Dödliga mediciner och organiserad brottslighet : hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården


Den här artikeln är inte skriven av eller baseras på uppgifter från någon överhettad ”västersocialist” ej heller från någon som känner sig skadad av läkemedel. Alls inte, den är en redogörelse av en mycket inflytelserik bok av en ansedd forskare.
Jag publicerar den nu i min lilla serie av ”En aktuell artikel som publicerades detta datum för ett eller annat år sedan.”

Artikeln, först publicerade 6 mars år 2016.
Här har tidigare bl.a. publicerats artiklar om fusk inom medicinsk vetenskap. Den ena handlade om läkemedel mot depression, och den andra mer generellt om forskningsfusk. Här vill jag för en gångs skull lyfta fram en bok med titeln som ovan. I artikeln ”Fusk i medicinsk forskning är vanligt – ofta läkemedelsindustrins fel” ger jag flera exempel på hur läkemedelsbolags verksamhet motverkar en bra behandling av sjuka människor. http://jinge.se/hjartat/fusk-i-medicinsk-forskning-ar-vanligt-ofta-lakemedelsindustrins-fel.htm Den andra artikeln var ”Fusk med antidepressiva och annat” http://jinge.se/allmant/fusk-med-antidepressiva-och-annat.htm
Den intresserade kan kanske läsa ”Läkemedelsindustrins information fördyrar sjukvården”http://jinge.se/allmant/lakemedelsindustrins-information-fordyrar-sjukvarden.htm
Jag är själv forskare och läkare. Som läkare har jag mest arbetat som allmänläkare/distriktsläkare och i beroendevården. På vårdcentralen i den utpräglade industriorten Olofström, där jag senast, 1979-82, arbetade heltid som läkare innan jag började med forskning beslöt vi helt enkelt att inte ta emot några läkemedelskonsulenter. Detta främst på initiativ av doktor Bengt Järhult, den allmänläkare som nog främst av alla efter Andra Världskriget i många debattartiklar påtalat brister i läkemedelsbolags information. Jag minns att vi bl.a. gjorde en studie dels av behandlingen av perniciös anemi bland våra patienter med B12-vitaminer, och kunde sätta ut medicinen på ganska många.
Peter Goetsche

Nyligen har utkommit en väldigt viktig bok med samma titel som i detta blogginlägg, skrivet av en mycket meriterad forskare och läkare, Peter C. Gøtzsche. Han är specialistläkare inom internmedi­cin och professor i klinisk försöksdesign och analys vid Köpenhamns universitet. Han är en av grundarna av ­Cochrane-samarbetet – ett globalt oberoende nätverk av forskare som arbetar med att ta fram evidens­baserad läkemedelsinformation – tillika föreståndare för dess nordiska gren i Köpenhamn. Peter Gøtzsche har publicerat fler än 50 ­vetenskapliga artiklar i världens 5 mest välrenommerade vetenskapliga tidningar, British Medical Journal, Lancet, Journal of the American Medical Association, Annals of Internal Medicine samt New England Journal of Medicine­. Hans vetenskap­liga arbeten har citerats över 10 000 gånger. 2012 utgav han boken Mammo­graphy Screening: Truth, Lies and Controversy (Radcliffe), som starkt har bidragit till att förändra synen på mammo­grafi, i mer kritisk riktning. Boken är utgiven av Karnevals förlag. Översättning: Ulrika Junker Miranda. ISBN 978-18-72-0737-2.

Hans Peter Söndergaard, docent, chefsöverläkare, Kris- och traumacentrum, Karolinska institutet, Stockholm recenserade boken i Läkartidningen. Rescensionen följdes av rekordmånga kommentarer, 63 st. En av dessa från en barn- och ungdomspsykiater summerar många kommentatorers synpunkter ”Alla läkare borde läsa denna bok! Om bara hälften av det som författaren skriver är sant, så är det en gigantisk skandal!”
Peter Goetsche dodliga-mediciner-och-organiserad-brottslighet-hur-lakemedelsindustrin-har-korrumperat-sjuk--och-halsovarden

Utdrag or recension ”Bokens titel antyder att läkemedelsbolag förgiftar människor och att deras verksamhet är jämförbar med organiserad kriminalitet. Ett minst sagt anmärkningsvärt påstående. För om det är på det sättet, måste ju någonting vara fel. Så den första tanken som infinner sig är att det troligtvis är en tröttsam monoman kverulant som är i farten. Den andra tanken, att om det inte är så enkelt, så är det bäst att läsa boken.
Det finns ingen läkare som inte använder mediciner som en del av verksamheten, och det finns ingen av oss som inte har blivit utsatt för påverkan från läkemedelsindustrin. Så det finns anledning att läsa denna text för att själv ta ställning till det till synes horribla påståendet.
Så vad finner man? Dels ett förord av mycket tunga namn som har redigerat framstående vetenskapliga tidsskrifter. Dels att författaren punkt för punkt dokumenterar sina påståenden. Han är ursprungligen biolog, med ett antal år i läkemedelsindustrin, vidareutbildade sig till läkare och är numera professor i invärtesmedicin och medgrundare till Cochraneorganisationen.”

Ur prismotiveringen från British Medical Association (BMA), som tilldelat boken 1:a pris i BMA:s Book Awards 2014. Jag rekommenderar varmt den här boken till alla som är intresserade av ämnet. Den borde dessutom vara obligatorisk läsning för läkarstuderande och AT-läkare. Med tanke på upprördheten kring den bristfälliga publiceringen av data om Tamiflu är detta en idealisk bok för alla som vill förstå svårigheterna och de möjliga lösningarna. Författarens långa erfarenhet på området har gett honom en klarsynt och synnerligen väl underbyggd uppfattning om läkemedelsindustrins brister. Han är också tydlig med att läkarna, deras fackorganisationer, facktidskrifter och beslutsfattare spelar en viktig roll för missförhållandena. Det raka språket – med ord som bedrägeri, korruption och kriminalitet – hjälper till att lyfta fram ett beteende som jag saklöst skulle beskriva just så, om det gällde vilket annat område som helst. Det skärper också vår uppmärksamhet på hur beteendet påverkar patienterna – och på det faktum att läkemedel är den tredje vanligaste dödsorsaken. Tonen är emellanåt påstridig, men bevisen styrker författarens påståenden. Det som presenteras här i boken kommer att chocka även de som tror sig känna till oegentligheterna i läkemedelsbranschen. Branschdokument som har läckt ut eller blivit kända via rättsprocesser fungerar som effektiva ögonöppnare. Författarens tydliga rekommendationer för framtiden är en utmärkt avslutning. Vissa råd kanske verkar extrema, men de är mycket tankeväckande. Dess centrala tes är att vi måste fokusera på patienterna – och att deras säkerhet alltid måste gå före vinstintresset.
Mediciner

Ur förordet av Drummond Rennie som är redaktör för mycket ansedda tidskriften Journal of the American Medical Association (JAMA). Det finns hundratals vetenskapliga studier om läke­medelsindustrins negativa påverkan på forskningsprocessen och om att branschen alltför ofta använder sina väldiga rikedomar till att motarbeta de patientintressen som den påstår sig värna. Vad är då det nya med denna bok, som gör den värd att lägga uppmärk­samhet på? Svaret är enkelt: författarens enastående vetenskapliga kompetens, forskningskapacitet, integritet, sanningslidelse och mod. Gøtzsches erfa­renhet sak­nar motstycke. Han har som läkemedels­konsulent arbetat med försäljning åt läkemedelsföretag, prac­kat på läkare piller och varit produktchef. Han är läkare och medicinforskare och har byggt upp ett förnämligt rykte som ledare för Nordic Cochrane Center. När han talar om bias (snedvridning) base­rar han det på decennier av ingående forskning som har publicerats i tidskrifter efter referentgranskning (peer Review).Han har bred förståelse för statistiken som används för att påvisa bias och analysera resultat av kliniska försök. Han hör till pion­järerna inom utvecklandet av systema­tisk, stringent genomgång och metaanalys av rap­porter om kliniska försök, för att med hjälp av speciella kriterier utvärdera den konkreta effekten av läkemedel och olika diagnostiska försök. Han är ofta irriterande envis, men han ger aldrig avkall på evidensen.
Ur förordet av Richard Smith som är tidigare chefredaktör på British Medical Journal. Det finns säkert en del som ryser till när de får höra att Peter Gøtzsche ska tala på ett möte. Han är som den lille pojken som inte bara såg att kejsaren inte hade några kläder, utan också talade om det. De flesta av oss kan antingen inte se att kejsaren är naken, eller vill inte säga det. Därför behöver vi verkligen människor som Peter. Han är inte kompromissinriktad eller hycklande, och han använder ett tydligt, rättframt språk och färgstarka metaforer. När Peter insisterar på att jämföra läkemedelsindustrin med maffian får han vissa, kanske många, att låta bli att läsa boken, men de som tar avstånd från den kommer att missa en viktig chans att förstå någonting väsentligt om världen – och att bli chockade.

Peter avslutar sin bok med en historia om när Dansk Reumatologisk Selskab bad honom att hålla ett föredrag om ämnet Samarbetet med läke­medelsindustrin. Är det SÅ skadligt? Den ursprungliga rubriken löd: Samarbetet med läkemedelsindustrin. Är det skadligt? men arrangören tyckte att den var alltför magstark. Peter inledde sitt föredrag med att räkna upp vilka ”brott” mötets sponsorer hade begått. Roche hade byggt sin tillväxt på illegal heroinförsäljning. Abbott hade hindrat Peter från att få tillgång till medicinalstyrelsens opublicerade försök, som definitivt visade att ett visst viktminskningspreparat var farligt. UCB hade också dolt data från olika försök, medan Pfizer ljugit för det amerikanska hälsovårdsdepartementet och fått böter på 2,3 miljarder dollar för att ha marknadsfört fyra preparat för icke godkända indikationer. Om Merck, den sista av sponsorerna, sade Peter att företaget hade kostat tusentals patienter livet genom vilseledande manövrer kring ett preparat mot artrit. Efter den inledningen på föredraget fortsatte han att döma ut branschen. Föreställ dig att du var med på det där mötet, med sponsorer som skummade av raseri och arrangörer som tyckte att det var oerhört pinsamt. Peter citerar en kollega och säger att han inser att hans ”rättframma sätt kan ha stött bort en del som ännu inte bestämt sig”. Men större delen av publiken var intresserad och förstod att Peters budskap var berättigat.

Bokpresentation av Karneval.
De stora epidemier av smittsamma sjukdomar som förr kostade så många liv är idag under kontroll i de flesta länder. Vi har lärt oss att förebygga och behandla aids, tuberkulos, kolera, malaria och pest. Dessvärre lider vi istället av två andra starkt dödliga epidemier som männi­skan själv har skapat, nämligen bruk av tobak och receptbelagda läkemedel. I USA och Europa – som har den högsta me­dicinkonsumtionen – är läkemedel den tredje vanligaste dödsorsaken efter hjärtsjukdomar och cancer. Om en lika farlig epidemi hade orsakats av ett nytt virus skulle vi förmodligen göra allt för att få bukt med den. Politiker skulle tävla om att vidta drastiska åtgärder. Medier skulle larma på löpsedlar. I Dödli­ga medi­ciner och organiserad brottslighet visar den danske professorn, läkaren och forskaren Peter C. Gøt­zsche inte bara hur läkemedels­företagen har korrumperat hälso- och sjukvårdssys­te­met, utan också hur de använder sig av samma olagliga metoder som den organiserade brottsligheten, maffian, för att kunna sälja än­nu mera av sina (dödliga) läkemedel. I ett avslutande kapitel pekar författaren på de radikala reformer som krävs av myndigheter, patientföreningar, läkarorganisationer och undervisningsinstitutioner för att återskapa en läkemedelsdistribution som går att lita på. Dödliga medi­ciner och organiserad brotts­lighet är en av de tyngs­ta anklagelseakter som någonsin riktats mot läkemedelsindu­strin.

intressant.se, , , , , , , , , , , , , , , ,,

Rescensionen i Läkartidningen Lancet 11/4 2015 William Engdahl Expressen 27/5Dagens Industri 28/5 Annarkia SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar Cochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten SvT Uppdrag Granskning 12/12 Sveriges Radio 7/9
Observer BBC undersökning 2009 Läkartidningens arkiv


2 svar till “Dödliga mediciner och organiserad brottslighet : hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården”

  1. Titeln ”One flew over the guckos nest” var ingen slump. Läkemedelsindustrin lyckades göra psykiatrin tilll ett helvete också och har ju lyckats på den vägen också. Släng ut gökungen och vården skulle överlag verkligen nå resultat mätt i återvunnet liv som de kunde vara stolta över. Nu göt man som polisen. Jagar statistik och fipplar med fakta för att verksamheten ska se effektiv ut.

  2. ”Nu gör man som polisen” låter korrekt, om inte tryckfelsnisse fått råda.

    .. och effektivt kostsam och med snålt mänskligt resultat vaggar man vidare in i framtiden för att få se ut som ankor gjorda för pressen, så att den slipper göra dem själva..