Muslandet var en plats där alla små möss hade bott och lekt, fötts och dött. Och de levde på ungefär samma sätt som du och jag.

De hade också ett parlament. Och vart fjärde år hade de ett val. De brukade gå till valurnorna för att avge sina röster. Några av dem fick skjuts till valurnorna. Och de fick en resa för de kommande fyra åren efteråt också. Precis som du och jag. Och varje gång på valdagen brukade alla små möss gå till valurnorna och de brukade välja en regering. En regering som bestod av stora, feta, svarta katter.

Om du nu tycker det är konstigt att möss skulle välja en regering som består av katter så behöver du bara titta på Kanadas historia under senaste 90 åren och du kanske inser att de inte alls var dummare än vad vi är.

Nu säger jag inte att jag har något mot katter. De är trevliga vänner. De skötte sin regering med värdighet. De stiftade bra lagar – det vill säga lagar som var bra för katter. Men de lagar som var bra för katter var inte särskilt bra för möss. En av lagarna sa att mushålen måste vara tillräckligt stora så att en katt kunde få in sin tass. En annan lag sade att möss fick bara färdas med begränsad hastighet – så att en katt kunde få sin frukost utan alltför stor ansträngning.

Alla lagarna var bra lagar. För katter. Men, åh, vad de var hårda för möss. Och livet blev svårare och svårare. Och när mössen inte kunde stå ut med detta längre, beslutade de att något måste göras åt det. Så de gick samlade till valurnorna. De röstade ut de svarta katterna. De valde in vita katter.

Nu hade de vita katterna lagt upp en lysande kampanj. De sa: ”Allt vad Muslandet behöver är mera vision.” De sa: ”Problemet med Muslandet är de runda mushålen som vi har. Om ni väljer in oss i kommer vi att ge er fyrkantiga mushål.” Och det gjorde de. Och de fyrkantiga mushålen var dubbelt så stora som de runda mushålen så att katterna kunde få in båda sina tassar. Och livet var hårdare än någonsin. Och när de inte stod ut längre, röstade de ut de vita katterna och valde in de svarta igen. De valde tillbaka till vita katter. Sedan till svarta katter. De försökte även med hälften svarta katter och hälften vita katter. Och de kallade detta för en

koalition. De fick även en regering som bestod av fläckiga katter som försökte låta som en mus men de åt som en katt.

Ni förstår, mina vänner, problemet var inte med färgen på katten. Problemet var att de var katter. Och eftersom de var katter, brydde de sig av naturen mera om katter i stället för möss.

Då kom det fram en liten mus som hade en idé. Mina vänner, lyssna på den lilla musen med en idé. Och han sa till de andra mössen, ”Lyssna kamrater, varför håller vi på att välja en regering som består av katter? Varför väljer vi inte en regering som består av möss?”

”Åh,” sade de, ”han är en BOLSJEVIK. Lås in honom!”

Så de satte honom i fängelse.

Men jag vill påminna er: att du kan låsa in en mus eller människa, men du kan inte låsa in en idé.

En historia av Tommy Douglas, översättning Mr Biz.

i Andra om: Sagor, Internet, Tommy Douglas, Katter, Möss, Koalitioner, Politik t

[tags]Sagor, Internet, Tommy Douglas, Katter, Möss, Koalitioner, Politik[/tags]