Vi (gästbloggare och jag) har i flera artiklar tidigare behandlat nackdelarna, fördyringen och frånvaron av vetenskapligt stöd av den privatiseringen som sedan länge sveper över hälso- och sjukvården, t.ex. i denna översikt http://jinge.se/mediekritik/ny-forskning-visar-hur-svenska-valfardsmodellen-forandrats.htm
Ilmari Reepalus modesta förslag är i fara att inte antas ens av socialdemokraternas partiledning.
Jag återger nu den artikel som här publicerades 18 mars – 2016. Särskilt med tanke på Göran Dahlgrens artikel litet längre ned i artikeln. Tyvärr än mer aktuell idag!
Artikeln.
Frågan om sjukvårdens finansiering aktualiseras av regeringens särskilde utredare Ilmar Reepalu på DN Debatt 18/3 2016 i artikeln ”Vi behöver reglera vinsterna i välfärden”. http://www.dn.se/debatt/vi-behover-reglera-vinsterna-i-valfarden/ Denne skriver bland annat
* ”Det är dags att erkänna bristerna i dagens system. Det finns ett tydligt behov av att reglera möjligheten till vinstuttag. Vi behöver en välfärd som bygger på tillit och där medborgarnas behov tillgodoses. Detta är viktigare än att värna stora vinster för välfärdskoncernerna”.
* ”Välfärden är inte en vanlig marknad utan bygger på en solidarisk finansiering och tilldelning utifrån behov. De som behöver välfärden allra mest kan vara sköra och i utsatta situationer.”
* ”En risk med att släppa in vinstsyftande aktörer i välfärden är att de har incitament att ”plocka russinen ut kakan”, det vill säga utforma sin verksamhet så att den attraherar brukare som medför små kostnader för utföraren. Jag kan konstatera att samtidigt som antalet vinstsyftande aktörer ökat har segregeringen på flera av välfärdsområdena tilltagit.”
* ”SOM-institutet har undersökt svenska folket attityd till vinster i välfärden. År 2013 var närmare 70 procent av svenska folket för ett förbud mot vinstutdelning inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Det fanns enligt SOM en majoritet bland väljarna inom alla partier för detta.”
Jag har förmånen att med författarens tillåtelse få publicera en viktig artikel i ämnet av Göran Dahlgren, som är gästprofessor och folkhälsoforskare vid University of Liverpool och aktiv inom Gemensam Välfärd. Han var under 1990-talet departementsråd på Socialdepartementet.
Han har tidigare visat i en omfattande litteraturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). Artikeln har tidigare publicerats i ETC med titeln ”Vårdpolitiken blir alltmer odemokratisk” och återges med författarens godkännande. http://www.etc.se/debatt/vardpolitiken-blir-allt-mer-odemokratisk
Göran Dahlgrens artikel ”Vårdpolitiken blir allt mer odemokratisk”.
Vi har allt mindre demokratiskt inflytande över sjukvårdspolitiken. Makten har flyttats från folket till företagen och på så sätt kan en politik som folket inte vill ha fortgå.
Vår demokrati är ojämlik. Resursstarka grupper dominerar den politiska processen. Samtidigt har utvecklingen av politiken flyttat från folkrörelser, engagerade medborgare och partimedlemmar till intresseorganisationer, tankesmedjor och PR-byråer. Det krävs därför en förändring av den politiska kulturen som ökar politikens demokratiska förankring. Detta konstateras i en intressant rapport från 2014 års Demokratiutredning (SoU 2016:5) som nyligen överlämnades till regeringen.
Denna brist på demokratisk förankring präglar i hög grad de marknadsorienterade reformer som för närvarande genomförs inom sjukvården. De ger vinstdrivna privata vårdföretag och riskkapitalbolag ett allt större inflytande över vårdpolitiken. Krav på vinst och lönsamhetsbedömningar blir ofta vårdens ”styråror” snarare än behovet av vård. Detta ökar de geografiska och sociala skillnaderna i vårdens tillgänglighet och kvalitet. (Detta enligt utvärderingar från Myndigheten för vårdanalys; Rapport 2013:1 och Riksrevisionen; Rapport 2014:22).
Utvecklingen mot en allt ojämlikare vård stöds inte av flertalet medborgare. De politiker som stödjer det pågående systemskiftet i vården försöker därför ofta begränsa medborgarnas demokratiska inflytande. Detta sker bland annat genom följande attityder och metoder:
Bortse från opinionsyttringar.
Flertalet medborgare (70-80 procent) anser enligt nära nog alla opinionsmätningar att den offentligt finansierade sjukvården inte bör drivas i vinstsyfte. Trots detta driver samtliga borgerliga partier, Sverigedemokraterna och en del socialdemokrater – med starkt stöd av olika kommersiella intressenter – en aktiv politik för att offentligt finansierad vård ska drivas av privata vinstdrivna vårdföretag.
Minska demokratins räckvidd.
Lagen om vårdval och etableringsfrihet flyttar över makt från demokratiskt valda landsting till privata vårdföretag och riskkapitalbolag. I praktiken innebär det att vinstintressen – inte vårdbehoven – styr lokaliseringen av offentligt finansierad primärvård som drivs i privat regi. Landstingen som finansierar denna vård kan varken styra dess omfattning eller lokalisering.
Förneka obekväma fakta
Dagens sjukvårdspolitiker har blivit alltmer faktaresistenta. Obekväma fakta och erfarenheter förkastas per ideologisk automatik. Vårdpolitiken blir då allt mindre kunskapsbaserad. Detta utgör ett minst lika stort hot mot en bra och säker vård som om medicinska insatser inte baserades på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.
Rösta med fötterna istället för på politiska partier
Ökad patientmakt genom att ”rösta med fötterna” är ett huvudargument för att begränsa den demokratiska styrningen av offentligt finansierad vård. Ingen kan dock tala om vart man ska gå för att till exempel få en ny vårdcentral i ett underförsörjt område. Fördelningen av nästan alla nya offentligt finansierade vårdcentraler bestäms ju i dagens vårdvalssystem av vårdföretagens möjligheter till vinst.
Använd ett nyspråk som döljer de verkliga avsikterna
Undvik ord som ofta uppfattas som negativa. Istället för ”privatisering” talar man därför om ”mångfald”, ”alternativa vårdgivare” och ”ökad valfrihet”. Ord som ”vinst” och ”riskkapitalister” undviks helt.
Politiska hinder som dessa måste brytas ner för att vårdpolitikens demokratiska förankring ska förstärkas. Det räcker inte med ett ökat politiskt engagemang bland medborgarna om det saknas intresserade och engagerade politiska mottagare. One hand does not clap.”
intressant.se, vård, etik, moral, New Public Management, NPM,
sjukvård, politik, vårdpolitik, fattigdom, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna, riskkapital, alliansen, folk privatisering hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, demokrati, läkare,
DN Debatt 18/3 ETC DN 12/11 DN 2/11 Sveriges Radio om vårdvalsrapporten Dagens Arena 11/11 Annarkia 12/11 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare
9 svar till “Demokratisera vårdpolitiken!”
När jag inför valet utanför en vallokal träffade Reepalu (S) tog jag upp cancervården och dess brist på personal samt centraliseringen av cancervården till Lund.
Vi hade en fungerande cancervård i Malmö och lokaler renoverades, men ändå ligger allt i Lund.
Som vanligt lovade han att detta skulle rättas till.
Att låta Ilmar Reepalu göra en utredning är som att låta Gustav Fridolin undervisa skolbarn. Lika dumt.
ALL personal säger en sak gemensamt. Politiker LYSSNAR inte på personalen.
Läkarbristen i Malmö börjar nu bli så kritisk att jag vill kalla det en samhällsfara.
Inte bara för patienter utan förs och främst personalen som själv kommer bli sjuka p.g.a. stress.
En bekant fick vänta 1 timme på en vårdcentral efter som läkaren hade sin bönestund.
Rösta med fötterna är bra, men vi måste bli fler som aktivt tar ställning och om möjligt aktivt deltaga i
politiska forum. Går att förändra. Själv försöker jag få veta så mycket som möjligt och för fram detta till
Magnus Olsson, Jörgen Grupp m.fl. i SD.
Det låter inte bra. Har situationen något att göra med privatiseringen och NPM? En minskad demokratisering ser många i behandlingen och diskussionen om Slussen, Nobelmuséet och nya Karolinska Sjukhuset.
Omorganisering och centralisering är anledningen.
Privata kliniker har fått sina uppdrag indragna. Inneburit att en del privata kliniker inte tar emot fler patienter.
Pensioneringen av läkare, sjuksköterskor på bl.a. Ellenbogen Läkargrupp.
Läkare måste syssla med sådant som dem inte borde göra. Samma gäller sjuksköterskor och framför allt specialistsjuksköterskor.
Problemet är i Landstingens Regioner som styrs av sossar med hjälp av miljöpartister i varje fall i Skåne.
Broilerpolitiker som inte vet ett dugg om verkligheten Regionstyrelsens ordförande i Skåne är sådan (S).
Jag har bara en del kunskap om Skåne, men skulle tro missnöjet bland personalen är lika i landet och kommer öka. Till att börja med måste personal kunna erbjudas fast anställning och heltid.
Varför inte gradvis av-privatisera vården? Jag arbetade som allmänläkare (i offentlig tjänst) under 7-8 år 1972-82 på små orter. Vi hade förstås större arbetsbelastning, men trygg anställning och lön efter tjänsteår, allmänt accepterat. Vi kunde erbjuda kontinuitet, engagemang, ofta personal som arbetat i många år. Man är nog inte så engagerad som kringresande stafettläkare.
Har själv en mycket duktig läkare på vårdcentral som räddat mitt liv mer än en gång.
Han tjänar inte mycket och arbetsbelastning på denna vårdcentral är stor. Jobbar t.o.m. lördagar.
Viktigast är dock att personal skall syssla med det dem är utbildad för och inget annat.
Politiker skall lyssna och göra som personalen vill.
Befolkningsökningen kommer leda till många dödsfall. Väntetider, stress, sjukskrivningar inom vård.
SD behöver kunniga blivande folkvalda. Fundera. Förändring kommer inte bara inifrån för människan.
I skenet av nyheterna om regionförstoringar, så tolkar jag situationen som ”regionförstoring enligt Lenin”, kör på med NEP för att bryta sönder gamla strukturer. Sedan är det bara att anlägga valrossmustasch så institutionaliserar man det som funkar, man håller alltid i NEP-männens lönekuvert på ett eller annat sätt.
Handlar inte om privat kontra offentlig, vinster och riskkapitalister. Det handlar om själva idén – missbedömningen att vi ska få en bättre/snabbare/ billigare vård (fr a det sistnämnda..) med ett köp-o-sälj-system. Att regionpolitiken har blivit ett självändamål. Fler och fler administratörer anställs, gärna redan anställdas makar, kusiner, etc…
Allt störe stab behövs för att sitta o räkna på allt vi gör. Några exempel: svara i telefon inom 15 min, fylla i olika register, gå på av regionen anordnade utbildningar som genererar sk ”målrelaterad erättning”…. Det mest absurda är att ersättningen som utgår från regionen utöver nämnda bygger på registrering av en fördelaktig kombination av diagnoser i DRG eller ACG systemet!!!!! Förstår inte alls hur allt detta skulle kunna skapa en bättre vård för våra patienter!
De resursstarka vinner, de svaga försvinner, de som enligt våra etiska principer och prioriteringsordningar alltid skulle komma i första hand.
Enormt slöseri med pengar!
Viktigt att, INTE som regeringen ”tjatar om” , tala om vinster i välfärden, för detta är inte alls huvudfrågan! KAN detta prat vara till för att vilseleda befolkningen, rikta blicken bort från det VERKLIGA probemet??? Regionernas misslyckande, vägran att lyssna på professionen, usel personalpolitik..???? För några vinster kan inte tas ut, i vart fall inte i vårdvalet i primärvården, det kan jag lova!
Primärvården lider, alltfler missnöjda kunder, alltfler utbrända läkare…. Låt oss göra det som vi är utbildade att göra!!!!
Lena, läkare, specialist i allmänmedicin
Du tecknar en bild byggd på egen erfarenhet vet jag. Det finns flera problem och mer än en orsak. I all korthet bidrar både privatiseringarna, det du beskriver och NPM till den negativa utvecklingen. NPM är en metod/synsätt i den ökade privatiseringen som sedan flera år pågår i vårt kapitalistiska ekonomiska system, som jag uppfattar det. I tidigare artiklar har jag – och Göran Dahlgren – diskuterat NPM en del. Nu återgav jag Göran Dahlgrens artikel, men la till från Reepalus artikel som publicerades samma dag.
I april förra året skrev jag ”Värdebaserad vård – nytt NPM eller lovande alternativ”? http://jinge.se/mediekritik/vardebaserad-vard-nytt-npm-eller-lovande-alternativ-debatt-och-mote.htm
Här en av artiklarna om Riksrevisionsverkets rapport http://jinge.se/mediekritik/adekvat-vard-eller-medicinsk-prostitution-141-mote-pa-abf.htm
En om Vårdval och Läkarupproret http://jinge.se/allmant/vardvalet-forsamrar-halsan-och-okar-orattvisorna.htm
Privata vårdbolag http://jinge.se/allmant/privata-bolag-inom-vard-skola-och-omsorg-betalar-02-i-skatt.htm
NPM och Zaremba 1/6 2013 http://jinge.se/allmant/kontrollsamhallet-en-foljd-av-new-public-management.htm
Jag har glaukom – dvs grön starr – på båda ögonen. Jag har rätt till fyra kontrollbesök på min ögonmottagning här i Kristianstad. Förra året blev jag inte kallad en enda gång. Trots mina egna påtryckningar. Året 2015 blev jag kallad en gång. Och jag blev behandlad av en sjuksköterska som bodde i Umeå. Det var likadant 2014 – då hade jag samma sjuksköterska.
Mina ögon blir inte sämre, de är stabila men det känns osäkert om jag inte gör mina regelbundna kontroller.