Avhandlingen ”Social Democracy and the Swedish welfare model. Ideational analyses of attitudes towards competition, individualization, privatization” av John Lapidus presenterades vid en disputation den 30 januari 2015 vid Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

* Den är av stort intresse för alla som är intresserade av välfärdsfrågor.

Avhandlingen påvisar att den svenska välfärdsmodellen gradvis, ibland närmast omärkligt, har gått mot större inslag av konkurrens, individualisering och privatisering. Både socialdemokratin och LO har själva bidragit till att modifiera det som brukade kallas den socialdemokratiska välfärdsmodellen. Det visar ny ekonomisk-historisk forskning från Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.

”Den svenska välfärdsmodellen genomgår förändringar som är större och mer genomgripande än man kan tro. Men ofta sker dessa förändringar gradvis och närmast omärkligt”, berättar ekonomhistoriken John Lapidus som har studerat välfärdsmodellens utveckling sedan 1980.

Det handlar till exempel om att man bygger på befintliga välfärdssystem med nya alternativ. I detta finns både ett utbud, som privata vårdgivare och försäkringsbolag, och en efterfrågan där människor vill kunna köpa privata sjukvårdsförsäkringar eller utnyttja RUT-avdragen. Här skapas nya aktörer med nya intressen – som ofta bejakar förändringarna.

”Dessutom kan vissa reformer leda till andra förändringar på ett sätt som inte är direkt uppenbart. Ett exempel är privatiseringen av driften inom sjukvård, äldreomsorg och skola. Här kan man tänka sig att det finns en koppling mellan drift och finansiering – att privatiserad drift också skapar ett tryck mot privatiserad finansiering. Utan den omfattande driftsprivatiseringen hade inte försäkringsbolagen haft någonstans att skicka alla dem som i dag köper en privat sjukvårdsförsäkring, menar John Lapidus.

De nya möjligheterna med RUT-avdrag och privata sjukvårdsförsäkringar kan ses som ett avsteg från grundtanken med de universella välfärdstjänsterna, som tillkom för att man ville bli av med behovsprövade bidrag för de fattiga:

”I dag är det i allt större utsträckning de välbeställda som får sin välfärd ”behovsprövad” med hjälp av statliga subventioner. Här finns också en ironi som sällan uppmärksammas i debatten: för att öka den privata finansieringen av välfärdstjänster har det ofta krävts allt större statliga subventioner, menar John Lapidus.

I avhandlingen studeras också socialdemokratins och LO:s syn på, och bidrag till, förändringarna inom välfärden. Ett exempel handlar om fackförbundet Kommunal och synen på individuell lönesättning:

”Jag visar att Kommunals argument för individuell lönesättning inte är hållbara. Kommunal menar att medlemmarna själva vill ha individuell lönesättning, men det går inte att entydigt utläsa i de medlemsundersökningar som förbundet låtit göra. Vidare hänvisar Kommunal till forskning om att ökad lönespridning leder till ökad produktivitet, vilket i sin tur kan skapa ett större löneutrymme. Både den teoretiska och empiriska forskningen kring detta är djupt splittrad och det har inte Kommunal beaktat”, säger John Lapidus.”

Kommentar, Anders Romelsjö

Avhandlingens resultat är väl förenliga med andra rapporter.
* Massmedia rapporterade på kvällen 11/11 2014 om att Riksrevisionen i en omsorgsfull granskning funnit att Vårdvalet innebär försämrad vård för de sjukaste. Sveriges Radio skrev ”Sverige ska ha en likvärdig vård för alla och de svårast sjuka ska få hjälp först. Riksrevisionens granskning att vårdvalet och vårdgarantin har lett i motsatt riktning. Det är patienter med mindre vårdbehov och från gynnade samhällsgrupper som har fått bättre service.”

Den tvingade reformen LOV, närmast mot resultaten av vetenskaplig forskning visar bland annat att friska individer gör fler läkarbesök, medan sjuka patienter gör färre. Det allvarligaste av allt är att det verkar som om vårdvalsreformen har resulterat i undanträngningseffekter. De patienter med störst vårdbehov trängs undan, till förmån för patienter med mindre vårdbehov, säger riksrevisor Jan Landahl.
Riksrevisionen konstaterar också att vårdcentralerna inte främst finns där behoven är som störst. Tvärtom.
– Vår analys visar att vårdcentralerna företrädesvis har etablerats där invånarna har högre medelinkomster, är bättre utbildade och är yngre än 70 år, samtidigt som nedläggningarna drabbat svagare områden i större utsträckning. Stina-Clara Hjulström, ordförande för Demensförbundet, har samma uppfattning.– Det är nästan en fars att de sitter med en katalog med 120 företag som de ska välja mellan. De är så sjuka att de inte ens kan hålla en färdtjänstkupong i handen. Vårdvalet är till för friska som kan välja och vraka.”

Vårdvalet har ökat sjukskrivningarna.

* Vårdcentraler i utsatta områden har för att kompensera sig behövt ta ett större antal läkarbesök. Den prestationsbaserade ersättningen (den rörliga andelen), som främst har med antalet besök att göra, är i Stockholms läns landsting cirka 60 procent, betydligt högre än i andra landsting. Då lönar det sig främst med korta okomplicerade läkarbesök då man får betydligt högre ersättning för läkarbesök än för sjuksköterskebesök. Av ekonomiska skäl omvandlas telefonrådgivning och sjuksköterskebesök till läkarbesök. Flera läkare har vittnat om detta. Det finns också visst stöd för att patienter med sammansatta vårdbehov i dag får besöken uppdelade på fler återbesök mot att tidigare ha fått alla åkommor bedömda och åtgärdade vid ett besök.
* Detta innebär sämre vårdkvalitet, man missar helhetsbilden och riskerar att missa allvarliga sjukdomar.

Professor Göran Dahlgren har visat i en omfattande litteraturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift).

I en uppmärksammad vetenskaplig granskning i boken Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (SNS Förlag, red. Laura Hartman) 2013 kunde svenska forskare inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård. Forskaren Laura Hartmann tvingades därefter lämna SNS – resultaten var ”obekväma”

DN skrev tidigare i år att ”Välfärdsföretagen får varje år mångmiljardbelopp av ­skattebetalarnas pengar. Men viljan att betala skatt är låg. De fem största välfärds­bolagen omsatte förra taxeringsåret 22,4 miljarder kronor, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – och betalade bara 26 miljoner ­kronor i skatt.” Detta blir en skatt på c:a 2 %, medan bolagsskatten egentligen är 22,3 %. Skatteverket bedömer – gissar? – att bolagen inte bryter mot reglerna. I så fall, varför har Sverige regler som möjliggör sådan skatteplanering, sådant skattesmiteri, som är omöjligt (bra nog) för vanligt folk? Särskilt som uppgifterna om denna skatteplanering inte är nya.

I artiklarna har Maciej Zaremba skrivit om brister i svensk sjukvård i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Men DN ifrågasätter inte existensen av privata aktörer inom skola, vård och omsorg.

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län.

Sjukvården protesterar!
I början av hösten hölls manifestationen ”Vårdvrålet” på Sergels torg.
Det är ”Socialistiska läkare, som tillsammans med Sjuksköterskor” ryter ifrån, ”Barnmorskor för trygg och säker vård”, ”Hemtjänstupproret” och ”Inte under 24 000” som arrangerade manifestationen för en bättre arbetsmiljö i vården.

Liksom ”Läkaruppropet” är denna manifestation till stor del riktad mot privatiseringarna inom vården, mot konflikten mellan mänskliga behov och privata vinstintressen, ja i slutändan mot kapitalismen som system, även om alla undertecknare nog inte instämmer i detta.

Läkaruppropet startade våren 2013 och lyckades på ett halvt år samla över 9000 läkare (ungefär 30 % av alla läkare) bakom sig (underskrift med namn). Idéerna stöds av Svenska Läkarförbundet. Liksom manifestationen ”Vårdvrålet” har det egentligen sin udd riktad mot privatiseringarna inom vården, mot konflikten mellan mänskliga behov och privata vinstintressen, ja i slutändan mot kapitalismen som system, även om alla undertecknare nog inte instämmer i detta. Jag återger åter uppropet.

intressant.se, läkaruppropet, etik, moral, New Public Management, NPM,
sjukvård, politik, vårdplatser, barnsjukvård, vård,vårdpolitik, fattigdom, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna, riskkapital, skatteparadisalliansen, folkframtidfinanskapital, privatisering hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, demokrati, lobby, läkare,

DN 12/11 DN 2/11 Sveriges Radio om vårdvalsrapporten Dagens Arena 11/11 Annarkia 12/11 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare