HM tjänar grova pengar i Etiopien – svensk imperialism


Igår kom uppmärksammade rapporter om att HM betalade låga löner i Etiopien – mindre än 2 kronor i timmen. Detta är bara ett exempel på svenska imperialism i skuggan av och med draghjälp av USA:s dominerande imperialism, som på det ekonomiska området stöds av IMF och Världsbanken. Jag erinrar mig en kommentar jag fick en gång och drar fram den för att fokusera på just kapitalexporten som en viktig komponent i imperialismen. Någon kartläggning av svensk imperialism kan jag inte presentera just nu.

En grundläggande orsak till kapitalexporten till fattiga länder är att det är mycket billigare att tillverka varor där, vilket möjliggör enorma vinster. Kapitalexport till länder på samma nivå har ofta som främsta orsak strävan efter ökade marknader.

Den svenska exporten av kapital har sett en explosionsartad utveckling, och år 2014 uppgick de svenska företagens utlandsinvesteringar till sammanlagt 2800 miljarder kronor, och de ökar med ungefär 200 miljarder svenska kronor per år. Under samma period har den svenska varuexporten ökat med fyra gånger.”…”Sett till antalet anställda i svenskägda företag utomlands, vilket är samma måttstock som vi använde ovan, ser vi att runt 1.3 miljoner människor är anställda i svenska företag utanför Sverige. ” Sverige och imperialismen

* I december uppgick arbetslösheten till 6,0 procent, vilket är 0,5 procentenheter lägre än samma månad föregående år. Totalt uppgick antalet arbetslösa till 321 300 personer. Ekonomifakta

* Om 25 % av de som arbetar i svenska företag utomlands, dvs. var fjärde person, i stället skulle arbeta i Sverige skulle vi inte ha någon arbetslöshet.


Jämförelsen ger upphov till en del funderingar, eller hur?

En flitig kommentator skrev i anslutning till min artikel 21/4 2016 http://jinge.se/allmant/ar-usa-ett-imperium.htm, som utgår från en kommentar av samme person ”Du är väldigt noga med att leverera många ord, som undviker att möta den stringenta imperie-teorin du citerar inledningsvis. Jag är lite förvånad, det finns en imperieteori av V.I.Lenin som handlar om kapitalexport, ska du inte dra upp den?

Jag tar det som utgångspunkt för att dels presenterar Lenins teori och dels diskutera kapitalexporten, som givetvis inte alls är unikt för USA – den sker globalt. Jag utgår från avsnitt i boken och skriften ”USA som världspolis” (som kan köpas via uppgifter på bloggsidan).
En aktuell artikel som jag nyligen publicerat finns att läsa här
Skriften 13-247x350

* Artikelns frågor diskuteras ingående i den nya utmärkta boken ”Imperialism in the twenty-first Century”. Globalization, Super-Exploation, and Capitalism’s Final Crisis” av John Smith. Boken blev ”Paul A. Baran M Sweezy Memorial Prize Winner” och utges av Monthly Review Press.

10.2.2 Lenins teori
Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium” från 1917 var inspirerad av Hobson och Hilferding. Den fick ett stort inflytande under decennier framöver och baseras på grundlig analys av omfattande ekonomiska data. Lenin menar att imperialismen är kapitalismens dittills högsta stadium med fem kännetecken:
1. Koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att den skapat monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit på grundval av detta finanskapital.
3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, erhåller mycket stor betydelse.
4. Det bildas internationella monopolitiska kapitalförbund vilka delar världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Lenin ansåg att det sedan Marx dagar skett viktiga förändringar av det kapitalistiska ekonomiska systemet, som övergått från konkurrenskapitalism till en ”monopolkapitalism”. Han menade att kolonialism existerade långt före imperialismen, och att dessa inte var identiska. Den tsaristiska censuren i Ryssland medförde självcensur i boken om politiska frågor (Magnusson 2002). Lenin skrev också att ”superprofiter” från kolonierna bidrog till att ett skikt av arbetarna i de imperialistiska länderna kunde leva förhållandevis gott och att imperialismen hindrade kolonier från en självständig ekonomisk utveckling. Han föregick därmed beroendeteorin som lyfte fram detta förhållande under 1960-talet (Frank 1967; Amin 2006). Fakta talar för riktigheten av bedömningen av Hobson, Hilferding och Lenin m fl. att imperialism är ett nytt stadium i kapitalismen, som började tydligt framträda för mer än 100 år sedan, fast kapitalismen lång tidigare sökt marknader utomlands (Amin 2006). Sedan dess har vissa av Lenins kännetecken försvagats, och nya karakteristika har tillkommit.

2.8 Betydelsen av utlandsinvesteringar Till följd stagnationen på hemmaplan ökar utlandsinvesteringarna kraftigt. USA-företagens uppköp och investeringar i Europa ökade från 1 miljarder dollar år 1950 till 9 miljarder dollar 1965 (Magdoff 1969:43) och till drygt 1 300 miljarder dollar år 2000 (www.bea.gov 2013).
Tabellen nedan visar att utlandsinvesteringarna ökade kraftigt även efter millenniumskiftet.

Tabell 2.2. Direktinvesteringar av USA i andra länder och av andra länder i USA (miljarder dollar).
Period USA:s utlandsinvesteringar Andra länders investeringar i USA Skillnad
1960-69 42 5 +37
1970-79 123 41 +82
1980-89 206 329 -123
1990-99 950 907 +43
2000-2007 1 629 1 421 +208
2009-2013 1 601 971 +630
Totalt 4 551 2 392 +2 159
(http://unctadstat.unctad.org/wds/TableViewer/tableView.aspx).
USA:s utlandsinvesteringar uppgick år 2011 till drygt 20 % av landets BNP. USA:s investeringar i andra länder har ökat, medan andra länders investeringar i USA har minskat. EU:s andel som investeringsområde och har ökat och överstiger USA:s. Den viktigaste trenden är den kraftiga ökningen av utländska direktinvesteringar i utvecklingsländer och länder i f.d.”Östeuropa”. Denna andel uppgick till 33 % år 2006, och till 61 % 2013. År 2010 var värdet på tillgångar som TNC* i USA ägde utomlands 20,3 biljoner dollar medan andra länders TNC ägde något mer i USA. Detta är betydligt mer än USA:s BNP och c:a 1/3 av världens BNP. Den genomsnittliga avkastningen årligen 1982-2004 var 5,7 % för USA:s utlandsinvesteringar jämfört med 4,5 % för utländska investeringar i USA (Holtz-Eakin 2005). Vinsten från utlandsinvesteringar uppgick för USA till 6 % av BNP på 1960-talet och till 18 % under åren 2000-2004 (Foster & Magdoff 2009).
Kapitalism - arbetare i Kina
Utlandsinvesteringarna skapar arbetstillfällen och tillverkning till avsevärt lägre löner än i USA. Därtill kommer förmånliga skatteregler och fördelar av internfakturering. Monteringsfabriker har inte sällan lokaliserats till särskilda zoner, med låg beskattning och särskild lagstiftning. Detta ger särskilt höga företagsvinster, vilket Samir Amin kallar ”den imperialistiska räntan”. År 1980 bodde 52 % av industriarbetarna i utvecklingsländer, medan andelen var 83 % år 2010 (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). I länder med hög arbetslöshet tvingads även vänsterpartier och fackföreningar att hellre acceptera en dålig lön än ingen alls.

2.8.1 Exemplet Apple
Apple är ett av världens mest framgångsrika och vinstrika företagen. År 2012 hade Apple på två år ökat vinsten ökat från 3,33 dollar per aktie till 12,30 dollar per aktie. Tillverkningen av komponenter utförs av 8 bolag i fyra länder (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). Sedan sätts komponenterna ihop av kinesiska arbetare som fick 83 cent (5 kr) i timmen år 2009, motsvarande 3,6 % av tillverkningskostnaden på 179 dollar för en iPhone, medan försäljningspriset var 500 dollar. Bara 30 av c:a 14 000 av Apples anställda i USA räknas som arbetare i produktionen. De tjänade 47 640 dollar/år, medan 12 250 arbetare i Kina i genomsnitt tjänade 1 540 dollar/år (Smith 2012). Vinstökningen har fortsatt. På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för andra TNC* från arbetare i fattiga länder. Men lönerna i Kina har ökat, har tillverkning flyttat till Vietnam, Kambodja och Indonesien.


Ämnet behandlades också i ett blogginlägg i oktober 2012 http://jinge.se/allmant/vem-tjanar-pengar-at-apple-och-hm.htm
”Vi kan här tillägga att Hennes & Mauritz (HM) betalar en tillverkare i Bangladesh 1,35 euro för varje T-shirt, som sedan säljs för motsvarande 4,95 euro. (Tony Norfield ”What the China Price Really Means”). Detta ger en vinst på 60 %, ungefär lika stor vinstkvot som Apple. Detta bidrar än mer till att förklara HM:s stora och ökande vinster” (DN m fl. 15/10 2012).
På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för multinationella företag från en enorm utsugning av arbetare i fattiga länder.”

2.8.2 Den globala reservarmén av arbetslösa
Den globala arbetskraften uppgick till 1,4 miljarder i stadigt arbete 2011. Sjuttiotre procent bor i u-länder, varav 40 % i Kina och Indien. Det finns en enorm reservarmé av 2,4 miljarder arbetslösa eller undersysselsatta. Officiellt är ”bara” drygt 200 miljoner arbetslösa enligt ILO. (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). Periodvis anställda i osäkra arbeten är 1700 miljoner arbetslösa, officiellt arbetslösa 200 miljoner och ekonomiskt inaktiva 500 miljoner. Detta är en grundläggande förklaring till de låga lönerna och övervinsterna i u-länderna och till att löneandelen av BNP har minskat.

Den kraftigt ökade industriproduktionen i fattiga länder åt amerikanska företag för låga löner är en huvudsaklig orsak till USA:s utrikespolitik och kraftigt utbyggda militärmakt med många hundra militärbaser i många länder.

Är detta humant? Vill vi ha en sådan värld? Fram för ett mänskligt, demokratiskt ekonomiskt system i världen.

intressant.se, ,, , , , , , , ,, , , ,


29 svar till “HM tjänar grova pengar i Etiopien – svensk imperialism”

  1. H&M företaget har, enligt SVT, en indisk direktör och textilföretaget är kinesiskt. BRICS?

  2. Hej Anders
    Enligt vad jag kan minnas har H&M alltid varit beskyllda för ”utsugarfasoner” i utvecklingsländer med låga löner. Branschen var helt enkelt tvungen att flytta tillverkningen dit därför tillverkningen i Sverige blev helt enkelt för dyr pga höga lönekostnader och dito skattepålagor. Kläderna gick helt enkelt inte längre att sälja då de blev utkonkurrerade av billigare importkläder. Att sedan kommunist-rockgruppen Nynningen sjöng om Algots det räcker gjorde inte saken ett dugg bättre.

    Däremot skulle det visa sig att möbeltillverkning i platta paket m.m. husgeråd skulle fungera bättre och något ”Säg IKEA det räcker” har åtminstone jag inte hört talas om.

    https://www.expressen.se/dinapengar/fran-egenforetagare-till-den-store-ledaren/

    Jag uppmärksammade också att Svt hade en artikel igår söndag om H&M betalar urusla löner för sömmerskor i utvecklingsländer men man måste tänka på varför en sådan artikel kommer just nu och jag är övertygad om att det har med det kommande valet att göra då Svt pliktskyldigt vill lyfta fram det socialdemokratiska regeringspartiets av tradition politiska uppfattningar. Försök se det som ett led i kampen mot Sverigedemokraterna.

    https://www.youtube.com/watch?v=81WmsSkNjY0

  3. Anmärkning
    Lilla Hultsfred i Småland var tidigare en betydande och välmående industriort med bl.a. batterifabriken Varta och Swedspan eller spånskivefabriken. Idag är nästan allt borta och orten har istället blivit betydande för flyktingmottagning och svenskar flyttar därifrån och nyanlända kommer istället. Men en stor fabrik finns kvar och sysselsätter idag säkert ännu fler än tidigare och det är IKEA som övertagit Swedspan spånskivefabrik och tillverkar istället garderober för försäljning i varuhusen. Det är en av anledningarna till att den orten kan leva vidare.

  4. Upprörande. Samlade de in ved åt varandra skulle de tjäna mindre än en kr timmen. Och det vore fortfarande imperialismens fel. Etiopien är ortodoxt, de har klarat sig undan pesten från arabiska halvön. Jag vill minnas att de är militärt utrustade av sovjet, sen lejonet av Juda trillade av pinn. Men det märkte kanske inte du?

      • Varje land med ett sparandeövetskott är således imperialistiska enl det kriteriet. Sverige o Kina då men inte USA. Trams. Lenin var tydligen inte förtrogen med nationalräkenskapssystemet. Inte konstigt att han, liksom, Marx saknar relevans för att förklara samhällsutvecklingen.

        • Du har fel här. Vg se svar på tidigare e-mail. Marx och Lenins analyser har visat sig vara i stort riktiga. Fast imperialismen har fått vissa andra karakteiristika, men de går inte emot Lenins teser.

          • Nej det är Lenin o Marx som hade fel. Globaliseriingen har lett till ökande levnadsstandard i framförallt Sydostasien som öppnat upp sina ekonomier. Kina är ett praktexempel. M

            • Motsäger inte Marx allmänna bedömningar av kapitalism för 150 år sedan och Lenins av imperialism för 100 år sedan.

              • Skulle man tro Marx skulle alltså behovet av nya marknader ha lett till kollaps för ”kapitalismen” som för övrigt är ett innehållslöst begrepp. Men innovationer och produktutvecklingar skapar nya marknader för att tillgodose den stigande efterfrågan som uppstår pga ökade inkomster. Mycket som är fel i Marx och Lenin som egentligen inte har något större bidrag lade till mer fel. Marxismen är död eftersom dess förutsägelser inte slog in.

                  • Den marxistiska definitionen av kapitalism utgår ifrån ägande och ackumulation av kapital. Enligt den definitionen är till och med Nordkorea kapitalistiskt eftersom bönder tillåts odla lite för egen del.

                    Det som är intressant är huruvida de ekonomiska och politiska institutionerna är inkluderande eller exkluderande. De flesta länder i Latinamerika, Afrika och Asien har till större delen institutioner som motverkar ekonomisk och politisk frihet. Därav den sämre utvecklingen där precis som i de forna sovjetrepublikerna till skillnad från Baltikum. Dessa har anpassat sina institutioner i och med medlemskapet i EU. Detsamma gäller de andra länder i Östeuropa.

                    Tack vare det åtnjuter befolkningarna i de länderna både större frihet och högre levnadsstandard jämfört med andra forna sovjetrepubliker som styrs av korrumperade regimer.

                    • Så grovt resonemang. USA är väl då socialistiskt för där finns stora statliga sektorer som universitet,NASA,NSA,militären mm.
                      En FN-rapport nyligen fann där chockerande fattigdom BBC

                      Mycket övermaga att dra de flesta länder i Latinamerika, Afrika och Asien över en kam. Starkast utyveckling sedan länge har väl Kina som alltså måste ha största ekonomisk och politisk frihet enligt ditt synsätt.

                      Utvecklingen är olika länder i Östra Europa och i Baltikum. De senaste fem åren låg nettoemigrationen Litauen i genomsnitt på 22 000 personer per år, en ansenlig mängd för ett land med en befolkning om 2,88 miljoner. (Motsvarar en nettoemigration på c:a 75 000/år i Sverige).

                • Jag är rätt så säker på att du aldrig läst varken Marx eller Lenin Knut. Uppfattningen att kapitalismen skulle kollapsa pga behov av nya marknader hittar du inte hos dem. Jag undrar var du fått den befängda idee’n ifrån?

  5. Det är den fria rörligheten av kapital, varor, tjänster och människor som leder till ”racet mot bottnen”. Besluten för denna idioti har tagits politiskt, påhejat eller fram-mutat av monopolkapitalisterna, och de besluten är skadliga för människor och för ekologi eftersom det innebär ökade transporter.

    För att vända detta måste vi göra precis som Romelsjö påpekar, d.v.s. skapa ”ett mänskligt, demokratiskt ekonomiskt system i världen”, men för att världen ska få det så måste varje nation faktiskt gå ur olika frihandelsavtal och det innebär för oss att gå ur EU, USA:s stater att gå ur USA och även att Afrikanska Unionen upplöses och BRICS upplöses.

    De partier som är för detta måste samverka för en ny folkomröstning för Ut ur EU och för att stärka alla världens nationalstater, inkl. vår egen.

    • Dumheter. Handel är en teknologi. Den ger oss möjlighet att byta till oss varor o tjänster som andra producerar mer effektivt. Vill man sänka levnadsstandarden då ska man stänga gränserna o försöka tillverka allt själv

      • Förutsätter något så när rättvisa villkor. Men IMF, Världsbanken för en politik som gagnar USA och är till nackdel för svagare länder även då det gäller handel. Nobelpristagare Joseph Stiglitz, tidigare rådgivare åt f.d. presidenten Bill Clinton, har beskrivit detta utförligt i sina böcker. Plundringen av världen. IMFs historia och politik och Mer om IMF – USA:s ombud för ekonomisk imperialism. Läs mer i skriften ”USA som världspolis” – se annons på bloggsidan. Kostar bara 50 kr + porto

        • Nu blandar du ihop äpplen och päron. IMFs lån riktas enbart till länder med bytesbalansproblem. Världsbanken har visserligen gjort många dumheter bland annat stödpaketet till den korrrumperade ryska regimen som Stiglitz mycket väl beskriver. Men dessa instititioner klampar endast in vid kriser. Så därför missar du målet och poängen med handel och direktinvesteringar för övrigt. Läs Stiglitz mer noggrant och gärna även Jeffrey Sachs

      • När jag gick på komvux för drygt tio år sedan var framförallt läraren i historia mycket noga med att inpränta i oss elever att handel gav ökat välstånd. Till grund hade läraren hänvisning till ett antal tidiga kulturer där handeln givit befolkningen väsentligt ökat välstånd. Dock för mig själv ställde jag då frågan ”åt vem”.

        Idag kan jag se det här påståendet ur ett annat perspektiv. Handel är också arbete och arbete ska ge positivt resultat åtminstone om man gör det för egenintresset. Gör man det åt någon annan så har det mindre betydelse om det nu inte ger sådan inspiration att just det skulle gynna egenintresset.

        De gamla förfallna Sovjetländerna ser betydligt mer fräscha ut idag. Det är svårt att förneka att handel inte skulle främja arbete. Sådant arbete som faktiskt ger synbara resultat. Sen finns också sociala resultat men just dem tror jag fordrar mera av politiska beslut. Där har inte marknaden något speciellt att erbjuda mer än ett nog så viktigt ekonomiskt skatteunderlag.

        • Även Sverige ser betydligt fräschare ut idag än Sverige gjorde på 80-talet. Idag är fattigdomen större än på 80-talet och arbetarklassen har det betydligt sämre än vi hade det på 80-talet. Och det inkluderar Sovjetunionen.
          Du har låtit dig bländas av den gyllen förpackningen, medan det är innehållet som räknas!

  6. Jag vet med säkerhet att fångarna tillverkade varor till IKEA på den öppna Anstalten Viskan åtminstone fram till 1989.
    På metallverkstan tillverkades Stolpar till Televerket b.l.a.. Timlönen låg på ca 9 kr..

  7. Även medfinansiären Swedfund d v s svenska statens investeringsbank bidrar till H&M verksamhet Etiopien. Enligt deras hemsida hade de diskuterat lönerna med H&M.
    Mer om detta kan ni läsa på riktpunkt.nu hemsida.