Kampen mot TTIP



Nu rullar debattvågorna äntligen litet högre i Sverige kring handelsavtalet TTIP (Transatlantic Trade and Investment Partnership) mellan EU och USA och en del andra länder med redan hög BNP/invånare, och den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS. TTIP utesluter Kina, den ledande ekonomiska konkurrenten till USA, men innefattar stater med totalt 60 % av världens BNP.

* Nyheterna meddelade igår att de nordiska konstnärsråden (som tillsammans företräder drygt 90.000 kulturskapare i de nordiska länderna) ”i ett gemensamt uttalande till den nya EU-kommissionären för handel – Cecilia Malmström – angående kulturens roll i de fortsatta förhandlingarna om frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA, där parterna har för avsikt att täcka in så många samhällssektorer som möjligt i avtalet och planerar att slutförhandla avtalet under 2015, varför tiden är knapp.” De skriver också att ”den nya EU-kommissionen är att de måste säkerställa att TTIP-avtalet inte kommer att påverka vare sig existerande nationella och regionala kultur- och mediepolitiska åtgärder och stödsystem i Europa, eller försvåra möjligheterna att införa nya sådana åtgärder och stöd, t ex på det digitala området.” ”USA fortsätter dessutom ha mycket offensiva intressen inom film- och mediesektorn – inte minst när det gäller digital distribution – varför vi fortfarande inte kan vara säkra på att dessa områden inte kommer att beröras av TTIP.”
TTIP demonstration hands-off-our-democracy-01-e1413123285999

* Den 12 oktober arrangerades protester mot TTIP runt om i Europa med flera tusen deltagare. Så många som 400 lokala protestaktioner mot TTIP i 24 länder i Europa. Protesterna fokuserade inte enbart på TTIP, utan även på avtalet med Kanada (CETA) samt TISA-avtalet som i huvudsak berör privatiseringar av offentliga tjänster. De olika aktionerna hade fokus på olika sakfrågor inom ramen för avtalen, främst beroende på den specifika nationella debatten. (Ttippen 22/10)

* Aftonbladets Anders Lindberg menar att EU inte får sälja våra rättigheter, och att ett frihandelsavtal må vara viktigt, men inte till vilket pris som helst. Dagens Nyheters Carl Johan von Seth går på ungefär samma linje, och menar att ”…just i relationen med USA behövs inte både hängslen och livrem för de multinationella bolagen. Det vanliga rättssystemet räcker. [….] ISDS kan man ha, men ännu hellre mista”. Även Svenska Dagbladet lyfter på nyhetsplats upp frågan. (http://ttippen.se/2014/10/22/lo-basen-vi-offrar-ttip-om-inte-isds-stryks/)

* 17 oktober rapporterades att statliga Vattenfall kräver Tyskland på motsvarande närmare 45 miljarder kronor (svenska försvarsbudgeten är mindre) i samband med det ISDS-fall där Vattenfall stämt tyska staten för beslutet att avveckla kärnkraften.
* SvD skrev 20/10 under rubriken ”Anti-TTIP-paniken” att Hillevi Larsson, riksdagsledamot och vice ordförande i det socialdemokratiska kvinnoförbundet har meddelat på Twitter om varför hon signerat ett upprop mot frihandelsavtalet TTIP mellan EU och USA http://blog.svd.se/larssonlaser/2014/10/20/anti-ttip-paniken/

* LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson, som tidigare talat sig varm om TTIP, har 22/10 sagt att ”Investeringsskydd hotar demokratiska beslut. Vi är beredda att offra ett frihandelsavtal mellan EU och USA om inte skrivningarna om ett investeringsskydd (ISDS) stryks”. LO ansluter sig till den linje som exempelvis Miljöpartiets EU-parlamentariker och den Socialdemokratiska partigruppen (S&D) intagit rapporterar www.Ttippen.se.

* ”Ttippen.se” skriver redan dagen efterunder rubriken ”Sverige medskyldiga till att Juncker backade om ISDS” att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker backade och inte längre tycks förespråka att den kritiserade tvistlösningsmekanismen ISDS lyfts ut ur handelsavtalet med USA (TTIP). Skälet är att 14 EU-medlemsstater dagen innan i ett brev till Juncker och tillträdande handelskommissionär Cecilia Malmström bad dessa att behålla ISDS i avtalet. För att kunna ”frigöra den fulla potentialen hos TTIP måste avtalet vara heltäckande och ambitiöst”. Vidare ger de inte mycket för kritiken mot att avtalet skulle urholka nationella regeringars möjlighet att reglera.

Sverige har skrivit under -tyvärr. Initiativet av brevet kommer från Storbritannien och Kroatien, Cypern, Danmark, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Malta, Portugal, Spanien, Sverige, Storbritannien och Tjeckien är medlemsländerna som skrivit under men inte tungviktare som Tyskland och Frankrike. (Ttippen 23/10).
TTIP -stop,

Organisationen ”Stop TTIP” har nyligen samlat in 350.000 underskrifter mot TTIP och CETA på bara två dagar för att förhandlingsmandat för TTIP ska offentliggöras. Ett första steg mot större öppenhet har äntligen skett då en del av underlaget publicerats. De fullständiga texterna måste publiceras så att kritiska avsnitt kan diskuteras öppet för att motverka en nedmontering av demokratiska processer och försvagningen av tillförlitliga standarder förhindras. EU:s beslutsfattare kommer inte att vända sig till medborgarna på eget initiativ. Vi måste ytterligare förstärka allmänhetens protester och fortsätta att ställa krav. Varje dag ger tusentals namnunderskrifter sitt stöd till »www.stop-ttip.org – och vi behöver många fler för att stoppa TTIP och CETA!”

CETA (The Comprehensive Economic and Trade Agreement) är ett frihandelsavtal mellan Kanada och EU, som undertecknades 26/9 i år. Avtalet måste godkännas av Europa-parlamentet och Europa-rådet och kommer att eliminera 98 % av tulltarifferna. CETA förväntas ersätta NAFTA-avtalet mellan USA, Kanada och Mexiko som Kanadas största handelsavtal. Hur NAFTA skadat Mexikos ekonomi beskrivs i kapitel 4 i boken ”USA som världspolis”.

Kajsa Ekis Ekman skrev igår insiktsfullt på DN under rubriken ”Fascismen och kapitalismen sitter i samma båt” att ”Betyder detta att kapitalet idag inte har antidemokratiska tendenser? Nej. Det betyder istället att det finns andra metoder: EU, IMF, WTO, TTIP, avtal som tillåter kapitalet att gå runt stater”

Vad är då TTIP?
På regeringens hemsida”För Sverige är avtalet av stor vikt. USA är en av våra viktigaste handelspartner. Per capita tillhör Sverige de största investeringsländerna i USA. En simulering av de ekonomiska effekterna av ett ambitiöst och långtgående TTIP pekar på att Sveriges export till USA skulle öka med 17 procent och importen med 15 procent. För resterande EU skulle såväl export som import öka med 20 procent. Även BNP skulle påverkas positivt, för Sveriges del beräknas en ökning med 0,2 procent, för övriga EU något mer och för USA 0,5 procent.”. Något underlag för prognosen presenteras inte.
WTO demonstrationer untitled

Den ökade frihandeln i WTO:s regi har gått hand i hand med ökad handelsimperialism och ökad ekonomisk ojämlikhet i världen. Ur kapitel 4.7 i boken ”USA som världspolis: ”WTO:s arbete för frihandel innebär ofta att WTO försöker få svagare och fattiga länderna att öppna sig för de rikare, ofta överlägset starkare länderna alltför tidigt. Som regel har det inneburit klara nackdelar för fattiga länder att öppna sig för frihandel, med undantag som Kina som med en stark statlig styrning också kunnat undvika skuldsättning. De rika länderna å andra sidan lät öppna sina marknader sakta och metodiskt. »USA och Europa hade fullkomnat konsten att argumentera för frihandel samtidigt som de verkade för handelsavtal som skyddar dem själva inför import från utvecklingsländerna« (Stiglitz 2007). Så till exempel utvecklade USA och Japan sina industrier under skyddstullar under många decennier och har ännu idag skyddstullar eller statsstöd inom viktiga områden, till exempel jordbruket och stålindustrin.”

* Och TTIP vill uttryckligen gå längre än WTO enligt de fristläppta dokumentet.
ETC skrev 28/4″En av de mest kritiserade delarna i förhandlingarna syftar på den rätt företag väntas få att stämma regeringar för uteblivna vinster – i hemliga, autonoma företagstribunaler” -ISDS. Och att föra samtal i hemlighet för medborgare och valda parlamentariker – vad har de med demokrati att göra?
Tvister kommer inte att behandlas i en domstol under demokratisk kontroll utan av särskilda tribunaler med begränsad insyn av allmänheten – Investor-State Dispute Settlements (ISDS). Med detta i ryggen stämde Philip Morris Australien för fräckheten att lagstifta om avskräckande bilder på alla tobakspaket på sjukdomar som orsakas av rökning. Och Vattenfall har stämt Tyskland på 4,3 miljarder euro (se ovan).
TTIP 2 thumb-timeline-horiz_10

Obama sa som presidentkandidat 28/2 2008 att ”jag röstade mot CAFTA, kommer inte att stödja handelsöverkommelser som NAFTA i framtiden. NAFTA:s brister var uppenbara när det undertecknades och vi måste nu ändra avtalet för att åtgärda dem. Medan NAFTA innebar stora rättigheter för investerare var det bara tomma ord (”lip service”) då det gäller rättigheterna för arbetskraften och vikten av miljöskyddet”. CAFTA (Central America Free Trade Agreement) är ett nytt frihandelsavtal mellan USA och några länder i Centralamerika.

Däremot sa Obama 12/2 2013 ”För att öka USA:s export, ge stöd för amerikanska jobb, och skapa lika villkor på de växande marknaderna i Asien, har vi för avsikt att slutföra förhandlingarna om TTP (Transpacific partnership)”.

TTP är alltså en föregångare till TTIP och är den största ekonomiska överenskommelsen någonsin, då den omfattar länder med mer än 40 % av världens BNP, medan TTIP kommer att omfatta stater med 60 % av världens BNP. WikiLeaks har släppt ett dokument som visar att TPP kommer att få stor betydelse för användning av mediciner, för publicister, internet, medborgerliga rättigheter och biologiska patent.

EU-frågetecken imagesCAS1TWS5
Chefsförhandlare från de 12 stater som deltar i TTP-förhandlingarna sa i oktober förra året att målet är ”bredaste möjliga liberalisering av handel och investeringar”.

Och som framgår i böcker av Nobelpristagaren Joseph Stiglitz och av kapitel 3 i boken ”USA som världspolis” har liberaliseringarna av handel väsentligen gynnat de rika länderna på fattiga länderna bekostnad. Vi behöver ett socialistiskt demokratiskt system, som beskrivit och diskuterats i flera tidigare blogginlägg.
Det är alldeles klart att TTIP stärker kapitalismen och försvagar positionen för arbetarklassen och för nationell självständighet. För en anhängare av demokrati och minskad ekonomisk ojämlikhet är det självklart att vara emot TTIP. Dags för oss i Sverige att kavla upp armarna och sätta igång!


intressant.se, , , , , , , , ,, , , , , , ,

Ttippen 20/10 Ttippen 22/10 Ttippen 23/10 Det nordiska konstnärsrådets uttalandeDN 28/10 Stop TTIP Bridges News Regeringen om TTIP DN 30/9 Pål Steigans blogg Motion av Marine Le Pen m.fl. Fredrik Reinfeldt på DN Debatt Jonas Sjöstedt på DN Debatt DN Debatt januari -Carl Bildt Globalresearch 1 Globalresearch 2 Obama 2008 Obama 2013 OM TTP ETC ICIJ:s rapport DN 4/4 SvD 4/4 Ab 2/4 USA-bloggen DN 16/10, Obamacare Paul Roberts NE, Sjukt amerikanske lapptäcke DN 7/10 New York Times 5/10
Hurun Report Intervju med Noam Chomsky Data från VärldsbankenDN 2/3 Dokument utifrån USA-bloggen DN 13/2 DN 2 13/2SvD Expressen 13/2 Ab 13/2Annarkia Clartes Kinannummer Ab 17/1 Kritikerstorm mot Janne Josefsson DN antal miljardärer i Sverige Old Wolf-bloggen Anders Lindberg i Ab 17/1 DN 17/1 DN 18/1 Erik Helmersson DN 7/11 DN 8/11 SvD AB Expressen SvT SR Stiglitz i SvD 4/11Wolodarski i DN 4/11 DN1 17/10DN 2 17/10 DN 3 17/10DN 4 17/10DN 5 1/10 DN 6 17/10 SvD 17/10 SvD om USA-valetAftonbladet 17/10
AB 17/10Expressen 17/10SvT 17/10 SR 17/10 SvT Rapport 24/9 SvD 26/9 Equality Trust SvT Rapport 24/9 kl 19.30 DN Debatt 24/9 Lena Sommestads blogg 24/9 DN recension Rapport 23/9 Dagens Industri 18/9 DN15/3 DN 20/9 recension av Nina Björks bok
SvD
Occupy Wall Street 4/9


5 svar till “Kampen mot TTIP”

  1. “Some day it will be realized that systems of power typically try to extend their power in any way they can think of,”

    SKRIV UNDER!

    stop-ttip.org/sign/

  2. ”17 oktober rapporterades att statliga Vattenfall kräver Tyskland på motsvarande närmare 45 miljarder kronor (svenska försvarsbudgeten är mindre) i samband med det ISDS-fall där Vattenfall stämt tyska staten för beslutet att avveckla kärnkraften.”

    Fullt rimligt agerat av Vattenfall. Vattenfall har, givet ett regelverk uppsatt av den tyska staten, investerat stora summor i kärnkraftverk. Ändrar tyska staten regelverket (d.v.s. lägger ned kärnkraften) måste man självklart ersätta de som drabbas (i detta fall Sveriges skattebetalare).

    Investerarskydd har med grundläggande rättsäkerhet att göra och det är en självklarhet för var och en som står upp för rättsäkerhet att detta måste regleras i ett frihandelsavtal.