Motiven bakom kuppförsöket mot Venezuelas president


Denna artikel har skrivits 5/8 av Latinamerikaexperten Dick Emanuelsson som sedan länge bor i Honduras huvudstad Tegucigalpa. Den har tidigare publicerats av på Facebook: https://www.facebook.com/dick.emanuelsson.3

Venezuela 1 180807
* Det var en ackumulerad samling av politiska, ekonomiska och militära motiv som låg bakom försöket igår att likvidera praktiskt taget hela den venezuelanska statsledningen.

* På plats fanns inte bara president Nicolas Maduro utan även landets befälhavare för de fyra vapengrenarna, högsta domstolens och åklagarämbetets toppar samt ledningen för det statsbärande partiet PSUV.

* I händelse av att drönaren, med en last av 1 kg explosiva C4-sprängdeg hade exploderat i den zon där Maduro och de venezuelanska statstopparna befann sig skulle Venezuela ha hamnat i ett politiskt och militärt tomrum som skulle ha lämnat fältet fritt för en ”humanitär intervention från utlandet”. Det är den etappen som arkitekterna bakom den nu ”Blå Statskuppen” anser att landet har gått in i och som de igår försökte verkställa.

* Här ska vi redogöra för de viktigaste och bakomliggande motiven bakom kuppförsöket igår som till stor del återfinns i en färsk analys från webbportalen Mision Verdad, Uppdrag Sanning.

Under hela 2018 har ledande politiker från Trumpadministrationen publicerat uppmaningar till de venezuelanska officerarna att genomföra en militär statskupp. De flagranta och i diplomatiska kretsar helt obegripliga och mot all internationell rätt försöken att lägga sig i ett annat lands angelägenheter har i dag inga som helst hämningar vad det gäller stater som USA, Colombia eller Canada.

Colombias avgående president Juan Manuel Santos sa för bara några dagar sedan att han räknade dagarna innan Maduro skulle ”falla”. Den mest impopuläre presidenten i colombiansk historia, tillika Nobelfredspristagare (Sic!) och ivrig för att Colombia skulle ansluta sig till Nato vägrade erkänna resultatet i presidentvalet i Venezuela den 20 maj i år, trots att delar av den venezuelanska oppositionen deltog i detta. När en stat, i allians med Limagruppen, som består av tio av den amerikanska kontinentens mest framstående högerregeringar, inte erkänner valet av en regeringschef och OAS-medlem, vilka alternativ blir då kvar? Det behövs inte mycket av kunskap eller kännedom av politik för att förstå att det enda alternativet som då återstår är det militära. För hittills har sanktionerna, blockaderna och en ekonomisk krigföring utan historisk jämförelse, med undantag för Kuba, inte fått det resultat imperialismen hade förväntat sig; att det venezuelanska folket skulle resa sig och själva störta Maduro och föra in landet in på det politiska territorium det befann sig innan den unge Hugo Chavez vann presidentvalet i december 1998. Oppositionen vill inte spela med öppna kort i valen för de anser förmodligen sig chanslösa.
Venezuela 2 180807 Santos
Strypa Venezuela på alla sätt
USA-ledare som vicepresident Mike Pences eller hans kompanjon och förre CIA-chefen Mike Pompeo, nu utrikesminister för Trump, dessa bägges turnéer i Latinamerika där de ömsom uppmanat ömsom hotat statscheferna att ingå i en allians för att isolera och delta i strypningen av Venezuela, har inte gett helt tillfredsställda resultat, även om Argentinas högerpresident Mauricio Macri har skickat 200 ”Vita Hjälmar” till den colombianska gränsstaden Cucuta för att där ”mildra den humanitära katastrofen i Venezuela” genom att ta emot ekonomiska flyktingar från grannlandet Venezuela. Det massmediala spektaklet har inga gränser och inte heller fantasin när manualen handlar om att upprätta ett liknande scenario som det i Syrien med al-Qaedas propagandabrigad materialiserad just i de så kallade Vita Hjälmarna.

Det handlar om massmediala manövrar för att mjuka upp och förbereda opinionen inför ett kollektivt scenario som har som mål att vänja denna opinion vid en framtida våldsam upplösning, vänja hjärnan att acceptera någon kommande tragisk händelse och där människorna i Venezuela resignerar inför denna konstgjorda tragedi som något logiskt och förutsägbart.

Händelserna och is i magen

I händelser som de igår, som dessutom direktsändes i alla tevemedier i Venezuela, är det svårt att fastställa det exakta händelseförloppet. Men vad som hittills har framkommit är att presidentpalatsets säkerhetsorgan lyckades detektera operatörerna bakom de två drönarna. Vanligtvis genomförs militärparader vid den inhägnade venezuelanska militärakademin och paradgatan los Próceres. I lördags genomfördes den i stället i centrum av Caracas på Avenida Bolivar, med skyskrapor på flera håll.

Attentatsmännen, varav fyra har gripits direkt på platsen för avfyrningen av drönarna befann sig just i ett hus söder om scenen där Maduro och statsledningen befann sig. Det betyder att de som ansvarade för Maduros säkerhet hade så pass mycket is i magen att de väntade ut operatörerna när dessa tryckte på ”ON” på fjärrkontrollen för att skjuta iväg drönarna i riktning mot Maduro och den perimeter av 50 meter där den dödliga lasten skulle explodera. Säkerhetsofficeren visste inte exakt i byggnaden var terroristerna befann sig innan dessa tryckte iväg drönarna. Sedan blev de en kapplöpning med tiden innan Maduros prickskyttar oskadliggjorde drönarna INNAN de hade kommit in i 50-meterszonen där Maduro befann sig. Sju kadetter skadades av explosionen. Då hade säkerhetsagenterna redan anlänt till huset varifrån drönarna hade skickats iväg och fyra av sju terrorister har gripits.

Det snillrika i terroristoperationen bestod i att skicka iväg drönarna samtidigt som fyrverkeriet, för att fira 81-årsdagen av det venezuelanska Nationalgardets bildande, inleddes. Men, som Maduro sa senare, den första fyrverkeripjäsen exploderade inte men nästan samtidigt hördes en annan annorlunda explosion när en av drönarna sprängde sin last, ovanför kadetterna, men som oskadliggjordes av prickskyttarna.

När drönarna analyserades av polisen visade det sig att de innehöll C4-ämnen, [Wikipedia:C4], en slags sprängdeg som används av militären i världen.

Några minuter efter attentatet tog sig en grupp som kallar sig ”Soldados de Franelas” på sig ansvaret för aktionen. Det är en grupp som utgör en förgrening av en annan paramilitär terroristgrupp som sprängdes i slutet av förra året och som leddes av den förre polisen Oscar Perez. Denne stal en helikopter och attackerade högsta domstolen med fyra handgranater förra året, en byggnad som innehöll ett daghem med 130 barn på platsen för attentatet.

”Franellasoldaternas” kommuniké lästes upp av den venezuelanska journalisten Patricia Poleo, besatt av hat mot Chavez och Maduro och som har sin TV-kanal i Miami. I sin självvalda exil i Miami uppmanar hon ständigt till militära uppror mot den folkvalda regeringen i Caracas. Att hon redan hade denna kommuniké i sin hand när aktionen ägde rum innebär att nyhetsbyrån AP:s uppgifter om att det skulle handla om en ”självutlöst isolerad aktion” faller. Förhören med de gripna kommer med all sannolikhet visa hur och varför de genomförde aktionen.

Den bekräftar att det “Paramilitära Kortet” fortsätter på schackbrädet i Venezuela och nu har höjts en nivå.
Venezuela 3 180807

Krig och fred i direktsändning

Portalen Mision Verdad understryker även att motivet för att aktionen utlöstes på 81-årsdagen av Nationalgardets 81-årsdag baserar sig på det faktum att det var Nationalgardet som under fyra månader förra året lyckades isolera det paramilitära avancemanget i Venezuela, trots att Gardet bara använde tårgas och batonger mot de fascistiska gruppernas väpnade attacker.

Hade attentatet igår lyckats hade det medfört att man inför landets Tv-kanaler och miljoner tittare hade framställt presidenten och det militära ledargarnityret som sårbara och handlingsförlamade, oförmögen till ett motsvar. Det skulle skada moralen inom de väpnade styrkorna och bland regeringens anhängare. Då hade vägen legat öppen för att destabilisera landet och skapa det nödvändiga kaos som kuppmanualen om en “mjuk statskupp” handlar om.

För attacken igår handlade om att slå ut och döda större delen av den venezuelanska statsledningen som fanns på plats och på så sätt sudda ut skillnaden mellan krig och fred i direktsändning.

Kroppsspråket och psykologisk krigföring.

En annan psykologisk effekt som tittarna i det 21:a seklet har vants vid är kroppsspråket. President Maduro reagerade med lugn men med en falks vaksamma ögon när explosionen ägde rum. Men han tappade inte fattningen utan likt en orädd statsman stod han kvar på scenen omgiven av sin livvaktsstyrka. Han var till och med beredd att fortsätta sitt tal.

En timma senare framträdde han lika lugn och koncentrerad och under en halvtimme talade han fritt om vad säkerhetsstyrkorna hade uppnått och vilka han ansåg vara intellektuellt ansvariga för terroristaktionen.

Förutom att vi nu kan konstatera vilka extrema våldsamma medel högerns och USA:s lokala terrorister är beredda att använda för att uppnå sina mål, på samma sätt kan det vara användbart att notera Maduros beslutsamhet och styrka just som döden är närmast, som Mision Verdad understryker.
Venezuela 4 180807

Politiken paramilitariseras

Statskuppen mot president Hugo Chavez den 11 april 2002, rekryteringen av 140 colombianska paramilitärer som greps på en stor gård utanför Caracas i maj 2004, det upptrappade och det än mer sofistikerade våldet 2014 och 2017 kröntes igår med användandet av artilleribeväpnade drönar.

Betraktarna av detta våld, som för varje gång blir alltmer sofistikerat och med en ännu större eldkraft hävdar att för den politiska oppositionen spelar den väpnade faktorn en allt större roll i den politiska kampen mot regeringen.

Det är där som konspiratörerna försöker hitta gemensamma beröringspunkter inom missnöjda delar av de väpnade styrkorna med den mest militaristiska delen av den venezuelanska oppositionen. Dessa i sin tur lånar ut sig som fosterlandsförrädare med finansiellt stöd från Colombia och USA.

För varje terroristaktion kan vi se hur aktionerna har förfinats och professionaliserats och som delar av oppositionen i dag anser vara de enda till buds stående medel för att ta över presidentpalatset och makten i Venezuela. Det är på sätt och vis en anarkistisk desperation där Venezuelas folk i praktiken blir åskådare, likt den när Oscar Perez attackerade högsta domstolen från en helikopter.

IS:s drönar i Venezuela

Att terroristerna nu använder sig av artilleribeväpnade drönar är som hämtat från IS:s aktioner mot den syriska armén eller mot den ryska marinbasen i Syrien. Oscar Perez var pilot på helikoptern och kunde ha skjutits ned, men en drönare är som sagt pilotfri och kan dirigeras från en annan världsdel, vilket Pentagons militära mannar och damer har visat. Eldkraften blir heller inte mindre, tvärtom. Dessutom är de svårare att bekämpa än ett terroristkommando. Det har bland annat mexikanska drogkarteller visat i sitt krig mot den mexikanska staten.

Det paramilitära fenomenet blir en strategi för att skapa störningar i mentaliteten hos venezuelanen i gemen och hans demokratiska och fredliga naturliga karaktär.

Santos, Trump och Machado
Santos, Trump och Machado

Bogotá-Miami: Operationscentret


Den 27 juni i år, det vill säga bara fem veckor innan dronattacken igår, publicerade finansmediet Blomberg Businessweek ett reportage [Bloomberg News] som bekräftar att Colombia har tjänat och fortsätter vara en bas varifrån operationerna, finansieringen och samordningen av kupplanerna mot Venezuela utgår.

Blomberg Businessweek satte rubriken: Inside the Failed Plot to Overthrow Venezuelan President Nicolás Maduro och hävdade att kupplanen hade kodnamnet ”Operation Constitution”.

Enligt reportrarna Ethan Bronner, Andrew Rosati och Fabiola Zerpa hade kupplanen planerats i Bogota med finansiell uppbackning från mäktiga grupper och stöd av colombiansk militär. Målet var att kidnappa Maduro och ställa han inför rätta. Det sägs inte var denna rättegång skulle genomföras. Men med lite kännedom om venezuelansk politik så kan vi lätt räkna ut att det handlar om Bogota där Venezuelas ”Högsta Domstol i Exil”, sammanträder i en salong i den colombianska kongressen.

Noterar vi dessutom att under hela 2018 har framstående politiker som Juan Manuel Santos, Rex Tillerson, Mike Pence och Mike Pompeo öppet verkat för att framkalla en militär statskupp i Venezuela så bekräftas bakgrunden i Blombergs reportage. Den venezuelanska oppositionen är helt enkelt inte i stånd att fälla eller besegra Maduro i ett val.

In i detalj beskriver Blombergs reportage den colombianska regeringens roll i planeringen och samordningen av denna strategi. Men den slår också med stor tydlighet fast Santosregimens stöd till det ekonomiska kriget i form av stöd till smugglingen, attacker mot den venezuelanska valutan vid den venezuelanska-colombianska gränsen eller blundandet för de paramilitära operationerna på venezuelanskt territorium.

Colombia och den ekonomiska faktorn


I slutet av juli månad presenterade regeringen Maduro en strategisk integrerad plan för att normalisera ekonomin. Planen innebär en ombildning av penning- och valutapolitiken, en omorganisation av subventionerna på bensin och en avkriminalisering (genom att upphäva Exchange Act brott) på valutamarknaden för att förringa påverkningarna av den parallella dollarns destruktiva betydelse i prissättningssystemet av varor i landet.

Dessa åtgärder ritar en karta över ekonomiska intressen som kommer att påverkas, särskilt när det gäller bensin. Och det är en strikt binationell fråga, hävdar portalen Mision Verdad:

”I viktiga regioner i östra Colombia är dess politiska elit knutna till narkotikahandel och paramilitarism, inklusive dess ekonomiska och företagsintressen är beroende av en utplundring av Venezuelas bränsle för att upprätthålla ett konstgjort tillstånd av ekonomisk suveränitet.

Vad som står på spel med de åtgärder som föreslagits av Maduro är inte bara en förändring av spelreglerna, vilket kan neutralisera känsliga utrymmen för ekonomisk krigföring, eller vad som är detsamma; oppositionens totala förlust av politisk argumentation (inför den venezuelanska hemmaopinionen) och USA, utan överlevnaden av ett ´para-ekonomiskt´ system på den andra sidan av gränsen som likt kannibaler när sig på vårt bränsle”, skriver Mision Verdad.

Kontrollera Venezuela via Colombia

Colombias förre president Alvaro Uribe överlämnade i oktober 2010 sju militärbaser till USA:s Militära Sydkommando varav sex har sin udd riktad mot Venezuela.

FARC-gerillan, som den 16 december 2016 skrev under ett fredsavtal är inte längre, som den tysk-mexikanske universitetsprofessorn Heinz Dietrich hävdade i en CNN-intervju 2005 ”en mur mot en colombiansk militär intervention av Venezuela”.

Den 31 maj i år skrev president Juan Manuel Santos och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (denne norske ”socialist” som i sin ungdom påstår sig ha bekämpat USA:s folkmord i Vietnam) under avtalet som gör Colombia till den första Natomedlemmen i Sydamerika, den kontinent som till detta datum har varit fritt från kärnvapen.

Senatorn PAUL COVERDALE, en av arkitekterna bakom PLAN COLOMBIA sa 1999 i senaten: ”För att kontrollera Venezuela måste vi först ockupera Colombia militärt”.

Den 13 november 2017 avslutades militärmanövern ´Amazonas.log´ i den brasilianska staden Tabatinga. De deltagande länderna bestod av USA, som ledde manövern följt av Brasilien, Peru och Colombia. Det outtalade målet var att börja förberedelserna för en intervention av Venezuela.

År 2001 sa USA:s dåvarande försvarsminister Colin Powell: ”Vårt mål är att garantera USA-företagen kontroll över ett område som sträcker sig från Nord- till Sydpolen och fri tillgång, utan några som helst hinder, till våra varor, tjänster, teknologi och kapital på hela hemisfären”.

I Venezuela återfinns världens största olje- och gasreserver, världens åttonde största sötvattenreserver samt en rad oerhört viktiga strategiska metaller i södra Venezuela. Det är dessa gigantiska naturresurser som grannen i norr vill lägga beslag på.

Den högsta ledningen för Venezuelas väpnade styrkor försäkrade sin lojalitet till landets folkvalde president och avvisar alla försök att utså splittring inom de uniformerade, något som USA och Colombia under hela 2018 har försökt.
Den högsta ledningen för Venezuelas väpnade styrkor försäkrade sin lojalitet till landets folkvalde president och avvisar alla försök att utså splittring inom de uniformerade, något som USA och Colombia under hela 2018 har försökt.

Ledaren måste dödas!

Sedan presidentvalet genomfördes i Venezuela den 20 maj i år har kriget och strypningen av landet intensifierats. På den colombianska sidan kommer Ivan Duque, politisk arvtagare till Uribe som av människorättsorganisationerna och vänstern i Colombia utpekas som en ”paramilitär gudfader” att inta presidentpalatset den 7 augusti. Det vill säga tre dagar efter försöket att döda Maduro och den venezuelanska statsledningen. Om dessa datum har någon relevans sinsemellan är omöjligt att säga. Men det är möjligt att terroristaktionen den 4 augusti mot Venezuelas president Nicolas Maduro synkroniserades med Duques presidentinstallation.

Om Maduros ekonomiska plan lyckas bromsa det ekonomiska kriget mot Venezuela talar allt för att Washington och Bogota gör allt för att bromsa denna process för att slutligen kväva den.

“Och om (USA:s) sanktioner och de internationella påtryckningarna inte kan, om befolkningen inte ställer upp, då måste ledaren dödas. Det är resonemanget som ledde dem att mörda Patrice Lumumba, Martin Torrijos och många andra. Om jag inte kan kontrollera dig, dödar jag dig”, sammanfattar Mision Verdad strategin bakom operationerna från axeln Washington-Bogota-fascisthögern i Venezuela.

”Och döda innebär, i dessa termer framförallt att bryta sönder ett samhälle, slå ned det för alltid. Det var det de försökte igår (4 augusti) och än en gång misslyckades de”.

Några tidigare artiklar om Venezuela.
Mordförsök mot Venezuelas president. Sveriges reaktion?
Högern bränner de fattigas mat – klassinriktad terror i Venezuela Stöd dialogen för fred i Venezuela! 8/7 2017
Trump i farten även i Venezuela? Vad skriver media? 24/5 2017
Vad händer i Venezuela? 22/4 2017.
Venezuela nästa land för USA-statskupp – Maduro vädjar 26/5 2016
Varför vann högern valet i Venezuela? 9/12 2015
Venezuela smutskastas systematiskt 24/2 2015
Statskupp på gång i Venezuela? 5/2 2015

i Andra om: , ,, , , , , , , , ,


19 svar till “Motiven bakom kuppförsöket mot Venezuelas president”

  1. Trams. Det var den historiens näst sämsta ”false-flag” operation någonsin. Punkt.

  2. Det var en intressant bredsida som avfyrades av Dick Emanuelsson. I och för sig innehöll den inte många nyheter utan det mesta var direkt kopierat från TeleSur. Som jag tidigare sagt här på Jinge så är ju TeleSur bara intressant så länge de behandlar länder som INTE är med och finansierar kanalen . När det gäller TeleSur:s bevakning av de länder som finansierar kanalen (i nuläget Venezuela, Cuba, Nicaragua, Uruguay och Bolivia) blir det alltför mycket enahanda propaganda. Samma sak egentligen när det gäller Emanuelssons bredsida. Svårt att kommentera egentligen Emanuelssons artikel eftersom den täcker allt från Venezuela till Patrice Lumumba. Jag skall ändå försöka kommentera en del felaktigheter.
    Om man känner sig uttråkad av den här typen av propaganda så rekommenderar jag istället Leonardo Vera, professor i nationalekonomi och marxist som levererat den hittills mest intressanta kritiken av Maduro från ett ekonomiskt perspektiv. Tyvärr så hittar jag inte så många artiklar av Vera på engelska om man inte gör sig besväret att ladda ner en del av hans mer forskningsinriktade arbete. Men den här intervjun ger en del:

    https://www.caracaschronicles.com/2017/07/03/leonardo-vera-and-the-art-of-stabilization/

    ”Colombias avgående president Juan Manuel Santos sa för bara några dagar sedan att han räknade dagarna innan Maduro skulle ”falla”. ”

    Just detta uttalande var ju det enda ”bevis” som Maduro anförde för att anklaga Juan Manuel Santos för kuppförsöket. Men Santos är knappast ensam, frågan är om det är någon som inte räknar dagarna innan Maduro faller?

    ”Den mest impopuläre presidenten i colombiansk historia, tillika Nobelfredspristagare (Sic!) och ivrig för att Colombia skulle ansluta sig till Nato vägrade erkänna resultatet i presidentvalet i Venezuela den 20 maj i år, trots att delar av den venezuelanska oppositionen deltog i detta. ”

    I stort sett var det bara Kina, Ryssland, El Salvador, Bolivia, Honduras och Cuba som erkände valresultatet. Även vänsterns kandidat i Colombias val Gustavo Petro underkände valresultatet i Venezuela.

    Större delen av Venezuelas opposition fick inte delta i valet, eller blev förhindrade med samma legala trixande som förhindrar Lula att delta i valet i Brasilien. Den oppositionskandidat som trots allt deltog och som hade ett visst stöd var Henri Falcón. Denne Falcon deklarerade timmarna innan valresultatet presenterades att valet byggde på valfusk och drog därmed tillbaka sin kandidatur. Även den 2a motkandidaten Javier Bertucci underkände valets legitimitet.

    ”När en stat, i allians med Limagruppen, som består av tio av den amerikanska kontinentens mest framstående högerregeringar, inte erkänner valet av en regeringschef och OAS-medlem, vilka alternativ blir då kvar? Det behövs inte mycket av kunskap eller kännedom av politik för att förstå att det enda alternativet som då återstår är det militära.”

    Hoppas du har fel Dick. Det finns mycket som talar emot en militär intervention och hittills har samtliga regeringar tagit avstånd från en militär lösning. Marta Lucia Ramirez från och med idag vicepresident i Colombia nämnde vid ett tillfälle om nödvändigheten av en ”humanitär intervention” vilket är oroande. Jag tror att orsaken att ingen i regionen vill ha den lösningen är samma som när det gäller nord-Koreas grannar i Asien, inget land har förmåga att hantera den katastrof som det innebär att 30 miljoner flyktingar plötsligt tar sig över gränsen. Det är ett tillräckligt stort problem med den dryga miljon fattiga venezolaner som redan översvämmar Colombia. Och övriga grannländer har samma problem har jag kunnat konstatera efter nyliga besök i Guyana, Brasilien, Ecuador, Costa Rica, Panama och Curacao.

    ”Den 27 juni i år, det vill säga bara fem veckor innan dronattacken igår, publicerade finansmediet Blomberg Businessweek som bekräftar att Colombia har tjänat och fortsätter vara en bas varifrån operationerna, finansieringen och samordningen av kupplanerna mot Venezuela utgår.”

    Det skulle vara fullkomligt obegripligt av Bloomberg om de INTE insåg att den långa gräns som delar Venezuela och Colombia 2219 kilometer längs sankmarker, tjock djungel mm är en gräns över vilken alla har tagit sig mellan Venezuela och Colombia. Över denna gräns har droger, vapen, smuggelgods och terroristattacker från paramilitärer och gerilla (FARC, ELN, EPL) alltid skett. FARCs närvaro i Venezuela som jag själv bevittnade var inte bara ett problem för den colombianska befolkningen på andra sidan gränsen utan även för bl.a ursprungsbefolkningar på Venezuela-sidan. I själva verket så hade kanske vare sig Venezuela eller Colombia existerat som fria nationer om inte Simon Bolívar använt den långa gränsen för att falla spanjorerna i ryggen. Och precis som att Venezuela fått lida för Colombias problem så har Colombia lidit av att Venezuela tjänat som bas för gerillaattacker och kidnappningar, ursprungligen med Venezuelas stöd. Så jag är övertygad om att Bloomberg har rätt, dock har jag inte sett några bevis för att Colombias regering är involverade i nutid.

    ”Den 31 maj i år skrev president Juan Manuel Santos och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (denne norske ”socialist” som i sin ungdom påstår sig ha bekämpat USA:s folkmord i Vietnam) under avtalet som gör Colombia till den första Natomedlemmen i Sydamerika, den kontinent som till detta datum har varit fritt från kärnvapen.”

    Colombia är inte medlem av NATO och kan aldrig bli medlem i North Atlantic Treaty Organization. Colombia har däremot blivit klassad som ”global partner” vilket är något annat. Ungefär som Partnerskap för Fred där Sverige är medlem vilket är illa nog.

    • Det är ju rent löjligt att läsa dina långa textrader Sven samtidigt som du påstår att de är andra som sprider propaganda. Att du tar upp leonardo vera med som uppmanar till protester och vars twitter är fullt med anti maduro propaganda säger ju allt. Vem lurar du? Ingen här iaf.

      • Vet inte vilken Leonardo Vera du hittat. Tror inte vi pratar om samma person.Visa gärna var du hittat de saker du nämner. För mig är det propaganda när jag läser en text som inte med en stavelse i en lång text kritiserar Maduros katastrofala politik. Maduro skapar ständigt nya kuppmakare med sin politik. I Dick E:s artiklar finns ingen svält i Venezuela och miljoner har inte flytt. I Dicks värld var det FARC-gerillan som skyddade Venezuela från invasion från Colombia. FARC med sina 10 000 gerillakrigare? Dick E har alltid haft en romantisk bild av FARC. I Colombia är de hatade och fick sammanlagt 50 000 röster i senaste valet. Dessutom har de nu suttit och i två år och bett om ursäkt för sin knarkhandel, kidnappningar, utpressning, massakrar och tvångsrekrytering av gerillasoldater och delansvariga för att 300 000 människor mist livet i Colombias inbördeskrig. Och under en lång period skedde detta med Venezuelas stöd. Men Dick E ser inte detta utan framställer FARC som Venezuelas gränsförsvar.
        Uppriktigt sagt så är det ganska ointressant att läsa den typen av okritiska texter. Dick E och hans likar har alltid förnekat minsta svaghet i de regimer de för tillfället adopterar, sen försvinner regimen och de börjar på ny kula. Aldrig ställer de frågan om varför regimen störtades, vilka svagheter den hade och vad man kan lära av dess misstag. Antagligen pga någon missriktad solidaritet. För mig är det tvärtom kritiken som driver en progressiv rörelse framåt. Socialister kan inte för all framtid vara ledsna underdogs som är offer för den allsmäktiga USA-imperialismen. Jag är övertygad om att en socialism som lärt av sina misstag är överlägsen både imperialismen och kapitalismen.

    • Tack för intressant information. Visste inte att TeleSur var propagandamegafon för gruppen Venezuela, Cuba, Nicaragua, Uruguay och Bolivia.

      • Bara nämnde vilka som finansierar kanalen TeleSur.Argentina ingick också men har dragit sig ur efter senaste regeringsskiftet.

      • Skall jag vara rättvis mot TeleSur, jag har kanalen i mitt kabelutbud, så har de utmärkta reportage om kultur, ursprungsbefolkningar, politiska ooanalyser och analyser av alla utom Venezuela, Cuba, Nicaragua, Uruguay och Bolivia. Vad jag speciellt gillar är bakgrundsreportage om länder som andra kanaler inte intresserar sig för
        Och vill jag veta vad regeringarna tycker hos finansiärerna så är det också intressant. Ofta är det kul att zappa mellan colombianska och venezolanska kanaler. Visar TeleSur hur Maduro hälsar på massorna så bara byter man kanal och då står Maduro och vinkar mot ett tomt torg
        Ofta väldigt komiskt, som här tex:
        https://m.youtube.com/watch?v=AS5lrAXLC84

      • Stämmer Martin, jag bor i Santa Marta Colombia ett par timmar från Venezuelas gräns.

  3. varför försöket att mörda maduro.. svaret är enkelt, venezuela och maduro vägrar förslavas under imperialismen, när alla vägar är uttömda av råttorna i nord finns endast en väg kvar som hänt många vänsterledare mörda mörda mörda , att usa vill mörda maduro betyder enbart att han och venezuela har lyckats med något kapitalet hatar, bättre levnadsförhållande i genomsnitt, ej som i usa, fattigdom som inga turister ser men ok dom varnas för backstreets i alla större städer i usa

  4. Jag har hitills inte orkat kommentera Dick Emanuelssons artikel om den påstådda kuppen i Venezuela, det är helt enkelt för mycket som inte stämmer eller som är fria spekulationer. Mina hitillsvarande kommentarer har mer gått ut på att Dick totalt saknar kritik mot Venezuelas ledning. Dessutom är jag i första hand upptagen av de arbetande folkets situation i desa länder som jag tillbringat en stor del av mitt liv i. Jag är däremot mindre bekymrad än Dick för hur de olika byråkratiska oligarkierna i dessa länder klarar sig, oavsett hur många revolutionära fraser de strör omkring sig. Jag har följt Dick Emanuelsson under många år. Ofta har vi gemensamma fiender men sällan gemensamma vänner.
    jag har kommenterat nästan alla påståenden i Dick Emanuelssons artikel, först med ett citat från Dicks artikel sedan min kommentar;
    “Det var en ackumulerad samling av politiska, ekonomiska och militära motiv som låg bakom försöket igår att likvidera praktiskt taget hela den venezuelanska statsledningen.”
    Det är lysande att Dick känner till alla motiven dagen efter attentatet.

    “ I händelse av att drönaren, med en last av 1 kg explosiva C4-sprängdeg hade exploderat i den zon där Maduro och de venezuelanska statstopparna befann sig skulle Venezuela ha hamnat i ett politiskt och militärt tomrum som skulle ha lämnat fältet fritt för en ”humanitär intervention från utlandet”. Det är den etappen som arkitekterna bakom den nu ”Blå Statskuppen” anser att landet har gått in i och som de igår försökte verkställa.”

    TeleSur visste redan någon timme efter attentatsförsöket den kemiska sammansättningen på bomben, vilka som var skyldiga och sex var redan gripna. Ungefär samtidigt publicerade gruppen Soldados de Franela samma uppgifter på sociala media. Kanske sant, jag vet inte. Vet bara att Dick undviker att nämna andra uppgifter som cirkulerade t.ex från brandmän som hävdade att åtminstone en av explosionerna kom från en exploderade gasbehållare i en lägenhet i närheten. Konstaterar att Dick, TeleSur, Theresa May, Sveriges utrikesminister och White Helmets har en sak gemensamt, de kan närmast i realtid utse de skyldiga till olika attentat oavsett om de sker i Syrien, England eller Venezuela. Det är sant att de finns de som drömmer om en militär humanitär intervension från utlandet. Dock har alla regeringar i regionen hitills avvisat en sådan lösning. Den nytillträdda vice-presidenten i Colombia verkar vara för en humanitär insats vilket är oroande. I övrigt så går det knappt en månad utan att man avslöjar nya grupper inom Venezuelass arme som vill ställa Maduro inför rätta och få tillstånd ett nyval. Bl.a en general som varit Chavez närmaste sedan 1992 då Chavez gjorde ett misslyckat försök till statskupp.

    “uppmaningar till de venezuelanska officerarna att genomföra en militär statskupp. De flagranta och i diplomatiska kretsar helt obegripliga och mot all internationell rätt försöken att lägga sig i ett annat lands angelägenheter har i dag inga som helst hämningar vad det gäller stater som USA, Colombia eller Canada.”

    Här efterlyser jag citat, har själv aldrig hört någon av ovanstående regeringar officielt uppmanat till militär statskupp.

    “Colombias avgående president Juan Manuel Santos sa för bara några dagar sedan att han räknade dagarna innan Maduro skulle ”falla”. Den mest impopuläre presidenten i colombiansk historia, tillika Nobelfredspristagare (Sic!) och ivrig för att Colombia skulle ansluta sig till Nato vägrade erkänna resultatet i presidentvalet i Venezuela den 20 maj i år, trots att delar av den venezuelanska oppositionen deltog i detta. När en stat, i allians med Limagruppen, som består av tio av den amerikanska kontinentens mest framstående högerregeringar, inte erkänner valet av en regeringschef och OAS-medlem, vilka alternativ blir då kvar? Det behövs inte mycket av kunskap eller kännedom av politik för att förstå att det enda alternativet som då återstår är det militära. För hittills har sanktionerna, blockaderna och en ekonomisk krigföring utan historisk jämförelse, med undantag för Kuba, inte fått det resultat imperialismen hade förväntat sig; att det venezuelanska folket skulle resa sig och själva störta Maduro och föra in landet in på det politiska territorium det befann sig innan den unge Hugo Chavez vann presidentvalet i december 1998. Oppositionen vill inte spela med öppna kort i valen för de anser förmodligen sig chanslösa.”

    Madurohänvisade i sitt tal just till Santos uttalande där han räknade med att Maduro skulle falla inom dagar som ett bevis för att Santos låg bakom statskuppen. Väldigt få tror att Maduro kommer att överleva som president utan att de därför kan anklagas för att försöka organisera en statskupp. Så vitt jag vet har bara 9 länder av 193 i världen erkänt senaste presidentvalet. Förhoppningsvis så planerar de resterande 184 länderna ingen militär invasion av Venezuela av enbart det skälet. Större delen av oppositionen deltog inte i valet av olika skäl, en del var förbjudna pga teknikaliteter liknande de som försöker hindra Lula att ställa upp i Brasilien och ytterligare andra fängslade. De två som ställde upp mot Maduro förklarade bägge valet ogiltigt och krävde att valet skulle göras om. Oppositionen vann valet till Asamblea Nacional (Venezuelas riksdag) 2015 har sedan mot gällande konstitution fråntagits all makt. Det anser jag vara en farlig väg eftersom det gynnar krafter som vill ha ett väpnat uppror. Och i väldigt många länder hade enbart detta räckt för ett väpnat uppror. Skulle Stefan Löfven stänga riksdagen för att han inte gillade valresultatet i Sverige så hade kanske t.om vi fått en väpnad resning i Sverige.

    “Det handlar om massmediala manövrar för att mjuka upp och förbereda opinionen inför ett kollektivt scenario som har som mål att vänja denna opinion vid en framtida våldsam upplösning, vänja hjärnan att acceptera någon kommande tragisk händelse och där människorna i Venezuela resignerar inför denna konstgjorda tragedi som något logiskt och förutsägbart.”

    Här kvackar Dick inom psykologi men det behövs ingen psykolog för att konstatera att det finns en risk för en våldsam utveckling. Folk har ju knappt mat för dagen! Under bara de senaste två åren har Venezuela fått 10 miljoner nya som lever under existensminimum. Och Venezuela har en lång historia av statskupper speciellt under ekonomiska kriser. Hugo Chavez själv tex inledde sin politiska bana med ett kuppförsökr 1992.

    “Attentatsmännen, varav fyra har gripits direkt på platsen för avfyrningen av drönarna befann sig just i ett hus söder om scenen där Maduro och statsledningen befann sig. Det betyder att de som ansvarade för Maduros säkerhet hade så pass mycket is i magen att de väntade ut operatörerna när dessa tryckte på ”ON” på fjärrkontrollen för att skjuta iväg drönarna i riktning mot Maduro och den perimeter av 50 meter där den dödliga lasten skulle explodera. Säkerhetsofficeren visste inte exakt i byggnaden var terroristerna befann sig innan dessa tryckte iväg drönarna. Sedan blev de en kapplöpning med tiden innan Maduros prickskyttar oskadliggjorde drönarna INNAN de hade kommit in i 50-meterszonen där Maduro befann sig. Sju kadetter skadades av explosionen. Då hade säkerhetsagenterna redan anlänt till huset varifrån drönarna hade skickats iväg och fyra av sju terrorister har gripits.”

    Ursäkta, hade detta varit en dålig spionroman så hade jag slutat läsa nu. Skulle “Maduros säkerhet hade så pass mycket is i magen att de väntade ut operatörerna när dessa tryckte på ”ON” på fjärrkontrollen”? Om något, vilket som helst, säkerhetsorgan i världen agerat på detta sätt så hade de ställts inför krigsrätt. Och varför agera på detta idiotiska sätt om de redan visste vilka attentatsmännen var och var det fanns.
    “nyhetsbyrån AP:s uppgifter om att det skulle handla om en ”självutlöst isolerad aktion” faller. Förhören med de gripna kommer med all sannolikhet visa hur och varför de genomförde aktionen.”
    Hur blir utför man en självutlöst aktion? Jag trodde redan Dick hade svaret på varför de genomförde aktionen, hela artikel har ju handlat om det och både militära, psykologiska, ekonomiska och politiska skäl har anförts.
    “Portalen Mision Verdad understryker även att motivet för att aktionen utlöstes på 81-årsdagen av Nationalgardets 81-årsdag baserar sig på det faktum att det var Nationalgardet som under fyra månader förra året lyckades isolera det paramilitära avancemanget i Venezuela, trots att Gardet bara använde tårgas och batonger mot de fascistiska gruppernas väpnade attacker.”

    Dick använder sig flera gånger av någons slags nummer-mystik antingen är det 81-årsdagen eller så är det Santos som behöver en militärkupp eftersom han bara hade 3 dagar kvar som president i Colombia. Jag är övertygad om att denna typ av mystik inte existerar, de som vill göra en väpnad kupp (och de finns) agerar när de har chans.
    “Hade attentatet igår lyckats hade det medfört att man inför landets Tv-kanaler och miljoner tittare hade framställt presidenten och det militära ledargarnityret som sårbara och handlingsförlamade, oförmögen till ett motsvar. Det skulle skada moralen inom de väpnade styrkorna och bland regeringens anhängare. Då hade vägen legat öppen för att destabilisera landet och skapa det nödvändiga kaos som kuppmanualen om en “mjuk statskupp” handlar om.”

    Ja vad skall man säga, ett nationalgarde som flyr hals över huvud istället för att skydda sin president (se klippet från youtube: https://www.youtube.com/watch?v=sGFIbUhws9U ) och en säkerhetstjänst som har så mycket is i magen att de låter attentatsmännen trycka på ON-knappen? Jag tvivlar på att “ledargarnityret” lyckades inge förtroende när det gäller säkerheten. Mjuk statskupp? Med bomber som hotar att radera ut hela landets ledning? Inte särskilt “mjuk” i mina ögon. Istället skulle man kunna misstänka Maduro för statskup eftersom han använder det påstådda kuppförsöket till att arrestera medlemmar av det valda parlamentet Asamblea Nacional.
    “En annan psykologisk effekt som tittarna i det 21:a seklet har vants vid är kroppsspråket. President Maduro reagerade med lugn men med en falks vaksamma ögon när explosionen ägde rum. Men han tappade inte fattningen utan likt en orädd statsman stod han kvar på scenen omgiven av sin livvaktsstyrka. Han var till och med beredd att fortsätta sitt tal.”

    Såg aldrig det där med Maduros falkögon och lugn, i mina ögon var han chockad och handlingsförlamad, hans fru vacklade och en av hans generaler svimmade.
    “En timma senare framträdde han lika lugn och koncentrerad och under en halvtimme talade han fritt om vad säkerhetsstyrkorna hade uppnått och vilka han ansåg vara intellektuellt ansvariga för terroristaktionen.”
    Dick borde själv reagera inför omöjligheten av att inom en timme veta vilka som är ansvariga. Var det verkligen så så borde SÄPO omgående köpa in tjänster från Venezuela. Tänk vad det hade inneburit för Palmemordet.
    “Den 27 juni i år, det vill säga bara fem veckor innan dronattacken igår, publicerade finansmediet Blomberg Businessweek ett reportage [Bloomberg News] som bekräftar att Colombia har tjänat och fortsätter vara en bas varifrån operationerna, finansieringen och samordningen av kupplanerna mot Venezuela utgår.

    Blomberg Businessweek satte rubriken: Inside the Failed Plot to Overthrow Venezuelan President Nicolás Maduro och hävdade att kupplanen hade kodnamnet ”Operation Constitution”.”
    Självklart kan en attack initieras från Colombia, precis som att Colombia varit atackerade från Venezuelas territorium av olika väpnade grupper. Man delar på 220 mils gräns med ofta kompakt regnskog. Men det säger inget om vem som står bakom. Det kan i princip vara vilken illegal grupp som helst eller mer troligt motståndare till Maduro inom armén.
    “Enligt reportrarna Ethan Bronner, Andrew Rosati och Fabiola Zerpa hade kupplanen planerats i Bogota med finansiell uppbackning från mäktiga grupper och stöd av colombiansk militär. Målet var att kidnappa Maduro och ställa han inför rätta. Det sägs inte var denna rättegång skulle genomföras. Men med lite kännedom om venezuelansk politik så kan vi lätt räkna ut att det handlar om Bogota där Venezuelas ”Högsta Domstol i Exil”, sammanträder i en salong i den colombianska kongressen.”

    Skulle gärna vilja ha lite mer bevis på vad Colombias inblandning består av. Allt är möjligt det finns verkligen grupper i Colombia som är beredda på det mesta. Frågan är, var regeringen inblandad så som Maduro påstår? Jag skulle också vilja veta mer om denna venezolanska domstol med säte i Colombias kongress. Har aldrig hört talas om någon sådan, har Dick möjligen några källor till sina påståenden?
    “Noterar vi dessutom att under hela 2018 har framstående politiker som Juan Manuel Santos, Rex Tillerson, Mike Pence och Mike Pompeo öppet verkat för att framkalla en militär statskupp i Venezuela så bekräftas bakgrunden i Blombergs reportage. Den venezuelanska oppositionen är helt enkelt inte i stånd att fälla eller besegra Maduro i ett val. In i detalj beskriver Blombergs reportage den colombianska regeringens roll i planeringen och samordningen av denna strategi. Men den slår också med stor tydlighet fast Santosregimens stöd till det ekonomiska kriget i form av stöd till smugglingen, attacker mot den venezuelanska valutan vid den venezuelanska-colombianska gränsen eller blundandet för de paramilitära operationerna på venezuelanskt territorium.”
    Vill gärna ha källor här också från Santos där han öppet verkar för en militär statskupp i Venezuela. Så vitt jag vet har han bara uttalat sig om att han hoppas på en fredlig lösning. Att Santos skulle attackera Venezuela genom att manipulera valutan eller via smuggling är bara en fantasiprodukt från Dick. Inflationen är helt en skapelse av Maduros politik vilket jag kan visa separat i en ny artikel om någon önskar, enligt senaste prognosen hamnar inflationen i år på över 80 000 %. Och smuggling har alltid existerat över den 220 mil långa gränsen. Utan gränshandeln mellan Venezuela och Colombia hade svälten i Venezuela varit mycket värre. Bensinsmugglingen över gränsen motsvarar ungefär 4% av årsproduktionen eller lika mycket som det enorma slöseriet i Venezuela där bensinen i princip är gratis och varje familj har en ACs i varje rum som är på 24 timmar. Jag själv har inte råd att ha en enda AC på och jag bor bara ett par timmar från Venezuelas gräns och med samma klimat.
    “FARC-gerillan, som den 16 december 2016 skrev under ett fredsavtal är inte längre, som den tysk-mexikanske universitetsprofessorn Heinz Dietrich hävdade i en CNN-intervju 2005 ”en mur mot en colombiansk militär intervention av Venezuela”.”
    Det är fullkomligt absurt att f.d. FARC med c:a 10 000 gerillasoldater skulle ha varit en mur mot en Colombiansk intervention. Colombia har kanske Latinamerikas bäst utrustade och stridsvana arme. FARC överlevde ett halvt sekel bara pga sin karaktär som gerilla som kunde gömma sig i djungel och berg utan regeringsnärvaro eller ta skydd i Venezuela och Ecuador. I ett reguljärt krig mellan Venezuela och Colombia hade de varit betydelselösa. Däremot har FARCs knarkhandel, massakrar, utpressning och kidnappningar varit en effektiv mur mot att få tillstånd en vänsterregering i Colombia. FARC är så avskydda i Colombia att efter mer än 50 års gerillakrig lyckades de bara skrapa ihop 50 000 röster av Colombias nästan 50 miljoner invånare. Att FARC är skyldiga till dessa brott nekar de inte en själv till, de har ju turnerat landet runt för att be om ursäkt under två år sedan fredsavtalet. Dick är nog den enda som har varma känslor för FARC och den som vill kan lätt göra en sökning på nätet och hitta artiklar med Dick och hans vänskapliga besök i gerillalägren. Den som hittar ett enda ord av kritik mot FARCs folkmordspolitik från Dicks sida ber jag om att ge mig en källhänvisning. FARCs krig kostade c:a 300 000 människors liv, av dessa står paramilitärerna för den största delen medan FARC och militären står för vars 15% av mördandet enligt Centro Nacional de Memoria Histórica(CNMH).

    “Den 31 maj i år skrev president Juan Manuel Santos och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg (denne norske ”socialist” som i sin ungdom påstår sig ha bekämpat USA:s folkmord i Vietnam) under avtalet som gör Colombia till den första Natomedlemmen i Sydamerika, den kontinent som till detta datum har varit fritt från kärnvapen.”
    Colombia är inte och kommer inte att bli medlem av NATO eftersom NATO är en nordatlantisk försvarsallians. Däremot är Colombia en global partner, ungefär som att Sverige ingår i partnerskap för fred.

    “I Venezuela återfinns världens största olje- och gasreserver, världens åttonde största sötvattenreserver samt en rad oerhört viktiga strategiska metaller i södra Venezuela. Det är dessa gigantiska naturresurser som grannen i norr vill lägga beslag på.

    Den högsta ledningen för Venezuelas väpnade styrkor försäkrade sin lojalitet till landets folkvalde president och avvisar alla försök att utså splittring inom de uniformerade, något som USA och Colombia under hela 2018 har försökt.
    Ledaren måste dödas!”

    Varför USA skulle vilja invadera Venezuela för att kontroller oljan och andra naturresurser är oklart. Det är möjligt men inte nödvändigtvis så. USA har hela tiden varit Venezuelas största handelspartner och mottagare av olja från Venezuela och i år ökar USAs oljeimport från Venezuela med 4%. År 2017 avstannade exporten nästan helt bl.a pga att amerikanarna menade på att kvaliten på oljan försämrats bla pga för mycket vatten i oljan. Så 2017 är undantaget som bekräftar regeln, USA har redan och har hela tiden haft tillgång till hur mycket olja de vill ha.

    “Sedan presidentvalet genomfördes i Venezuela den 20 maj i år har kriget och strypningen av landet intensifierats. På den colombianska sidan kommer Ivan Duque, politisk arvtagare till Uribe som av människorättsorganisationerna och vänstern i Colombia utpekas som en ”paramilitär gudfader” att inta presidentpalatset den 7 augusti. Det vill säga tre dagar efter försöket att döda Maduro och den venezuelanska statsledningen. Om dessa datum har någon relevans sinsemellan är omöjligt att säga. Men det är möjligt att terroristaktionen den 4 augusti mot Venezuelas president Nicolas Maduro synkroniserades med Duques presidentinstallation.”

    Valet av Uribes springpojke som president är verkligen oroande och det är för tidigt att säg vad det kommer att innebära. En invasion av Venezuela skulle vara en katastrof för Colombia, vi har redan tagit emot över en miljon hungriga venezolaner och varje torg och gata är fyllda av fattiga från Venezuela som föröker överleva. Att resterande 30 miljoner skulle försöka fly över gränsen är ett skräckscenarie.

    “Om Maduros ekonomiska plan lyckas bromsa det ekonomiska kriget mot Venezuela talar allt för att Washington och Bogota gör allt för att bromsa denna process för att slutligen kväva den.”

    Maduros “ekonomiska plan” består av att legalisera svartväxlingen av dollar och att registrera alla transportfordon för att försöka få kontroll på svinnet av bensin. Tyvärr så kommer det inte att räcka, utvecklingen har gått för långt,

    • Tack för lång kommentar. Jag anser dock att beläggen för mordförsök är starka och att mycket talar för utländsk inblandning. Oklarhet finns i vissa avseenden som du nämner. Ytterligare uppgifter finns dock i en ny bloggartikel av Dick Emanuelsson som jag fick i morse. Publiceras strax efter kl. 14.

      • Om det var ett kuppförsök. Maduro har efter det s.k. kuppförsöket utnyttjat tillfället till att arrestera diputerade i parlamentet, så möjligheten finns ju att regimen själv iscensatt ”kuppförsöket”. Oavsett så tror jag att det finns tillräckligt med missnöje inom Venezuela för att misstänka att kuppförsöket huvudsakligen utfördes av venezolaner. Maduro har arresterat militärer i minst 5 omgångar, däribland Chavez närmaste män. Jag tror inte något lands befolkning skulle acceptera ett sådant totalt kaos utan protest. Att de sedan söker stöd utomlands är naturligt och det finns alltid kretsar både i Colombia och USA som är beredda att bistå. Att Colombias förre president skulle vara inblandad tror jag inte. Jag tror det är svårt för folk som inte lever i regionen att inse vilka konsekvenser det blir om Venezuela kollapsar pga ett inbördeskrig och en stor del av Venezuelas befolkning på drygt 30 miljoner börjar fly. Det är redan problematiskt med den dryga miljon som redan flytt.

  5. Dick Emanuelsson meddelar mig;
    Allt fler uppgifter framkommer nu om att Colombia och jänkare är inblandade i attentatet. Men ovanstående kanske ändå inte är tillräckligt för att Wallström och bloggkommentatorer ska vara övertygade om att det inte var ett självutlöst attentat.

    Jaimy Baily, en öppet reaktionär proimperialist som i sitt program, från Miami, så klart, berättade att han hade bjudits in till ett möte med de som i lördags avfyrade drönarna mot Maduro. Mötet ägde rum, enligt Baily, en vecka INNAN. Attentatsmännen till ett möte i Miami där de berättade att ”på lördag ska vi döda Maduro med drönar”.

    • Kan någon förklara för mig vad ett ”självutlöst attentat” är? Måste inte ett attentat innebära att det finns en aktör? Eller är det något i stil med självantända skogsbränder man är ute efter? För mig är det ointressant att Jaime Bayly som alltid påstår sig vara i händelsernas centrum suttit i en studio och pratat om att han hört talas om kupp-planer. I Latinamerika finns det alltid någon grupp som sitter och planerar en kupp någonstans. Det för mig mest intressanta är hur Venezuelas problem skall kunna lösas för utan kris i Venezuela finns det inga förutsättningar för en kupp. Kuppen mot Chavez 2001 misslyckades t.ex pga av de uppenbara fördelar folket i Venezuela såg med Chavez välfärdsprogram
      Att de inte var en långsiktigt hållbar politik och enbart byggde på att pumpa olja ur marken när världsmarknadspriset slog rekord på rekord var det få i Venezuela som insåg. Som jag tidigare sagt här så är Chavismen viktig som exempel i hela Latinamerika. När allt gick bra och priserna på olja var höga så fick Chavez ett betydande stöd på kontinenten
      När oljepriset föll ung. samtidigt med Maduros tillträde som president avslöjades det ohållbara i Chavez modell och därmed minskade också stödet på hela kontinenten. Jag är övertygad hade Venezuela fört en långsiktigt hållbar vänsterpolitik så hade vänstern vunnit valet även i Colombia 2018.