Detta bidrag kommer från Ulf Karlström som bidragit här med inlägg i skilda ämnen. Han är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), skriver facklitteratur och var ordförande i De Förenade FNL-Grupperna (DFFG) 1968-70. Ulf har också varit med i styrelsen för ”Folkrörelsen Nej till EU”, spelar teater och framträder som historeberättare.
Artikeln.
Räcker det med upplysning och åtgärder mot klimatpåverkan?
Al Gore
2017 utkom Al Gores bok ”The inconvenient sequel. Truth to Power” (Rodale, 319 pp) och Jens Holms ”Om inte vi, vem?” (Sjösala förlag, 319 s.). Böckerna kan knappast vara mer olika, trots att klimatbudskapet (och sidantalet) är det samma. Gore, vice president under Bill Clinton, lyckades få till en bästsäljare med sin förra bok och film ”En obekväm sanning” och han har sedan dess varit klimataktivist, om än välkammad sådan. Jens Holm har varit EU-parlamentariker och är nu riksdagsman för (V), och dess talesperson i klimat- och miljöfrågor.
Gore följer nu upp sin bästsäljare. Med tydliga figurer och generöst, nästan slösande utrymme, visar han hur t ex perioder med extrem hetta ökat, med torka som följd. Även frekvensen skyfall har ökat, med kraftig ytavrinning och efterföljande torka. Framställningen följer detta mönster, med påstående om klimateffekter, och sedan illustrerande fakta.
Grovt kan boken sägas ha tre teman:
-Vad händer idag i världen,
-hur kan det relateras till utsläppen av växthusgaser,
-och vad kan du, jag, vi göra för att begränsa och efterhand stoppa utsläppen.
Budskapet är sympatiskt och frmställningen medryckande. Mitt i allvaret är Gore optimistiskt.
Holms bok har en budget, milsvitt skild från Gores, saknar helt bilder, och med få diagram. Den är uppbyggd av nästan 40 korta kapitel. För Gore finns inget kapitalistiskt system, men däremot ”industrier som profiterar på ödeläggelsen av vår planet” genom ”sin fossila bränslevana”. Därför gäller det för oss att ”stödja affärsverksamhet som är en del av lösningen, snarare än problemet” (s. 273).
För Holm är det tvärtom: ”Eftersom kapitalismen förstör både miljön och människorna är det hög tid att vänstern tar ansvar för båda offren, inte bara den ena” (s. 288). Holm är också angelägen att ge många exempel på hur profitjakten under kapitalismen försvårar, och ibland förhindrar, klimatarbete, i riktning mot ett mer eller mindre fossilfritt samhälle.
Författarens credo är att det är politiken som kan ändra klimatpåverkan, inte kapitalismen internt. Hans iver och breda penseldrag med kunskaper är sympatisk och lovvärd, men splittrar framställningen.
Ser vi enbart till klimatfrågan så är faktiskt Gores bok mer fokuserad än Holms. Dock slipper vi i Holms bok Gores klockartro på USA-kapitalismen, vilket kan vara en lisa för själen. I några avseenden tror jag Holms bok är excellent. Det passar utmärkt miljöintresserade – kanske unga människor? – som ännu inte hunnit reflektera kring kopplingen mellan klimatpåverkan och kapitalismen. För studiecirklar lämpar sig Holms bok också väl – den ger som sagt vida utblickar, utöver själv klimatpåverkan från växthusgaser.
Både Gore och Holm är optimister, dvs de tänker sig att man väcka folk, bilda opinioner, påverka strukturer, för att sträva mot fossilfria energisystem. Som aktivist i klimatfrågor är man väl, likt klockaren, dömd att dra i klockrepet, eller tro på förändring. I annat fall vore väl aktivismen omöjlig? Tja, det beror väl på vad vi menar med aktivism. Al Gore har lyckats samla in mycket pengar, genom donationer och gåvor. Det kan liknas vid ”affärsverksamhet, utan vinst som primärt mål”. Dock lever Gore och medarbetare på verksamheten. Huruvida han lever väl eller inte avstår jag från att spekulera i. Ungefär samma sak kan sägas om många ”ideella organisationer” (NGO-er), med stora staber av folk och några chefer i toppen. Gore och NGO-erna ägnar sig åt ett intensivt, om än inte enbart, lobbyarbete. På marginalen har detta lobbyarbete säkert haft viss effekt.
På 1970-talet diskuterades mycket s k alternativ produktion, t ex att krigsindustrin tillverkade andra, ”fredliga” produkter. Vid något tillfälle blandade sig en kapitalist i diskussionen, och förklarade att han var öppen och intresserad av ”alternativa affärer”. Det var komiskt att inse hur lite han förstod av diskussionerna, men positivt att han var beredd att göra affärer även med djävulen, bara det gav profit. Kan motsvarande tänkas ske med ”affärer” (investeringar) i positiv miljöteknik? Ja, absolut, det sker redan idag. Naturligtvis är inte allt som lanseras idag som ”klimatsmart” bra för vare sig klimat eller miljö, i vid mening. Men, det vore samtidigt fel att förneka att en viss marknad har öppnats för bra miljöteknik eller rutiner. Men har då inte Al Gore et consortes rätt? Marknaden fixar det, förr eller senare, och just denna inskjutna sats kan ju vara avgörande?
Nej, marknaden kommer inte ”fixa” klimatpåverkan. Här har Jens Holm helt rätt. Jag skall ange två skäl, varav det ena är måhända kontroversiellt?
1. Det finns idag alltför mycket investerat i ”fossilindustrin” – tagit i vid mening. Norska Statoils planer på att exploatera djupt belägna gas/oljetillgångar i Arktis kan delvis illustrera tesen. Problemet är dock mycket större genom hela den ”infrastruktur” utvinningen fossila kolväten genererat, alltifrån utvinning av råolja, transporter, raffinering, sidoströmmar till kemisk industri, samt penningplacering, t ex pensionsfonder, inom denna stora sektor. Den går naturligtvis att avveckla, men besitter en form av tröghet, i form av ekonomisk-politisk makt. Vi har således en gigantisk mekanism för ”fördröjning” inbyggd i systemet.
2. Kunde ”vi” koncentrera oss – via politiken – på ”fossiloljebranscherna” skulle troligen stora framsteg kunna göras. Men idag står USA-imperialismen och NATO som ett gigantiskt hinder och avledande mekanism för att kunna angripa ”fossiloljebranscherna”. För att upprätthålla den globaliserade kapitalismen för USA-imperialismen krig över hela jorden. Den skapar ständigt konfliker och krig, göder den globala krigsindustrin (vilken svarar för enorma kapitalflöden), och avleder frågor, som t ex klimatpåverkan.
I ställer har USA-imperialismen och dess lakejer startar ett nytt Kallt krig, byggt upp internationell terrorism, skapat flyktingströmmar och groteska tragedier.
Ja, listan kan göra mycket, mycket längre.
Så, grovt sett, vad talar människor mest om? Klimatpåverkan? Icke, sa Nicke. Invandrare, flyktingar, krig, terrorism, behov att bygga ut krigsapparaterna m m. S k försvarsfrågor är kanske inte var mans/kvinnas diskussionsämne, men ivriga ledarskribenter, media i allmänhet, ”krigets kolportörer” för ständigt upp dessa frågor.
Har vi alltså något som skymmer sikten, avleder intresset från klimatfrågorna. Ja, till 100 %. Därför räcker inte Jens Holms sympatiska framställning, utan klimataktivism måste kopplas ihop med frågor som fred, förbud mot kärnvapen och avrustning, och därmed träder avslöjandet av USA-imperialismen och NATO fram.
Några artiklar om klimatet.
Klimatfrågan, filosofi, och socialism Vetenskapen löser inte klimathotet. Frågan står: Socialismen eller döden
Kan klimatet räddas undan kapitalismen
Bra klimatavtal eller ett avtal som inte är ett avtal
Ett klimatavtal för de rika till skada för de fattiga
Kan man verkligen hindra klimatkatastrofen?
Hur bör socialister diskutera och formulera klimatfrågan?
NY FN-rapport om klimatet
i Andra om: värme, klimat,miljö, mat, svält, Krig, kapitalism, Politik, bensin, olja, massdöd, massmediakärnkraft socialism solenenergi socialism, kapitalism, bloggar, samarbete,
13 svar till “Räcker det med upplysning och åtgärder mot klimatpåverkan?”
@Anders
Vetenskap kräver att man är både öppen och skeptisk. Du vet hur DN och mer medier med liknade ägarförhållanden ljuger om dig och den organisation du är med i. Du är dessutom läkare, Anders, och känner till hypotetiskt deduktiv metod, men även säkert psykologi och socialpsykologi. Du har förmodligen lätt att utläsa och analysera data och diagram och blir förmodligen inte lika lätt lurad av medias ständigt repeterade lögner.
Jag rekommenderar därför varmt att du fokuserar på klimat med de logiska frågeställningar som skeptiska vetenskapsmän ställer när de falsifierar klimatmodellerna, eftersom dessa klimatmodeller visat sig vara fullkomligt felaktiga, men även gärna att du tar en djupare titt på hur berättelsen om klimatet sprids genom psykologiska men ovetenskapliga trix, d.v.s. olika former av osanning.
Jag anser även att du kan undersöka själva källan och psykologin klimatbluffen, ex. genom Nordangårds forskning, men även skeptikernas argument i anslutning till den s.k. ”forskning” som presenteras.
bravo, sista delen är pudelns kärna
Är inte mycket av konflikterna idag relaterade till avtagande användning av fossila bränslen, eller i vart fall förväntad minskning av denna användning av detta energislag. Det är ju inte för att tillskansa sig fler oljekällor som USA och Ryssland hamnat på kollisionskurs, den gamla geopolitiska analysen är idag något helt annat. Det geopolitiska spelet sedan USA blev nettoexportör av energi har ju blivit ett spel om tillgång till marknader. Det är för tillgången till marknader som USA och Ryssland spelar farliga spel med destabilisering av länder, Ryssland behöver förvisso inte vara lika proaktiva som USA i detta spel, men det vore fel att tro att de inte agerar för sina intressen. Men USA söker destabilisera varje land där rysk gas kan flöda in i den viktiga Europeiska marknaden, men Sverige och Tyskland handlar det om mer civiliserade medel med handelspåtryckningar och propagandadrev. Men i andra länder, i öst och sydeuropa tar man till ibland rena gatubataljer. Utanför Europa är handskarna helt av och rena terrorkrig genomförs för att styra Europas tillgång till energivaror från den ena eller andra leverantören. För USA är det givetvis extra viktigt, Ryssland, Qatar och andra leverantörer av energivaror klarar leverera till marknader med mindre betalningsförmåga/vilja, men den dyra frackinggasen från USA, som är själva grunden till deras förmåga att numera exportera energivaror, den kan inte säljas till ett lönsamt pris på särskilt många platser i världen. Därför USAs särdeles aggressiva påverkanspolitik på europa och kring europa.
Jätteindustrier så som fossilindustrin dör inte fredligt och redan förväntningen på minskad efterfrågan får dessa jättar att skälva och deras regeringar med dem. Så kriget emot fossilindustrin har redan börjat och vi kan läsa om det i tidningarna varje dag.
Vi kan inte som idealisterna bara tro att om vi väljer tåget, köper klimatsmart och sparar energi, så är allt frid och fröjd. En analys och strategi för att hantera dessa jättar på ett rationellt och säkert sätt behövs. Vad kommer USA, Ryssland, Saudiarabien, Qatar, Iran osv ta sig till när energiexporten minskar och dessa länders hela ekonomi är hotad? Hur skall vi möta detta?
Vi lever i intressanta tider och vi måste agera med annat än opinion.
Precis som du säger är det stora system och planer som redan är i verket och de önskar man inte bort med nån ledarspalt. Chevron kommer se till att deras stora gastankrar för frackinggas kommer betala sig och de kommer se till att lossa gas i Göteborg, Estland, Litauen och andra ställen där infrastrukturen för detta byggs.
Utöver gasen så är industrin i USA även beroende av export av andra energivaror. Exempelvis måste Trump för att infria sitt löfte till amerikanska kolgruvearbetare se till att hitta marknader för den amerikanska kolen. Ukraina är redan klar och tog för inte så lång tid emot sin första leverans kol. Detta efter att nazister blockerat leveranser från östra Ukraina med bland annat motorsågsbataljer.
https://www.youtube.com/watch?v=k01mbGmt9G8&feature=youtu.be
Nästa stora möjlighet för Trump är att förmå Nordkorea att sluta kränga kol till Kina, alternativt få Kina att köpa av USA. Spelet för att få det i hamn har pågått ett tag nu.
Vidare kan man ta sig en titt på spelet om kärnkraftsmarknaden, men det är ett annat kapitel, men minst lika insyltat i världspolitiken.
Länk till icke-avstängd användare på Youtube.
https://www.youtube.com/watch?v=PtpAGo2JGxQ
För inte så länge sedan talade de om nödvändigheten att bygga avsaltningsverk pga av ”den svåra torkan” och låga grundvattennivåer för att en kort tid senare tala om ”de värsta översvämningarna sedan 2004” som jag läste nu på Svt om Kronobergs län i Småland.
Jag har slutat och tro på de här klimatalarmisterna som med ”forskningsresultat” kommer med den ena uttalandena efter de andra. Vädret blir som det blir och naturen styr det. Det har för den delen alltid varit så.
Min uppfattning är istället att klimatdebatten gäller något helt annat bakom fasaden av alla påståenden om klimatet. Saken handlar istället om vårt sätt att leva och hur det ska utformas. Det är just därför debatten fått en så tydlig vänster-höger profil.
Klimatet har blivit politik precis på samma sätt som den tidiga religionen fick tjänstgöra som den tidens politik.
Jag tycker inte vi ska leka Gud med klimatet. I varje fall inte i onödan och absolut inte med andra politiska syften.
Vi har all anledning att ta fasta på forskning och kunskap. Nu leker i botten kapitalismen ”Gud med klimatet”.
Där är vi nog lite oense Anders. Det är inte politikerna som står för de främsta miljöförbättringarna utan de sker istället inom den privatägda industrin (kapitalisterna). Det senaste exemplet på det påståendet är de svenska stålverken som nu ämnar överge den fossileldade uppvärmningen medelst importerat kol till förmån för elektriska ugnar som drivs med kraftproduktion främst inom nationen och på så vis kan ta hand om alla eventuella överskott i elproduktionen. Det är mycket energi det handlar om, i storleksordningen ett kärnkraftverk. Motsvarande mängd utsläppt koldioxid kommer också försvinna då svensk el-produktion är i stort sett fossilfri och kärnkraften släpper som bekant inte ut någon koldioxid även om jag personligen inte riktigt gillar den för övrigt men det är vad som finns att tillgå i nuläget.
Den största miljöförbättringen jag känner till är när vi i Sverige slutade värma upp våra bostäder med olja. Det var faktiskt ”marknaden” själv som praktiskt genomförde den omställningen då priset på olja sköt i höjden på 1970-talet och oljeeldning helt enkelt blev för dyrt så folk ställde om till annan uppvärmning. Elektrisk uppvärmning från början men som strax senare skulle effektiviseras med hjälp av värmepumparna. I städer värms ofta husen via biomassaeldade större värmecentraler och sedan fördelas ut via fjärrvärmenät. De här stora näten drivs förvisso oftast av politikerstyrda organisationer men konstruktion, byggnation och ibland även underhåll ordnas genom kapitalismen och kapitalisterna. För min egen del tror jag det är det rätta framgångskonceptet. Man måste väl ha rätt och tycka, eller hur?
Självklart ska ändringarna göras av de som äger industrierna och har makten. Men de kan åläggas att göra betydligt mer.
Kapitalismen har ingenting med klimatet att göra. Ingenting alls. Teknisk utveckling, investeringar, avkastning, konsumtion, ägande; ingenting av detta gör någon som helst skillnad för klimatet. ”Klimatfrågan” är ett nytt svepskäl att höja skatten när de gamla tagit slut.
Jaså, vilket ekonomiskt system är det då? Kapitalismen förhindrar uppenbarligen en nödvändig planering för utnyttjande av våra resurser på ett för mänskligheten ansvarsfullt sätt. Det är en massa företag, men allt färre stora ägare som utan demokratisk insyn, fattar beslut för maximera vinst, ej för mänslighetens bästa. Ett mycket primitivt och odemokratiskt system, som ligger i basen för klimatförstöringen.
Vetenskapens kunskaper är nära relaterade till förväntningarna på klimatförändringar bland demokrater, men inte bland republikaner. År 2016 var demokrater med hög vetenskaplig kunskap mycket mer sannolikt än demokrater med låg vetenskaplig kunskap om att en rad miljöpåverkan skulle kunna uppstå som ett resultat av klimatförändringar, inklusive stigande havsnivåer och intensifierande stormar. Men det finns bara blygsamma eller inga skillnader bland republikaner med olika nivåer av vetenskaplig kunskap i sina förväntningar på att skada jordens ekosystem.
Nästan alla demokrater med hög kunskap om vetenskapen säger att klimatförändringen främst beror på mänsklig aktivitet (93%). en mycket mindre andel av demokrater med låg vetenskaplig kunskap (49%) säger detsamma. Bland republikaner finns inga betydande skillnader med vetenskaplig kunskap om orsakerna till klimatförändringen.
PEW presenterade de sista dagarna av 2017 en intressant undersökning med iakttagelser om olika frågor. Till exempel på frågan vilket parti de sympatiserar med och vilken utbildningsnivå de har, visade det sig att amerikaner som sympatiserar med eller röstar på republikanerna i liten utsträckning tror att människan påverkar klimatet.
http://www.pewresearch.org/fact-tank/2017/12/26/17-striking-findings-from-2017/
För amerikaner som sympatiserar med eller röstar på demokraterna så tror de mer på klimathotet ju högre utbildning de har. Från 38% bland lågutbildade, 61% bland medelutbildade till 73% bland de högutbildade.
Det finns vetenskapliga undersökningar som stöder att ju högre utbildade människor är, ju lättare är de att lura för de tror att de är överlägsna. Detta belyses också av en annan fråga, där republikaner anser att högre utbildning numera innebär en nackdel för samhället.
Detta är kanske inte så mycket att förundras över med tanke på den flodvåg av pk-ism som sköljt över amerikanska universitet. Där överkänsliga studentföreningar lyckats få universitetsledningarna att utestänga gäster och föreläsare som inte säger det som de politiskt känsliga och lättkränkta studenterna vill höra. Dessa studenter och ungdomar födda årtiondena närmast millennieskiftet som på grund av sin oförmåga att uthärda verkligheten kommit att benämnas snowflakes, snöflingor.
Om skillnader liknande dessa existerar även i Sverige kanske vi får veta senare i år, vi har ju ett valår som bör innebära ett viktigt vägval framför oss.
En fråga;
I många år har det varnats för att inlandsisen smälter i en ökande hastighet. Säg att all is smälter och rinner ut i havet. Då ökar havsytans nivå åtminstone med 40 meter, plus minus.
Om jag subjektivt lägger ihop de larmrapporter som media levererat de senaste åren skulle, låt säga, minst 10 procent smält. Vart har det smälta vattnet tagit vägen?
Alla som bor vid havet kan enkelt konstatera att där inte hänt värst mycket i det fallet. Absolut ingen fyra meters havsnivåökning.
Så var finns vattnet?