Café Clarté: Dagens sjukvårdsmarknad och alternativ för morgondagen
Diskussion med forskaren i folkhälsopolitik Göran Dahlgren. Samtalet hålls tisdag 25 april, på Café Fru Bellman, Bellmansgatan 26 (T Mariatorget), kl 19.00. Lokalen är öppen från 18.00 med servering. (http://www.clarte.nu)

Bakgrund.

Göran Dahlgren är gästprofessor och folkhälsoforskare vid University of Liverpool och aktiv inom Gemensam Välfärd. Han var under 1990-talet departementsråd på Socialdepartementet.
Han har tidigare visat i en omfattande litteraturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). En artikel har tidigare publicerats i ETC med titeln ”Vårdpolitiken blir alltmer odemokratisk” och återges med författarens godkännande. http://www.etc.se/debatt/vardpolitiken-blir-allt-mer-odemokratisk

Jag har tidigare med författarens tillåtelse publicerat viktiga artiklar i ämnet av Göran Dahlgren, bland annat i
Demokratisera vårdpolitiken. Denna kan vara en lämplig bakgrund till mötet i kväll.

Artikeln.
Vi har allt mindre demokratiskt inflytande över sjukvårdspolitiken. Makten har flyttats från folket till företagen och på så sätt kan en politik som folket inte vill ha fortgå.
Vår demokrati är ojämlik. Resursstarka grupper dominerar den politiska processen. Samtidigt har utvecklingen av politiken flyttat från folkrörelser, engagerade medborgare och partimedlemmar till intresseorganisationer, tankesmedjor och PR-byråer. Det krävs därför en förändring av den politiska kulturen som ökar politikens demokratiska förankring. Detta konstateras i en intressant rapport från 2014 års Demokratiutredning (SoU 2016:5) som nyligen överlämnades till regeringen.

Denna brist på demokratisk förankring präglar i hög grad de marknadsorienterade reformer som för närvarande genomförs inom sjukvården. De ger vinstdrivna privata vårdföretag och riskkapitalbolag ett allt större inflytande över vårdpolitiken. Krav på vinst och lönsamhetsbedömningar blir ofta vårdens ”styråror” snarare än behovet av vård. Detta ökar de geografiska och sociala skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet. (Detta enligt utvärderingar från Myndigheten för vårdanalys; Rapport 2013:1 och Riksrevisionen; Rapport 2014:22).

Utvecklingen mot en allt ojämlikare vård stöds inte av flertalet medborgare. De politiker som stödjer det pågående systemskiftet i vården försöker därför ofta begränsa medborgarnas demokratiska inflytande. Detta sker bland annat genom följande attityder och metoder:

Bortse från opinionsyttringar.
Flertalet medborgare (70-80 procent) anser enligt nära nog alla opinionsmätningar att den offentligt finansierade sjukvården inte bör drivas i vinstsyfte. Trots detta driver samtliga borgerliga partier, Sverigedemokraterna och en del socialdemokrater – med starkt stöd av olika kommersiella intressenter – en aktiv politik för att offentligt finansierad vård ska drivas av privata vinstdrivna vårdföretag.

Minska demokratins räckvidd.
Lagen om vårdval och etableringsfrihet flyttar över makt från demokratiskt valda landsting till privata vårdföretag och riskkapitalbolag. I praktiken innebär det att vinstintressen – inte vårdbehoven – styr lokaliseringen av offentligt finansierad primärvård som drivs i privat regi. Landstingen som finansierar denna vård kan varken styra dess omfattning eller lokalisering.

Förneka obekväma fakta
Dagens sjukvårdspolitiker har blivit alltmer faktaresistenta. Obekväma fakta och erfarenheter förkastas per ideologisk automatik. Vårdpolitiken blir då allt mindre kunskapsbaserad. Detta utgör ett minst lika stort hot mot en bra och säker vård som om medicinska insatser inte baserades på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Rösta med fötterna istället för på politiska partier
Ökad patientmakt genom att ”rösta med fötterna” är ett huvudargument för att begränsa den demokratiska styrningen av offentligt finansierad vård. Ingen kan dock tala om vart man ska gå för att till exempel få en ny vårdcentral i ett underförsörjt område. Fördelningen av nästan alla nya offentligt finansierade vårdcentraler bestäms ju i dagens vårdvalssystem av vårdföretagens möjligheter till vinst.

Använd ett nyspråk som döljer de verkliga avsikterna
Undvik ord som ofta uppfattas som negativa. Istället för ”privatisering” talar man därför om ”mångfald”, ”alternativa vårdgivare” och ”ökad valfrihet”. Ord som ”vinst” och ”riskkapitalister” undviks helt.
Politiska hinder som dessa måste brytas ner för att vårdpolitikens demokratiska förankring ska förstärkas. Det räcker inte med ett ökat politiskt engagemang bland medborgarna om det saknas intresserade och engagerade politiska mottagare. One hand does not clap.” (Slut Göran Dahlgren)

Vi (gästbloggare och jag) har i flera andra artiklar tidigare behandlat nackdelarna, fördyringen och frånvaron av vetenskapligt stöd av den privatiseringen som sedan länge sveper över hälso- och sjukvården, t.ex. i denna översikt
Ny forskning visar hur-svenska valfardsmodellen forandrats.htm
Öppna alla vårdplatser demonstration idag 14/3 2017
Dödliga mediciner och organiserad brottslighet : hur läkemedelsindustrin har korrumperat sjuk- och hälsovården
Privatiseringskritiker skrev ”Årets debattartikel” i Läkartidningen. Vilket ledarskap behövs i vården?
Nya Karolinska: Dyrare och sämre vård. Skandal
”En annan vård är möjlig – nationell demonstrationsdag” -Medborgarplatsen kl 14-16 4/9 2016
USA – höga sjukvårdskostnader, men hur är hälsan?
Värdebaserad vård – Nytt NPM eller lovande alternativ?
Vårdvalet försämrar hälsan och ökar orättvisorna
Läkaruppropet för en bättre sjukvård!

* SOM-institutet har undersökt svenska folket attityd till vinster i välfärden. År 2013 var närmare 70 procent av svenska folket för ett förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det fanns enligt SOM en majoritet bland väljarna inom alla partier för detta.”

intressant.se, vård, etik, moral, New Public Management, NPM,
sjukvård, politik, vårdpolitik, fattigdom, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna, riskkapital, alliansen, folk privatisering hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, demokrati, läkare,