Måste tvåstatslösning komma före enstatslösning för Israel/Palestina?

Jag har fått denna kommentar av Gunnar Olofsson, en av landets främsta experter på Palestina. Tillsammans med Peo Österholm utkom han år 2016 med boken ”Vad händer i Palestina?”
Han diskuterar, och polemiserar mot en artikel av Kajsa Ekis Ekman. ETC: Bara en enstatslösning utmanar apartheidsystemet
Israel_Palestine_binational_one-state_buttonGemensam flagga?
Wikipedia: En av flera föreslagna symboler/flaggor för den föreslagna nya statsbildningen, där Israel och Palestina förenas till en stat. Just denna variant har föreslagits av en anonym privatperson och lagts upp på Wikimedia Commons 2011.

Han skriver i ett mail, som jag med tillåtelse nu publicerar som kort artikel.

Läser Kajsa Ekis Ekmans artikel på bloggen och håller inte med. Förvisso är en sekulär enstatslösning i Israel/Palestina den enda rimliga lösningen på lång sikt. Men vi är inte där, och att kräva detta idag är – förutom att det inte är förankrat bland vare sig en majoritet av israeler eller palestinier, i PLO eller det internationella samfundet – ett sätt att avhända sig alla de framgångar den palestinska kampen för en egen stat faktiskt medfört: status som åtminstone observatör i FN, erkännande av 135 länder, möjlighet att genom olika FN-organ få politisk och ekonomisk hjälp och, inte minst, genom Interpol, få möjlighet att efterlysa israeliska krigsförbrytare internationellt.

Ekis Ekman verkar tro att en palestinsk stat skulle bestå av de olika avknoppade ”bantustans” som nu separeras av illegala bosättningar. Så är det ju inte. Det finns mycket tydliga beslut (FN-resolutionerna 242, 338, 194 och senast Säkerhetsrådets resolution 2334) som reglerar både den palestinska statens gränser och flyktingarnas rätt att återvända.
Palestina 8karta2
På en punkt är dock analysen riktig. En tvåstatslösning befriar inte Israel från dess rasism. Det är fullt möjligt att vi under en period skulle få se ett demokratiskt Palestina existera sida vid sida med ett rasistiskt Israel. Min uppfattning är dock att detta på sikt inte kan bestå – när den koloniala politiken avslutats, och fred med omvärlden uppnåtts, har rasism i olika former mycket små möjligheter att överleva. Jag kan förstås ha fel, men gissar att t.ex. USA:s intresse att stödja en liten judisk-rasistisk stat skulle avtaga högst betydligt när den inte längre kan spela någon roll i något kolonialt projekt.

Det bästa stödet vi kan ge till en framtida demokratisk stat i hela Israel/Palestina är nog att idag fortsätta att hävda tvåstatslösningen. En enstatslösning idag skulle obönhörligen bli en israelisk sådan. Och den vill vi inte ha…

Efter mitt senaste besök på Västbanken i höstas kom jag dessutom på någonting. Nämligen att det rimligtvis inte är bosättningarna som måste avvecklas – utan bosättarna. De israeliska bosättningarna är välplanerade och trevliga bostadsområden som kunde fyllas med palestinier. Alltså väldigt litet ingrepp i strukturen för att förvandla området till ett riktigt Palestina. Självklart måste en del juridiska saker redas ut, rättigheterna till jorden, olika former av kompensation. Etc. Men det är fullt möjligt. Det är heller inget jätteprojekt att riva murar, stängsel och militärposteringar. Talet om att ”det gått för långt” för att en tvåstatslösning skulle vara möjlig är alltså, som jag ser det, struntprat.

Senaste tio artiklarna av Gunnar Olofsson som har publicerats här är
20 000 – 40 000 asylsökande deporteras från Israel
Ännu ett uselt år för palestinska barn
Sjuka nekas vård i Israel
Israel torterar och misshandlar barn från Palestina
USA och EU beväpnar Israel
Hundra år med Balfour
Palestinsk försoning vägen till verklig fred 20/10
Gaza tio år senare
Krisen i Gaza måste lösas!, Blockaden av Gaza måste upphöra!,
Vem tillhör Jerusalem?
Dags att sätta punkt för israelisk apartheid.

i Andra om: , , , , , , , ,

  7 comments for “Måste tvåstatslösning komma före enstatslösning för Israel/Palestina?

  1. Leif Törnqvist
    22 mars, 2018 at 10:14

    En svår fråga tycker jag. Det ligger väl en del i Gunnars resonemang, även om jag inte förstår varför man måste avhända sig de framgångar palestinierna trots allt uppnått för att man förespråkar en enstatslösning. De får väl bestå tills frågan är löst? Och att bosättningarna inte nödvändigtvis måste rivas trodde jag var självklart. Sen förstår jag inte varför talet om enstatslösning måste avfärdas som struntprat. Räcker det inte med att säga att man inte är överens?

  2. Gösta
    22 mars, 2018 at 10:17

    Ja, frågan är vilken lösning som är minst dålig? Först och främst bör det så kallade världssamfundet framföra en officiell ursäkt till det palestinska folket för 75 års passivitet och ibland även hemligt samarbete med det koloniala projektet Israel. Människor som drabbats av krigsförbrytare och andra galningar kan nog, efter en tid, gå vidare när de drabbade fått orätten bekräftad. I fallet med palestinierna, där västvärldens demokratier, främst USA och Storbritannien (med husorganet FN) är i högsta grad inblandade i falsk historieskrivning och folkfördrivning är situationen en annan. Risken är uppenbar att alla som går omkring och hoppas på ”en rättvis fred” kommer att bli grymt besvikna. I själva verket kan konsekvenserna bli politiska svallvågor under hundratals år.
    USA:s och Storbritanniens låsta dörrar för judiska flyktingar efter vv2 är tillsammans med Balfourdeklarationen huvudorsaker till sionisternas ockupation av Palestina. Andra världskrigets segrarmakter behöver dessutom sionismen och Förintelsen för att förminska egna övergrepp, t.ex. Hiroshima, Nagasaki, Dresden och andra tyska städer, Wilhelm Gustloff, våldtäkter av tyska kvinnor och hanteringen av tyska krigsfångar efter kriget, mm. Nog är det egendomligt att det finns museer, minnesdagar och även ett statligt svenskt institut kopplat till Förintelsen, medan tiotals miljoner europeiska ungdomars lidande och död i två världskrig knappast uppmärksammas ens bland deras landsmän och släktingar.
    Den som är intresserad kan läsa lite om den historiska bakgrunden till dagens situation i länken nedan.
    http://ifamericaknew.org/history/forget.html

  3. ervin
    22 mars, 2018 at 11:42

    framtiden för palestinierna ser ut att bli ett gazagulag, enligt setterledaren Yaakov Katz som tackade
    Donald Trump för en dramatisk ökning av bosättningstillväxten under det gångna året , siffror visar att en av 10 israelska judar är nu en ( olaglig ) bosättare, Katz kallade vita husets medlemmar ” människor som verkligen gillar oss, älskar oss och arbetar på att ändra kartan . gazagettot lär bli hemvist för palestinierna, vilka är dessa ubermensh ja det får man inte uttala sej om, Solzjenitsyn skrev böcker om dessa, men deras makt är så stor att dom får inte översättas,

  4. Birgitta Lardell
    22 mars, 2018 at 17:47

    Reagerade på Kajsa Ekis Ekmans artikel ”Bara en enstatslösning utmanar apartheidsystemet” Jag är tacksam för Gunnar Olofssons verklighetsförankrade information. Jag kan inte bidra med egen information men vill hänvisa till ett program i SVT och ett i P1 Konflikt som bägge två är värda att se respektive lyssna på.
    I SVT:s dokumentär ”Det andra Jerusalem” beskrivs de israeliska bosättarnas metoder och framryckningar i Jerusalem och planering för en enstatslösning. Skrämmande information gällande Israelernas bosättarpolitik. Men hoppfullt att få lyssna till en Palestinier som trots oräkneliga motgångar och bakslag envist bor kvar och odlar sin jord igen och igen.
    I P1 Konflikt 10 mars 2018 ”Ambassadflyttens vinnare och förlorare” säger bland andra intervjuade israeler Netanyahus säkerhetsrådgivare att en enstatslösning är det enda som är genomförbart. Respekterar araberna inte den judiska statens konstitution återstår för dem att flytta till sina hemländer, menar säkerhetsrådgivaren.
    Hanan Ashrawi säger i programmet att hon är emot en enstatslösning. Hon menar att de israeler som förespråkar det lever i en märklig föreställning, att de kan ta landet men utan folket. Nej vi kommer inte att försvinna, säger hon. Varken hon eller någon annan palestinsk politiker vill säga att Palestinierna har förlorat. Vi har inte förlorat vår motståndskraft, men det är uppenbart för alla att Israel har vunnit både mark och tid under den s.k. fredsprocessen. Men den stora förlusten i vår tid handlar inte bara om Palestina, det är ett globalt nederlag. Världen har förlorat respekten för internationell rätt och mänskliga värden. Dom humanitära lagar som vi Palestinier alltid har förlitat oss på vittrar sönder. Ingen talar längre om rättvisa, t.o.m fred har blivit ett manipulativt ord, säger hon.
    Hanan Ashrawi berättar att opinionsundersökningar visar att fler och fler Palestinier ansluter sig till tanken på en enstatslösning med lika rättigheter för Palestinier och Israeler. Men, säger Hanan Ashrawi, det vore naivt att tro att Palestiniernas mänskliga rättigheter skulle respekteras mer vid en enstatslösning. Som om det bara gick att luta sig tillbaka och kräva lika rättigheter och inbilla sig att världen skulle komma till Palestiniernas undsättning då. Det har de inte gjort hittills, säger hon.

  5. Nitay
    23 mars, 2018 at 10:01

    ”På en punkt är dock analysen riktig. En tvåstatslösning befriar inte Israel från dess rasism. Det är fullt möjligt att vi under en period skulle få se ett demokratiskt Palestina existera sida vid sida med ett rasistiskt Israel. ”

    Nog är den meningen som sammanfattar väl utgångspunkten till textskrivarens, ståndpunkt och även ni andra som har kommenterat. Av vilken anledning som helst, finns och lever ca 2,5 miljoner icke judar i Israel. Några av de har emigrerat till landet senare åren från länderna i forna Sovjet ( en typ av totalitär kommunism som de flesta bland er fortfarande sörjer..eller?) . De flesta dock är palestinska araber, 90 % med ursprung i platsen och samma % muslimer..och de lever sida vid sida med oss israeler. Vi tjänstgör i lumpen tillsammans, röstar i ett demokratiskt val tillsammans..Har möjlighet att välja våra politiska representanter, på exakt samma sätt ..Det sitter muslimska domare i israels högsta domstol. Det finns ambassadörer som inte är judar och massa andra, allt från byggnadsarbetare till läkare till jurister…och vet ni vad det det allra viktigaste. Dessa vill inte tillhöra en palestinsk stat..eller något annat arabiskt land. De ser hur dessa förfaller en efter en..vilka lögner och propaganda som bedrivs och de grundläggande mänskliga rättigheter de skulle gå miste om …om.

    Nå väl Ni kan fortsätta gnälla om apartheid stat och rasism, om Gaza som ett stort koncentrationsläger och kolonialism..Ni kan fortsätta mata er själva med revisionistisk svammel ur partiets bästa smörgås bord, och strunta fullständigt i det fakta att judarna har sina rötter i området och att de/vi härstammar från forna Israel och Jehuda …( Det området ni envisas med att kalla Palestina..) långt innan Gustav II:a Ad, Kalle dussin såg till att göra Sverige till en Stormakt..och långt innan man ockuperade stora delar av Samernas land.

    Vidare kan ni varken förändra eller motbevisa det faktum att innan 1948 fanns det ca 1.2 miljoner judar i de arabiska angränsande länder till Israel.. Dessa fick fly och överlämna allt de ägde i dessa länder..Arabvärlden är så gott som ” Judenrein ” idag och det är samma princip ni förväntar er och hoppas på ska ske i framtiden..en .”…Judenfrei – Palestina.. ” på VB… Jag vill tillägga bara att ett till fakta i sammanhanget… Det finns mera arabiska representanter i Israels riksdagen, än det nånsin har suttit palestinska i något utav arabländerna..och det sitter mer arabiska representanter än det finns judar (som lever och arbetar) i samlade arabiska länder som gränsar till Israel…men Israel är givetvis ett rasistiskt land..

  6. Evian
    23 mars, 2018 at 16:58

    ”De israeliska bosättningarna är välplanerade och trevliga bostadsområden som kunde fyllas med palestinier.”?

    Det verkar som det gäller också svenska bosättningar, t.ex. i Malmö! En gång i tiden var de också ”välplanerade och trevliga”…

  7. Sista Apartheid enhetens grundläror
    23 mars, 2018 at 22:12

Comments are closed.