15 svar till “Sveriges antidemokratiska Syrienpolitik”

1. Margot har ju fel i allt, varför inte i Syrien? Sveriges sämsta utrikesminister någonsin.

   • Erkännandet av Palestina var bra.

     • Inte nödvändigtvis bra med ”erkännande”, snarare ytterligare principlöshet med avseende på folkrätt.
       Kanske ett steg i rätt riktning, men det verkar inte så…

       Palestinska myndigheten ”Keeping Yourself Occupied: The Palestinian Authority Guide”
       https://al-shabaka.org/mentions/keeping-yourself-occupied-the-palestinian-authority-guide/

       Om man går tillbaka några decennier så formuleras principerna ungefär så här:
       ”…folkens rätt till självbestämmande, dels principer och praxis för erkännande av stater.
       Sverige tillämpar beträffande erkännande av stater de s.k. universalitets- och effektivitetsprinciperna.
       Universalitetsprincipen innebär att vi erkänner alla stater som upp­fyller de folkrättsliga kriterierna för en stat. Det är tre olika förutsätt­ningar som måste vara uppfyllda. Staten skall inneha ett territorium, och på territoriet skall finnas en befolkning. Den tredje förutsättning­en är att det skall finnas en regering som utövar effektiv kontroll över territoriet ifråga. Det innebär krav på en viss inre stabilitet och på förmåga att hävda självständighet utåt.
       Det är vid prövningen av detta krav på kontroll som effektivitets­principen får sin betydelse. Den innebär att prövningen endast tar hänsyn till faktiskt existerande förhållanden. Samtliga tre kriterier är alltså av objektiv natur. Prövningen tar inte hänsyn till huruvida vi hyser politisk sympati eller önskar markera stöd för den nya staten.
       Andra länder kombinerar ibland i sin erkännandepolitik de folk­rättsliga kriterierna med politiska överväganden. Resultatet kan bli ställningstaganden i syfte att åstadkomma ett önskat resultat, t.ex. ett
       snabbt erkännande i syfte att förbättra framtidsutsikterna för en ny stat. Ett sådant förfarande tillämpas ej av Sverige.”

       Om man försöker matcha dessa kriterier med verkligheten för Västbanken och Gaza så får man ett perverst resultat.

       Palestinska folket har inte inte en regering med effektiv kontroll över något område, bara en palestinsk myndighet som håller palestinier ockuperade åt Israel.

   • Margot Wallströms stora ambition och livsverk verkar vara Palestina. Det är möjligt att hon får hela EU att erkänna Palestina, hon har bidragit till att göra Palestina till en defaktostat, det är snart bara formellt erkännande kvar och om hon får EU att erkänna Palestina, då är motståndet snart utraderat då deras position bara blir den av det obstruerande rövhålet. Lyckas Margot med sitt projekt, vilket jag innerligt hoppas, då går hon till historien.

     Vad vi ser i olika sammanhang, det är priset för hennes projekt. Det är den kohandel och de hinder som reses av motparterna på vägen. Man kan diskutera huruvida det verkligen är värt det fruktansvärda priset, men man kan knappast ifrågasätta den goda ambitionen. Man kan utan minsta ansträngning hitta sämre eller helt menlösa utrikesministrar i svensk historia, jag beundrar hennes fokus och hennes ambition.

     Det är inte Margot som sätter priset, glöm inte det!

   • Inte i allt. Margot gjorde rätt i att erkänna Palestina. Att sionisterna skäller som galna hundar p g a det är bästa beviset på att hon gjorde rätt.

     • Det var bra, men ursäktar inte den proimperialistiska antifeministiska utrikespolitik hon företräder då det gäller t.ex Syrien och Ukraina. Hon vill ha bort Assad, som står för en sekulär religionsfrihet medan de religiöst intoleranta, kvinnoförtryckande och antidemokratiska terroristerna i al-Nusra och ISIS gynnas av Sveriges Syrienpolitik.

2. Alla länder kan kritiseras, utom USA. Det är den nya utrikespolitiska dogmen. Så länge Obama håller fast vid att Assad måste bort, så gör vi det också. Sen får FN tycka vad dom vill.

3. Ulf Sandberg Känner allt oftare frustration o frågar mig var ärliga kämpande jurister finns som kunde visa vägen för att påvisa dessa uppenbara fulhandlingars kriminella innebörd

4. Som den brittiske underrättelseexperten Alastair Crooke konstaterade här på jinge, handlar det inte om att störta Assad utan den syriska staten. Michael Schwartz har skrivit en utmärkt studie över hur den irakiska staten nedmonterades av USA, bit för bit. Armé och ordningsmakt upplöstes, när det var gjort gick man lös på ekonomin, de stora irakiska företagen fick slå igen, i den mån något nytt installerades gick beställningarna till amerikanska leverantörer; ”War Without End”. Se även Greg Muttitts beskrivning av kampen om den nya irakiska oljelagstiftningen, där USA använde alla trick i boken för att tvinga marionettregimen i Bagdad att acceptera skrivningen, vars utkast gjorts av amerikanska konsulter; ”Fuel on the Fire”.
   Nu är det ju inte bara Margot Wallström som snackar orwellianska, utan närmast hela Europas politiska elit. Hur vi hamnat där är en fråga som är både intressant och skrämmande. Hur kommer det sig att t.ex. nordisk socialdemokrati, som skapat en stark statsmakt som man kunnat vara stolt över, inte fattar vad som sker bortom den egna stugtrappan, utan villigt går in för att rasera just de strukturer som möjliggjort den välfärdsstat, som man säger sig fortfarande vilja värna. Ideologiskt döljer man sig bakom det skynke som den belgiske fysikern Jean Bricmont träffande betecknat som den humanitära imperialismen, man säljer de nya krigen med motiveringen att värna mänskliga rättigheter. Faktiskt skiljer sig motiveringarna inte särskilt mycket från dem som britterna använde tex. gällande sitt styre av Indien.
   Som avslutning några konkreta iakttagelser om Syrienkriget. USA spelade även här avgörande roll, eftersom man förutom egen insats kunde ha påverkat sina allierade, Turkiet och Saudiarabien. På sistone har det framkommit uppgifter om hur kaotiskt beslutsfattandet i USA varit i dessa ärenden. Tidigare formella beslutsgångar har slopats, besluten tas i informella grupper ad hoc. Det har även trovärdigt hävdats att Obama varken ville ha Libyen- eller Syrienkriget. Men krig blev det likaväl, Obama lät sig bli överkörd av hökarna omkring honom, i denna liksom i flera andra frågor. Men faktum kvarstår, ansvaret är presidentens.

   • Ja, det står väl ganska klart att Obama är en marionett utan ryggrad! Problemet i USA är att det finns för många maktcentra och organisationer som har en egen agenda i utrikespolitiken och inrikespolitiken. Därför uppstår förvirring och i stället för att ta tag i problemen har Obama mest lallat omkring och solat sig i glansen med andra ledare i världen. Ekonomin är en katastrof och man undrar hur länge det går att pumpa in ca hundra miljarder dollar varje månad för att hålla skutan flytande?

5. Martin!
   Under ww2 var Sveriges regering lyhörd för Tysklands önskemål. Nu har Sveriges följsamhet mot USA ökat allteftersom tiden gått efter Palmemordet. Regeringen Carlsson gjorde oss till EU medlemmar i en hast. Vi är inte längre en självständig stat utan gör i hägn av EU upp med skurkstaten Turkiet. I Syrien ger en feministisk utrikesminister stöd till fundamentalistiska halsavskiljare och bakåtsträvare. Motsvarade krafter i Afghanistan bekämpar vi. Vem håller i taktpinnen? Obama och Netanyahu drar inte jämt. Friheten att driva Palestinafrågan kan ha tilldelats Margot för att skapa tryck på den bångstyrige Netanyahu. I vart fall bör progressiva krafter inte låta sig luras att offra en stat, Syrien, i hopp om att en ny, Palestina, bildas. Både kurder och palestinier har blivit bedragna av västmakterna förr.

6. Om du har rätt, Anders, betyder det att Wallström arbetar för en av världens mest kriminella främmande makter som någonsin existerat på planeten.

   Om Wallström inte ställer upp på demokratiskt valda presidenter, som har ca 80% av folkets stöd, såsom ex. Allende, Assad eller Ho Chi Minh, betyder det med stor sannolikthet att Wallström är finede till demokrati och heller inte kan anses vara i vår egen demokratis bästa intresse.

   Om Wallström således arbetar för främmande makt stick i stäv mot vår egen demokratis bästa intresse är frågan vad hon bör kallas. Vad kallas det när någon arbetar för främmande i strid med det egna landets bästa intresse? Landsförräderi?

   Allvarligt. Kan hon vara utsatt för utpressning eller hot?

   • Hon kan i andra sammanhang till en del i alla fall stå för s.k demokratiska värden. (Jag föreställer mig att graden av dessa, kan just graderas från kanske 0 till 100 %.) Landsförrädare är kanske för starkt – du tänker på uppslutningen kring USA:s odemokratiska utrikespolitik.

   • Känsla för rättvisa och demokrati trodde jag länge var något som fanns inom de flesta människor och i synnerhet bland socialdemokrater som en gång verkligen skapade en fungerande politik utifrån just detta. Därför blev jag så förvånad den gång som jag hörde Margot Wallströms svar i en intervju i SVT inför ett av de första EU-valen i Sverige. Frågan handlade om hennes syn på att de EU-kritiska politikerna (sossar och övriga) ville ställa upp i dessa val. Hon svarade att det borde övht inte få ställa upp alls eftersom de i sånt fall bara skulle sätta krokben för hela EU-projektet för ”oss andra”. Dialoger och demokratiska resonemang var alltså inte önskvärda inom eu och skulle begränsas så mkt som möjligt.
     Nej, Margot Wallström är inte en självklar demokrat, hon saknar den rätta inställningen, möjligen yrkesskadad som f.d. EU-kommissionär. Som utrikesminister för Sverige borde hon försöka se sin omvärld utifrån ett större perspektiv, inte minst historiskt och handla därefter. Erkännandet av Palestina var bra men frågan kvarstår om det handlade om ngn slags kohandel som framförts här el inte. Jag saknar kontinuitet hos Margot Wallström, samtidigt som hon ger sitt stöd till Palestina, gör hon allt hon kan för att svärta ner Ryssland och deras politik. Provokationer skapar inte mer fred. Är hon en opålitlig utrikesminister eller saknar hon bara omdöme?

7. Margot är inte den första utrikesminister som valt att prioritera ett annat lands intresse före det egna landets. Som jag skrev tidigare har lyhördheten mot främmande makt successivt ökat efter Palme. Carl Bildt var också en väldresserad ”medium sized dog”. Nu åker han jorden runt i möten med CFR och dess europeiska motsvarighet ECFR, Bilderberggruppen m.m. Hans medverkan i Committee for the Liberation of Iraq och andra tvivelaktiga engagemang i Ukraina och Georgien har lämpligt nog medierna legat lågt med. Wallström var i P1 idag väldigt upprörd över vad som hänt SRs Rysslandskorrespondent i Ingusjien. Ett hot mot yttrandefriheten sa Margot. Turkiet har fängslat journalister en mass, stängt tidningar, åtalat 2000 för att ha skymfat Erdogan. Har Margot varit upprörd? Carl Bildt drev som utrikesminister starkt Turkiets sak gentemot EU. På vems uppdrag?