begränsat angrepp genast skulle bemötas med en massiv motattack. Och Kina har uttalat att om det är USA som angriper, så kommer Kina att stödja Nordkorea. Risken att konflikten utvidgar sig är alltså inte obetydlig.

Att de koreanska ledarna tog sin nations öde i egna händer var därför, som Pierre Schori konstaterat, ett föredömligt exempel på god krishantering och framgångsrik diplomati.

Öppningen för nord-sydlig dialog kom med Kim Jong Uns nyårstal och det nordkoreanska deltagandet i vinter-OS i Pyeongchang. Viktigt var att USA:s och Sydkoreas planerade gemensamma militärövning, riktad mot Nordkorea, uppsköts tills efter de olympiska spelen.
Kim och MoonKim och Moon
För en stor sydkoreansk opinion har kärnvapenkonflikten visat att USA:s ledare inte bryr sig om koreanska människoliv. Samtidigt har nordsidan klart deklarerat att deras kärnvapen inte är riktade mot landsmännen i söder, utan syftar till att avvärja ett angrepp från USA och ett nytt krig på Koreahalvön. I överläggningarna inför OS framhöll till exempel den nordkoreanske chefsförhandlaren Ri Son Gwon:

”Alla våra vapen, inklusive atombomber, vätebomber och ballistiska missiler är endast avsedda mot USA, inte mot våra bröder, inte heller mot Kina och Ryssland.”

De hjärtliga kontakterna mellan nord och syd under OS, såväl på officiell som på mellanfolklig nivå, slog världen med häpnad. Nordkoreas höga företrädare, den 90-årige statschefen Kim Jong Nam och ledaren Kim Jong Uns charmerande 30-åriga syster Kim Yo Jong, gjorde starkt intryck genom sitt avspända umgänge med den sydkoreanske presidenten Moon Jae In. Sydkoreansk allmänhet påmindes om att nordkoreaner inte är mekaniska monster (som de gärna framställs i tv-reportage), utan människor av kött och blod som de själva.

USA:s vicepresident Mike Pence deltog i OS-arrangemanget med det uttalade uppdraget att hindra Nordkorea från att ”kidnappa de olympiska spelens budskap och intryck”, men själv gav han intrycket att han försökte underminera president Moons välkomnande av de nordkoreanska gästerna genom att träffa avhoppare och besöka monument över stupade sydkoreaner.

Under öppningsceremonin, då de nord- och sydkoreanska tävlande tågade in gemensamt med den koreanska enhetsflaggan i täten, reste sig alla på VIP-läktaren och hyllade koreanerna, utom USA:s vicepresident Pence och Japans premiärminister Abe. Vid den påföljande middagen, där Pence var placerad vid hedersbordet tillsammans med nordkoreanerna, avvek han innan man hunnit sätta sig till bords.

I New York Times klagade Mintaro Oba, en tidigare diplomat vid USA:s utrikesdepartement specialiserad på Korea: ”Mr Pence spelar rakt i händerna på nordkoreanerna genom att få det att se ut som om USA går ifrån sin allierade och aktivt underminerar ansträngningarna för inter-koreanska relationer.”

Vid det nord-sydliga toppmötet i april uppmanade president Moon Jae In och ordförande Kim Jong Un gemensamt USA och Kina att medverka till att nu i år, 65 år efter att vapenvila ingicks, förklara Koreakriget avslutat och upprätta en permanent och solid fredsmekanism.

Bestående fred och kärnvapenfrihet på Koreahalvön är uppenbart inte liktydigt med den ensidiga nordkoreanska nedrustning som USA eftersträvar. Koreanerna har inte glömt att 2-3 miljoner av deras landsmän dödades i Koreakriget 1950-53, huvudsakligen genom USA:s förödande bombningar av norra Korea. Och som IAEA:s förutvarande chef Hans Blix påpekat:

”Nordkoreas ledning har nog alltid varit benägen att se egna kärnvapen som en starkare garanti än papperslöften mot en amerikansk ’regimförändring’. Med 1994 års ’agreed framework’ sökte USA övertyga Nordkorea att man inte sökte regimförändring, men det blev mindre trovärdigt då Bush tog över efter Bill Clinton. Att nu övertyga Nordkorea om sin goda vilja till fredlig samexistens genom att segla runt Koreahalvön med hangarfartyg, flyga nära 38:e breddgraden med kärnvapenkapabla bombflyg och årligen avhålla en mycket stor militär manöver är inte heller lätt.”

President Trump sänder dubbla budskap. Å ena sidan välkomnade han Panmunjomdeklarationen. ”KOREAN WAR TO END!” tweetade han. ”The United States, and all of its GREAT people, should be very proud of what is now taking place in Korea!”

Samtidigt har hans nationella säkerhetsrådgivare John Bolton och andra företrädare för Trumps administration påmint om hur det gick för Libyens ledare Muammar Gaddafi, som gick med på att avveckla sitt kärnvapenprogram. Trump avfärdade visserligen Libyenmodellen då han träffade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg, men tillade senare att jämförelser med Libyen skulle vara mer tillämplig om Nordkorea inte lyckas nå en överenskommelse med USA om att göra sig av med kärnvapen.

Sådana uttalanden framstår som försök att provocera motparten och sabotera fredsprocessen. Nordkorea har reagerat surt, men fortsatt förberedelserna för toppmötet.

I detta läge är världsopinionens stöd för de koreanska fredsansträngningarna av största betydelse.

Därför överraskar svenska medias misstänksamma, närmast fientliga, reaktion mot ”den nordkoreanska charmoffensiven”. Ingen svensk tidning har ordentligt refererat innehållet i den kommuniké som de två koreanska ledarna enades om. Det hjärtliga mötet mellan dem har nedsättande avfärdats som ”puttenuttigt” och man har framhållit att det kan ”finnas tvivel om dess betydelse”, att det ”var mindre än vad många hade önskat” och det ”finns skäl att vara skeptisk”.

Man sätter sitt hopp till att Trump ska lyckas förmå Kim Jong Un att upprätta en tidsplan för total skrotning av alla nordkoreanska kärnvapen – utan att USA ska behöva gå med på truppreduceringar eller andra åtgärder för att trappa ned spänningarna.

Men det bör stå klart: Nordkorea är berett till seriösa förhandlingar, men inte till kapitulation. Deras långsiktiga mål är och förblir fullständig suveränitet för hela Korea.

FN:s säkerhetsråd, som ansvarar för att upprätthålla fred och säkerhet, borde klart stödja fredsprocessen och underlätta det samarbete och den positiva utveckling som både Nord- och Sydkorea önskar. Sverige har, som medlem i säkerhetsrådet, efterlyst ”intensifierade och kreativa diplomatiska insatser som kan bana väg för en fredlig, diplomatisk och politisk lösning” och utrikesminister Margot Wallström välkomnade det nord-sydliga toppmötet:

”Båda parter förtjänar beröm för denna utveckling… Mötet visar på vikten av dialog framför konflikt… Sverige kommer att fortsätta sitt diplomatiska stöd för att finna en fredlig och varaktig lösning av konflikten på den koreanska halvön.”

Hon såg överenskommelsen inte bara som ett steg mot ”Nordkoreas avskaffande av sitt kärnvapen- och robotprogram”, utan också mot ”regional säkerhet och samarbete”, vilket väl får tolkas som en uppmaning till USA att bidra till fred och avspänning.

Huvudfrågan inför det kommande toppmötet i Singapore är därför inte Nordkoreas kärnvapennedrustning, utan vilka säkerhetsgarantier president Trump har att erbjuda koreanerna. Kommer han att tillmötesgå deras önskemål att avsluta Koreakriget? Kommer han, som Nordkorea redan gjort, att vidta konkreta åtgärder för att stegvis trappa ned krigs- och kärnvapenhotet och bygga förtroende? Och hur ska den fredsmekanism se ut som kan trygga att USA står vid sitt ord.

Några andra artiklar om Korea på denna blogg.
Överenskommelsen i Korea: Nystart eller upprepning av historien?
Vad tycker media om mötet mellan Nord-och Sydkoreas ledare och vad kom de överens om?
Falska fakta om konflikten på Koreahalvön
Fredliga Nordkorea inbjuder krigiska USA till fredssamtal
Korea: perioden efter 1945;
Fientlighet kan aldrig lösa Koreafrågan;
USA-imperialismens män hotar med kärnvapenkrig mot Nordkorea
Putin om Nordkoreas kärnvapen
Nordkorea är inte största hotet mot kärnvapenkrig – utan den som fördömer detta mest!
Sydkorea, Kina, Ryssland och Tyskland lägger in veto mot krig mot Nordkorea
USA hotar starta krig mot Nordkorea som vill ha fredlig återförening sedan 60 år.
Nordkoreas kärnvapenmissiler: Fantasi och verklighet – ett perspektiv från Australien
Korea – eller unipolär världsordning på väg mot sitt slut

i Andra om: , , , , , ,


10 svar till “Kommer Trump att tillåta fred i Korea? Ställer plötsligt nu in möte med Kim”

  1. Trump skrev i ett brev till Kim Jong-un.. ”Jag anser att det är olämpligt att vid detta tillfälle ha detta långsiktiga möte. Låt därför detta brev tjäna som att representera att toppmötet i Singapore, för det goda av båda parter, men till nackdel för världen, kommer inte att äga rum”.
    Brevet släpptes av Vita huset.
    I brevet skrev Trump till Kim: ”Tveka inte att ringa mig eller skriv” om Pyongyang ändrar sitt tankar om det planerade toppmötet”.

    Washington krävde att Nordkorea började processen med denuklearisering, medan Pyongyang betonade att det bara skulle förhandla med Trump om han försökte förbättra de bilaterala förbindelserna.
    Kim Jong-un, har dock kontinuerligt betonat att Pyongyang inte var intresserat av ensidiga krav från USA om denuklearisering och skulle bara prata med Trump om hans mål var att bota förbindelserna mellan de två länderna.

  2. Det är ingen rättighet att inneha kärnvapen. Rätten för länder att inneha kärnvapen tycks bygga på förtroende. Antingen officiellt eller inofficiellt. Mer om kärnvapenländer finns att läsa om här

    http://laromkarnvapen.se/var-finns-karnvapen/

    Vad jag vet om kärnvapen är det mest till för att avskräcka fienden. Men med taktiska kärnvapen blir ju gränsen passerad till krigsbruk. Det är mindre kärnvapen tänkta att använda vid militära operationer vid konflikter. Men hittills ingen vågat börja använda dem?

    • Det finns avtal.

      Icke-spridningsavtalen (Nuclear Non-Proliferation Treaty, NPT) är internationella överenskommelser som trädde i kraft 1970 och är underskrivna av de flesta staterna. De tre grundpelarna är icke-spridning av kärnvapen, kärnvapensavrustning och möjlighet till fredlig användning av kärnteknologi.
      En pelare i NTP-avtalet är att underlätta fredlig användning av kärnkraft, särskilt för utvecklingsländer. Detta har inte skett. Enligt avtalet har alla stater rätt till utveckling och användning av kärnkraft för fredliga ändamål, alltifrån anrikning av råmaterial till anrikning och klyvning av kärnbränsle. Varje stat är skyldig ”att inte tillverka eller på annat sätt förvärva kärnvapen eller andra kärnladdningar”. NTP-avtalet tillåter att en stat blir en ”tröskelstat”, dvs. en stat som inte har kärnvapen men utvecklar förmåga att tillverka sådana. Att motivera sanktionerna mot Iran med dess kärnvapenprogram är olagligt.

      En betydande brist är att de tre kärnvapenstaterna Indien, Israel och Pakistan inte har skrivit under avtalen. NPT-avtalet säger att anslutna kärnvapenstater ska genomföra: ”allmän och fullständig avrustning under strikt och effektiv internationell kontroll”, vilket inte skett i någon nämnvärd grad.

      USA:s upprustning av kärnvapen.
      Dagens Nyheter skrev 16/9 2012 ”Trots rasande ekonomisk kris och hårda sparkrav även för militären ska USA storsatsa på en modernisering av sin nukleära arsenal, skriver The Washington Post. Kostnaden över den kommande tioårsperioden beräknas till enorma 352 miljarder dollar, 2,3 biljoner kronor.” Liknande information fanns i andra massmedia.

      Mycket mer finns att säga.

  3. USA har aldrig varit intresserade av denna fredsprocess. Frågan har hela tiden varit när och hur vändningen skulle komma. USA vill ha en konflikt som motiverar militär närvaro vid Kinas gräns. USAs strategi har varit skambud och om det accepterats krydda lite till. Likheten med Hitler och Nazityskland kan man inte bortse från. Det sägs att historien inte upprepar sig men när det gäller USA är risken överhängande att de kommer att agera som Nazityskland. Likt Nazityskland ser man Rysslands naturtillgångar som en lösning på sin ekonomiska situation. Krigshetsen mot Ryssland kommer att eskaleras och tyvärr har Sverige lurats in i detta vilket innebär att spänningarna i vår region kommer att bli mycket otrevliga. USA kommer även att elda på i de konflikthärdar man skapat längs Rysslands gränser. USAs agerande är inte kopplat till Trump. Fördelen med Trump är att han utrycker sig som en galning och det kanske är vårt hopp att Trump får Europa att vakna och inse att USA inte är vår vän utan endast agerar i eget intresse oavsett vad det har för konsekvenser för oss.

  4. Som jag förstått har även Ryssland rustat upp sin nukleära stridskapacitet. Jag tror nedrustningen mest användes till att skrota ut äldre typer av kärnvapen för att ersätta dem med nyare och effektivare. Numerären har minskat men inte kapaciteten. Den har snarare ökat istället. Det är nog svårt att få bort kärnvapnen för det verkar inte finnas någon vilja till en fredlig värld. Efter nedrustning följer upprustning. Konflikterna finns ständigt men Europa har klarat freden sedan andra världskriget. Det nya är att människor från konfliktländer börjat röra sig lättare och framförallt längre och då mest mot Europas länder. Jag kan inte se något större konflikthot med det men faktum är att människorna har konflikten med sig och som kan visa sig i punktvisa terrorattacker precis när som helst och var som helst men gärna i större städer. Jag vet inte hur en internationalisering och globalisering skulle leda till en fredligare värld. Möjligen via en världs-socialism men hur många vill det?

    Socialism är knepigt. Den känns så fixerad vid människor. Feminister, jämställdhetsivrare, hbtq människor för att ta några moderna exempel. Alla dras de mot socialismen. Miljöförstöring, överbefolkning, industri och produkters hälsopåverkan på människor, maten vi äter och liknande nödvändigheter och icke nödvändigheter i våra liv har fått mindre betydelse i vänstern och lämnats över till marknaden tillsammans med fristående organisationer. Förstå mig rätt nu, jag menar bara att politiskt engagerade människor borde bry sig mer om det här. Normalt sett borde en brödlimpa bli hård efter några dagar men det är något skumt när den är lika mjuk tills den börjar mögla. Om den nu börjar mögla alls. När åt du bröd enbart gjort på naturliga produkter senast?

    Kommunister är egentligen på helt fel spår därför de börjar sin väg med centralisering. Men det är en nödvändig väg för att konsolidera sin makt över människorna. Samtidigt dödar de då lokalsamhället som är en viktig del för produktionen och därmed upphör produktionen att fungera på ett effektivt sätt. Centralisering är lockande men det är en farlig väg. Jag tycker vi aldrig får glömma individens förmåga att göra något bra på eget initiativ. ”The American Dream” bygger just på den tanken. Och de lyckades faktiskt.

  5. Det vore nog dumdristigt att avsluta krigstillståndet. Det är förmodligen det faktum att det är krig som gör ingripande ifrån USA emot Nordkorea problematiskt. USA vill naturligtvis inte att det skall finnas en krigsförklaring någonstans i de konflikter de ger sig in i, för de krigar inte i enlighet med krigslagar. Men skulle det bli fred skulle de kunna göra alla möjliga saker, helt utanför krigslagarna och det skulle inte klassas som krigshandling.

    Bevara kriget på koreanska halvön för fredens skull!

    • Vill folket verkligen ha det så? Jag föreställer mig de hellre vill leva i fred. Jag tror det lugnaste är om Nordkorea får falla av sig självt. En implodering som de andra kommunistländerna. Jag jämför Vietnam. Resultatet där tycker jag inte är alls så dåligt. Vietnam är i dag en homogen stat integrerad med övriga världen. Sen kan vänstern bekämpa orättvisor i vanlig ordning under demokratiska omständigheter. Man hör väldigt lite om Vietnam idag men jag ska kolla Wiki för mer information.

      • Nordkorea kan väl fortsätta sin socialism. Har visat goda framsteg och utveckling under senare år. Det ska väl ingen bestämma utifrån, även om det är sannolikt att USA strävar efter brutalt regimskifte som man gör i alltför självständiga länder (Ukraina, Honduras, Syrien, Jemen, Irak, Iran etc).

        Wikipedia: Deep poverty, defined as the percentage of the population living on less than $1 per day, has declined significantly in Vietnam, and the relative poverty rate is now less than that of China, India, and the Philippines.[105] This decline in the poverty rate can be attributed to equitable economic policies aimed at improving living standards and preventing the rise of inequality; these policies have included egalitarian land distribution during the initial stages of the Đổi Mới program, investment in poorer remote areas, and subsidising of education and healthcare.[106] According to the IMF, the unemployment rate in Vietnam stood at 4.46% in 2012.[7]

      • Du är som vanligt förvirrad om kapitalism och Lenins NEP, Lenins NEP är inte kapitalism. Kapitalismen förlorade för länge sedan…

  6. Kommer det monopolkapitalistiska militärindustriella komplexet som livnär sig på krig och krediter utställda på skattebetalarna, någonsin vilja skapa fred någonstans? Globalismen är skapad för att förstöra och hota fred. Politiker och medier är ägda eller köpta av samma monopolkapital..

    Du frågar om Trump kommer tillåta fred?
    Mitt svar är:
    – Nej. Sannolikt inte utan att otaliga mordförsök börjar drabba honom likt Kennedy-familjen. Tanken på att följa det kategoriska imperativet och bli en man som går till historien som något stort, verkar inte locka honom alls, även om han är lastgammal. Han har underkastat sig Israel-lobbyn och monopolkapitalet.

    – Varför angrips han då konstant av Israel-lobbyns medier? Jo, för konfliktskaparna vet att i konflikten som detta skapar i samhället så kan de profitera. Fred, lugn och öppen skeptisk fungerande tankeverksamhet, är de inte intresserade av, för då blir även de ifrågasatta.

    Även Trump och republikanerna profiterar på angreppen, eftersom människor tenderar att välja sida i konflikter och ofta sällar sig till exakt det som bespottas. De utnyttjar människors sympati med den angripne. Det vilseleder människors fokus bort från bättre politiker och bättre partier, vilket är huvud målet med illusionismen.

    De israel-lobby-styrda politikerna sitter i både demokratiska partiet och i det republikanska partiet, precis som i Sverige. I princip hela politikeradeln är köpt. Det är med stor sannolikhet därför inget riksdagsparti driver frågan om Swexit aktivt i valet 2018. i USA är det ännu värre. Nästan ingen i USA vill avsluta den amerikanska race to the bottom där heller.

    USA:S girigbukar vill inte ha fred. Inget är så probabelt för dem som krig, även när de förlorar dem, vilket snarare verkar vara regel än undantag. Fred är endast profitabelt för människor med moral. De saknar både moral och skam. Tanken på upprätthållande av avtal eller fred i det läget är tämligen naiv. Varje land i världen gör nog rätt i att :

    1. Bygga upp ett fungerande defensivt konventionellt totalförsvar som är relativt okänsligt för kärnvapenattack eller USA:s attacker.
    2. Införa strafftullar och restriktioner mot länder som inte följer internationella regler och inte är villiga att nedrusta sina kärnvapen.
    3. Hjälpa varann enligt FN:s regler såsom Ryssland hjälpte Syrien.
    4. Stötta USA:s staters folk moraliskt, att vi är för dem som fria folk i fria stater med välfärd.

    Israel-lobby-regimens psykopater, inkl. Trump, kan enbart förstå poängen med fred på ett enda vis, nämligen ifall de drar slutsatsen att krig börjar bli olönsamt för dem.