Massmedia rapporterade på kvällen 11/11 om att Vårdvalet innebär försämrad vård för de sjukaste. Sveriges Radio skrev ”Sverige ska ha en likvärdig vård för alla och de svårast sjuka ska få hjälp först. Men nu visar Riksrevisionens granskning att vårdvalet och vårdgarantin har lett i motsatt riktning. Det är patienter med mindre vårdbehov och från gynnade samhällsgrupper som har fått bättre service.

Riksrevisionens omfattande granskning av reformen som infördes 2010 gav patienterna möjlighet att själva välja vårdcentral och privata företag i vårdbranschen fick fri etableringsrätt. Men systemet har fått kritik för att missgynna bland annat äldre och multisjuka. Riksrevisionens granskning bekräftar kritiken. Utvecklingen i Region Skåne och Västra Götaland visar till exempel att friska individer gör fler läkarbesök, medan sjuka patienter gör färre. Det allvarligaste av allt är att det verkar som om vårdvalsreformen har resulterat i undanträngningseffekter. De patienter med störst vårdbehov trängs undan, till förmån för patienter med mindre vårdbehov, säger riksrevisor Jan Landahl.
Riksrevisionen konstaterar också att vårdcentralerna inte främst finns där behoven är som störst. Tvärtom.
– Vår analys visar att vårdcentralerna företrädesvis har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och är yngre än 70 år, samtidigt som nedläggningarna drabbat svagare områden i större utsträckning. Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet, har samma uppfattning.– Det är nästan en fars att de sitter med en katalog med 120 företag som de ska välja mellan. De är så sjuka att de inte ens kan hålla en färdtjänstkupong i handen. Vårdvalet är till för friska som kan välja och vraka.”

DN skriver ”Riksrevisionen dömer ut vårdvalet”. Och förre socialministern Göran Hägglund försvarar i skrivande stund vårdvalet på SR Nyheter, och refererar till och feltolkar tidigare rapporter (se nedan).

Vårdvalet har ökat sjukskrivningarna.I ett gästblogginlägg tidigare har Jan Halldin påtalat att en rapport i Stockholms län visat att vårdcentraler i utsatta områden har listade invånare med stora vårdbehov, som är mindre nöjda med sin primärvårdsmottagning och att de söker i större utsträckning akut på sjukhus. Varför har det blivit så?

Då Vårdval Stockholm infördes 2008 togs det socioekonomiska indexet i SLL bort. I genomsnitt förlorade då en vårdcentral i ett utsatt område två miljoner kronor i fast ersättning per år jämfört med en vårdcentral i ett välbärgat område. Rinkeby vårdcentral, som hade det högsta värdet på socioekonomiskt index 2007, förlorade drygt 11 miljoner kronor mellan 2007 och 2008. Personalstyrkan fick lov att nästan halveras trots ungefärligen samma antal listade personer.

* Vårdcentraler i utsatta områden har för att kompensera sig behövt ta ett större antal läkarbesök. Den prestationsbaserade ersättningen (den rörliga andelen), som främst har med antalet besök att göra, är i Stockholms läns landsting cirka 60 procent, betydligt högre än i andra landsting. Då lönar det sig främst med korta okomplicerade läkarbesök då man får betydligt högre ersättning för läkarbesök än för sjuksköterskebesök. Av ekonomiska skäl omvandlas telefonrådgivning och sjuksköterskebesök till läkarbesök. Flera läkare har vittnat om detta. Det finns också visst stöd för att patienter med sammansatta vårdbehov i dag får besöken uppdelade på fler återbesök mot att tidigare ha fått alla åkommor bedömda och åtgärdade vid ett besök.
* Detta innebär sämre vårdkvalitet, man missar helhetsbilden och riskerar att missa allvarliga sjukdomar.

Alliansens sjukvårdsföreträdare inom SLL kommenterade femårsutvärderingen av Vårdval Stockholm på DN:s nätupplaga 3/2 under rubriken »Ny rapport slår hål på myterna om Vårdval Stockholm«. Artikeln påstår att »Det tidigare ersättningssystemet, med en hög fast ersättning och inte främst ersättning per vårdbesök, gynnade snarare vårdgivare än patienter i socioekonomiskt svaga områden«. Detta är alltså helt felaktigt. Det är nödvändigt, så länge vårdvalssystemet finns kvar, att justera den fasta ersättningen i SLL utifrån socioekonomiska förutsättningar, vilket 16 av 21 landsting redan har gjort.

DN skrev tidigare i år att ”Välfärdsföretagen får varje år mångmiljardbelopp av ­skattebetalarnas pengar. Men viljan att betala skatt är låg. De fem största välfärds­bolagen omsatte förra taxeringsåret 22,4 miljarder kronor, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – och betalade bara 26 miljoner ­kronor i skatt.” Detta blir en skatt på c:a 2 %, medan bolagsskatten egentligen är 22,3 %. Skatteverket bedömer – gissar? – att bolagen inte bryter mot reglerna. I så fall, varför har Sverige regler som möjliggör sådan skatteplanering, sådant skattesmiteri, som är omöjligt (bra nog) för vanligt folk? Särskilt som uppgifterna om denna skatteplanering inte är nya.

DN ska ha en honnör för sin artikel och för artiklarna tidigare av Maciej Zaremba om brister i svensk sjukvård i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Men DN ifrågasätter inte existensen av privata aktörer inom skola, vård och omsorg. Och kritiken i gårdagens blogginlägg kvarstår.

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län.

Sjukvården protesterar!
I början av hösten hölls manifestationen ”Vårdvrålet” på Sergels torg.
Det är ”Socialistiska läkare, som tillsammans med Sjuksköterskor” ryter ifrån, ”Barnmorskor för trygg och säker vård”, ”Hemtjänstupproret” och ”Inte under 24 000” som arrangerade manifestationen för en bättre arbetsmiljö i vården.

Liksom ”Läkaruppropet” är denna manifestation till stor del riktad mot privatiseringarna inom vården, mot konflikten mellan mänskliga behov och privata vinstintressen, ja i slutändan mot kapitalismen som system, även om alla undertecknare nog inte instämmer i detta.

Läkaruppropet startade våren 2013 och lyckades på ett halvt år samla över 9000 läkare (ungefär 30 % av alla läkare) bakom sig (underskrift med namn). Idéerna stöds av Svenska Läkarförbundet. Liksom manifestationen ”Vårdvrålet” har det egentligen sin udd riktad mot privatiseringarna inom vården, mot konflikten mellan mänskliga behov och privata vinstintressen, ja i slutändan mot kapitalismen som system, även om alla undertecknare nog inte instämmer i detta. Jag återger åter uppropet.

”Läkaruppropet – Vi är oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige idag!
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.

Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.

Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .

Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.

Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.

Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov.

Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.

Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.

Låt oss få detta utrymme!
Initiativtagare: Läkarupprop2013

intressant.se, läkaruppropet, etik, moral, New Public Management, NPM,
sjukvård, politik, vårdplatser, barnsjukvård, vård,vårdpolitik, fattigdom, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna, riskkapital, skatteparadisalliansen, folkframtidfinanskapital, privatisering hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, demokrati, lobby, läkare,

DN 12/11 DN 2/11 Sveriges Radio om vårdvalsrapporten Dagens Arena 11/11 Annarkia 12/11 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare