Igår meddelades att Donald Trump inte oväntat ska föra USA bort ut TPP, vilket ökar Kinas inflytande i regionen. Detta är bra för regionen – och för oss.
Bra för regionen efter TPP (se nedan) innebär minskad demokrati. Dessutom var TPP riktat mot, regionens ekonomiska stormakt jämte Japan. Trumps beslut stärker ställningen för Kina, ett klart fredligare land i USA, och ett land som inte visat USA:s hänsynslösa vanligen väststödda politik via IMF, Världsbanken och egna insatser. Det är USA:s politik som ligger bakom bl.a. Greklands och Ukrainas eländiga ekonomiska situation.

Och beslutet minskar sannolikheten för att TTIP antas – vilket glädjer alla anhängare till demokratin!
Beslutet innebär ett litet steg mot en multipolär värld, där brutala USA:s roll minskar. Det öppnar upp för en friare politik för europeiska länder i området. Kinas roll stärkts som sagt – men detta hare skett tidigare på andra sätt. Kanske tar BRICS initiativ.
Trump kanske tror, eller vill få andra att tro, att beslutet motverkar att USA:s stora transnationella företag (TNC) genom beslutet flyttar jobb i USA utomlands. Det det tror inte jag. (Utvecklas ej mer nu.)

Michael Winiarski skriver i DN ”Djupast sett handlar TPP inte om export och import, utan om en geopolitisk tvekamp om inflytandet i Asien, mellan USA och ett allt mer expansivt Kina. För president Barack Obama var ett huvudsyfte med TPP att stärka USA:s ledarskapsroll i östra Asien. Med Trumps ”America First”-inspirerade reträtt från östra Asien kan ledarna i Peking glädja sig åt en strategisk jättevinst. De såg med visst fog TPP som ett amerikanskt försök att motverka Kinas makt i regionen. Syftet med att gå ur TPP, förklarade Trump i sitt inspelade budskap till det amerikanska folket, är att få industrier och jobb tillbaka till USA. Det kan ses som en örfil mot Obama, som så sent som i helgen deltog i det årliga toppmötet med APEC (Asia-Pacific Economic Cooperation) i Lima i Peru, där han och de andra deltagande statsledarna från båda sidor om Stilla havet talade sig varma för ökad frihandel.” Winiarski i DN För en gångs skull har vi liknande uppfattning.

En viktig artikel i Globalresearch informerar hur de aktuella avtalen TTP,TTIP och TISA alla innebär ökad makt åt storbolagen på demokratins bekostnad och särskilda domstolar som kan döma stater som t.ex. vill slå vakt om folkhälsan om storbolag tycker att detta kan minska profiten. TTP har också lett till stora protester i regionen. Globalresearch

Låt mig fortsätta med uppgifter om Kinas satsningar.

Sveriges Radio hade på morgonen 28/4 2014 rapporterade att ”Asia investment infrastructure bank (AIIB) bildats. Det är en ny gigantisk investeringsbank lik Världsbanken, som kineserna har tagit initiativ till att bilda.”

Utdrag från SR:s nyheter.
Pengar ska investeras i vägar, broar och annan infrastruktur i Asien. Nästan 60 länder har hittills gått med, däribland Sverige, men USA står utanför. Obamaadministrationen känner sig hotat av Kina och bedömare menar att den nya banken är ett tydligt tecken på en maktförskjutning i världsekonomin.

En kinesisk investerings- och utvecklingsbank, liknande Världsbanken, har på några månader växt från ett förslag till ett faktum. Nästan 60 länder har anmält sig villiga att satsa kapital i banken, som ska investera i infrastruktur i Asien. Men USA har hittills sett med stor skepsis på hela projektet.

Det finns en rädsla för att kineserna ska utnyttja banken i egna syften. Att kinesiska företag ska gynnas när banken gör upphandlingar av stora projekt, eller att Kina utnyttjar banken som en förlängning av sin utrikespolitik. Kommentar (Anders Romelsjö): USA har sedan 1945 utnyttjat Världsbanken (WB) och Internationella Valutafonden, IMF, som en del av sin utrikespolitik. Benämningen ”Washington Consensus” har myntats för detta av en ekonom från USA. USA har med c:a 15 % av kapitalet som enda land veto i WB och IMF. Detta behandlas i kapitel 6 i boken ”USA som världspolis”.

Dessutom finns farhågor att banken inte kommer att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och miljöeffekter när banken investerar i stora projekt som flygplatser, järnvägsnät och broar. (Kommentar: WB:s och IMF:s ”hänsyn” kan studeras i Grekland och Ukraina).

Men Fred Bergsten, som är fristående rådgivare till president Barack Obama, och expert på handelsfrågor på Peterson Institute för internationell ekonomi i Washington tror inte att farhågorna kommer att besannas. Flera inflytelserika länder, som Storbritannien, Tyskland och Frankrikehar gått med i banken och de skulle aldrig acceptera att kineserna beslutar om investeringar för att gagna egna intressen. (Kommentar: De har accepterat att WB och IMF arbetat för USA:s intressen, till exempel vi exempel vid Sydostasienkrisen 1997.) Fred Bergsten rådde president Obama att gå med i banken, för att kunna påverka inifrån, men det blev inte så.

Vad är TPP?

Obama sa 12/2 2013 ”För att öka USA:s export, ge stöd för amerikanska jobb, och skapa lika villkor på de växande marknaderna i Asien, har vi för avsikt att slutföra förhandlingarna om TPP (Transpacific partnership). Och i kväll kommer vi att inleda samtal om ett omfattande handels- och investeringsöverenskommelse med Europeiska unionen (TTIP) – eftersom fri och rättvis handel kan ge miljontals bra och välbetalda amerikanska jobb”.

TPP är alltså en föregångare till TTIP och är den största ekonomiska överenskommelsen någonsin, då den omfattar länder mer än 40 % av världens BNP. WikiLeaks har kommit över och i demokratins namn släppt ett viktigt dokument inför ett avgörande möte mellan chefsförhandlare i TIP i Salt Lake City i november.

Dokumentet visar att TPP kommer att få stor betydelse för användning av mediciner, för publicister, internet, medborgerliga rättigheter och biologiska patent. Dessutom visar dokumentet förhandlingspositioner och oenighet hos alla 12 tilltänkta medlemmar. Förhandlingarna om TTP har varit mycket hemlighetsfulla, och medlemmar i USA:s kongress har bara fått se utvalda delar fram till november 2013, varför de kan ha glädje av Wikileaks dokuments, liksom invånarna i USA och andra länder. Enligt en källa har 170 kongressledamöter protesterat mot hemlighetsmakeriet i TPP:s förhandlingar.

TPP-avtalets utkast till avtal om immaterialrätt belyser meningsskiljaktigheter mellan de förhandlande parterna, ofta mellan USA och Australien å ena sidan och Brunei, Kanada, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore och Vietnam å den andra. Immateriella rättigheter (IPR) avser ofta patent, upphovsrätt, varumärken och företagshemligheter. Länderna slåss om regler som skulle kunna förlänga upphovsrätten, begränsa undantagen till upphovsrätten, höja nivån på skadestånd och stärka patent för läkemedel, medicinska procedurer och levande organismer.

”TPP:s föreslagna IP-regim begränsar individuella rättigheter och yttrandefrihet, samt inkräktar pår allmänna intellektuella och kreativa aktiviteter”

säger Wikileaks chefredaktör Julian Assange i ett uttalande.

Knowledge Ecology International (KEI), en grupp som arbetar för rättvisare fördelning av information menar att ”Dokumentet bekräftar att parterna är beredda att utöka räckvidden för immateriella rättigheter och minska konsumenternas rättigheter.”

Chefsförhandlare från de 12 stater som deltar i TPP-förhandlingarna sa 17/10 i ett gemensamt uttalande att de hade ”gjort stora framsteg under de senaste månaderna på alla lagtexter och bilagor ”. Bland målen är ”bredaste möjliga liberalisering av handel och investeringar”. TPP kommer att innebära ”banbrytande ny standard för handelsavtal. I ett gemensamt meddelande från ett möte i Singapore talade man åter om stora framsteg.

TPP är föregångare till den likaledes hemliga USA-EU-pakten TIPP (Transatlantic Trade and Investment Partnership), där President Obama initierade förhandlingar för ett är sedan. Tillsammans täcker TTP och TTIP mer än 60 % av jordens BNP. Både TTP och TTIP utesluter Kina, den ledande ekonomiska konkurrenten till USA.
Tilltänkta TTP-ledare träffas 2010

* Avtalet blir giltigt endast om det ratificeras av länder som står för 85 procent av den samlade bruttonationalprodukten (BNP) av de 12 länderna som signerat TPP.
I och med att USA står för 60 procent av TPP-ländernas BNP faller avtalet när USA är borta.

Och som framgår i böcker av Nobelpristagaren Joseph Stiglitz och av kapitel 3 i boken ”USA som världspolis” har liberaliseringarna av handel väsentligen gynnat de rika länderna på fattiga länderna bekostnad. Vi behöver ett socialistiskt demokratiskt system, som beskrivit och diskuterats i flera tidigare blogginlägg.

* Trump har sagt att han är skeptisk till NAFTA.

Något om NAFTA.
I kapitel 4 i ”USA som världspolis” (annons till höger på bloggsidan) behandlas bl.a NAFTA. Där står att läsa att NAFTA, världens största frihandelsområde med 376 miljoner invånare i USA,Kanada och Mexiko trädde i kraft 1994. USA:s BNP per invånare var då sex gånger större än Mexikos, och löneskillnaderna mellan länderna låg på samma nivå. Under Naftas första decennium ökade löneskillnaderna med mer än 10 procent, och realtillväxten på 1,8 procent per år i Mexiko blev långt sämre än tidigare (under tjugofemårsperioden 1948–73 var tillväxten 3,2 procent per invånare och år). »NAFTA underlät inte bara att skapa en robust tillväxt, utan det kan till och med hävdas att avtalet på visst sätt bidrog till Mexikos fattigdom« (Stiglitz 2007). »Samtidigt som NAFTA avskaffade tullarna tillät det etablering av en lång rad andra hinder«. »Efter avtalets undertecknande fortsatte USA att använda sådana hinder för att utestänga mexikanska produkter som ville komma in på dess marknader.« (Stiglitz 2007:71–72). Stiglitz påpekar också (2007) att handelsliberaliseringar generellt är mer riskabla för fattiga länder: »Fattiga mexikanska majsodlare måste nu konkurrera i det egna landet med starkt subventionerad majs från USA« Han menar att ett rättvisare handelsavtal skulle ha eliminerat USA:s jordbrukssubventioner och restriktioner för import av jordbruksvaror, till exempel socker till USA. Krisen öppnade Mexiko för stora utländska uppköp (Kleen et al. 2006). 1990 var endast en av Mexikos banker utlandsägd, men år 2000 var 24 av 30.

Några artiklar om olika aspekter på TTP:s släktingar TTIP som tidigare publicerats här:

* Demonstrera mot TTIP och CETA idag 17/9
* Tippa TTIP: rädda demokratin och miljön
* TTIP 26000 namn mot TTIP i Sverige, 250 000 demonstrerar i Berlin
* Tippa TTIP, rädda demokratin och ekonomin
* USA-kapitalet mutar kongressen med 200 miljoner dollar för Obamas TTIP-linje
* Kampen mot TTIP
* Framsteg för demokratin i kamp mot TTIP – tippa TTIP. Särskilt denna innehåller mycket fakta om TTIP.
* Dollar- och EU-imperialismens TTIP mot resten av världen

intressant.se, TTIP, EU, TTP, politik, kapitalism, fattigdom, rikedom, jämlikhet,ojämlikhet, ekonomi, demokratiDonald Trump, socialism, USA, fattiga, Kina,

Fredrik Reinfeldt på DN Debatt Jonas Sjöstedt på DN Debatt DN Debatt januari -Carl Bildt Globalresearch 1 Globalresearch 2 Obama 2008 Obama 2013 OM TTP ETC ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4 USA-bloggen DN 16/10, Obamacare Paul Roberts NE, Sjukt amerikanske lapptäcke DN 7/10 New York Times 5/10
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen