Den som vill intressera den etablerade svenska pressen för alla de fakta och rapporter som finns – bland annat i utländsk etablerad press som BBC,Reuters, Newsweek, New York Times – om USA:s stöd till terrorister har det inte lätt!
Jag har vid flera tillfällen informerat svensk press och svenska journalister om det utan resultat.

Jag sa i ett föredrag i början av maj ”Låt mig avsluta denna del av talet med mer aktuella uppgifter om USA:s stöd till terrorister:
* En av Tysklands största dagstidningar, Süddeutsche Zeitung skrev i september 2017 att vapen till ett värde av motsvarande 4 miljarder svenska kronor fanns på den stora USA-basen i Ramstein, redo för transport till rebeller i Syrien via mellanhänder.
* BBC och sedan bland annat Reuters och Newsweek samt även SVT:s Rapport, i mer kryptiska former, rapporterade i november förra året att USA och kurdiska SDF i bussar transporterat bort uppemot 3.500 IS-krigarterrorister-Akiloviter från Raqqa till kommande strid i Idlib. Syrien: Stödet till terrorismen av USA och allierade – vad sker nu?

Här nedan finns en aktuell artikel som jag publicerat 21/9 2017.

Intresssant bok om CIA

Jag har då och då anfört uppgifter och officiella uttalanden som tyder på eller visar att USA:s underrättelseorganisation CIA aktivt har stött olika terroristorganisationer i bl.a. Syrien i deras illegala verksamhet för att störta Syriens president, en gravt kriminell handling i strid med folkrätt och FN-stadga.
Den hårda och väl underbyggda kritik som artikelförfattaren riktar mot CIA, USA och andra länder kan också riktas mot Sverige, vars regeringar och ledande politiker – inklusive V:s Jonas Sjöstedt – hela tiden stött USA:s politik, och även låtit skattepengar gå till en terroristorganisation.

Jag återger här en mycket informativ och mer detaljerad artikel i ämnet av Maxime Chaix som är en oberoende journalist som specialiserar sig på hemliga operationer, strategiska problem, ekonomisk kriminalitet och global terrorism. Han har utbildats i Masterprogrammet ”Mänskliga rättigheters historia, teori och praxis” vid juridiska fakulteten i Grenoble. Sedan 2014 har han skrivit för defensa.org, Paris Match och Mediapart Club. Denna artikel har först publicerats på franska Investigaction Syrien – CIA:s största fiasko, därefter bl.a. på norska Norska Midtifleisen
av Maxime Chaix och Pål Steigan: Är Timber Sycamore CIA:s största fiasko?

Artikeln.

Det är inte längre tabu att kritisera staters obehagliga roll för att stärka jihadistiska nätverk i Mellanöstern. Men Nato-partners ansvar bör inte undanhållas. Nyligen skrev Washington Post att CIA:s stöd till de ”moderata” rebellerna upphört. Washington Post Samtidigt bekräftade tidningen som 2015 framförde hot om att störta Bashar al-Assad, men att denna kaotiska idé förhindrades av Rysslands militära ingripande samma år. Kaotiskt, som kolumnisten David Ignatus i samma tidning underströk, eftersom Washington och dess allierade inte kunde föreslå ett livskraftigt, demokratiskt och moderat politiskt alternativ till den syriska regeringen.

Enligt Syrien-specialisten Charles Lister, som uppenbarligen beklagar slutet av detta hemliga krig som koordinerades av CIA, skapade CIA:s verksamhet en styrka på 45.000 soldater Twitter Charles Listergenom denna operation, med kodnamnet ’Timber Sycamore”, känt sedan januari 2016.
Som den amerikanska forskaren Joshua Landis ber oss komma ihåg, kämpade dessa ”moderata” upprorsmän, med stöd av CIA och dess partners, fram till januari 2014 tillsammans med den terroristmilis som skulle bli ”islamiska staten” (IS) bara sex månader senare, när ”kalifatet” proklamerades av Abu Bakr al-Baghdadi. Detta bekräftas av Syrien-experten Fabrice Balanche, som betonade för mig att ”dessa rebeller inte slogs mot IS förrän vid årsskiftet 2013-2014. Innan dess kämpade de tillsammans med IS.”
ISIS i farten
Sedan de avbrutit förbindelserna med IS så har dessa grupper, med stöd av CIA och dess allierade, främst samarbetat med al-Qaidas gren i Syrien, som kallar sig al-Nusra-front tills juli 2016 innan den bytt namn till Jabhat Fateh al-Sham och mycket ytligt tog avstånd från att ha tillhört den nu avlidne Osama bin Ladens nätverk. al-Qaida byter varumärke

Som New York Times påpekade i oktober förra året, under slutstriderna om östra Aleppo New York Times

”var 11 av de 20 rebellgrupperna deltog godkända av CIA och mottog vapen från CIA. Enligt Charles Lister, en forskare och specialist på Syrien vid Middle East Institute . […] Lister och andra experter har sagt att den stora majoriteten av rebellgrupper som godkändes av USA i Aleppo kämpade mitt i staden och genomförde massiva bombardemang mot de syriska regeringstrupper till stöd för al-Qaida, som skötte större delen av striderna på frontlinjen. ’Den sorgliga sanningen är att dessa grupper som stöds av USA [och deras allierade] på något sätt förblir beroende al-Qaida-associerade fraktioner då det gäller organisationen och eldkraft’, enligt experten Genevieve Casagrande, en Syria- Specialist vid Institutet för krigsstudier i Washington. »

Hur CIA och allierade stödde jihadister i Syrien
Man bör lägga märke till flera oroande delar av denna operation. För det första, med tanke på att USA har hävdat att detta var ett krig mot terrorism sedan september 2001, var stöd för al-Qaida-grupper i nästan fem år inte ett problem för beslutsfattare i USA och deras allierade i väst – vilket minst sagt är förvirrande.
Och som Joshua Landis påpekade så har den amerikanska regeringen sedan mitten av 2012, känt till att vapnen som levererades från Turkiet och Jordanien via CIA och femton andra säkerhetstjänster, främst använts främst av jihadist-grupper, vilket New York Times avslöjade i oktober 2012. En slutsats som jag har haft att försvara var att det nätverk som främst hade dragit nytta av dessa tusentals ton vapen var al-Nusra-fronten. Detta ; detta var fallet fram till nyligen i Idlib provinsen, där huvudstaden erövrades av denna organisation, nu omdöpt Hayat Tahrir al-Sham. Som New York Times påpekade i oktober i fjol vid slutstriden om östra Aleppo:

Disse alvorlige hendelsene har blitt bekreftet av journalisten Gareth Porter, i en artikkel How US armed terrorists in Syria med tittelen «Hvordan USA bevæpnet terrorister i Syria». «Denne massive tilstrømningen av våpen til syrisk territorium, samt importeringen av 20.000 utenlandske krigere til dette landet – hovedsakelig fra Tyrkia – har i stor grad definert denne krigens karakter,» sa Gareth Porter, med henvisning til det store nettverket for våpenhandel fra Balkan og Libya opprettet av CIA og deres allierte, samt det saudiarabiske kjøpet av 15.000 antitankmissiler produsert i USA. Disse antitankmissilene er produsert av Raytheon. Fra 2014 ble de introdusert i store målestokk i denne konflikten, og har påført hæren store tap, som igjen var den viktigste årsaken til den russiske intervensjonen.

I denne grundig dokumenterte artikkelen, sier Gareth Porter at «våpen [pøst inn i den syriske konflikten av CIA og deres partnere] har bidratt til å gjøre al-Qaida sin syriske gren […] og dens nære allierte til de sterkeste anti-Assad styrkene i dette landet – og de tillot også fremveksten av IS.»

Man må huske på at i utgangspunktet var al-Nuṣra-fronten og den fremtidige «islamske staten» samme organisasjon, før de delte vei våren 2013, noe som førte til en borgerkrig mellom disse to fraksjonene. Eller for å være presis, de fleste av de irakiske soldatene i det som da var kalt «Den islamske staten i Irak» (ISI) dannet fra sommeren 2011 militsen som skulle bli al-Nuṣrah-fronten i januar 2012. här
al-Jolani
Mannen som selv nå er i spissen for dette nettverket, Mohammed al-Joulani, en syrisk jihadist som kjempet mot George W. Bush sin koalisjon i Irak, ble gitt ansvaret for å kjempe mot Bashar al-Assad sine styrker i 2011 av Abu Bakr al-Baghdadi. Ifølge Foreign Policy, da disse to terrorgruppene delte vei i april 2013, «fulgte et stort flertall av lederne og kjemperne i al-Nusra i Syria ikke [sin leder al-Joulani] «og i stedet sverget troskap til den framtidige ‘kalifen’ al-Baghdadi, som betyr «fra 15.000 kjempere til omtrent 20 000», basert på et anslag fra forskeren Fabrice Balanche. Foreign Policy

Også ifølge Foreign Policy, «over hele Nord-Syria, beslagla IS hovedkvarterene til al-Nusra, samt ammunisjonslagre og våpendepoter» da de skilte vei, noe som førte til opprettelsen av Den islamske staten i Irak og Levanten» (ISIS), omdøpt til «Den islamske staten» sommeren det påfølgende året. artikeln

Med andre ord, den gigantiske flyten av våpen og ammunisjon i regi av CIA for å bevæpne opprørerne i Syria, var direkte eller indirekte til støtte for IS, og fremmet gruppens vei til makten i januar 2012. Det faktum at så få eksperter og vestlige journalister har påpekt (eller lagt merke til) dette, er uforståelig.

Bak alibiet «moderate opprørerne»

Den storstilte «militær opplæringen» utført CIA og deres allierte [Norge!] hadde samme konsekvenser. Det ble utført av spesialstyrker under CIAs anvisning, til tross for en høy andel jihadister offisielt tilknyttet al-Nusra eller IS – ifølge anonyme kilder i SOCOM og CIA som var direkte involvert i denne operasjonen. artikeln

Det er tydelig mange av leiesoldatene rekruttert av CIA mot Assad skjulte sin tilhørighet (eller sin sympati for) terroristgrupper. Prosessen med å velge stridende var spesielt uvøren. Bare eksistensen av denne måten å gjøre ting på, tillot CIA å opprettholde en fasade av respektabilitet, ved å hevde at det bare var snakk om «moderate opprørere«. La guerre secrète multinationale de la CIA en Syrie et le chaos islamiste

I verkligheten (för alla som befrias från denna orwelliska beskrivning) kan dynamiken i denna procedur sammanfattas enligt följande: Under övervakning av CIA och fjorton andra specialtjänster, däribland från Frankrike, Förenade kungariket, Israel, Turkiet, Saudiarabien [Norge] och Qatar, fick rebellerna finansiering, utbildning och vapen från turkiska och jordiska territorier. Alla beväpnade grupper, inklusive IS och Al-Nusra, gynnades av detta program.

For å være mer spesifikk, ifølge spesialisten Sam Heller, var «mesteparten av amerikansk støtte rettet til de fraksjonene i ‘Den frie syriske arme’ (FSA), som faktisk fungerte som en hjelp og kilde for våpen til sterkere islamistiske og jihadistiske fraksjoner, inkludert al-Qaida sine grener i Syria.» America Had Already Lost Its Covert War in Syria—Now It’s Official
Syriska armén – huvudkraften på marken mot Väststödda terrorismen i världen
Disse avvikene var imidlertid ikke systematisk tilsiktet. Et godt eksempel for å illustrere det, er ‘Cheg Cheg’, som ble den største syriske våpenhandleren under denne krigen. Han døde i en bilbombe i april 2016. Denne smuglerbaronen solgte våpen til beduiner som var mellommenn for en viss mengde våpen fra baser overvåket av CIA. Etableringen av disse basene i Tyrkia og Jordan hadde gitt ny fart i hans omsetning. Beduinene kjøpte våpnene på vegne av den «islamske staten», noe ‘Cheg Cheg’ ikke var uvitende om.

Avisen The National.ae, som var opprinnelsen til disse avsløringene, skrev om «ufrivillige» overføringer av våpen fra CIA og sine allierte til IS, gjennom ‘Cheg Cheg’ sitt nettverk. Men ifølge flere grundige undersøkelser, inkludert en nylig utgitt av JDD, er det ingen tvil om at etterretningstjenestene til oljemonarkiene i Gulfen – i hovedsak Saudi-Arabia – bevisst bevæpnet IS i Syria, så vel som i Irak. Dette skjedde særlig via en forsyningslinje mellom Balkan og Midtøsten, satt opp med diskret hjelp fra CIA fra januar 2012. New York Times

USAs ambassadør i Syria 2011-2014, Robert S. Ford, er overbevist om at CIA er involvert i dette arbeidet, som ifølge ham var «strengt begrenset til nettverk av hemmelige tjenester.» Overraskende nok, nevner ikke denne JDD-undersøkelsen CIAs sentrale rolle i etableringen av denne våpenhandelen fra Balkan. Forfatteren av rapporten reagerte imidlertid på en forespørsel om avklaring ved å påpeke at «Robert S. Fords bemerkninger om emnet, som er utdypet i New York Times, konsentrerer seg hovesaklig om forsyningene til al-Nusra … som IS så benyttet seg av.»

En sådan ärlighet är tyvärr för sällsynt i västmedier [..]. Det är inte längre tabu att kritisera den obehagliga roll stater har spelat i Mellanöstern för att stärka jihadist nätverk i Irak och Syrien. Men deras Nato-partner delar ansvaret för denna katastrofala politik kan och detta får inte längre undvikas genom media.

Operation Timber Sycamore: Ett historisk misslyckande

För att sammanfatta denna katastrofala politik, som de flesta i den västerländska pressen har ersatt med förföriskt tal om ”moderata” rebeller med endast begränsat engagemang på marken, så har CIA och dess partners tvingat på Syrien ett blodig hemligt krig, vilket har lett till tiotusentals döda i den syriska arméns led, och ett okänt antal civila offer, sårade, flyktingar och internflyktingar.

Det väldiga ansvaret för Väst i konflikten är permanent dolt i den offentliga debatten. En dag kan detta komma att anses vara ett av de största kollektiva misslyckandena i modern journalistikhistoria.

Selv om den uten tvil kan fordømmes, har Assad-regjeringen hatt tilstrekkelig støtte i befolkningen til å holde tilbake opprørerne, og han forble ved makten takket være den avgjørende intervansjonen fra Russland, som Obamas strateger ikke hadde forventet.

Selv om de angivelig var i krig mot jihadisme siden høsten 2001, har de vestlige maktene spilt et kynisk spill for å dekke den diplomatiske og militære hjelpen som deres allierte i regionen ga ekstremistiske grupper som har det samme hatet mot vår demokratiske modell som de har mot den sekulære syriske staten og dens russiske og sjiamuslimske allierte.

Denne politikken forårsaket en humanitær katastrofe, en meteor-lignende framvekst av IS i 2014, og er i stor grad et resultat av dette tankeløse og kortsiktige tilnærmingen. Saudi-Arabias spiller rollen som den viktigste finansieringskilden – våre tyrkiske ‘allierte’ og oljemonarkiene sin rolle i framveksten av den væpnet jihadismen i regionen (og utover) har heller aldri ført til noen offisiell protest fra vestlige stater, selv samtidig som de rammes av terrorisme.

Etter utallige nølinger, har de sistnevnte akseptert virkeligheten. Som et resultat, forlot de gradvis målet om å styrte Bashar al-Assad, og har prioritert kampen mot det Frankensteins monster i stor grad skapt av sine egne strategiske og diplomatiske feil, som de ble oppfordret til av sine ny-ottomanske og wahhabistiske «allierte».
Två ledare i den verkliga kampen mot terrorismen
I lys av det stygge rullebladet av vestlig intervensjoner i Midtøsten, Sentral-Asia og Nord-Afrika, ville det være et større friskt vindpust enn noensinne for journalister, eksperter og potensielle varslere å sterkere fordømme den store rollen våre stater har hatt i utarbeidelsen, gjennomføringen og tildekkingen av denne nesten ubemerkede hemmelige politikken.

I mellomtiden kan man bare håpe at Emmanuel Macron sitt potensiale for en ny Syria-politikk, og avslutningen av CIA programmet for å styrte Assad som hans amerikanske kollega besluttet, markerer en endelig slutt på disse ville strategiene som har skapt så mye lidelse og ødeleggelse – offisielt pålagt i navnet av demokrati, fred og menneskerettigheter.

I alle fall, gitt de dramatiske konsekvensene av CIAs nyeste hemmelig krig – The Washington Post beskrev den i 2015 som «en av [dens] mest omfattende hemmelige operasjoner» – er det ikke umulig at historikere ville vurdere det en dag som CIAs største fiasko; en katastrofe med potensielt alvorligere konsekvenser enn Grisebukta, eller forsøket på å rekruttere to av de fremtidige 911-kaprerne av CIA og saudisk etterretning. Washington PostSom det ble fortalt til meg av en tidligere spesialagent i FBI, førte denne ulovlige operasjonen til at CIA skjulte disse mennenes tilstedeværelse fra FBI. Hadde dette ikke skjedd, kunne FBI kanksje ha hindret disse angrepene.

Det er tydelig den tragedien ikke ble husket av tjenestemennene som var ansvarlige for Timber Sycamore, som massivt bevæpnet galaksen av terrorister som amerikanske myndigheter og deres allierte hevder å ha vært i krig mot siden 2001.