Vad betyder ”demokratin”? Är USA eller Ryssland mest demokratiskt?


Vad är demokrati egentligen – undrar fil dr Ulf Karlström,som berikat bloggen med många artiklar i skilda ämnen. Och han är inte ensam. Första delen av detta blogginlägg baseras på en artikel av Ulf där han reflekterar över detta med utgångspunkt från en av bok av den amerikanske filosofen och statsvetaren Jason Brennan. Andra delen utgörs av utdrag ur en artikel om USA och demokratin, som stimulerats både av Ulfs artikel och ett inlägg av storbloggaren Cornucopia, som menar att Ryssland är en nyfascistisk diktatur.

Ja, frågan om demokrati är högst aktuell inför demonstrationer i Göteborg i morgon.
Demokrati

Ulfs artikel.
Alltför ofta möter vi i förhärskande media ordet – termen? metaforen? – demokratin, i bestämd form, singularis. I dessa ledarskribenters eller vanliga reportagejournasters medvetande är ordet cementerat, oomkullrunkeligt, för att använda en korrsponderande vokabulär. Men, detta är ju bullshit, en ren myt.

Om vi i en första ansats inkluderar den Atenska stadsstaten före vår tideräkning i ”demokratin”, så var den under sina bästa perioder en oligarki; kvinnor, slavar, m fl fick inte delta i stadens direktdemokratiska möten. Dock var det en grad av ”folkmakt”, och i förhållande till omvärlden demokrati.

Därmed införs en gradering av det mytiska ordet demokrati. Och så har det fortsatt.

Därför blir det särskilt korkat när ledarskribenten talar om ”demokratin”, återigen bestämd form, singularis. Försiktigtvis skulle vi kunna säga att svenska ledarskribenter aldrig klarat att lyfta sig över den kunskapsnivå som rådde före vår tideräkning. Vill man ta ett konkret exempel skulle det kunna vara Peter Wolodarski, chefsredaktör idag på DN. Denne och några hejdukar kunde kring anfallet på Irakkriget – för andra gången – 2003 från USA och England bara mekanisk upprepa: Bomba, bomba, bomba! Därvid hade Wolodarskis et consortes uttömt sina intellektuella resurser. För cirka 5 år sedan förklarade chefsoraklet på DN att kriget blev ”inte så bra”. Det är en grotesk kommentar, och meriterar Wolodarski tillmälet politskt bandit.

Om demokrati är ett generellt styrelseskick, med många varianter, är det frestande att försöka placera USA på en skala 1-100, utifrån demos möjlighet att styra/bestämma/påverka. Ur ett strikt vetenskap perspektiv borde jag formulera 10-15 olika variabler och försöka vikta in USA bland dessa, samt ange ett medel- eller medianvärde. En sådan ansats, om än mycket intressant, skulle spränga bloggens ramar flera gånger om. Vi får nog välja en enklare, delvis intuitiv modell.

Låt oss börja med att valdeltagandet i USA är generellt lågt, 45-55 %; lägst till kongressen och högst under vissa presidentval. Så demos är litet i USA, ungefär som i antika Aten? Nåja, kanske någon procent bättre. Presidentvalen i USA är en multimiljard-industri, och i princip är det bara två kandidater som hörs i de större radiokanalerna, syns i TV och valaffischer. Man har att välja mellan Ping och Pong. Jag röstar på Ping, men blir missnöjd och kan då nästa gång välja Pong. Jag blir igen missnöjd, men har då den enorma friheten att igen kunna rösta på Ping. Ja, USA är verkligen världens stora demokrati. Halleluja! Var ligger USA på skalan 1-100? Kanske 40, eller lägre.

Strålande tider, härliga tider, sa revyartisten och skådespelaren Thor Modén. Det får man onekligen säga om det svenska Borgerskapets stora demokratiskt ledstjärna, USA, med dess allierade krigsapparat NATO. Stjärnan är själv knappast ett föredöme för demokrati, men den förutsätts ändå kunna sprida ”demokratin” över hela världen. Ja, det är i sanning ett mirakel; den som själv knappast kan dansa är danslärare i NATO-showen.

Timbro har nyligen gett ut den amerikanske filosofen och statsvetaren Jason Brennans bok ”Efter demokratin – Argument för ett nytt styrelseskick”. Denne argumenterar att de med mer kunskap och erfarenhet bör ha större inflytande över politiskt beslut än de med mindre kunskap och erfarenhet. Det är en uppfattning som först uttrycktes av Platon och som senare har turnerats i olika former och av olika skribenter.
Jason Brennan Boken
Man skulle kunna tro att Brennans bok är utgiven med tanke på president Trump, men det är tvärtom. Det är ”det politiska systemet” som skall skyddas från okunniga väljare, inte snurriga presidenter. Brennan anger inte Brecht som källa men osökt tänker man på Brecht begåvade kommentar: Regeringen har förlorat förtroendet för folket, och beslutat upplösa det, och välja ett nytt.

Jason Brennans bok är en relativt begåvad, om än politiskt fatal, plädering för ett epistokratiskt råd (en slags meritokrati) med ”enbart” vetorätt. Man tänker osökt på de sk iranska väktarrådet. Den delen i boken är skissartad, och t ex hur det epistokratiska rådet skall väljas och av vem är oklart. USA:s HD är rimligen förebilden. Sedan rymmer boken uppenbarligen en hel del annat, som är klart läsvärt. Timbro-utgåvan är på nästan 400 sidor, så visst, det finns mycket intressant att diskutera.

Det finns dock ett starkt drag av pessimism eller cynism i Brennans tänkande. Han menar att många medborgare kan klassificeras som antingen Huliganer eller Hobbiter. De förra är som fanatiska fotbollssupportrar; huruvida laget är bra eller dåligt spelar ingen roll, det borde/skulle ha vunnit ändå, om ”allt gått rätt till”. Hobbiterna å sin sida är ointresserade soffpotatisar, men kan till slut ändå inta en ståndpunkt, men utan att ha några egentliga argument för ställningstagandet. Brennan tycks inte tillerkänna aktivitet och deltagande någon betydelser. ”Demokratin” för dummisar, är slutsatsen. Kallas inte detta folkförakt?

Jag gör reflektionen att det finns en klar parallell mellan Hobbes Leviathan (1651) och Brennans tes. Bägge bygger ju på att egenintresset alltid överflyglar allmänintresset, dvs folk är socialpolitiskt korkade egoister och inte sällan våldsbenägna. Därför behöver demos´ vilja tuktas av en furste (upplyst despot) eller ett väktarråd (upplysta meritokrater).
Hobbes Leviathan
I senaste numret (4/2017) av Respons publicerar statsvetarprofessorn Ludvig Beckman en mycket läsvärd, kommenterande och kritisk recension av Brennans bok.

Demokrati – i dess bästa mening – måste bestå i mobilisering (utan miljadärernas företräde), deltagande på individnivå (till skillnad från val via TV-soffan), möjlighet att få diskutera och göra sig hörd, att fritt kunna nominera kandidater (understödda av registrerade partier, eller x tusen underskrifter), och självklart fritt få rösta med valhemlighet. Mycket mer, och mer begåvat, kan säkert sägas och vägas in om ”demokratin”, men redan denna begränsade diskussion väger mer än summan av alla ledarskribenter från de förhärskande media. (Slut Ulfs artikel)

Hur demokratiskt är då USA?
Cornucopia skrev på sin blogg nyligen att Ryssland är en nyfascistisk diktatur.Cornucopia
Jimmy Carter untitled
Jag gav direkt följande kommentar. Första meningen (”Ryssland är…”) kunde kanske haft ett frågetecken?
Ryssland är en mer demokratisk stat än t.ex. USA. Ex-president Carter har faktiskt upprepade gånger påstått att USA inte längre är en demokrati, t.ex. i Oprah Winfreys program ”Former President Jimmy Carter thinks the United States is no longer a democracy, calling the nation an ”oligarchy” during an interview with Oprah Winfrey.”
1. Kandidaterna måste vara stormrika eller ha hundratals miljoner att disponera.
2. Valdeltagande är lågt, under 60 % som bäst. Presidenten har aktivt stöd av vanligen 25-28 % av valmanskåren.
3. I flera delstater finns svårigheter att få rösta. Dagens Nyheter skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.”
4. De många i fängelser (USA har flest i fängelser i världen) får ej rösta.
5. Genom stort inflytande av lobby och näringsliv är korruption i praktiken vanligt.
6. ”Den djupa staten” – som ej väljs – har ett avgörande inflytande. Märks under Trump.
(Dollarocracy – hur pengar har förstört USA:s valsystem)

Ytterligare analys och debatt. (Anders Romelsjö)

Frågan om valet också för att USA kritiserar andra länder för bristande demokrati. Och än mer då USA startar krig med det uppgivna motivet att införa demokrati (förre presidenten GW Bush prisar sig för att ha infört demokrati i Irak). Jag har i tidigare blogginlägg påvisat att demokratin under senare år minskat på olika områden i USA, baserat på uppgifter från och bedömningar av jurister i USA. I debatt har jag då bl.a. replierat på bedömning av statsvetare och andra att det finns grader av demokrati och mellanformer mellan diktatur och demokratin. En dikotom uppdelning av demokrati och diktatur är inte möjlig menar dessa forskare.

I boken ”Dollarocracy – how the money and media election complex is destroying America” ges en ingående och skrämmande analys som påvisar hur valsystemet i USA alltmer fjärmat sig från att vara demokratiskt. Den är skriven av Robert E McChesney, Gutgsell Enodwed professor vid och John Nichols som är journalist vid tidningen Nation.

I inledningskapitlet får vi veta att valet 2012 kostade 10 000 000 000 dollar, dvs. motsvarande 65 miljarder svenska kronor, efter en kraftig ökning sedan 2008. Har detta stöd hos väljarna? Enligt en opinionsundersökning av Rasmussens Reports group av ett slumpvis urval i USA 2012 tror 59 % av de svarande att valen i USA är riggade för att ge resultat som är bortom väljarnas kontroll. Enligt en annan opinionsundersökning året innan menade 45 % att det var bättre att välja medlemmar till USA:s kongress genom lottning bland telefonnummer i telefonkatalogen än i valen. DN skriver ändå idag att särskild beslut behövas i kongressen om USA inte ska gå i bankrutt formellt. Pengar finns – men hur används de? Vi minns att Obama fick motsvarande 100 miljoner kronor i kampanjstöd från Wall Street 2008, varav 7 miljoner från Guldman Sachs.
Dollarocracy untitled
Några brister i demokratin i USA.
1. Svårigheter att få rösta. I USA måste man registrera sig före en tidpunkt före valet. Dagens Nyheter skriver 25/9 2012 att ”Nya vallagar gör det svårare för minoriteter att rösta” och ”Vid valet 2008 missade 6 miljoner amerikaner sista datum för registrering och kunde ej rösta.” Vid valet 2008 var bara 71 % (146 miljoner invånare) av alla röstberättigade registrerade enligt USA:s SCB. Genom de nya vallagarna med skärpta krav på foto-id (som 11 % saknar, 25 % bland svarta), ökade svårigheter för röstregistrering och poströstning ökar svårigheterna, vilket särskilt drabbar de med mindre resurser, en grupp som anses främst vilja rösta på demokraterna. Vidare saknar de miljontals medborgare i USA som är dömda till fängelse rösträtt.

2. Lågt valdeltagande. Vid president- och kongressval röstar sedan decennier endast 50-60 % av de röstberättigade. Vid presidentvalet 2008 röstade knappt 130 miljoner, vilket var knappt 62 % av alla röstberättigade (Wikipedia), den högsta siffran sedan 1968. Obama fick knappt 53 % av rösterna, vilket innebär att knappt 33 % av de röstberättigade aktivt röstade för Obama. Då GW Bush vann över Al Gore år 2000 hade den senare fler röster, valdeltagande var lägre, varför den valde presidenten bara fick drygt 25 % av de röstberättigades röster. Vad säger det om legitimiteten?

3. Elektorsystemet, som gynnar delstater med mindre befolkning. Detta kan innebära att den kandidat som får flest röster inte vinner. Vid valet 2000 fick Al Gore 48,4 % av rösterna medan GW Bush fick 47,9 %. I valet 2016 var skillnaderna i röstetal mellan Hillary Clinton och Donald Trump ännu större. Elektorsystemet anses också medföra att valdeltagandet lätt sjunker i delstater som anses säkra för ena parten, varför de som sympatiserar med motståndaren kanske avstår.

4. En stark ekonomi behövs hos presidentkandidaterna, med ekonomiskt stöd från näringslivet i praktiken. Obama fick 14,9 miljoner USD (100 000 000 kronor) från Wall Street inför valet 2008, varav 1 miljon från Goldman Sachs. Enligt morgonekot 25/9 beräknas valkampanjen totalt kosta 10 000 miljoner USD – ungefär 65 000 000 000 kr i dagens penningvärde. Detta ger lätt ett beroende, och inte för inte kommer många av GW Bush och Obamas män från näringslivet.

5. Smutskastning av motståndaren i annonser och reklam dominerar. Vid presidentvalet 2008 användes 2 800 miljoner dollar till TV-reklam, medan beloppet i år beräknas bli 5 000 miljoner dollar jämfört med motsvarande 200 miljoner år 1972.
I presidentvalet 2012 spenderar man alltså 25 gånger mer på TV-reklam än 1972. Forskning visar att andelen negativa politiska TV-inslag, inkl. de med smutskastning, ökat från 50 % år 2000 till 60 % år 2008. Och andelen var större vid kongressvalen 2010 (”unpreccedent”).

6. Smutskastningen har effekt. Ett känt exempel är från presidentvalskampanjen 1988. Då ledde den demokratiske kandidaten Dukakis över G Bush den äldre med 17 %. Bush kampanjgäng kom på att Dukakis gett permission till en färgad fånge, som under permissionen våldtog en vit kvinna. De kunde blåsa upp detta till, liksom en nedsmutsning av hamnen i Boston till orimliga proportioner.
Upprepades av sonen GW Bush inför valet år 2004. Under sommaren ledde demokraten John Kerry, och hans insatser i Vietnam som dekorerad soldat i framträdanden med hans ”band of Vietnam brothers” kontrasterade mot Bush som undvikit att ta värvning. Då framträdde en oberoende grupp ”Swift Boart Veterans for Truth” som i en serie TV-annonser med framgång förde fram budskapet att Kerry egentligen varit en fegis och förått sin soldatkompisar i Vietnam.

7. Politiska budskap har fått minskad sändningstid av TV-bolagen. 1952 fick kandidaterna 60 minuter på sig att presentera sitt budskap, 1972 20 minuter medan tiden var nere i 5 minuter år 1988. Att man har 3 timslånga debatter på TV mellan presidentkandidaterna 2012 och 2016 är förstås bra. De motverkas dock av massmediareklamen.

8. TV-bolagen skär guld med täljknivar genom den kraftig ökning av betalda politiska TV-inslag. I början av 1990-talet svarade dessa för 2 % av vinsten medan de beräknas svara för 20 % 2012. Och här behövs knappast några säljinsatser av TV-bolagen och de får betalt i förväg.
Trump and Clinton II
9. Den djupa staten, den icke valda byråkratin är oerhört stark i USA och arbetar åt det mycket rika, mycket lilla skiktet i befolkningen. Har berört detta i andra bloggartiklar. Inte minst krigsindustrin är stark. ”Den djupa statens makt” har tydligt visat sig då nyvalde president försiktigt ville gå egna vägar, som att förbättra de dåliga relationerna till Ryssland, vilket vore bra för hela världen. Han har tvingats rätta sig i ledet. I USA och dess ekon i EU kritiseras Putin för att vara för auktoritär. Denna kritik kan i väsentliga avseenden bero på att den demokratiskt valde presidenten har mer att säga till om i förhållanden till den djupa staten i Ryssland, än i USA. Det förra är mer demokratiskt, eller hur?

Sammanfattningsvis innebär utvecklingen en kraftig ökad kommersialisering av politiken där presidentkandidaterna blivit en handelsvara som ska säljas in, och som då också blivit mycket beroende av rika och av storbolag. Den ökade smutskastningen, de fula tricken och den minskade tiden för seriös debatt har inneburit att demokratin kraftigt urholkats, hur än den definieras. Om detta påverkar valdeltagandet i USA vet jag inte, men folk är där kanske lika trötta på politisk TV-reklam som på annan TV-reklam – ett sundhetstecken.Erfarenheterna från Bernie Sanders visar på den möjliga framgången för ett socialistiskt parti som vill ha progressiv skatt, stark allmän hälso- och sjukvård, bra socialförsäkringar och möjligen reduktion av de enorma militärutgifterna. Men också på etablissemangets förmåga att suga upp kritiker

intressant.se, , , , , , ,
, , ,, ,


23 svar till “Vad betyder ”demokratin”? Är USA eller Ryssland mest demokratiskt?”

  1. USA är den första demokratin i modern tid, Ryssland har aldrig varit någon demokrati. USA är en nation, medborgarskap i nationen är rösträttens grund. Ryssland är ett imperium med ett härskarfolk och hundratalet kuvade nationaliteter, och kommer aldrig att bli en demokrati, imperiets konstruktion är demokratihämmande. USA har fri press, vem som helst får starta massmedia. Ryssland konfiskerar regimfientliga massmedia.

    • USA:s demokrati har försämrats, som DN, bloggartikeln och boken Dollarocracy visar. I Ryssland sker val med allmän rösträtt. Nej Ryssland konfiskerar inte alls regeringskritiska massmedia. Möjligen är den etablerade pressen friare än USA:s likriktade press, som domineras av 6 storbolag som kontrollerar 90 % av stora media.

      • Plats 148 på frihetsrankingen, ”svår situation”. Det föreligger givetvis ingen egentlig pressfrihet i Ryssland, regeringen förbjuder eller konfiskerar oppositionella medier efter behag, i linje med imperiets traditioner. Opposition räknas som en form av landsförräderi.

        http://www.reportrarutangranser.se/nyheter/20170801/slutet-ett-fritt-internet-i-ryssland

        Koncentrationsgraden av ägandet av underhållningspressen i USA är inte ett mått på graden av frihet. Graden av frihet mäts efter statens bestraffning av publicerad opposition. USA och Ryssland är inte jämförbara, USA är ett relativt fritt land, Ryssland bara fritt korta perioder under diktaturens sammanbrott, Rysslands normalitet är diktatur. Egypten och Ryssland är jämförbara länder när det gäller yttrandefrihet, men naturligtvis inte i övrigt.

        • Det föreligger visst pressfrihet i Ryssland, där finns oppositionella tidningar och medier och regeringskritiska demonstrationer och partier. Du kan inte bara utgå från denna Västkällas rankning.

          Under Obama har fler visselblåsare än någonsin åtalats. Manning straffades hårt då han avslöjade USA-soldaters brutala övergrepp och dödande av civila i Irak. Snowden som demokratiskt informerat USA och världen om NSA:s väldiga övervakning av USA:s medborgare och av utländska statschefer och företagsledrae hotas av hårda fängelsestraff. Liksom Assange som avlöjar en del av USA:s brott mot folkrätt och demokrati.

          Utdrag ur tidigare blogginlägg (http://jinge.se/allmant/kriget-mot-demokrati-yttrandefrihet-och-journalistik.htm). ”Kriget mot demkrati, yttrandefrihet och journalistik”.

          Bland nyligen åtalade och fängslade whistleblowers och journalister kan nämnas John Kiriakou (Bok – ”My Secret Life in the CIA’s War on Terror”), Barret Brown och Jeremy Hammond vilka avslöjat delar USA:s tortyr respektive olagliga avlyssningsprogram. Människorättsorganisationen ”Öppet samhälle och Rättvisa” – Open Society Justice Initiative (OSJI) – baserad i USA publicerade 2013 en lång rapport, som skildrar hur detta utlämningsprogram (”extraordinary rendition”) fungerat i praktiken. (4) Rapporten som kallas ”Globalisering av tortyr” är kanske en av de mest omfattande sammanställningar av ett olagligt tortyrprogram som hittills presenterats. Misstänkta terrorister flögs till hemliga interneringsläger, så kallade svarta hål (”black sites”). Gripandena, transporterna och utlämnandena (s.k. ”renditions”) var utformade så att de fångade kunde förhöras och torteras utan någon som helst parlamentarisk eller laglig insyn.

          Minst 54 länder – däribland Sverige – samarbetade med USA när det gällde utlämningarna. Tillfångatagna personer förlorade alla rättigheter. Flera torterades ihjäl. CIA medger nu att många gripanden skett på felaktiga grunder och att tortyrprogrammen varit ”ineffektiva”. Men USA har inte gått med på att på gottgöra någon av de personer, som oskyldigt gripits, utlämnats och torterats. Ingen ansvarig för tortyrprogrammen har ställts till svars.

        • Sådana här rankinglistor är inte värda och torka sig med i baken det borde väl alla begripa vid det här laget. Det är bara för bruk inom MSM för att försöka övertyga de sista 10% som fortfarande tror på den erbarmliga dynga som MSM sprider. Det finns mängder med listor som mer eller mindre suspekta ”tankesmedjor” släpper som ”journalisterna” kan använda mot en alltmer misstroende läsarskara. Absolut inget för den informerade att ta notis om…

    • Nu är du rasistisk, demokrati. Det finns inget folk som föds som härskarfolk. ’Kommer aldrig att bli en demokrati’ – det är väl upp till folket i framtiden. Eller menar du att Ryssland för alltid kommer att vara ett imperium – oavsett om det är det eller? Det ligger inte i generna hos ett folk om landet är demokratiskt eller inte.
      Vem som helst som har pengar får starta massmedia i USA. De fattiga i USA har inga pengar – så vem talar för dem? Inte är det Trump och inte Clinton. Men det finns kommunistisk press i USA som talar för de fattiga och de utsatta. Men så gör även kommunisterna i Ryssland – talar för de fattiga och de utsatta.
      USA har hundratalet kuvade nationaliteter. Den stora gruppen av urbefolkningen – indianerna – är en kuvad nationalitet. Och enormt fattig.
      För att få rösta måste man ansöka om detta. Man måste ha en adress och inte vara straffad för att få rösta.
      I Ryssland arresterar regeringen oppositionella. Senast i somras då två kommunister greps.
      Så vad mig anbelangar kan både Ryssland och USA ta varandra i hand när det gäller inskränkningar i demokratin.

    • Det här inlägget måste vara en form av svart ironi från signaturen ”demokrati”. USA en nation? Tillåt mig skratta…uppenbart har denna skribent inte den ringaste aning om verkliga förhållanden i USA. Fakta är att USA är i upplösning och det behövs bara att petrodollarn kraschar, vilket bara är en tidsfråga, innan det brakar loss. Fri press i USA? Jaså, vilken då? Kan även meddela att vem som helst i världen numera kan starta massmedia…internet finns ju som bekant men ”demokrati” verkar missat den detaljen. Sen kan du ju återkomma om vilka media som förbjudits i Ryssland.

  2. Det är värt att påpeka att ’demokrati’ och ’gott uppförande’ inte är synonymer. Tänk på Israel som ofta framhålls som ”Mellanösterns enda demokrati”, som om det skulle uppväga den israeliska våldsregimen mot palestinier, syrier och andra.

  3. Valdeltagande och andel röster på den som faktiskt ”vinner” valet är väl inte en speciellt relevant faktor för att bedömma om ett land är en demokrati eller ej? I Nordkorea rapporteras valdeltagandet vara större än 99% och vinnaren i valen får en överväldigande majoritet av rösterna. En perfekt demokrati?

    Jag hoppas du anser att Sverige är en demokrati. Här har statsministern och ledaren för det största partiet 30% av rösterna.

    Det krävs mycket pengar för att komma fram som presidentkandidat i USA, men hur gör man om man vill kandidera som president i Ryssland? Det är inte direkt så att det vimlar av kandidater där..

    • Valdeltagandet har visst betydelse. USA:s president har aktivt stöd av c:a 25-30 % av de röstberättigade, Frankrikes Macron fick stöd av färre. Det finns olika grader av demokrati menar statsvetare. Sverige är en demokrati.

      Men ägandet av produktionsmedel är privata. Lånt mindre än ,0,1 % kontrollerar majoriteten av produktionsmedel och naturtillgångar med beslut som fattas utan demokratisk insyn och utan att folkliga intressen är avgörande. En stor brist i vår typ av dmeokrati tycker jag.

    • czinn nej det vimlar inte av kandidater till presidentposten i Ryssland men det finns fler att välja på och man behöver heller inte vara miljardär eller ha stöd av miljardärer för att kandidera i Ryssland, som det är i USA. Nå, man kan konstatera att till verklig demokrati är det långt i snart sagt varje land men i Schweiz verkar man ha kommit längst! Sen är det ju otäckt att ”deep state” i USA visat sig vara så mäktigt att man kan åsidosätta den president som folket valt vilket märktes av en del under Obama men som blivit ack så tydligt under Trump.

  4. ”Problemet” med Ryssland är egentligen inte ”demokrati” och s.k. ”mänskliga rättigheter” utan en månghundraårig historisk eftersläpning när det gäller respekt för Lagen. Ryssarna har genom århundradena varit dj-t demokratiska, så till den grad att anarki ofta fått råda. Och Lagen är ju i alla länder en inskränkning i ”frihet” och ”demokrati”.

    Denna negligering av ”lag” har spillt över på ”vänstern” i alla länder, inkl. Sverige där det de senaste 40 åren bara varit Fib/K och dess jurister som brytt sig om sådana saker som grundlagar, tryckfrihet osv.

  5. Kritisk granskning är intressant, tyvärr analyserar du bara USA (delvis med hjälp av felaktig information) men skriver att det totalkorrumperade Ryssland är en bättre demokrati än USA. Du kanske skulle granska Ryssland lite kritiskt?
    1. Mig veterligen måste man i alla länder vara registrerad för att få rösta. Det ör en myt att det är svårt att registrera sig i USA. Reglerna varierar lite mellan staterna men exempelvis är det 31 stater som du kan registrera dig online https://www.usa.gov/register-to-vote
    Dessutom är det gammal skåpmat när det gäller antalet registrerade. 2016 var det 200 miljoner http://www.politico.com/story/2016/10/how-many-registered-voters-are-in-america-2016-229993
    Att kunna identifiera sig är ett rimligt krav för att få rösta. Siffran att 11 resp 25% saknar ID tvivlar jag starkt på. Källa? Du behöver ID för att klara dig i samhället och kostnaden kan vara $10-15 för 5-10 år.
    Det är inte heller sant att alla dömda till fängelse inte får rösta. Läs på i usa.gov linken ovan.
    2. Valdeltagandet är lågt. Min tanke är att det beror på personvalsystemet. Som individ skall du välja 30-50 inidivider där positioner har mellan 2-5 kandidater. Dvs du skall läsa in 100-200 kandidaters program om du skall göra det seriöst. Dessutom är det oftast ett flertal avgörande folkomröstningar. Själv förordar jag personval men det indirekta systemet i exempelvis Sverige har sina fördelar.
    3. Elektorsystemet eller indirekt val tll president är vanligt i federationer, exempelvis finns liknande system i Tyskland. Vinnaren ”tar allt” borde enligt mitt tycke avskaffas eftersom det drar ned intresset för att rösta på president (en röst endast har betydelse i sk swingstates). Endast ett fåtal stater delar elektorerna propotionellt.
    4. Att bli president kostar pengar men man väljer inte endast president. Det skall väljas allt ifrån polischef, domare och skolledning. Här handlar det inte om pengar utan förtroende. Själv anser jag personvalssystemet ger en betydligt större demokrati än det indirekta systemet i Sverige. Att skattepengar går till att stödja rasister i Sverige anser jag vara fullständigt fel
    5. Sättet att driva valkampanjer varierar från land till land. Det har inget att göra med om ett land har demokrati eller inte. Personvalskampanj skiljer sig väsentligt från hur ett parti driver sin kampanj.
    6. Se 5
    7. Se 5
    8. Varifrån kommer dessa intressanta siffror? Stämmer det skulle TV-bolagen vissa betydligt lägre vinst de år som det inte är presidentval.
    9. I sverige säger min politiska vänner att det är tjänstemännen som styr oavsett vilket parti som sitter i ledningen. Finns det något som säger att USA är bättre eller sämre än andra länder?

    • 1. Det är väl belagt att det finns svårigheter att rösta i USA, som DN och mediaprofessorn McChesney skriver i ”Dallarocracy”. Jag citerar också ur artikeln ”Maktdelning i USA” av jur kand Per Åberg, FIB-juristerna i nr 8 av ”Folket i Bild Kulturfront” . …”Sålunda har republikanerna i 31 delstater genomfört restriktioner av den allmänna rösträtten. I 18 delstater har de försökt införa lagar som inskränker rätten att demonstrera och protestera..
      2-3. Instämmer i att personvalsystemet nog bidrar till detta.
      4. Visst spelar pengar en enorm roll i dessa val, nu när det i praktiken är möjligt för organisationer att stödja kandidater med enorma summor. Minskar friheten för dessa och beroendet av rika finansiärer, som den valde sedan har tacksamhetsskuld till.
      5. Sifforna kommer bl.a. från boken ”Dollarocracy” (http://jinge.se/allmant/dollarocracy-hur-pengar-har-forstort-usas-en-gang-ganska-demokratiska-valsystem.htm) och från en blogginlägget citerad artikel i DN 25/9 2012 (Valet i USA DN 26/10)

    • H2, du har fortfarande inte fattat va? Hur USA styrs är totalt ointressant om det fungerade som ett normalt land som skötte sina egna bussiness och gav f-n i att blanda sig i resten av världens angelägenheter som en sorts självutnämnd världspolis. Då får man nog vara beredd på att ta kritik. Det vore ju bra om USA engagerade sig från en ståndpunkt där de följde de internationella regler och förordningar som satts upp men det bryr man sig inte om i USA:s ledning. Så sluta upp med det här löjliga försvarandet av gangsterregimen i Washington och deras totalt misslyckade form av ”demokrati” som bara är till för att berika en promille av befolkningen med känt resultat…Vad sägs om mer än 50 miljoner som lever i skjul på hjul eller lika många som är beroende av ”foodstamps” för sin överlevnad. USA borde ju som sagt var börja ta tag i de enorma ekonomiska sociala och politiska problem man har inrikes, som kommer att leda till en katastrof i slutändan, i stället för att låtsas om att man fortfarande har något större förtroende utanför väst som vissa här tycks tro är merparten av världen.

      • Benny, USA är inget land, det är en federation av 50 stater. Kom gärna med lite fakta och tagga ned det emotionella om du vill ha en diskussion

  6. En stat vars ”demokratisk valda” kongress ger ståendes ovationer 29 gånger under ett 14 minutes lång tal av ledaren till en främmande stat. Inte ens den populäraste president i USA presidenten fick så många ovationer. Denna stat är ingen demokrati utan en stat är under ockupation.

    https://www.youtube.com/watch?v=asGvjbfIASA

  7. Jag har inga siffror i huvudet, men vad jag minns finns det en omfattande utländskt ägande i ryska media. Bland annat Helsingin Sanomat äger tidningar i Ryssland har jag för mig. Och andelen utländskt ägande lär vara större än vad som tillåts i USA enligt deras lagstiftning. Skulle dessutom tro att dåliga kunskaper i ryska gör att även kunskaper om vad ryska media säger är dåliga. Är det verkligen så att alla talar med en stämma? Förstår man inte stämman kan det ju vara svårt att göra rimliga bedömningar.

    Vad det gäller demokrati så var det någon som formulerade det så att USA:s grundare ”ville ha en republik, inte en demokrati”. Kan ju bero av att demokrati var ett fult ord på den tiden. Färre än 20 personer var med och röstade för Virginias deltagande i den nya republiken.

    Att registrera sig för att rösta är blaj. I ett civiliserat land får varje medborgare som uppnått rösträttsåldern sig tillsänt ett röstkort. Det tjänar som legitimation när man går till vallokalen. Skall det vara så dj-a svårt i USA? Har man ingen förteckning över landets medborgare? Problemet verkar inte vara att folk röstar flera gånger eller att icke-medborgare röstar, som republikanerna väsnas om, utan att en dålig administration av valproceduren kan utnyttjas för att utestänga fler och fler från att rösta.

    • Björn, du skriver ” andelen utländskt ägande lär vara större än vad som tillåts i USA enligt deras lagstiftning.” Vilken lag är det som begränsar utländskt ägande av media i USA?
      Mig veterligen måste man i alla länder vara registrerad för att få rösta. I exempelvis Sverige sker registreringen automatiskt – I USA måste du själv registrera dig. När du registrerar dig i USA har du också möjligheten att ange vilket parti du sympatiserar med, därmed får då möjligheten att rösta fram den kandidat i ditt parti du önskar som president. Den demokratiska möjligheten saknas i Sverige där man för övrigt inte ens har möjlighet att välja sin statsminister.
      Tekniskt sett finns inga problem att registrera hela befolkningen i USA men majoriteten av folket är emot det. Demokrati om något. Brist på central registrering är också en av anledningarna till att det finns miljontals illegala invandrare i USA. Administrationen av valen varierar mellan de olika staterna så det är svårt att ge något generellt betyg.