En annan styrning av svensk hälso- och sjukvård är nödvändig

Denna artikel är skriven av de två kanske främsta kritiska debattörerna av sjukvården i Sverige, nämligen med.dr Jan Halldin, tidigare socialläkare i Sundbyberg och chef för beroendekliniken vid Danderyds sjukhus samt Göran Dahlgren, gästprofessor, folkhälso- och sjukvårdsfrågor, University of Liverpool samt tidigare departementsråd på socialdepartementet på Ingvar Carlssons tid. Den har väckt en hel del debatt i Läkartidningen. Läkartidningen.

Artikeln ”En annan styrning av svensk hälso- och sjukvård är nödvändig”.


En jämförelse med andra EU-länder tyder på allvarliga missförhållanden inom svensk sjukvård.
Några motsägelsefulla resultat kräver en djupare analys.
Behovsbaserade ramanslag bör huvudsakligen styra sjukvården.

Bristen på vårdplatser och ökande ojämlikhet i den öppna vården kräver en delvis ny hälso- och sjukvårdspolitik.

Sverige intog 2014 bottenplatsen bland 27 EU-länder med 2,5 disponibla vårdplatser per tusen invånare [1]; 2016 hade de minskat till 2,32 [2]. 2014 tillhörde vi toppskiktet bland EU-länderna beträffande läkartäthet med 4,1 praktiserande läkare per tusen invånare jämfört med EU-medelsnittet på 3,5 [3]. Samtidigt gjordes endast 2,9 läkarkonsultationer per person och år (läkarbesök på öppenvårdsmottagningar, sjukhuspolikliniker eller vid hembesök); lägst inom EU, där medelsnittet var 7,1 konsultationer per år [4]. Även i uppskattat antal konsultationer per läkare hamnade Sverige sist med 704 konsultationer medan uppskattat antal konsultationer i Danmark på näst sista plats var 1 259 [5].
Vard 1 fria-vardvalet
Jämförelserna tyder på allvarliga missförhållanden inom svensk sjukvård. Några resultat är motsägelsefulla och kräver en djupare analys.

De sociala och geografiska skillnaderna inom den öppna vården har ökat [6]. En orsak är den marknadsorienterade styrningen av vården med obligatoriska vårdvalssystem och etableringsfrihet som infördes i primärvården 2010. Alla privata vårdgivare som uppfyller de av landstinget angivna kraven garanteras offentlig finansiering av sin verksamhet. Vårdföretagen får lokalisera denna skattefinansierade vård där det är lönsammast, utan hänsyn till befolkningens vårdbehov.

Sedan 2010 har över 270 nya privata vårdcentraler etablerats i vårt land [7]. Enligt Riksrevisionen har etableringen främst skett i befolkningstäta områden samt i områden där vårdbehoven är lägre och invånarna socioekonomiskt starkare än genomsnittet [8]. En annan studie fann att primärvårdens vårdvalsreform tycks ha smärre negativa effekter på geografisk jämlikhet [7].

Vårdutnyttjandet har blivit mer ojämlikt då främst patienter med lindriga symtom och mindre vårdbehov tillkommit. Denna patientkategori gör också fler läkarbesök [8, 9].

Vårdval och etableringsfrihet i primärvården är därigenom i konflikt med såväl hälso- och sjukvårdslagen som de etiska principer riksdagen fastställt (1997) för all skattefinansierad sjukvård [8-10] samt med de professionella etiska principer som gäller inom vården.


Öppna alla vårdplatser 170508
Vårdval har också införts i den öppna specialistvården. I Stockholms läns landsting (SLL) finns för närvarande cirka 34 vårdval [11]. Specialistvårdvalen inom SLL är kostnadsdrivande och slukade 2016 1,36 miljarder mer än vid en normal kostnadsutveckling [11].

Forskning och utbildning som bedrivits vid sjukhusen inom SLL har också blivit lidande [11, 12].

De negativa konsekvenserna av vårdval och etableringsfrihet är nu så väl dokumenterade och allvarliga att det krävs en seriös politisk och professionell diskussion om alternativ till dessa marknadsorienterade reformer. En diskussion som utgår från hälso- och sjukvårdslagens övergripande mål om en god behovsbaserad vård på lika villkor för hela befolkningen.

Rätten att fritt välja vårdgivare bör behållas inom ett behovsstyrt vårdutbud. Patientverksamheten bör ligga i fokus, liksom insatser för en förbättrad arbetsmiljö som återskapar arbetsglädjen inom vården.

En utgångspunkt för denna analys bör vara det förslag med huvudsakligen behovsbaserade ramanslag som en arbetsgrupp inom Läkaresällskapet förde fram i rapporten »En värdefull vård« 2015 [13].

Regeringen bör tillsätta en nationell kriskommission med representation från vårdprofessionerna, med uppgift att i nära samråd med pågående delutredningar inom hälso- och sjukvården föreslå en samlad hälso- och sjukvårdspolitisk strategi för en bättre och jämlikare vård och hälsa.

* Det pågår en mycket intressant debatt i Läkartidningen *

REFERENSER
1. OECD. Health at a glance: Europe 2016. State of Health in the EU Cycle. P 166-7. Fig. 7.21. OECD Publishing; 2016.
2. Statistik om hälso- och sjukvården samt regional utveckling. Verksamhetstabeller. 2016. Tabell V 30. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting; 2016.
3. OECD. Health at a glance: Europe 2016. State of Health in the EU Cycle. P 158-9. Fig. 7.10. OECD Publishing; 2016.
4. OECD. Health at a glance: Europe 2016. State of Health in the EU Cycle. P 162-3. Fig. 7.14. OECD Publishing; 2016.
5. OECD. Health at a glance: Europe 2016. State of Health in the EU Cycle. P 162-3. Fig. 7.15. OECD Publishing; 2016.
6. Dahlgren G. Vård på lika villkor – drivkrafter och motkrafter. Socialmedicinsk Tidskrift. 2010;87(1):5-48.
7. Isaksson D, Blomqyist P, Winblad U. Free establishment of primary care providers ; effects of geographical equity. BMC Health Serv Res. 2016;16:28.
8. Primärvårdens styrning – efter behov eller efterfrågan? Stockholm: Riksrevisionen; 2014. RIR 2014:22.
9. Burström B, Burström K, Nilsson G, et al. Equity aspects of the Primary Health Care Choice Reform in Sweden – a scoping review. Int J Equity Health. 2017;16(1):29.
10. Halldin J. Läkaren måste hållas utanför påverkan av ersättningssystemen. Läkartidningen. 2015;112:DEPR.
11. Socialdemokraterna i Stockholmsregionen. Vårdsamverkan Stockholm. En ny Vårdmodell som sätter dina behov före vårdbolagens. Folder 2017.
12. Klareskog L, Holmström M, Ståhle M. Professorer: Vårdval slår mot sjuka och forskning. Svenska Dagbladet. Debatt. 9 mar 2017.
13. En värdefull vård – en hälso- och sjukvård med människan i centrum. Stockholm: Svenska Läkaresällskapets arbetsgrupp En värdefull vård; 2015.

Göran Dahlgren, Jan Halldin och jag har tidigare publicerat artiklar om hälso- och sjukvård.


Dagens sjukvårdsmarknad och alternativ för morgondagen
Ny forskning visar hur-svenska valfardsmodellen forandrats.htm
Öppna alla vårdplatser demonstration idag 14/3 2017
Dödliga mediciner och organiserad brottslighet : hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården
Privatiseringskritiker skrev ”Årets debattartikel” i Läkartidningen. Vilket ledarskap behövs i vården?
Nya Karolinska: Dyrare och sämre vård. Skandal
”En annan vård är möjlig – nationell demonstrationsdag” -Medborgarplatsen kl 14-16 4/9 2016
USA – höga sjukvårdskostnader, men hur är hälsan?
Värdebaserad vård – Nytt NPM eller lovande alternativ?
Vårdvalet försämrar hälsan och ökar orättvisorna
Läkaruppropet för en bättre sjukvård!

* SOM-institutet har undersökt svenska folket attityd till vinster i välfärden. År 2013 var närmare 70 procent av svenska folket för ett förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det fanns enligt SOM en majoritet bland väljarna inom alla partier för detta.”

Artikeln kan citeras som:
Läkartidningen. 2017;114:ESLF
Läkartidningen 33-34/2017
Lakartidningen.se 2017-08-09

intressant.se, , , , , , ,
, , , , , , , , , , , ,, , , , ,

  2 comments for “En annan styrning av svensk hälso- och sjukvård är nödvändig

  1. arbetarklass
    26 augusti, 2017 at 11:20

    Det här är svårt och mina intryck som från början var helt emot privat etablering inom vården har istället blivit blandade känslor. Det jag mött av privat sjukvård är privat vårdcentraler som jag för övrigt har idag. Den vårdcentralen har gett mig ett positivt intryck men jag har förlorat min läkare som gått i pension och den nya har jag inte träffat än men hoppas och tror att det blir bra. Men ska man se det övergripande kan jag tänka mig privat etablering är sämre i ett nationellt perspektiv då det genom den friheten kan bli överetablering i storstäder där människor och pengar finns men en utarmning av landsbygden med stora vårdbehov men inte i ”lönsam” mängd och där borde staten och landsting ha ett klart ansvar tycker jag. Som jag ser det råder idag ”blandekonomi” inom vården där den offentliga vården har det stora ansvaret och det känns inte helt fel och kanske det måste vara så för att alla politiska viljor ska bli nöjda?

    • 26 augusti, 2017 at 11:44

      Det finns många väl fungerande privata vårdcentraler. Det är själv systemet som har onödiga, stora brister.

Comments are closed.