Dagens Nyheters stora artikel över första sidan idag att ”Miljard i vinst – men nästan ingen skatt”. DN skriver också ”Välfärdsföretagen får varje år mångmiljardbelopp av ­skattebetalarnas pengar. Men viljan att betala skatt är låg. De fem största välfärds­bolagen omsatte förra taxeringsåret 22,4 miljarder kronor, hade en vinst på uppskattningsvis 1,2 miljarder – och betalade bara 26 miljoner ­kronor i skatt.” Detta blir en skatt på c:a 2 %, medan bolagsskatten egentligen är 22,3 %. Skatteverket bedömer – gissar? – att bolagen inte bryter mot reglerna. I så fall, varför har Sverige regler som möjliggör sådan skatteplanering, sådant skattesmiteri, som är omöjligt (bra nog) för vanligt folk? Särskilt som uppgifterna om denna skatteplanering inte är nya.

DN ska ha en honnör för sin artikel och för artiklarna tidigare av Maciej Zaremba om brister i svensk sjukvård i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Men DN ifrågasätter inte existensen av privata aktörer inom skola, vård och omsorg. Och kritiken i gårdagens blogginlägg kvarstår.

Vi har tidigare behandlat dessa frågor i blogginlägg och ger här en snabb redigerad sumemring:

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län.
Alla stora vårdkoncerner utom Praktikertjänst ägs av riskkapitalbolag. Genom bl.a. smart manöver med aktieägarlån till hög ränta hamnar stora belopp av medborgarnas skattemedel i privata fickor. För Attendo och Capio går vinster via holdingbolag i Luxemburg till skatteparadisön Jersey i engelska kanalen, medan vinster från Aleris går till grannön Guersney. Sveriges enda privata akutsjukhus, S:t Görans i Stockholm -vars ekonomi garanteras av skattemedel via landstinget- har gett vinster på 482 miljoner sedan privatiseringen 1999. Under samma period har ägaren Capio betalat 16.700 kronor i skatt (Dagens Industri).

Men innebär privatiseringen inom vården bättre kvalitet och ökad valfrihet?

I den vetenskapliga granskning i boken ”Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd?” (red. Laura Hartman) kunde forskare inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård. Han blev senare i praktiken avskedad av uppdragsgivaren SNS – pga. icke önskat resultat?

Professor Göran Dahlgren har i en ”state-of-the-art-artikel i Socialmedicinsk Tidskrift för 3 år sedan påtalat att det saknas stöd för att privat vård på något sätt innebär bättre vårdkvalitet. I själva verket finns stöd för motsatsen, bl.a. genom att detta innebär prioritering av enklare sjukdomsfall, och uppdelning på flera besök för de många patienterna som har flera sjukdomar – motsatsen till den tidigare omhuldade helhetssynen. Detta innebär sämre vårdkvalitet samt risk för att allvarliga tillstånd hinner försämras deletärt till kommande besök.

Vidare är valfriheten en chimär, då patienten inte kan finna tillräcklig, relevant och förståelig information om olika mottagningar och enheter för att kunna göra ett välinformerat val. Detta försvåras av olika enheternas strävan efter att marknadsföra sig själva Detsamma gäller inom skolvärlden.

Mina bedömningar påverkas också av flera års arbete som husläkare med 25.000-30.000 patientbesök, inklusive arbete som läkare detta millenium. Min generella kritik innebär inte att det inte finns bra privat vård!

* Sverige har en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

John Bauers konkurs.
”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? I Stefan Lindgrens blogg finns uppgifter om att John Bauer-gymnasierna för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. År 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner. I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

Det är ingen överdrift att påstå att riskkapitalet och spekulanter skor sig på bekostnad av skattebetalarna och barns framtid!

Jag påminner om förslag i förra vårens läkarupprop som skrivits under av många tusen läkare!. (Blogginlägg 22/6 2013).

”Vi är oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige idag!
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.

Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.

Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .

Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.

Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.

Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov.

Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.

Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.

Låt oss få detta utrymme!

Initiativtagare: Läkarupprop2013″

Vad bör göras?
Liksom en mer känd vänsterman för 112 år sedan vill jag ställa denna fråga inom detta viktiga område.
1. Vrid klockan tillbaka.
På DN Debatt 18/2skrev Daniel Suhonen och Dany Kessel att en ny undersökning visar att ”En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas.” De lägger fram ett förslag som förbjuder vinstdrivande företag i välfärdssektorn, vilket tilltalar denne bloggare. De skriver också ”Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt.” Behandla detta mycket seriöst – här har socialdemokratin sin stora chans!” Den socialdemokratiska partikongressen beslöt tyvärr att ge sitt stöd till privatiseringarna, en djupt otillfredsställande eftergift.
2. Beakta vetenskaplig kunskap vid organisering av vården.
3. Fördela resurserna efter ett socioekonomiskt index, liksom tidigare.
4. Ersätt på litet sikt kapitalismen med ett betydligt bättre ekonomiskt system baserat på ökad demokrati, långsiktig användning av gemensamma resurser, arbete åt alla och med utrymme för kreativitet.

Vill landets medborgare och skattebetalare vill betala mer för en vård som är sämre och mer ojämlik (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) och där utsatta grupper riskerar att hamna i kläm, och där vinstmedel går till skatteparadis i utlandet?

intressant.se, privatisering, riskkapital, kvalitet, patienter, lagar, valfrihet, läkaruppropet, etik, moral, vård, forskning,

sjukvård, politik, vårdplatser, barnsjukvård, vård,vårdpolitik, allmänmedicin, kapitalism, välfärd, privat vård, orättvisor, ekonomi, socialdemokraterna, riskkapital, skatteparadisalliansen, folkframtidfinanskapital, privatisering hälsa,folkhälsa, jämlikhet, ojämlikhet, ekonomi, demokrati, lobby, läkare,

DN 9/6 2014 DN II 9/6 2014DN replik 31/10 DN Debatt 15/11 2013 DN Debatt 14/11 DN Debatt 16/8 DN Debatt 30/10 DN Debatt 26/6 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5 DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare DN Debatt 5/11Dagens Arena 6/11 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9