Denna artikel med titeln ”The Rapidly Evolving Skripal Story: Evidence of the Destruction of an Anglo-American Plan” har skrivits av James O’Neill. Den har vänligen och förtjänstfullt översatts av den svenske tandläkaren Martin Gelin i Australien, liksom flera andra artiklar av James O’Neill som jag kunnat publicera här. Den publicerades i Off-Guardian den 7 april. Off-Guardian

James O’Neill var tidigare akademiker vid Universitetet i Bergen (Norge), universitetslektor vid universitetet i Waikato (NZ) och visiting professor vid Louvain la Neuve universitet (Belgien). Han var också en konsult med FN:s ekonomiska kommission för Europa i Genève. O’Neill är specialiserad på internationell rätt med särskild tonvikt på gränssnittet mellan lag och geopolitik. Han har publicerat två böcker och många artiklar i peer reviewed journals (vetenskapliga tidskrifter) samt kommentarer på flera webbplatser i USA, Europa, Storbritannien och Australien.

Artikeln.
Den fjärde mars i år hittades den före detta ryske underrättelseofficeren Sergei Skripal och hans 33- åriga dotter Julia medvetslösa på en parkbänk i Salisbury, England kl. 16.15. De fick hjälp av ett antal förbipasserande, inkluderande en läkare, en sjuksköterska och några civila. Det var inte känt vid den tidpunkten vad som hade orsakat Skripals medvetslösa tillstånd. Ingen hade någon anledning att tro att de hade varit utsatta för en attack med något slags nervgift, och man tog därför inga försiktighetsåtgärder för att skydda sig mot en sådan möjlighet. Trots mycket väl dokumenterade faror, även vid tillfällig kontakt med nervgifter, drabbades ingen av dessa hjälpande medborgare av några negativa effekter.
Paret Skripal fördes (Översättarens anmärkning: Hur? Med ambulans, helikopter, taxi, till fots??) till sjukhus där de har förblivit sedan dess. (Julia Skripal har fått lämna sjukhuset efter 7/4). Allmänheten fick veta att båda var i koma och oförmögna att kommunicera. Men på morgonen den 7/4 lyckades Julia Skripal komma åt den ryska motsvarigheten till sin Facebook-sida (VKontakte). Det finns flera möjliga förklaringar till detta. Hon kunde kortfristigt ha återfått medvetandet och hennes första tanke var att kontakta ‘VKontakte innan hon ev. igen förlorade medvetandet. Alternativt kunde hennes VK-konto ha blivit hackat, inte en enkel procedur och det finns inget känt bevis som stöder denna teori.

En tredje möjlighet är, enligt hennes av hennes behandlande läkare, är att “hon fick tillbaka medvetandet.” Exakt vad detta innebär är oklart. Sjukhusmyndigheterna avslöjade att Julia nu är helt vaken, äter, dricker och kan prata. Frågor till henne kanske tillåts. Exakt vad vi får höra när Julia svarar på frågor, beror på vem som får tillstånd att prata med henne. En annan av de störande aspekterna i detta fall är att ingen av hennes familj, vare sig hennes fästman, eller ryska konsulatet har tillåtits att tala med Julia. Detta strider mot bestämmelserna i 1963 års Wienkonvention om konsulära förbindelser. Britterna har låtsats som att de inte gäller för Ms Skripal som ju är en rysk medborgare (till skillnad från Sergei Skripal som har dubbelt medborgarskap), och att artikel 37 i konventionen inte har införlivats i engelsk lag.

Domaren som granskade ansökan om tillstånd att ta blodprover kom till denna slutsats,tydligen utan referens. Möjligen kan vederbörande ha fått råd av ombud för Skripals på uppdrag av den brittiska regeringen”. Det är dock ett faktum att ett konsulärt fördrag existerade mellan dåvarande Sovjetunionen och Storbritannien. Detta fördrag ratificerades 1968 och ger specifik rätt till konsulär aktivitet. Artikel 36 i fördraget har följande lydelse: (1) (a) En konsul har rättighet att i sitt konsulärdistrikt kommunicera med, intervjua och råda medborgare från den främmande staten och han skall ,vid behov, ges allt stöd, bli delgiven bistånd och rådgivning i juridiska frågor. (b) Inga begränsningar/hinder skall uppställas av hemmastaten (Storbritannien) gällande konsulatets tillgång till medborgare av den främmande staten. Bestämmelsen är inte frivillig men obligatorisk, vilken terminologin klargör. Den brittiska regeringen fortsätter dock att förvägra den ryska konsulatpersonalen dess lagliga personliga rätt till kontakt med Skripals men också via annan kommunikation.

I samma rättsfall (NoB228376 & 13.228.382 [2018] EWCOP 6 DOM från 22/3 2018) blev det också uppenbart att domaren inte informerats genom ombud att Skripals ”verkade ha några släktingar i Ryssland” och att de (släktingarna) inte hade informerats om rådande lagstatus innan bedömningen gjorts och inte heller hade de ryska myndigheterna informerats.
Alltså skulle ryssarna först få reda på detaljerna i rättsfallet efteråt då domaren hade för avsikt att publicera resultaten senare!

“Julia Skripal verkar inte ha några släktingar i Ryssland”? Där har hon sin mormor och även en fästman som hon sambor med!
De ryska myndigheterna har släppt kopior som visar upprepade krav som gjorts till den brittiska regeringen för konsulär tillgång och annan information. Inte bara har dessa krav helt ignorerats, i strid med fördraget citerat ovan. Domaren informerades inte heller om att en sådan begäran hade gjorts. Beslutet om blodprov skulle tas av Skripals syftade till att möjliggöra teknisk analys och om möjligt klarlägga vad som orsakade ‘hälsoproblem’, det förmodade nervgiftets ursprung, och om möjligt identifiera vem som kan ha varit ansvarig för dådet. Poängen här är dock att anfordran gjordes 22/3 när svar på viktiga frågor inte var kända, undantaget om engelsmännen själva eller någon av deras allierade var förövarna.

Både polisen med misstankar om mordförsök och en vetenskaplig undersökning genom både Porton Down och det tekniska teamet på OCPW, där ärendet så småningom hamnade, framhöll att resultaten skulle ta lite tid, antagligen flera veckor. Men den 14/3, veckor innan de vetenskapliga resultaten skulle kunna vara kända, uppgav brittiska premiärministern Theresa Maj för Underhuset att den skyldiga substansen var ett nervgift ”av en typ som utvecklats av Ryssland” och att detta utgjorde ”en rysk kriminell användning av våld mot Storbritannien.”
Huruvida May insåg eller inte insåg betydde ett sådant uttalande att hon därmed förklarade att Ryssland hade begått en krigshandling mot Storbritannien, som givetvis strider mot internationell rätt.
Hennes uttalanden, tillsammans med uttalanden av utrikesminister Boris Johnson, visar överdrifter av extrema mått. Här går tankarna omedelbart till den galna drottningen i Alice i Underlandet som krävde att få domen innan rättegången hade skett.

Detta var dock inte slutet på de brittiska retoriska överdrifterna.
Salisburys sjukhusledning motsade sig direkt den brittiska regeringens påståenden om att dussintals människor hade påverkats av det påstådda nervgiftet. Överläkaren på Salisbury sjukhus, Dr Stephen Davies, skrev ett brev till The Times som informerar om att ”inga patienter har symptom på nervförgiftning i Salisbury.”
Davies meddelade tidningen att endast tre personer befann sig i behandling, förmodligen Skripals och kriminalpolisen Mr Bailey, mer därom, se längre ner. Observera att läkaren var noga med att inte ange exakt vad de tre behandlades för, annat än att det inte var nervförgiftning de drabbats av. Detta sällsynta exempel på förnuft i massmedia förlorades i den pågående paniken om åtgärder mot Ryssland innan alla bevis hade samlats och analyserats.
Förtalskampanjen mot Ryssland förlängdes ytterligare genom den brittiska regeringens utsändning av ett sex-sidigt dokument som gick till 80 utländska ambassader i Moskva, angivande Englands skäl till att skylla allt på Ryssland. Fallet var helt enkelt skrattretande. Mångfaldiga lögner och absurditeter har nämnts på andra ställen (O’Neill: Australien bekräftade sitt koloniala status med utvisningen av ryska diplomater, se https://journal-neo.org April 2018).
Australien och mer än 20 andra allierade med Storbritannien, utvisade diplomater utan att ha fått grundläggande fakta. Stödet till den brittiska regeringen gavs mer eller mindre blint. Inte alla av Storbritanniens Nato- och EU- allierade och partners var dock villiga att delta i utvisningarna. För att inte tala om mer än 160 länder runt om i världen som tog avstånd mot utvisningarna.
Sättet på vilket Skripals blev “smittade” var också föremål för ständigt förändrade teorier.
Vid olika tidpunkter uppgavs att nervgiftet skulle ha införts till Storbritannien i Julias resväska; att giftet placerades i Skripal-bilens luftventilering; eller att det placerades på dörrhandtaget på dörren till Mr Skripals hem. Återigen motsägelser. Nervgiftet sades vara upp till 8 gånger giftigare än VX (en nervgas av en typ som utvecklats av britterna och som användes i Kuala Lumpur vid mordet på en släkting till Nordkoreas president Kim.) Men dörren/handtaget berördes flera gånger av polis och andra utan att någon av dem blev “smittade”.

Ännu mer problematiskt blir det mellanrum på fyra timmar mellan när Skripals lämnade sitt hus och plötsligt hittades medvetslösa på parkbänken i centrala Salisbury. Ordet ”plötsligt” är betecknande eftersom CCTV bilder togs av paret 15 minuter innan de upptäcktes på parkbänken. Bilder som visar dem levande, till synes friska och gående längs en Salisbury gata utan svårigheter efter att ha ätit en måltid på restaurangen Zizzi.
Om nu påståendena om Novichoks toxicitet är sanna, så kan helt enkelt inte handtaget på dörrens utsida ha “smittat” dem. Om nervgiftet var så svagt att det tog fyra timmar att döda eller förlama, så måste vapnet betecknas som värdelöst.
Användandet av logik pekar därför på att de blev ”infekterade” någon gång under 15 minuters intervall efter att de lämnat restaurangen och upptäckten på parkbänken. Om inte ögonvittnen framträder eller att CCTV-kameror inte tog bilder i det avgörande ögonblicket eller att Julia (eller Julias far) återhämtar sig och kan skildra vad som hände, blir det omöjligt att fastställa förövarnas identitet.

Den 3 April 2018 blåstes ytterligare ett stort hål upp i den brittiska regeringens redogörelse.
Försvarsanläggningens lab “Porton Down’s” chef för vetenskap och teknik, berättade för Storbritanniens SKY TV News att de INTE hade kunnat identifiera källan som varande Novichok, nervgiftet, som regeringen påstår skulle att ha använts mot Skripals. Det sofistikerade giftet, enligt labchefen Mr Aitkenhead, kunde ”förmodligen” endast hanteras av en nationalstat. Medan Ryssland kan antas inneha sådana, gäller detsamma om Storbritannien, USA, Frankrike, Kina och ett stort antal andra stater med liknande avancerad teknisk standard (Hayward et al 1 April 2018).

Porton Downs uttalande motsäger direkt påståendena gjorda av Theresa May, Boris Johnson och deras australiska kollegor Malcolm Turnbull och Julie Bishop. Det senare paret sade i ett gemensamt pressmeddelande den 27/3 ”Denna attack är en del av ett mönster av vårdslöst och avsiktligt ryskt handlande.” Det skulle vara oklokt att hålla andan och samtidigt vänta på en ursäkt från politikerna och ett tillbakadragande av de hänsynslösa, ogrundade och provocerande uttalandena.
I stället har de etablerade medierna antingen ignorerat Porton Downs uttalande och dess konsekvenser, eller så är de delaktiga i att dölja de ursprungliga, otvetydiga påståendena om rysk skuld förespråkad av May, Turnbull och andra ledare. (www.moonofalabama.org 4/4). Falskheten har varit synbar under hela denna historia.

Fakta som måste läggas på bordet är: vem har resurserna, motiven och möjligheten att genomföra vad som i fallet visar alla tecken på en falsk flagg-attack, även om attacken är inkompetent genomförd.
En serie av händelser inträffade strax innan attacken på Skripals som eventuellt ger en inblick i förövarens motiv. Det första är häxjakten i den så kallade Russiagate. Den avser att utpeka Ryssland som “störande” ( ironiskt sagt) i 2016 års USA presidentval. Russiagate har nu kollapsat spektakulärt. Just den kampanjen mot Ryssland, vilade tungt på dokumentationen producerad av en ”tidigare” brittisk spion vid namn Christopher Steele. Under veckorna som föregick Skripal-attacken avslöjades det av Storbritanniens konservativa tidningen Daily Telegraph, bland annat, att Sergej Skripal hade samröre med Steele och en annan stor aktör, Pablo Miller. Namnet finns i Steeles dossier, de båda arbetade tillsammans, samtidigt som Skripal svek sitt hemland. Miller bodde också i Salisbury och var känd för att ha haft kontakt med Skripal.

För det andra, det Anglo-Amerikanska försöket få till ett regimskifte i Syrien genom att stödja terroristproxies och andra operatörer, misslyckades kapitalt, mycket tack vare ryska och iranska ingripanden. Kända terroristgrupper utpekas i ett antal falsk-flagg-kemiska attacker för att lägga skulden på Assads regering.
I befrielsen av Östra Ghouta hittade syriska och ryska styrkorna en signifikant ansamling av kemiska vapen som lagrats av terroristerna. Ryssarna meddelade att dessa materiel helt klart var avsedda till att användas i en annan falsk-flag-attack som skulle ge USA och dess koalition/allierade, inklusive Australien, “rättighet” till att genomföra luft och missilattacker mot syriska och ryska styrkor. Kemivapenlagret som upptäckts, fick minimal uppmärksamhet i västra media, men åtföljdes av ett klart formulerad varning från det ryska militärkommandot, att sådana luft och missilattacker skulle bli bemötta med vedergällningar, inklusive mot källan av attackerna. Detta var en tydlig varning till amerikanska fartyg och för uppskjutningplatser för missiler.

Upptäckten av kemiska vapen och materiel var en kraftig varning, tillräcklig för att avskräcka attack. Uppenbarligen blev dock de Anglo-Amerikanska styrkorna retade av att deras planer gick i stöpet.
För det tredje så presenterade president Putin i det ryska parlamentet en rad nya vapen som i utvecklinghänseende ligger åratal före alla västerländska system. Ryssland har förmågan att försvara sig med sina sofistikerade S400 anti-missilsystem , vilka kan slå tillbaka alla västerländska militära angrepp med förödande kraft, och mot vilka väst saknar försvar.

För det fjärde; trots en långvarig kampanj av förtal mot Putin, blev han med överväldigande majoritet omvald av det ryska folket för ytterligare sex år. Detta resultat var helt i linje med hans popularitet enligt opinionsundersökningar utförda av västerländska Gallupbyråer. Dessa resultat hindrade dock inte västmedia från att hävda att omröstningen var riggad, eller att Putin inte tillät verklig opposition, plus några andra desperata påståenden.
Den amerikanske analytikern Gilbert Doctorow har skrivit ett antal artiklar som förlöjligar västerländska mediers overkliga påståenden, tyvärr är det osannolikt att dessa artiklar ges en bredare spridning. (www.consortiumnews.com 15/3. Västerländska ”analytiker” föredrar för det mesta, bekvämligheten av egna fördomar.
Mot bakgrunden av dessa fyra faktorer, framträder som rimlig hypotes bedömningen att Skripalattacken var ett tecken på en ökad desperation hos vissa västerländska regeringar, dock främst hos USA och Storbritannien. Stort propagandauppbåd och meningslöst poserande över diplomatiska utvisningar gav utvisande regeringar och andra som lurats av deras uppenbarligen meningslösa påståenden en kort tids självbelåtenhet.

De senaste avslöjandena från Porton Down visar dock att anti-Rysslandkampanjerna är bristfälligt uttänkta och helt vilseledande. Med tiden kommer nog Skripalincidenten att placeras vid sidan av ‘Tonkinbuktsintermezzot’, Saddam Husseins massförstörelsevapen, angreppen på Jugoslavien 1996, Afghanistan 2001, Libyen under 2011, och Syrien 2015, alla är exempel på provokationer och förstörelse av länder som hotar Västs hegemoni.
Rysslands och Kinas strategiska allians; den progressiva nedmonteringen av dollarns styrka i världsekonomin; Anglo-amerikansk motgång och nederlag i Ukraina, Nordkorea och på andra håll, tyder på att den geopolitiska balansen i världen undergår en tydlig förskjutning.

Utmaningen blir att försöka avskräcka alla desperata galningar som leder västmakterna från att starta ett krig för att försöka kringgå det oundvikliga nederlaget för sina misslyckade planer att uppnå ”total världsdominans.”

Tidigare artiklar här om denna fråga:
Tjänstefel av Margot Wallström & Co i Skripalaffären? Att dömas utan bevis.
Sverige bidrar till en mycket farlig situation i konflikten mot Ryssland
Chefen för Storbritanniens lab bekräftar INTE att giftet är från Ryssland.
Västs diplomatiska krigföring mot Ryssland – förberedelse för krig i Europa?
Storbritannien pressar sina forskare att hitta (på?) stöd för att Ryssland är skyldigt till Skripal-storyn.
Spionhistorien i London utan bevis mot Ryssland – för att bereda grunden för anfall i Syrien? 14/3
Storbritannien anklagar för fullt utan att ha presenterat bevis. Mothugg Corbyn. Frankrike? 15/3
Hotfulla stormakts-anklagelser mot Ryssland som har förstört sina kemiska vapen enligt OPCW. Kan Novichock tillverkas i garage? 16/3
Labourledaren Corbyn vågar ifrågasätta anklagelser utan bevis. Vilken fräckhet!

i Andra om:
spioner, USA, protester, Skripal, Sverige,Storbritannien, Politik, regimskifte, Ryssland massmedia, folkrätt, imperialism, demokrati,
ekonomi,historia