USA försämrar ekonomin för Nato-allierade Turkiet som finner andra vänner


Turkiet är inne i en svår ekonomiska kris, med en förlust av lirans värde på drygt 30 % % under 2018 och är nere på samma nivå som våren 2018. Särskilt stor har nedgången varit nu i juli och augusti. Efter att USA:s president Donald Trump riktat nya tuffare strafftullar mot turkiskt stål och aluminium 10/8 har landets valuta fallit ytterligare. Turkiets underskott de senaste 12 månaderna uppgår till 50 miljarder dollar, ett mycket stort belopp. För att dämpa oron på marknaderna sade Turkiets finansminister Berat Albayrak i en intervju med turkiska tidningen Hurriyet att ett åtgärdspaket ska implementeras i dag. Och för att stötta den turkiska liran ska landets centralbank med alla till buds stående medel ska säkra den finansiella stabiliteten, bland annat genom att sänka bankernas reservkrav samt att man kommer förse bankerna med den likviditet som behövs enligt Affärsvärlden. Affärsvärlden
Erdogan och Trump
* Och han anklagar USA för att ligga bakom den negativa ekonomiska utvecklingen. Samtidigt har president Erdoğan vägrat att ta emot lån från Internationella valutafonden, IMF, vilket gör att landet rör sig allt längre från Väst. Spekulationer i vanliga media gör även gällande att dispyten med USA kan medföra att Turkiet lämnar militäralliansen Nato, vilket skulle vara ett hårt slag mot Väst. Jag tror inte att detta sker inom snar framtid.
* Turkiet vill att USA utlämnar Gûlen som Erdogan anser ligga bakom kuppförsöket sommaren 2016. Och landet irriterar sig minst sagt över att USA stött kurderna i Syrien, ett stöd som USA väsentligen verkar minska eller upphöra med, vilket borde minska spänningen med USA i denna fråga.

* Så har vi konflikten med pastor Andrew Brunson som Turkiet har satt i husarrest efter en anklagelse om spionage. Kanske en ett frilsläppande av denne få Trump att dra tillbaka ståltullarna. Vill man verkligen byta en pastor mot en Nato-allierade lär Erdogan ha sagt teroriskt. Apropå inblandning i andra länders inre angelägenheter. Ett land (A) vidtar strafftullar mot annat land (B) för att det senare har häktat en medborgare i landet A. Föredömligt beteende av ”den stora demokratin”?

* ”Om inte USA upphör med sin arrogans och brist på respekt blir Turkiet tvunget att säka vänner och allierade på andra ställen” har Erdogan också sagt enligt tidningen Hurriyet. Man tänker här på Kina och Ryssland. Och Ryssland vill säkert knyta närmare band med Turkiet, och inte minst mer få med landet på sin Syrienpolitik.
* Turkiet har visat tydligt missnöje med USA:s olagliga och öppna stöd till kurdiska SDF, som slagits på USA:s sida mot Syriens legala regering i hopp om att få en egen stat permanent i nordöstra Syrien. Notera också att Turkiet deltog vid senaste mötet i SCO. Shanghai Cooperation Organization (SCO) Ett annat framgångsrikt fredsmöte

* Som svar på sanktionerna från USA har Erdoğan varslat om bojkott mot Apples iPhone och annan elektronikk fra USA

* När detta skrivs finns inga tecken på förändring av situationen. USA uppger att frigivning av pastorn kan normalisera relationen. Denne har suttit i fängelse i Turkiet i 2 år.
Snacka om inblandning i andra länders aktivitet. USA är outstanding i denna gren.

Andra artiklar om Turkiet.
Inte bara USA utan även Turkiet sägs använda ”tvättade” IS-terrorister
Turkiet invaderar Syrien för krig mot kurdiska styrkor
Vem skulle tjänat på statskupp i Turkiet?

i Andra om: , , ,, , ,
, , , , , ,


4 svar till “USA försämrar ekonomin för Nato-allierade Turkiet som finner andra vänner”

  1. Erdogan har visat sig vara fullkomligt otillräknelig i sin politik. Hur det skall sluta är svårt att veta. Från ”noll problem” med sina grannländer står Erdogan nu upp till halsen i alla möjliga problem. Utan Erdogan skulle det syriska kriget knappast ens ha varit möjligt, åtminstone inte i den omfattningen. De andra kan ha stått för vapnen och finansieringen men Turkiet har stått för den viktiga logistiken. Bara ett år före invasionen i Syrien hade Erdogan varit på besök och intygat sin vänskap. Litet lock och pock, och vips hoppade han på krigsstigen.

    Inom den ekonomiska politiken ligger Turkiet som man bäddat. Med glädjekalkyler har Erdogan marscherat framåt och lockat väljarna till sig i tron om att festen fortsätter i det oändliga. För Rysslands vidkommande är Turkiet en den mest naturliga samarbetspartner. Med en vindflöjel som Erdogan måste man dock vara försiktig. Men för den ryska liksom den kinesiska politken gäller det att se bortom Erdogan. Turkiet behöver efter hand nya ledare och ett blomstrande Turkiet gagnar alla i dess omgivning.

  2. Om man studerar graferna USD vs rubel och USD vs turkisk lira så uppvisar de vissa likheter, även om effekten är mindre dramatisk för rubeln. Sedan sista februari i år har den ryska rubeln sjunkit 22% visavi USD, medan liran sjunkit 60%. Rubeln har nått sin lägsta notering sedan 2016.

    Off topic (men tråden om slaget vid Kursk är stängd för kommentarer):

    Igår kväll uppmärksammade ryska första kanalen (Pervyj Kanal) slaget vid Kursk. I enlighet med rysk tradition uppmärksammar man avslutningen av ett slag. Den ryska motoffensiven vid Kursk avslutades med det fjärde (och sista) slaget om Charkov. Den 23 augusti 1943 firades Röda arméns seger vid Kursk med salut från 124 kanoner i Moskva.

    • SVT Public Service hävdade i en nyhetsartikel (eller s.k. analys) för några dagar sedan att de flesta länder strävar efter en svag valuta som gynnar landets export. Men inte alla länder. Utan veta något om det tror jag knappast USA önskar en svag dollar. Snarare tror jag USA hävdar en stark dollar som kan dominera världshandeln. Men det skulle vara intressant om någon kunde utveckla det här vidare. För mig känns det som att USA inte har någon särskilt stor export. Snarare är USA självförsörjande med en stor import som USA:s administration helst vill minska för att göra sig mer oberoende. Den svenska handelspolitiken tror jag mer går ut på att vara en integrerad del av världen. En tradition av stor export gör att man fortfarande ser sig som en del av världshandeln även om de flesta svenska stora industriföretag numera är multinationella.

  3. The United States imposes sanctions on Turkey. Germany announces that it will offer economic aid to Turkey, Qatar pledges $15 billion in new investment and a $3 billion foreign exchange swap line, and Chinese banks provide billions of dollars in new loans to the cash-strapped Turks. Chinese commentators declare that crisis is a great opportunity to integrate Turkey into China’s “One Belt, One Road” strategy.

    http://www.atimes.com/article/europe-japan-china-and-russia-line-up-against-us/