Syrien: Lurad Aftonbladet- journalist lurar oss?

Som fakta visat och som jag påvisat i många blogginlägg luras vi systematiskt om kriget i Syrien av SvT,TV och dominerande massmedia. Det är USA:s mycket framgångsrika psykologiska krigföring.
Jag återger nu ett inlägg för exakt ett år sedan i ”Ett-årsserien”. Tyvärr lika viktigt idag, tycker jag i alla fall.

Artikeln 8/11 2015.
Jag publicerade i fredags artikeln ”Mycket tveksam Amnesty-rapport om Syrien” (http://jinge.se/mediekritik/mycket-tveksam-amnesty-rapport-om-syrien.htm). I den artikeln anser jag mig kunna påvisa att Amnesty inte har alls belägg för påståendet ”att al-Assads regim ligger bakom 65 försvinnanden på fyra år”, vilket journalisten Eva Franchell okritiskt återger i artikeln ”Slaktaren dödar sina landsmän” i Aftonbladet 6/11 på sid 2. Amnestys rapport och artikeln tål inte en kritisk granskning på elementär nivå. Vg. se nedan. Den baseras på rapport från en organisation som arbetar för att störta Syriens regering. Och den presenterar inga alls hållbara argument för sina påståenden. Detta är en av många okritiska, dåliga artiklar i stora svenska massmedia i dessa dagar. Jag har tidigare kritiserat diverse journalister här, och har (tyvärr) en artikel om en känd TV 1-reporter ”analys”i pipeline.
aftonbladet_vi_hjalper
Den 2/11 publicerade jag artikeln ”Lögner om Syrien” (http://jinge.se/mediekritik/logner-om-syrien.htm). 3 dagar tidigare kom ”Margot Wallström offer för propaganda om Syrien” (http://jinge.se/allmant/margot-wallstrom-offer-for-propaganda-om-syrien.htm).

Massmedia återgav för ett par dagar sedan en rapport från Amnesty (https://www.amnesty.org/en/documents/mde24/2579/2015/en/) om systematiskt bortförande och tortyr av tusentals människor som ska ha utvecklats till en inkomstbringande verksamhet för den syriska säkerhetstjänsten och andra. Den återges bl.a. i Sveriges Radio utan kritisk reflexion. Av rapporten framgår att uppgifterna kommer Syrian Network for Human Rights (SNHR) som öppet anger att dess agenda är att störta den syriska regeringen och införa en flygförbudszon (som skulle motverka flygattackerna mot ISIS och liknande grupper.)
Amnesty untitled
SNHR presenterar inte något bevis för sina uppgifter om antalet som dödats. De uppger att de har dokumenterade uppgifter om offer med uppgift om platser och namn, men återger inte detta.

Rapporten från Amnesty bygger på uppgifter från 71 personer, uppgifter som åtminstone i vissa fall inte dokumenteras finner man vid en hastig genomläsning av rapporten. Vidare påstår denna partiska organisation utan bevis att man har namn på 65 000 personer som man uppger ha försvunnit i Syrien mellan 2011-2015. Utan belägg lägger man skulden för detta på al-Assad. Kanske några rentav har dödats i kriget, kanske några av en rebellgrupp, kanske några har flytt inom landet eller till utlandet? Kan det rentav finnas intresse av motståndare till Syriens regering att svartmåla den nu när den fått hjälp av (sedan länge demoniserade) Ryssland? Den stora stötestenen i diskussionerna om Syriens framtid består i att USA & Co vill ha bort den självständige Assad, medan Ryssland och andra menar att detta bör avgöras av det syriska folket i val?

Men ansedda Amnesty då? Som förklarar sig vara oberoende. Man skriver i bl.a. rapporten ”We are independent of any government, political ideology, economic interest or religion and are funded mainly by our membership and public donations.”
Men Amnesty tar emot medel både från regeringar och organisationer. En av dessa organisationer är Open Society som leds av miljardären Soros som dömts för ekonomisk brottslighet. I våras kom Amnesty med en kritisk rapport om Syrien. Rick Sterling fann att rapporten hade stora brister i sin granskning i maj “Eight Problems with Amnesty’s Report on Aleppo Syria”
menar där att det är acceptabelt att sända vapen till terrorister och har förslag på hur detta ska kunna ske.
I artikeln “Humanitarians for War on Syria” fann Sterling att Amnesty litade på grupper som fick medel från eller var stationerade iUSA, Turkiet eller andra länder som var engagerade i att störta Assad. Amnesty har inte heller intervjuat de miljontals människor som flytt till regeringskontrollerade områden.
Assad 8al-assad
Sammanfattningsvis är rapporten som den presenteras partisk, har otillfredsställande metodologi och måste anses som otillförlitlig. Men detta utesluter inte att övergrepp och tortyr kan ha förekommit. Det pågår psykologisk krigföring, vilket Sveriges Radio inte verkar inse. Att i nuläget misskreditera Syrien utan klara bevis tjänar både USA:s och ISIS intressen. Jag hoppas kunna återkomma i frågan, och kan ändra min bedömning om jag finner skäl för det. En oberoende utredning är naturligtvis önskvärt. (Det skedde en utredning av USA:s etablerade tortyrverksamhet – men en mycket stor del av rapporten hemlighetsstämplades).

TILLÄGG.Från bloggartikel 22/5 som återger Rick Sterlings rapport om Amnestys tidigare rapport om Syrien.
Rick Sterling är aktiv i Syria Solidarity Movement och i Mt Diablo Peace and Justice Center. Beakta detta vid läsningen. Han har också tagit ställning!
Jag medtar texten om Irak och Libyen. Läsaren kan själv fundera på om det är relevant eller inte.

(Redan 1990 begick Amnesty International ett gravt missgrepp i mediakampanjen som banade väg för ”första Gulfkriget”. Medan USA annonserade militärt ingripande som allmänheten kraftigt motsatte sig fick uppgifter om hur irakiska trupper härjade på kuwaitiska sjukhus stort genomslag. Hur irakierna tömde inkubatorer och lämnade spädbarn att dö på golvet. I en dramatisk vittnesbörd inför kongressen skildrade en snyftande kuwaitisk tonårsflicka om hur hon som volontär på ett sjukhus själv upplevt det. Kongressen var i tårar, det hela gavs stor publicitet och hade en betydande effekt på opinionen. Men det hela var teater, ett påhitt av en PR-byrå (Knowton och Hill) i Washington; flickan var den kuwaitiske ambassadörens dotter i USA. Fallet borde ha granskats och utretts men historien bekräftades som äkta av Amnesty International.

Mer nyligen, i början av 2011, var Amnesty International och andra ”human rights”-grupper inflytelserika i att sprida falska och överdrivna uppgifter om förhållandena i Libyen. Det banade väg för en ”No Fly Zone” som NATO direkt omvandlade till ett mandat för ”regimskifte”. Följden blev katastrofal för Libyens folk och våld och sekterism härjar än idag.

För närvarande ser vi en stor mediakampanj för en flygförbudszon, presenterad som en ”säkerhetszon”, för oppositionskontrollerade norra Syrien. (Notera att rebellerna inte har något flyg, bara regeringssidan.) Här har Amnesty just utfärdat en rapport om: ”död överallt: krigsförbrytelser och människorättsliga kränkningar i Aleppo”. I det 62 sidor långa betänkandet hävdas att den syriska regeringen medvetet inriktar sig på den civila oppositionen i Aleppo, hur man enbart under de senaste 15 månaderna dödat 3 124 civila mot endast 35 stridande motståndare. Amnesty anklagar den syriska regeringen för krigsförbrytelser och eventuella ”brott mot mänskligheten”. Man rekommenderar ett vapenembargo mot den syriska regeringen.
Problemet med betänkandet är följande:
1. Amnesty ignorerar extern inblandning i Syrien. Artikel 2 i FN-stadgan säger att ”alla medlemsstater i sina internationella relationer ska avstå från hot eller våld eller sådant som på annat sätt strider mot territoriell integritet eller politisk självständighet i någon stat, som detta definieras enligt FN-stadgan”. Det gäller alltså Turkiet, Saudiarabien, Qatar, USA, Frankrike och Storbritannien som i åratal finansierat, levererat, beväpnat och stött beväpnade rebeller i Syrien. Är inte detta ”användning av våld” mot Syrien? Rebeller, inhemska som utländska, vilka betalas av de länder som vill störta regeringen i Damaskus; Turkiet som erbjuder baser och militärt stöd, USA utbildning, utrustning för kommunikation och samordning, Saudiarabien, Frankrike och Qatar som levererar vapen. Storbritannien som tillhandahåller utbildning och förnödenheter. Är detta inte kränkningar av FN-stadgan, där alla dessa länder står som signatärer? Regeringen Erdogan i Turkiet har öppet förespråkat att ta över norra Syrien, om att införa en flygförbudszon och i princip skapa en zon kontrollerad av den sponsrade oppositionen. Detta är ett tydligt hot på Syriens territoriella integritet. Varför ignorerar Amnesty detta?

2. Amnesty godkänner kränkning av internationell sedvanerätt. Internationell sedvanerätt tillåter inte leverans av vapen till vare sig ”granskade” eller ”godkända” rebeller. Än mindre Amnestys rekommendationer till det internationella samfundet att ”överväga att leverera vapen till icke-statliga väpnade grupper i Syrien efter rigorös riskbedömning och upprättande av en robust övervakningsprocess…”.
Detta är ett häpnadsväckande uttalande, att sanktionera vapenleveranser till rebeller som accepterar att följa ”humanitära” regler för krig! Konsekvensen är att det är tillåtet att döda soldater, poliser, regerings- och säkerhetsfolk i Syrien om man undviker att döda civila. Analogt skulle det vara tillåtet för Kanada och Mexiko att utbilda och beväpna rebeller som i USA dödar soldater, poliser och annat säkerhetsfolk.
Amnesty skulle inte acceptera eller kunna motivera denna invasion och kränkning av internationell rätt. Så varför stöder man dessa brott mot Syrien?
syria-jihadist-våpen

När USA på 1980-talet skapade ”Contras” för att sprida död och förödelse i Nicaragua, stod domen i den internationella domstolen i Haag klar. Deras beslut var att:
”…genom att utbilda, beväpna, utrusta, finansiera och stödja Contras eller annars uppmuntra, stödja och bistå militära och paramilitära aktiviteter i och emot Nicaragua bryter USA mot sina skyldigheter enligt internationell sedvanerätt med att ingripa i en annan stats angelägenheter.”
Situationen idag i Syrien är direkt jämförbar. Internationell sedvanerätt har inte ändrats. Den har bara ignorerats. Amnesty bör utmana detta brott, inte godkänna det.
Humanitär imperialism imagesCA3Z9MDQ

3. Amnesty-rapporten bygger på partiska och betalade vittnen. Rapporten stöder sig på vittnen presenterade av grupper såsom Syrian Institute for Justice and Accountability, the Violations Documentation Center, the Syrian Network for Human Rights, och the Syria Research and Evaluation Organization. Samtliga finansierade av Turkiet, USA och andra länder direkt inblandade i att söka störta den lagliga regeringen i Damaskus.

En mer balanserad bild hade krävt samarbeta med andra organisationer som inte är en del av den utländskt finansierade oppositionen. Det är känt, senast vid ett avslöjande av Richard Engel hos NBC, att rebellerna är mycket angelägna om att manipulera media. Med inga andra vittnesmål tillgängliga är resultatet en mycket förvrängd bild av förhållandena i Aleppo.

4. Amnesty bygger på tvivelaktiga uppgifter från partisk källa. Amnesty analys och slutsatser baseras väsentligen på data från the Violations Documentation Center (VDC), en helt partisk källa. På internet presenteras grafisk analys över dödsoffer indelade i ”Martyrer” och ”Regimens dödsfall”. De senare 12 mot 662 döda ”martyrer”. Det finns liten eller ingen bevisning angående de flesta av dessa påstådda offer. Fotografier och video visar enstaka fall. Talesman och direktör för VDC är Bassam al Ahmad, baserad i Istanbul och med nära anknytning till USA. Kort sagt är Amnestys rapport och slutsatser baseras på tvivelaktiga uppgifter från en partisk källa nära lierad med främmande makter som aktivt söker ”regimförändring” i Damaskus.

5. Amnesty ignorerar viktig bakgrundsinformation. Det finns tillräckligt belägg för att väpnade grupper som invaderade Aleppo sommaren 2012 snabbt föll i onåd och blev impopulära även ibland tidigare idealistiskt inriktade oppositionella. Omfattande plundring och civilbefolkningen i långa brödköer bekräftas av bland annat av amerikanska journalister. Amnestys rapport ignorerar fullständigt dessa viktiga sammanhang.

6. Amnesty ignorerar viktig aktuell information. Läsare av Amnestys rapport om Aleppo ges intrycket av ett stort antal civila dödsoffer i de stadsdelar oppositionen kontrollerade. I själva verket började de civila evakuera så snart beväpnade rebeller invaderade staden för flera år sedan. För närvarande är den vanligaste beskrivningen av dessa områden ”en spökstad”. Amnesty underlåter även att avslöja det stora antal syriska soldater och milis som dödats av oppositionen krypskyttar och bomber. Är det irrelevant att, beroende på källa, mellan 75 000 och 120 000 regeringssoldater och lokal milis dödats i Syrien?
Syrien ISIL 604
7. Amnesty ger eko åt overifierade och sannolikt falska påståenden. Ett, som Amnesty rapporterade nu senast den 16 mars, är att den syriska armén använder klorgasvapen i strid med FN:s säkerhetsråds resolution. Dessa påståenden är tvivelaktiga.
Följande fakta ignoreras:
* Syrisk militär saknar motiv att använda klor eftersom man har mer effektiva konventionella vapen.
* Syrisk militär har starka motiv att inte använda just sådana vapen eftersom de uttryckligen är sanktionerade.
* Oppositionen har starka motiv att använda sådana vapen då man försöker attrahera utländsk inblandning.
* Oppositionen har resurser och möjlighet att använda klorgasvapen, man har vapenbärare för detta, samt att den stora klorgasfabriken i Syrien erövrades av Nusra-rebellerna 2012.
Istället för att undersöka dessa anklagelser ger Amnesty eko åt tvivelaktiga uppgifter.

8. Amnesty vägrar erkänna det som håller konflikten igång. Efter inledande entusiasm från idealistiska demonstranter har hela bilden förbytts i förtvivlan bland dem som bevittnat missbruk och förödelse av sekteristiska beväpnade gäng. Allmänheten har till stor del flytt till säkrare regeringskontrollerade områden, bland annat Damaskus. Detta lämnar frågan: varför fortsätter konflikten? Möjligen kunde försoning ha nåtts i ett avtal som slöts för ett år sedan i Homs. Men då planerna för ”regimskifte” aldrig getts upp har konflikten fortsatt. Under de senaste månaderna har Saudiarabien, Qatar och Turkiet enats om att eskalera den, däribland med stöd av Jabhat al Nusra (al-Qaida). Stridande och tungt artilleri har nyligen förts in från turkiska gränsen för att invadera Idlib och därefter Jisr al Shugour. Det finns också rapporter om stora mängder ammoniumnitrat från Turkiet. Avsedda att spränga och döda syrianer, knappast som gödningsmedel för jordbruket.

Slutsats
Granska rapporteringen om Syrien kritiskt!
Psykologisk krigföring pågår. Nu särskilt viktigt då Syrien får hjälp av Ryssland.

i Andra om: , ,, , Syrien, , , , , , ,

Amnestys rapport Rick Sterlings rapport Rick Sterlings kritik av Amnestys tidigare rapport Lögner om Syrien – blogg 2/11 Margot Wallström lurad – blogg 31/10Eva Bartletts hela artikel Eva Bartletts blogg DN 30/10 M Wallström Syrian Observatory Barrel bombs i Syrien – med referenser Rapport om civila dödsoffer Synapze-artikeln Newsnow McCain SvD 1/10 Globalresearch 1/9 2015 Guardian 28/9 Washington Post Holland om Putins fredsplan Guardian DN 27/9 Press TV 21/9 Counterpunch 23/9 Ryssland planerar flygattacker mot ISISRyska uttalanden 24/9 Foreign Policy SR Bo-Inge Andersson 25/9 Pål Steigan 19/9
Blogginlägg 13/9 Ryssland hjälper Syrien New York Times 17/9 Opednews DN 3/9 Russia Today Christian Science Monitor 8/9 The Guardian ABC News Pål Steigan 1/9 DWN USA & Co stödjer ISIS! Intervju med general Flynn Pål Steigan 3/8 Senator Black Todayszaman Aftonbladet 28/7 EU-observer 28/7 Pål Steigan 27/7 Al-monitor Pål Steigan 29/7 Globalresearch om DIA-rapporten Zero-hedge om DIA-rapporten Om DIA-rapporten Pål Steigan 25/5 Daily Mail 26/5 DN 13/5 Pål Steigan 5/5 Clarkes CNN-intervju Newsweek 12/1 Globalresearch 19/2 om ”kriget mot IS” DN 26/2 Joe Bidens medgivande New Eastern Outlook Sveriges radio 20/11 Reuters 7/11 ABC 21/11 Globalresearch 30/9 Daniel Ellsberg SvD 6/10 DN 11/9

  10 comments for “Syrien: Lurad Aftonbladet- journalist lurar oss?

  1. 8 november, 2015 at 09:25

    Eva Franchell skriver ”och den enda syrier jag känner personligen, som har bott i Sverige i över tio år nu, är livrädd för att jag ska skriva om sådant som hen berättat för mig om sin uppväxt”. Jinge har tydligen några fler han pratar med i Södertälje. När krigsreportrar intervjuar civila som drabbats av ena sidans beskjutning av deras hem är deras upplevelse sann men säger väldigt lite om kriget. Även från Vietnamkriget fanns det vittnesbörd från människor som drabbats av FNL attacker. Att analysera ett krig utifrån enskildas berättelser är lika illa som att ge inbäddade reportrar tolkningsföreträde, det är i bägge fallen ”grodan i brunnen”-perspektiv. Om Franchell träffar en syrier som flytt från rebellerna till regeringskontrollerat område får hon motsatt berättelse. Att skriva ”jag hoppas på att något av de länder som agerar i regionen förmår sätta stopp för al-Assads gärningar mot sin egen befolkning…” visar en naivitet utöver sans och vett. Turkiet, Saudierna och Emiraten stödjer redan de sunnitiska jihadisterna, inkl. IS. Vilket betyg har de när det gäller MR? Begriper inte socialdemokrater i ledande ställning att alternativet är IS och vad kommer de att göra med alaviter, shiter, kristna, yazidier, kaldéer och sunniter som är mot deras islamtolkning, tex kurder, turkmener. För mig är det begripligt att ledarskribenter m.fl är Assadkritiska men obegripligt att de inte fattar att läget är sådant att alternativet är IS. En seger för IS är som om Hitler vunnit i Stalingrad och krossat Sovjetunionen! Vilken värld får vi då?

  2. Gösta Lilja
    8 november, 2015 at 10:55

    Lögner och fantasier har tidigare ostraffat passerat i domstolar medan sanningen förklarats olaglig och dömts till långa fängelsestraff. För vittnet är det bara att åberopa artistisk frihet om sanningen vägrar att inordna sig i vittnesmålet. Idag bör man utgå från att allt som sägs i msm är lögn. Skulle sanningen råka slinka med i något enskilt fall får man göra en speciell granskning av just det ärendet.

  3. M
    8 november, 2015 at 17:19

    1990- Nayirah (falska) vittnesmål som skakade världen (var propaganda skapad av Citizens for a Free Kuwait och en PRbyrå):

    ”The Nayirah testimony was a testimony given before the Congressional Human Rights Caucus on October 10, 1990 by a 15-year-old girl who provided only her first name, Nayirah. The testimony was widely publicized, and was cited numerous times by United States senators and the American president in their rationale to back Kuwait in the Gulf War. In 1992, it was revealed that Nayirah’s last name was al-Ṣabaḥ (Arabic: نيره الصباح‎) and that she was the daughter of Saud Al-Sabah, the Kuwaiti ambassador to the United States. Furthermore, it was revealed that her testimony was organized as part of the Citizens for a Free Kuwait public relations campaign which was run by Hill & Knowlton for the Kuwaiti government. Following this, al-Sabah’s testimony has come to be regarded as a classic example of modern atrocity propaganda.[1][2]
    In her emotional testimony, Nayirah stated that after the Iraqi invasion of Kuwait she had witnessed Iraqi soldiers take babies out of incubators in a Kuwaiti hospital, take the incubators, and leave the babies to die.
    Her story was initially corroborated by Amnesty International[3] and testimony from evacuees. Following the liberation of Kuwait, reporters were given access to the country. An ABC report found that ”patients, including premature babies, did die, when many of Kuwait’s nurses and doctors… fled” but Iraqi troops ”almost certainly had not stolen hospital incubators and left hundreds of Kuwaiti babies to die.”[4][5] Amnesty International reacted by issuing a correction, with executive director John Healey subsequently accusing the Bush administration of ”opportunistic manipulation of the international human rights movement”.[6]”

    En omfattande och intressant analys av händelsen följer.

    ”Human Rights Watch”:

    ”In 1992, the human rights organization Middle East Watch, a division of Human Rights Watch, published the results of their investigation of the incubator story. Its director, Andrew Whitley, told the press, ”While it is true that the Iraqis targeted hospitals, there is no truth to the charge which was central to the war propaganda effort that they stole incubators and callously removed babies allowing them to die on the floor. The stories were manufactured from germs of truth by people outside the country who should have known better.” One investigator, Aziz Abu-Hamad, interviewed doctors in the hospital where Nayirah claimed she witnessed Iraqi soldiers pull 15 infants from incubators and leave them to die. The Independent reported, ”The doctors told him the maternity ward had 25 to 30 incubators. None was (were) taken by the Iraqis, and no babies were taken from them.”[71]”

    https://en.wikipedia.org/wiki/Nayirah_%28testimony%29

  4. 8 november, 2015 at 17:48

    Aftonbladet är Sveriges största dagstidning och ledarsidans rubrik ”Slaktaren dödar sina landsmän” har därmed stor genomslagskraft. Ett verkningsfullt sätt att skada Syrien. Hela det svenska mediafältet – inräknat SVT – arbetar energiskt i samma riktning. De skriker ”slaktare” om Syriens president för att medvetet förminska ISIS vedervärdiga illgärningar. Förminska alla terrorgruppernas angrepp på civilbefolkningen. Lägga en rökridå över USA:s stöd till al-Qaida, al-Nusra, ISIS och övriga. För att slippa redovisa den skamliga sanningen. http://www.globalresearch.ca/in-the-shadow-of-the-downed-russian-passenger-plane-cia-to-provide-select-syrian-militants-weapons-capable-of-downing-commercial-airliners/5486946?
    Svenska journalister gör sig blinda för USA:s angrepp på Syrien. Har de helt fallit för USA:s propaganda? Eller blivit så skrämda att de inte vågar redovisa verkligheten? – Vad gäller ”slaktaren” så är det istället så att den angripna befolkningen flyr in i de områden regeringens trupper fortfarande skyddar. Där al-Assad är president.
    Ulla Johansson

  5. Fortsätt steka ISIS
    8 november, 2015 at 21:27

    Aftonbladet och hela MSM i Sverige jobbar åt finans- och krigskapitalet som lever på krig och ödeläggelse.

    Glädjande är dock att terroristerna har fått helvetet på sig – de steks.
    Ännu en vecka av sorg i tel Aviv, London, Washington, Ankara & Riyad.

    http://www.veteranstoday.com/2015/11/08/us-suffers-day-of-huge-military-reverses-in-syria/

  6. Gammal krigare
    9 november, 2015 at 11:53

    För h-lv-t-! Går det inte att få ut dessa artiklar till fler? Svensk media är ju så rutten och förljugen att det inte finns nån motsvarighet i hela världen. Folk går återigen på USA/Saudiarabien/Qatar/Medias agenda med Soros o bakgrunden som drar i trådarma.

  7. Write what you are told!
    10 november, 2015 at 08:07

    Intressant analys av Väst MSM-propaganda – ledordet är write what you are told!

    http://www.voltairenet.org/article189212.html

  8. 10 november, 2015 at 13:30

    Knut Lindelöf skriver under blogginlägget ”Tack, Jan Eliasson”

    Eliasson ser nu ”en ljusning i den syriska krisen”. Måtte nu resten av vår ”präktiga överhet” (för att använda ett uttryck från Alf Henriksson) också krypa fram ur sina ljudisolerade USA/Nato-förskansningar och börja resonera. Tack Jan Eliasson för att du öppnade en liten hoppets ventil. (http://www.lindelof.nu/tack-jan-eliasson/)

  9. 9 november, 2016 at 11:35

    PR-firman Hill & Knowlton , anlitades för att tillverka den film om irakiska soldater som gick in på sjukhusen. Kuwaits ambassadör i USA, har en dotter, som ställde upp som sjuksköterska i filmen,som visades för
    USAs senat för att få acceptans för kriget mot Irak.
    Enligt professor Johan Galtung, kan man räkna med att 40-50% av det vi får i oss via massmedia är tillverkade av PR-firmor. En annan påverkanskraft är köpta journalister. Udo Ulfkotte, den tyske journalisten, kom ut häromåret med boken, Gekaufte journalsiten. Om jag inte minns fel arbetade han för Frankfurter Allgemeine. Agneta

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *


*