20 svar till “Kan man verkligen hindra klimatkatastrofen??”

1. Inte för att jag med detta på något sätt vill sälla mig till ”klimatskeptikernas” skara, men det är en samling korrupta odågor som samlas för ännu ett möte. Jag är rädd att de flesta på mötet som har något att säga till om, främst bevakar sina personliga intressen samt platsen vid köttgrytan. På mötet har man en en möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur man bäst spelar med korten i den kommande given. En del minns säkert utsläppsrättigheter som man därpå sålde av för en symbolisk summa till lämplig välgörare.

2. Kina har ”skrivit upp” sin kolförbrukningen med 17 procent. Kina beklagar att statistiken har varit grovt felaktig. Många mindre företag hade inte redovisat sin kolförbrukning korrekt. Detta hände för bara två veckor sedan. Uppskrivningen motsvarar en miljard ton koldioxid mera än vad som tidigare redovisats tidigare. Uppskrivningen av landets kolförbrukning motsvarar mera än vad Tyskland årligen släpper ut från fossila bränslen. Nu exploderar även Indiens kolanvändning. Indien STORsatsar på kolkraftverk för sin elproduktion.

   Det är en teaterföreställning som nu pågår i Paris. Men det är bra att politiker och vetenskapspersoner möts. Oj – vad det ska diskuteras. Kanske några frön sås här och där. Man oerhört naiv om man tror på något slags genombrott i klimatförhandlingarna. En värld i krigstillstånd är ingen lämplig plats att diskutera klimatfrågor.

3. Institutionerna lär inte kunna lösa klimatproblematiken, men det är inte ett så särdeles svårt problem att lösa, imho. Alarmism är bara kontraproduktivt, då handlar man medan tid är, för det kommer ändå skita sig.

   Folk kan med lätthet lösa klimatproblematiken och höja sin levnadsstandard samtidigt.

   • Nu hittade jag igen idén jag tänkte ut när jag gick på familjens gata i en Norrlandsby med 8 hus och såg 4 personer kämpa med dåliga snöslungor från Jula och Biltema. 4 snöslungor och 8 hus syntes mig fullständigt idiotiskt.

     Men så här räddar vi miljön och vidmakthåller (höjer imho) levnadsstandarden.

     —
     Det är ett par vansinniga idéer som måste bort för att vi skall lösa de flesta miljöproblemen i ett enda slag. Det är ett så lätt problem att lösa att man häpnar över att folk försöker få det att verka svårt att minska vår energikonsumtion, vår miljöpåverkan och bibehålla vår mänsklighet, vår levnadsstandard med mera. Dessa problem är inte svåra att lösa, kanske de lättaste utmaningarna vi har att lösa, mycket lättare än rasism, än religiösa villfarelser och andra dumheter. Det är främst två idéer som måste tas bort och det är följande:

     Att bo på ett ställe, arbeta på ett ställe och handla på ett ställe.

     Detta är ett vansinne som står för den absoluta majoriteten av normalhushållets transporter. Vi tvingas (av statsmakten) att flytta till den plats där det finns arbete, så det finns inget kontroversiellt i att ta bort denna idé, att få bo var man vill tog vi bort för flera år sedan. Bara att ta bort rätten att få etablera företag var fan man vill, rätten att bygga köpcentrum och skjuta ens egna transaktionskostnader på individen, det är inga rättigheter företagen skall ha. Jag är trött på företag som envisas med att skjuta transaktionskostnader på mig, självservice, storköp och gud vet allt vad de kallar det. Jag lever bara en gång och vill inte slösa tid på att effektivisera företagens utsugning.

     Med dessa regler har vi snart byggt ett samhälle där man bekvämt promenerar till butiken för att handla, promenerar till jobbet, skolan och lekparken. Vips är större delen av alla fossila transporter borta.

     Samtidigt skulle det förändra vårt konsumtionsbeteende positivt också, måste man köra ett par mil till det gigantiska varuhuset för att handla mat, då handlar man på sig saker för att slippa fara så ofta, vilket resulterar i ett stort svinn i hushållen då det kanske blir ett mjölkpaket som aldrig blir urdrucket. Grönsaker som blir dåliga i kylskåpet och som kastas. Jag vet ju hur det är då min familj bor i ett villaghetto på landet där tillgången till dagligvaror är dålig, då blir det nån tomat som är dålig och måste kastas när det närmar sig dagen man skall åka och handla igen. Att folk accepterar att dagligvaruhandlarna förskjuter sina transaktionskostnader på kunden på detta vis är givetvis något som vi måste göra upp med.

     Nästa idé vi måste göra upp med är så korkad så man inte riktigt fattar hur det kommer sig att den blivit så central i vårt samhälle. Någonstans måste vi gjort byfånen till kung. Den idén är följande:

     Alla skall äga en egen allting.

     Denna idé är så korkad att man inte förstår hur den kan ha härskat så länge som den gjort. Idén är helt orimlig hur man än ser på den. Tänk att du själv skulle tillverka en av varje grej i världen för att äga den, det skulle du inte kunna göra, grejerna skulle bli ganska sunkiga och dålig kvalitet. Du skulle ägna hela ditt liv åt att tillverka prylar du sällan använder, ändå skulle du aldrig äga alla prylar innan du dör. Men med arbetsdelning så skulle det betyda att du jobbade med en sak som gav lön och köpte resten av prylarna från någon som tillverkade dem. Det skulle inte låta sig göras med mindre än att någon som tillverkar prylarna har oerhört mycket mindre lön än du, annars skulle vi vara tillbaka vid att vi ägnar hela livet åt att tillverka prylar åt varandra och ändå inte hinna med att tillverka en av varje pryl åt varandra innan vi dör.

     Gå runt i din lägenhet och ditt förråd och titta vad det är som du faktiskt använder varje dag och hur mycket skit du har i lägenheten och förrådet som har som sin huvudsakliga funktion att ta upp plats i ditt liv. Alla prylar du har i garaget som bara tar plats, som kräver din tid i form av underhåll eller helt enkelt genom att du måste flytta runt saker för att komma åt andra saker. De flesta prylar är dessutom inte av särskilt bra kvalitet, för att ha råd med kantklippare, gräsklippare, skruvmejslar, fritös, grovdamsugare, symaskin och gud vet allt vad man har i ett medelklasshushåll i dagens Sverige, så har man handlat billiga grejer på Jula och liknande varuhus. De billiga grejerna från Jula, Biltema och andra handlare av billiga prylar får jobbet gjort, men det blir inte så himla bra, du har runddragit några bultar på bilen, du har sabbat ett par skruvmejslar, med kantklipparen får du stå och gnugga för att få bort allt gräs, om det är grovt gräs så får du kanske dit med näven och slita av det. Fritösen som tappar värmen omedelbart när maten kastas i och som tar en stund att få upp värmen igen ger dig aldrig lika krispiga lökringar som reklamen lovade och som det professionella hamburgerköket levererar.

     Egentligen är nästan varje pryl du har en besvikelse, du ville egentligen ha en proffsgrej, en Hilti som borrar genom din betong som om det vore smör, en AmPro-nyckel som griper bulten perfekt och aldrig glider, en proffsfritös som ger dig ett perfekt krispigt resultat att imponera vännerna med på kompismiddagen. Men det går inte, det är på sin höjd inom ett väldigt smalt område du har råd med proffsgrejerna, kanske mekar du med bilar och har en nyckelsats av proffskvalitet, kompletterat med lite Biltema skit och en del av medelkvalitet. Inte ens för sin passion i livet har man uteslutande grejer av absolut bästa kvalitet, de flesta har det inte iaf.

     Jag säger dock att du kan ha alla prylar som finns av bästa proffskvalitet, samtidigt som du räddar miljön, minskar din konsumtion av bestående varor dramatiskt och sparar enorma summor pengar, allt på en gång. Att detta är enkelt och mindre besvärligt än att ha garaget/förrådet/hemmet fullt med skit som du måste rota i varje gång du behöver någon av den absoluta majoritet prylar du inte använder dagligen, låter kanske otroligt, men är det inte.

     Hur skall det gå till då? Helt enkelt genom resursdelning. Varje kvarter kan ha en bod eller källarrum där man tillsammans med grannarna har prylar som man kan komma och låna när det passar en, tillsammans med sina grannar bestämmer man vad som skall finnas i detta utrymme. Alla prylar kan givetvis inte finnas i varje kvarter, vissa saker som används väldigt sällan av individen kan finnas på centrala punkter i bostadsområdet, där resursdelningsföreningarna delar på riktigt dyra/skrymmande eller lite använda prylar. Istället för att gå till ditt eget förråd för att hämta fram din egen sunkiga fritös eller verktyg, går du till resursdelningsrummet bredvid ditt förråd, vill du vara garanterad att prylen skall finnas där om du behöver den en specifik tid, så bokar du den i förväg på internet eller i en app i din telefon. Tillsammans har ni råd med proffsvarianten av allt som ni kan tänkas behöva i kvarteret, bostadsområdet, kommunen, länet, landet, världen.

     Har diskuterat detta med folk och de har haft vissa självklara invändningar som inte utgör särskilt stora problem.

     Men folk kommer stjäla som korpar ur det rummet!

     Nja, med modern teknik så är det inget problem. Jag använder en RFID bricka för att komma in i mitt bostadshus, mitt garage och min tvättstuga. Det finns utrustning för RFID (och andra finurliga system), som gör att du för det första inte kommer in i rummet utan din RFID bricka, inta kan få loss prylen från sin hylla eller hängare utan att hålla upp din RFID. Ett datorsystem kontrollerar vem som var i rummet när och vad denne någon tog ut ur rummet, systemet kan påminna folk om att lämna tillbaka prylar automatiskt, automatiskt sanktionera missbruk osv. Att stjäla från sina grannar är något man inte gör om de vet exakt vem det är som gjort det, när och vad hen tog. Stölder begränsas till vanliga inbrott som kan hända vem som helst, men när systemet med resursdelningsföreningar blir utbrett och alla har tillgång till det som finns bakom dörren iom att de har en bostad, hur stor blir risken för inbrott då?

     Grejerna kommer att förstöras vårdslöst användande!

     Slitage på prylarna är oundvikligt. Men det är enkelt att spåra förövaren som använder prylarna på fel sätt, som inte gör rent dem efter sig osv. Utöver att systemets kontroll hämmar missbruk av prylarna, så finns det andra möjligheter i dagens samhälle. Idag sitter folk i FAS3 och knypplar utan garn, det finns massor med arbetslöshet, det finns ett Samhall som bara förvarar funktionshindrade utan arbetsuppgifter eller arbetar med arbetsuppgifter som inte alls är anpassade för funktionshindrade. Varje kommun har en armé människor utan meningsfull sysselsättning, att administrera redskap och underhålla dem skulle kunna ge dessa människor en kontakt med samhället, en meningsfull sysselsättning och om föreningen och kommunen hjälps åt, riktiga löner.

     Men folk vill ju ha egna prylar. ”Jag älskar att äga”

     Tja, det är en sanning med modifikation. Ingen älskar att äga allting. Det faktum att det finns bra grejer att låna, betyder det inte att man inte kan äga en själv. Jag kanske mekar med bilar varje dag eller har snickarglädje som hobby, då finns det inget som hindrar mig från att ha en egen liten samling av mina specialgrejer. Totalt sett skulle du ändå minskat din konsumtion av bestående varor väldigt mycket. Kvaliteten på prylarna innebär också att de saker du lånar håller längre och därmed belastar realekonomin mindre i sig själva, även om själva produktionen var dyrare för realekonomin (En skruvmejsel förr var något som lämnades från far till son, inte som idag, något som är sönder efter en handfull skruvar). Så privategendom finns det ändå. Gemenskap handlar inte om din strumplåda, som jag brukar säga till de som fasar för all form av egendomsgemenskap. OCD Hoarding är en sjukdom, inte en samhällsprincip.

     Du kommer aldrig kunna övertyga alla om att det här är en bra idé så lägg ned tanken!

     Nu är det någon som tänker sig att detta skall komma som ett direktiv från politiker, så funkar naturligtvis inte detta, som ett direktiv från en centralmakt skulle det inte funka alls. Folk på olika platser vill ha tillgång till eller behöver olika saker. Det börjar i ditt kvarter, med dig och din granne. Givetvis kan politikerna hjälpa till med till exempel den infrastruktur som behövs. Kan man bygga köpcentrum, kan man givetvis bidra till detta, kan man bidra till infrastrukturen för allahanda verksamheter i alla kommuner i alla världens länder, kan man göra det för denna också. Människan är mest medveten om sina egna materiella förutsättningar, den individ som går med i föreningen kan tömma sitt förråd på skit och skänka till välgörenhet, samtidigt få tillgång till proffsgrejer, deras materiella levnadsvillkor har förbättrats avsevärt, deras administration av egendom minskas och de får tid för bättre saker, väl inne vill man inte tillbaka till Biltemas prylar, man behöver bara övertyga de som går med. Alltihop ger me pengar över i plånboken dessutom.

     Men tänk på tillväxten!

     Det betyder inte att man konsumerar mindre, man konsumerar mindre bestående prylar, vilket inte är samma sak som minskad tillväxt. Bara för att du sparar tusenlappar i konsumtion varje år, betyder det inte att det inte finns saker som du kan tänka dig lägga de tusenlapparna på. Det som försvinner är Biltema, Jula och andra billiga prylar-”outlets”, kvar finns de som säljer proffsprylar, vilket inte är samma som minskad tillväxt. Saker har kommit och gått, utnyttjandet av realekonomin har effektiviserats utan att ekonomin kraschat för det. För väldigt längesedan bestod nästan allt arbete av arbete med realekonomin, man jobbade på sågen, i gruvan och på åkern, idag är det väldigt få som jobbar inom den grenen av ekonomin, så uppenbarligen har det gått att förändra samhället på liknande sätt som detta kommer göra förr, finns inget hinder för det nu heller.

     Men arbetslösheten då, de som säljer skit hos olika handlare av billigt skit blir ju arbetslösa.

     Ja, förvisso blir marknaden för de stora återförsäljarna av engångsskruvmejslar och annan skit mindre och färre försäljare kommer behövas. Men faktum är att vi i över 20 år bara sysslat med att gömma arbetslöshet, arbetslinjen är död som fenomen, i praktiken, vilket är själva orsaken till att det gormas så mycket om den i dessa dagar, ett döende fenomens sista strid. Att vi behöver arbeta mindre är en självklart positiv effekt av detta, arbetslösheten skapas bara genom att man tvingar de som arbetar att arbeta mycket mer än vad som behövs. Samtidigt kan resursdelningsföreningarna utgöra en plats där många kan få arbeta

     Man kan konstatera att om vi skaffade proffsgrejer och delade på dem, så kan vi vidmakthålla(eller till och med höja) vår levnadsstandard och rädda världen samtidigt. Möjligheterna för att bygga upp tredje världen har jag inte gått in på här, men givetvis skulle en sån här verksamhet få internationell spridning och höja även deras levnadsstandard. Helt utan att politikerna behövs blandas in. De är statister eller kan hjälpa till, de kan givetvis stå i vägen, men varför skulle någon vilja stå i vägen för att vi alla skulle få det bättre? Varför skulle någon vilja stå i vägen för att rädda miljön?

     • Biblioteket tänker jag på, tack för inspiration och bra åsikter.

       • Det där gjorde mig glad.

         Min tanke är att om man gör implementationen enkel, skapar en systemlösning som lätt kan reproduceras, så kan man sprida detta mycket fort. Men jag har inte kommit mycket längre än att ladda ned fria programvaror för RFID, fria lagerhållningsprogramvaror och webbinterface. Men allting som behövs finns tillgängligt man behöver bara skapa paketet.

         Numera kan man organisera mycket enklare än förr. Man kan hålla föreningsmöten pro-capsulum på en facebooksida, på en blogg eller direkt i en app. Man behöver inte kliva upp från TV-soffan för att koordinera inköp till flera föreningar runt om i landet. Möjligheterna idag att ta kontroll över konsumtionen och tillsammans tillskansa sig en bättre levnadsstandard är enorma.

4. Konstigt påstående eftersom det verkar inte som att det stämmer eller att det visats på ett vederhäftigt sätt

   ”We find compelling evidence that recent claims of a “hiatus” in global warming lack sound scientific basis. Our analysis reveals that there is no hiatus in the increase in the global mean temperature, no statistically significant difference in trends, no stalling of the global mean temperature, and no change in year-to-year temperature increases.

   • Bakgrunden är påståenden under några år att ökningen av temperaturen hade avtagit. Dessa forskare publicerade nyligen ett arbete som visade att så inte är fallet.

5. Örjan. Är vi för många eller lever vi i västvärlden flera gånger över våra tillgångar? De handlar om att skulle tex Kina & Indien anpassa sig efter oss så skulle resurserna vara slut på veckor. De är dags för oss att anpassa oss efter världens andra länder. Sluta att slänga tonvis med mat om dagen, värma upp stora slott i jämförelse med andra för att bo 1-2 personer per hushåll, ha 1 bil var som om de skulle vara normalitet istället för att kolla på andra länders alternativ lösningar på problemen, vi har stått still i utvecklingen i årtionden och bygger, lever och utvecklas inte alls för att vi lever i ett så kallat utvecklat samhälle. De är vi och vår livsstil som skapar klimatproblemet och inte mängden människor.

6. EN ”SJÄLVINTERVJU”

   * Vad äter du? Jag äter filmjölk med rinnande honung. Det känns himmelskt i munnen.

   * Hur har du råd att använda rinnande honung som sötningsmedel? Jag är biodlare på fritiden.

   * Vad har du för konstig mysli i filet? Jag vispar sönder svarta vinbär, krusbär och lite kråkbär med en elvisp. Den fasta massan som blir kvar när man silat ur saften, använder jag som mysli i filet. Bären är våra egna bär som vi har på tomten. Kråkbär finns i skogen. Vi får alla bär gratis varje år. En gång i veckan vispar jag bär. Det tar bara några minuter. Då får vi saft och ”bär-mysli” samtidigt. Världens absolut nyttigaste och godaste mysli – utan tillsatser – är gratis för oss.

   * Vad äter ni för sylt till plättarna? Hjortronsylt eller lingonsylt.

   * Plockar ni bären själva? På en enda timme plockade jag i fjol 10 kg lingon i skogen nära vårt hus – allt vi behövde under ett år. Hjortronen plockar min fru. Hon gillar att plocka hjortron. Vi får motion samtidigt som vi får alla bär vi vill äta under vintern. Bara tanken på att köpa dyr sylt – eller saft – full med tillsatser får oss att rysa av obehag.

   * Men i blåbärssylten måste ni väl använda tillsatser för att undvika mögel? Vi blandar litet kråkbär i blåbären när vi gör blåbärssylt. Då uppkommer inget mögel. Blåbär och kråkbär går bra ihop. Kråkbär är också mycket nyttiga.

   * Vad använder ni för sås till renskav? Naturligtvis svampsås som vi gjort själva. Svamparna är helt gratis. De är
   bara att hämta i skogen. Vi torkar svampen i en svamptork. Då blir den kruttorr och kan förvaras året runt i glasburkar. Min fru älskar att plocka svamp. Hon har tagit över svampplockningen helt och hållet.

   * Men renskav måste ni väl köpa? Vi byter varje år nyslungad honung mot renkött. Det har vi gjort i 25 år. Vi byter även hemodlad obesprutad potatis mot honung – varenda år. Jag sköter biodlingen. Vi byter mycket mot honung.

   * Grönsaker måste ni väl köpa? Ja – tyvärr. Men nästa år har vi ett växthus på tomten. Vi gillar obesprutade
   tomater och andra grönsaker som går att odla i växthus. Nästa år bygger vi ett varmbonat växthusrum mot husets södra ände. Vi har kollat många olika lösningar på nätet. Det ska bli kul att få obesprutade grönsaker året runt. Att gå in i växthusrummet direkt från huset – så ska vi ha det i framtiden..

   * Man kan väl inte bara leva på renkött, potatis, sylt och grönsaker? Naturligtvis inte. Vi älskar att fiska. Sej, torsk och makrill får vi varje år när vi semestrar utanför Glomfjord i Norge. Fisken betalar hela semesterveckan i Norge inklusive hyran av en roddbåt. Vi ror omkring en hel vecka varje år och fiskar. Ingen semester är så fantastisk som denna vecka. Att ro omkring i midnattssolens sken och dra upp stora torskar är obeskrivligt. Vi bokar alltid en vecka strax efter midsommar. I över tio år i sträck har vi fått all fisk vi behöver under året.

   * Blir inte fiskmenyn enformig – alltid sej, torsk eller makrill? Naturligtvis måste man bredda fiskmenyn. Laxöring och röding fiskar vi i Ballasviken i Arjeplogsfjällen. Rödingen nappar bäst på pimpelfiske under våren. Alla sjöar nära vår hytte är fulla med den godaste fisken i hela världen.

   * Men kläder måste ni väl spendera pengar på? Nej – kläder är nästan gratis på Röda Korset och på återvinningsaffärer i Boden. Vi gör alltid helt otroliga klädfynd. Jag fick nyss tag i en spillerny morgonrock
   för 30 kronor på kommunens återvinning. 15 par nya kortkalsonger modell Boxer – var ett annat storfynd. All återvinning är mycket bra för naturen – och mycket bra för plånboken.

   *Men hyra måste ni väl betala??? Vi har flyttat in i en ”skokartong” – ett hus på 60 m2. När vi öppnar elräkningen skrattar vi nästan ihjäl oss. Det kostar ingenting att värma ett pyttelitet hus. Fastighetsskatt och försäkring är också extremt billigt. Vår ”varmhyra” ligger på cirka 1 600 kr/månad, och då ingår kostnaderna för soptömning och slamtömning. Vi bor för halva kostnaden jämfört med Sveriges billigaste studentrum.

   * Vad i helvete lägger ni pengarna på? Är det bilar? Vi har nyss köpt en gammal Volvo 945 för 6 000 kronor.
   Lacken var svårt skadad av ett surt regn utanför SSAB i Luleå – därav det extremt låga priset. Vi skiter fullständigt i skadorna på lacken. Bilen tar bara 0,7 l /mil på långkörning. Bilen är mycket välskött – men lacken ser illa ut. Bilen klarar av minst fem år till. Nu när vi bara har en bil blir bilkörning ganska billigt.

   Vi har i flera år planerat noga för att minimera alla utgifter när vi går i pension båda två. Att det var möjligt att komma ned till noll – trodde inte jag. Så lever jag och min fru / Brage Norin

   • Fint för er, men det där är ingen lösning för någon annan än er. Om vi allihop skall bo i en stuga med röda knutar, så är det kört. Men har man möjligheten skall man ta den.

     Det finns motsvarande urbana experiment, så som freeganism, där man tar sin mat och kläder ur köpcentrens sopcontainrar och bor i kollektiv. Men det är samma där, det går ju inte för mer än ett fåtal.

7. Sverige får stora fördelar om det blir 4 grader varmare. Medelhavsklimat. Suveränt.
   Kanske vinodlingar i sydsluttningar (jag vet att soltimmar inte är detsamma som värme så jag böjer mig om ngn med expertkunskap motsäger det). Om folk får ta ställning objektivt utan eliternas propaganda blir det svårt att tvinga på dem tagelskjortorna.
   Indien vill fortsätta bränna kol och dom kanske drabbas om det nu verkligen blir så stor effekt. Låt deras lokalt baserade (och inte utifrån manipulerade) uppfattning väga tyngre.

8. Tror inte på någon direkt klimatkatastrof (hermageddon) utan vi glider sakta in en ”klimatkoma”-tillstånd och anpassar oss till ett allt mer dysfunktionellt samhälle, nedmonterad välfärd etc. Det sker i en takt som vi tycker är naturlig. Vi vänjer oss vid ett tilltagande elände. Kommer det ett bli bra samhälle? Knappast !

   Nuvarande ekonomiska skuld- och tillväxtsystem kan inte råda bot på minskade utsläpp, och allt tal och förhoppningar på grön ekonomi, cirkulär ekonomi, förnybart ska ersätta fossil energi som ger oss busines as usual, blir dessvärre bara fromma förhoppningar för att undvika kaos så länge det går…..COP21 och liknande manifestationer är och förblir ett sätt att sprida hopp om en bättre framtid!

   • Hur sakta det kommer att gå är väl en öppen fråga. Forskarna befarar ju att det kan uppstå en del självförstärkande mekanismer som kan snabba på processen avsevärt.

9. Hur sakta det kommer att gå är väl en öppen fråga. Forskarna befarar ju att det kan uppstå en del självförstärkande mekanismer som kan snabba på processen avsevärt.

10. Argumenten som Steigan lägger fram och själv helt korrekt säger är osäkra kan bringas i ett mer vetenskapligt skick genom att jämföra med simuleringar som dels bygger på ren slump och dels på en trendserie lik den klimathotet antas bygga på. En utmaning av Douglas J Keenan med 100 tusen dollar i belöning har publicerats till den som för minst 900 av tusen såna serier kan identifiera vilka som kommer från trendsimuleringen och vilka som kommer från den rent slumpmässiga
    http://blueshift.nu/utmaning-till-fn-klimathotskyrka/
    Källan är http://www.informath.org/Contest1000.htm
    Läs där för deras kritik av hur allvarligt inkompetent hantering av statistisk inferens ligger bakom hur den aktuella temperaturserien används av majoriteten

11. Steven Parr ger länkar till pcc15, experter som ställer kritiska frågor till FNs klimatmöte
    https://m.facebook.com/AmericaOnParr/posts/989739707732101
    Vi har i Sverige inte haft ngn offentlig öppen debatt om klimathotet där en saklig kritik tillåtits nå ut. Samma beträffande offentlighetens dietråd som alltfler insiders hävdar sker till förmån för big pharma.
    Vi går mot tyrannisk världsregering under angloamerika utan debatt. TTIP, krigshets mot Ryssland, klimathot utan normal saklig debatt om något av detta.
    Vänsterfolk i vid bemärkelse behöver efter vad det verkar mindre fakta eftersom de per definition ser sig som en god kraft. De dras omedvetet till förevändningar att moralisera. Och skulle de ha fel är det förlåtligt. Några ägg måste krossas för en omelett…
    Det är skadligt för objektiviteten att tro sig om att vara moraliskt överlägsen när man aldrig har visat sig vara oberoende av de krafter man säger sig vara ett alternativ till.
    Martin Kullbergs förslag är som sagt användbara oavsett klimathändelser.

12. Allt för att skatta folket ännu hårdare. Man får skicka räkningen till den riktiga syndabocken nämligen solen.

13. […] Klimatkonferensen Jordens vänner New York Times 11/12 Blogginlägg 30/11 DN 13/12 a href=”” target=”_blank”> Regeringen om klimamötet inför […]

14. […] Steigan 13/12 SvD Klimatkonferensen Jordens vänner New York Times 11/12 Blogginlägg 30/11 DN 13/12 Regeringen om klimatmötet inför klimatmötet SvT Dagens Industri 12/12 DN […]