Den illegala jakten på de stora rovdjuren ökar. Svenska Dagbladet skriver att många ansåg att tjuvjakten borde ha minskat efter regeringens misstag att tillåta vargjakt i vintras, enligt min uppfattning så kan det bara ha rört sig om centerpartister i riksdagshuset på Helgeandsholmen som levde i den villfarelsen.
SvD: ”Den illegala jakten på varg och andra stora rovdjur har ökat under 2010, trots att licensjakt på varg infördes i vintras. Men Jägareförbundet tror att tjuvjakten kommer att minska på några års sikt. Under första halvåret 2010 anmäldes 37 fall av illegal jakt på rovdjur till polisen, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet (Brå).
En förfrågan som TT riktat till de olika polisdistrikten visar att 13 av fallen gällde vargar. Dalarna och Värmland toppar listan med 4 fall vardera. Därefter följer Gävleborg (2 fall), Örebro (2) och Norrbotten (1). Det är den högsta halvårssiffran sedan den här typen av statistik började sammanställas och att ökningen inträffar just i år är överraskande. Många antog att tjuvjakten skulle minska när det i januari blev möjligt att skjuta varg helt lagligt, då licensjakten infördes.”
Att beväpnade kriminella gäng drar runt i skogarna bevisar bara en sak, Sverige behöver skärpa straffen ordentligt för tjuvjakt. När man dessutom jagar utrotningshotade djur som varg, lo, björn, järv och örn så måste politikerna visa riktningen med hela handen. Samtidigt finns det anledning att ställa Jägareförbundet inför ett ultimatum. Det finns nämligen flera åtgärder man kan vidta för att sätta stopp för de kriminella jägargängen.
Det första och mest effektiva är att helt enkelt stoppa älgjakten nästa år om inte denna kriminalitet upphör. Det skulle innebära ett massivt tryck mot de kriminella gängen som ägnar sig åt detta. Ett andra steg vore att helt ta bort alla statliga bidrag till jägarnas organisationer samtidigt som man stoppar bidrag från kommuner och företag. Det går helt enkelt inte att ha ett antal beväpnade kriminella som drar runt i skog och mark och tar lagen i egna händer.
Ett stopp på älgjakten 2011 skulle innebära en markering som ingen jägare kan missförstå. Visserligen är de allra flesta jägare laglydiga och långt ifrån brottsliga, men jägarsammanslutningarna måste själva ta itu med dessa problem. Vi kan inte placera ut varenda polis vi har i landet i våra skogar, något som med det här förslaget innebär att även laglydiga jägare drabbas.
Att det handlar om grava attitydproblem behöver ingen tvivla på efter den TV-dokumentär som sändes tidigare. Kriminella gäng med specialpreparerade och illegala vapen jagade, man lade bland annat ut preparerat kött i naturen för
att förgifta rovdjuren. Dessutom gjorde man fällor för vargen, fällor där man sedan kunde döda sin fångst.
Rovdjurshatet i vissa regioner är så omfattande att man måste ta till ordentligt om man vill ha stopp på dessa kriminella. Och tyvärr är det nog den bästa metoden att helt förbjuda älgjakt under ett år till att börja med. En sådan åtgärd skulle tillsammans med en rejäl straffskärpning för olaga jakt sannolikt göra att våra varg-, lo-, örn-, järv- och björnstammar fick växa naturligt framöver. Den enda godtagbara jakten skulle i så fall bli skyddsjakt på djur som uppträder problematiskt.
Det är dags att låta dessa kriminella jägargäng får skörda vad de sått. Förstår man inte dessa signaler så får man väl överväga att anställa statliga jägare och införa kraftiga begränsningar för dem som tidigare haft jakt som fritids-
intresse. Det är underligt att ens ämnet kommer upp med tanke på att EU-domstolen begärt förklaringar från Sveriges regering efter beslutet att tillåta jakt på ett rödlistat rovdjur.
Nu begär EU-kommissionen att regeringen ska svara på en rad frågor som rör den politik som gäller vargen i Sverige. Vi minns säkert alla hur Carlgren försvarade vargjakten med ”att det var ett sätt att rädda vargen”.
SR/Ekot: ”Kommissionen hänvisar till ett EU-direktiv om att bevara livsmiljöer för vilda djur och växter, och kräver bland annat att Sverige redovisar den vetenskapliga grunden för beslutet att tillåta licensjakten, som enligt kommissionen kan ha ökat risken för inavel.”
Andreas Carlgren har verkligen gjort skäl för att bli kallad för en miljöministerattrapp. Han var kärnkraftsmotståndare och stod på barrikaderna, nu är han för en utbyggnad av kärn-
kraften. Han försvarar beslutet om vargjakt med att det – är bra för vargen. På samma sätt har han nu tagit ställning för valjakt.
Det eventuella miljöengagemang han tidigare kan ha haft har han helt enkelt lagt ner, antagligen för att få en minister-
post. Det är tragiskt att behöva konstatera det, men det är så det förhåller sig.
Nu får vi hoppas att regeringen snabbt beslutar om stopp för nästa vargjakt i avvaktan EU-domstolens kommande utslag, Carlgren har sett till att Sverige kommer att fällas.
För några dagar sedan så möttes vi av braskande rubriker i de största tidningarna plus i Rapport, Aktuellt och ABC-nytt, men nej det var inte Ryssen som hade anfallit utan det var en varg. Påstods det i alla fall. För om en varg i Stockholms län smaskar i sig de bästa bitarna av en tjurkalv så välts tidningskioskerna och trycksvärtan tar slut på en kvart. När tiotusentals stockholmare tuggar i sig ett antal tjurkalvar till middagen i helgen så skrivs ingenting.
Nyhetsvärdering och saklig-
het är inget för pressen, i vart fall inte kvällspressen. En av dem som kommenterade en äldre bloggpost om varg berättade att den aktuella tjurkalven hade rymt från sin hage och vargen, om det nu var en varg, hade träffat på den på gräsmattan framför en herrgård i Riala. Frågan om det verkligen var en varg är berättigad, det är nämligen minst lika vanligt att det är hundar som tuggar i sig böndernas djur. Att länsstyrelsens personal på platsen ansåg att det just var Canis lupus (varg) som hade tuggat på bytet kan vara ett resultat av att de knappast sett vargangrepp förut i Stockholms län. Det var nämligen etthundrafemtio år sen sist. För med handen på hjärtat, hur skiljer man på en schäferhunds bett och ett bett från en varg?
Förhoppningsvis har länsstyrelsens personal skrapat ihop lite hårtussar eller DNA från djuret som angrep, annars blir det nog svårt att bevisa att det är gråben som varit i farten. Under alla omständigheter bör inte lantbrukaren ha någon ersättning av skattemedel innan vederbörande kan göra det troligt att vargen släpat iväg en tjurkalv från hagen ut på gräsmattan framför en herrgård. Och förstås, att det inte var en eller ett par större hundar som dödade djuret.
Vi ska ha klart för oss att vargen mycket väl kan ge sig på en tjurkalv om den kommer åt. Det är inte bara vi tvåbenta som tycker att kalvkött är gott, men om så är så bör vi betala priset för det. Vill vi ha en naturlig mångfald så ska de djurarter som hör hemma naturen ha rätt att leva där också. Vi kanske inte ska överlämna helt åt naturen att sköta balansen, jag har svårt att finna argument för något annat, men en situation som innebär att vi har 8-900 vargar i länet kanske skulle ställa till med oanade problem. Öppna gärna Google Earth och se själv, vi har utan vidare skogar nog så att det räcker till både fyra och fem vargrevir.
Idag har vi stigande problem med älgar och vildsvin, och redan nästa år har vi en onaturligt stor rådjursstam igen. Ingen kan påstå att vargen inte behövs för att hålla efter dessa djur, villaägare tycker visserligen att rådjur är söta, men när de ätit upp halva trädgården brukar det bli andra ljud från den kanten. Viltolyckorna ökar, och jag minns inte hur många dödsolyckor som viltet orsakat i år. Älgolyckor har tagit flera liv och för några veckor sedan var det en bilist som körde ihjäl sig eftersom vederbörande styrde undan för en räv eller en grävling. Dessutom har vi så mycket älg att den går in och äter äpplen i folks trädgårdar, nu i vinter har man haft problem med två älgar som skrämt folk halvt från vettet i Jordbro.
När det gäller medias roll så tvivlar jag på att varghatet är speciellt utbrett bland journalisterna i Stockholm. Det handlar mer om sensation, om att väcka så mycket uppmärksamhet som möjligt. Slår man på stora trumman om ett litet rovdjur som förser sig, hur ska man då bete sig när det är något riktigt farligt som håller på att hända? Talesättet om att ropa om vargen är väldigt giltigt här…
Jag har alltid fascinerats av vargen, själv bor jag i Haninge, en trakt som för ett par hundra år sedan var mycket vargtät. Den sista kända vargjakten gick av stapeln i mitten av 1800-talet och nu har vargen så sakteliga börjat återvända till norra delarna av länet.
Närmare bestämt till Riala där man nu har en vargfamilj med två vuxna djur och fyra valpar, ett faktum som inte ger varg-
hatarna någon ro i kroppen. Nu har man börjat sätta upp skyltar i skogen för att varna för dvärgbandmask, för man påstår sig veta att vargar i Finland och Ryssland ibland bär på den parasiten.
Texten på skyltarna är vilseledande eftersom de hänvisar till Länsstyrelsen och till Statens Veterinärmedicinska Anstalt, men det är definitivt inte dessa institutioner som satt upp skyltarna, det är varghatare som har varit i farten.
Skylttext: Varning!!!
Du befinner dig just nu i ett vargrevir. Här kan förekomma dvärgbandmask. Dvärgbandmasken orsakar en dödlig infektion hos hundar och människor. Koka bär och svamp noggrant. Se till att barn inte stoppar fingrar i munnen. Låt ej hundar äta eller nosa på avföring.
Upplysningar kan fås hos Länsstyrelsen stockholms län tel 08-7854000 eller SVA tel 018-674000 www.sva.se”
Norrtelje Tidning: ”Skyltar i Rialaskogarna varnar för en farlig mask, som sprids av den nya vargfamiljen. Men länsstyrelsen avfärdar påståendet. När Norrtelje Tidning åker ut för att titta på skyltarna syns minst tjugo skyltar, framförallt längs vägen från Damsboda söder om Riala förbi Rumsättra och vidare mot Brollsta i Vallentuna.”
Varghatet kommer sig av rädslan för att vargen ska ge sig på jägarnas främsta byte, älgen, och givetvis rådjur. Att älg-
olyckor årligen dödar och skadar en massa människor beror på att det i skog och mark finns för många älgar, älgstammen skulle må bra av en rejäl ökning av antalet vargar så att balansen återställs, det skulle sannolikt även decimera vildsvinsstammen. Landets villaägare skulle glädjas åt att slippa föda upp den svenska rådjursstammen i sina egna trädgårdar.
Själv tillhör jag den kategori människor som vill att det ska finnas en naturlig balans i vår natur, inget djur ska få utrotas på grund av särintressen, möjligen med undantag i renbetesmarker, men jag är långt ifrån säker på det sistnämnda. De stora rovdjuren hör hemma i vår natur och de har alltid funnits där.
Uppdatering 23.40: Idag har en flicka stoppat in foten under staketet i Lycksele djurpark. Vargen där bet henne i en tå så hon fick föras till sjukstugan. Aftonbladetgör som Aftonbladet brukar – de väljer ut en bild på en varg som serriktigtlömsk ut. Jag skrev ett surt mail till tjänstgörande webbredaktör och erbjöd min egen vargbild kostnadsfritt, döm om min förvåning – de använder den…
De andra tidningarna om samma händelseex, dn och svdVissa tidningar säger att hon fick två tår avbitna. Tur för henne att hon inte stack in foten till en bengalisk tiger då. Föräldrarna måste givetvis ha koll på sina ungar när de besöker en djurpark med rovdjur, en varg i en djurpark är inte rädd för människor till skillnad från deras vilda släktingar…)
Idag gick jag och handlade redan vid åttatiden på morgonen, orsaken var de prognoser som talade om 32° i skuggan, en temperatur som jag tycker låter skräm-
mande hög. Så varmt blev det inte, men prognoserna pekar fortfarande på nivåer som inte är bra för oss som har problem med det kardiovaskulära1 systemet.
Nödlösningen heter badkar. Blir det riktigt varmt så fyller jag upp badkaret med vatten som är runt 18-19° och kryper ner en stund för att svalka mig. Idag blev det inte så varmt inne, kanske mest beroende på att det fläktar lite ute. Jag bävar dock för hur det kommer att bli i framtiden om dysterkvistarna får rätt. Om medeltemperaturen stiger till följd av alla utsläpp så kan det bli riktigt besvärligt. Hur infrastrukturen skulle påverkas av en höjning av havsnivån på 6-7 meter vet vi väl inte riktigt, men att det skulle bli kaos råder det knappast några tveksamheter om.
Annars planerar jag att besöka min dotter och hennes familj några dagar relativt snart, de har sitt sommarhus uppe på gränsen till Rialareviret, då förstår alla vad jag är ute efter eller hur? Jag har ett hyfsat hum om var föräldraparet och deras valpar befinner sig, det vore jättekul att offra ett antal timmar på att sitta i en buske med teleobjektivet. Jag har sett varg i verkligheten en gång, men den gången låg kameran i bilen.
Men som sagt, först får vädret bli sådant att man kan vistas ute i 6-8 timmar… (PS, jag köpte 1,5 liter glass i affären…:)
Min dotter och hennes man har sitt landställe norr om Stockholm i det s.k. Rialareviret. Där är valparna, som jag har för mig är fyra stycken, snart tre månader gamla och kommer väl under sensommar och höst att följa med föräldrarna ut på jakt.
Själv hoppas jag att några av dessa valpar ska röra sig söderut under våren eller försommaren nästa år, skulle det fungera med vägvisare så skulle jag visa dem på Tyresta nationalpark och skogarna runt den, dessutom är det rent allmänt gott om stora skogar här söder om huvudkom-
munen, och det finns också mycket jaktbart vilt. Det som möjligen skulle vara en black om foten för dessa rovdjur är väl möjligen trafiken. Risken finns att de skulle bli påkörda, och den risken är inte obetydlig.
Själv bor jag någon kilometer norr om Varg-
berget i Västerhaninge, den sista stora vargjakten på trakten skedde någon gång i mitten av 1800-
talet, ser man längre tillbaka så fanns det gott om varg i skogarna. Såvitt känt så var vargen ett problem för böndernas tamdjur, men då som nu så var vargen mer mytomspunnen och demo-
niserad än ett verkligt problem. Det är förstås svårt att bilda sig en uppfattning om hur bär- och svampplockare skulle reagera om det fanns ett vargrevir här, somliga skulle precis som undertecknad tillbringa mycket tid i skogen bara för möjligheten att få se gråben, säkerligen skulle några oroa sig eftersom det enda de vet om vargen är sagan om Rödluvan. Annars har vi som jag nämnde gott om föda, vi har en vildsvinsstam som växer explosionsartat, och efter vad jag har sett så klarade sig rådjuren bra undan vinterns snödjup.
Att vi har gott om älg är självklart, för några år sedan höll jag och ett antal boulekamrater på att bli nersprungna av en ko med två kalvar. I lokaltidningen kan vi dessutom läsa varje år att älgar blir alltför närgångna och går in trädgårdarna för att palla äpplen, rådjuren i sin tur ger sig på rabatterna. En bunt vargar vore därför mer än välkomna, ett bra sätt att minska på de vanligt förekommande viltolyckorna dessutom.
Hur det går med dotterns familjs katter är dock oklart, antagligen hinner katter upp i ett träd innan vargen kan få tag i dem, å andra sidan så kanske de är för små för att verkligen intressera gråben.
Jag har en bok som beskriver dessa sägner i ”Sotholms Härad” som trakten hette förr, endera dagen så ska jag sammanfatta någon av dessa skrönor för att visa på hur lögnerna om vargen såg ut förr, lögner som fortfarande sprids av varghatare runt om vårt avlånga land.
Egentligen skulle jag nog vilja att vi även hade björn här, möjligen skulle jag ha mer respekt för en björn som är det enda av de stora rovdjuren som jag inte träffat på i fritt tillstånd. För övrigt har det varit rätt lugnt på vargfronten ett tag nu, fast nättrollen är aktiva som vanligt. Nämner man varg i en text så dyker det alltid upp ett par varghatare…
En glädjande nyhet när det gäller mångfalden i vår natur presenteras nu i media. Vargarna i det s.k. ”Rialareviret” har fått fyra valpar, något som gläder alla naturvänner.
DN: ”För första gången på 170 år har vilda vargvalpar fötts inom Stockholms län. Den historiska händelsen inträffade för knappt tre veckor sedan i skogarna mellan Åkersberga och Norrtälje. På onsdagen besöktes lyan av forskare och folk från Länsstyrelsen. Kullen består av fyra valpar, tre hannar och en hona. Samtliga märktes med små microchips för framtida identifiering. Enligt Olof Liberg, koordinator för det skandinaviska vargforskningsprojektet Skandulv, har inte vargar fortplantat sig inom länet sedan början av 1840-talet.”
Bild från SVT – ABC-nytt
Liberg säger enligt DN att det finns utrymme för ytterligare ett vargrevir norr om Stockholm, men jag anser att det även finns i Södertörnsskogarna. Här i Haninge har vi stora skogs-
områden där vargen skulle finna gott om byte, nackdelen är
Google Maps visar Riala kyrka
förstås trafiken som ofta är rätt så intensiv. Man kan knappast räkna med att gråben ska använda skyltade övergångsställen.
Villaägarna skulle säkerligen bli förtjusta eftersom rådjuren ställer till med stor skada i trädgårdarna. Efter att vargen försvann i mitten av 1800-talet så har både rådjur och älgstammarna växt, vargen skulle givetvis anpassa dessa stammar till en mer naturlig omfattning samtidigt som friluftslivet skulle få ytterligare ett dragplåster, möjligheten att möta varg i skogarna. —> i Tags: om Canis lupus, Varg, Rialareviret, Natur, Miljö, RovdjurABC-nyttdnsvdabt
Som bekant så intresserar jag mig en del för rovdjurs-
frågan, de fem stora men främst vargen. Idag fortsatte radioprogrammet Kaliber sin bevakning av ämnet och kunde konstatera att den jakt som regeringen ansåg skulle öka acceptansen för vargen har åstadkommit det motsatta. De kriminella jägargängen kräver nu att vargen ska utrotas helt, och det förefaller helt uppenbart att de tänker göra det själva ifall inte regeringen agerar.
Jag har tidigare tagit upp frågan om vad Säkerhetspolisen gör, här har vi nämligen äkta terrorister som med vapen i hand sätter sig över lagar och konventioner. Nu tillhör det inte direkt vanligheterna att SÄPO berättar vad de sysslar med, men jag blir alltmer övertygad om att de inser att fler och fler bland jägarna nu tar sina vapen och driver igenom det som de anser att regeringen borde göra.
Vi har definitivt inte sett slutet på detta utan bara början, personligen tycker jag synd om de skötsamma och vettiga jägare som skäms över sina ”jaktkamrater” som agerar som självutnämnda skogspoliser, människor som inte drar sig för att plåga ihjäl djur utan snarare tycks njuta av det.
Är du intresserad av frågorna kring detta så kan du lyssna på Kaliber på nätet klicka här.
Man fick också veta att jägarna anser att älgen börjar bli för sällsynt. Vargen tar ca 9000 älgar årligen, jägarkåren skjuter ca 90 000. Det är lätt att se var man borde sätta in vissa begränsningar. itabsvd
Idag berättar Dagens Eko om varghatare som tar lagen i egna händer, en grupp människor som dessutom mord-
hotar de tjänstemän som jobbar med rovdjursfrågor på länsstyrelser i de län där det finns varg.
Ekot: Hälften av alla tjänstemän som arbetar med rovdjursfrågor på Länsstyrelsen i något av Sveriges varglän har blivit utsatta för hot eller trakasserier. Det visar en undersökning som P1 programmet Kaliber har gjort. – Senaste tillfället skar de däcken hemma på gården där jag bor, säger Per Johansson är naturbevakare på länsstyrelsen i Dalarna. – Utanför min bostad, åtta meter från mitt köksfönster. Vad tänker man? Vad tror du? Man undrar vad det är som händer i världen. Minst två gånger har jag blivit indirekt mordhotad, hotad till livet. Varnad för att andra personer kommer att genomföra det.
I radioprogrammet Kaliber på söndag klockan 13.00 får vi höra mer om detta, samtidigt som TV2 på söndag kväll 20.00 visar en dokumentär som handlar om olika kriminella jägargäng som med oregistrerade vapen själva försöker utrota vargen, allt som protest mot vad regering och riksdag beslutat i Stockholm. De anser att politikerna är emot dem, frågan är om de anser att det är någon större skillnad på att skjuta varg och/eller politiker?
Med andra ord så borde Säkerhetspolisen ägna betydande krafter mot dessa kriminella jägargäng, det de sysslar med är ett slags terrorism, att med vapen i hand sätta sig upp mot lagarna. Själv har jag skrivit om vargfrågan ett antal gånger, och även undertecknad har utsatts för olika slags hot. Varg-
frågan väcker uppenbarligen känslor, och det är alltid älgjägare som hotar. De anser att deras egna frysboxar ska vara fulla med älgkött, och de missunnar gråben sin naturliga föda.
Om naturen fick sköta sig själv så skulle vi haft färre älgar och rådjur i landet, något som bilister och skogsnäringen skulle tjäna på. Det finns anledning att sätta jägarkåren under luppen, de som ägnar sig åt att hota, skära sönder viltbe-
vakarnas däck och liknande måste rimligen betraktas som psykiskt sjuka eftersom beteendet knappast kan anses friskt.
Det är knappast någon som regelbundet besöker den här bloggen som inte förstått att jag vurmar för vargen och dess självklara plats i den svenska naturen. Den här bilden är tagen på Skansen, det är lättare att fotografera där, men rimligen borde vi ha så många vargar i vår natur så att driftiga människor i Värmland och Dalarna kan slå sig på vargturism. Alla nöjer sig nämligen inte med att se på varg på Skansen.
Nu tillhör jag själv det relativa fåtal som mött varg ute i naturen, och det på ett avstånd om bara 25-50 meter. Det var en fullvuxen vargtik, antagligen en alfahona, som kom spatserande i den vik där jag befann mig. När hon fick syn på mig och min sambo så vände hon sig värdigt om och skrittade i motsatt riktning.
Hur många vargar vi bör ha i vår natur är jag inte rätt person att yttra mig om, men mellan tummen och pekfingret skulle jag tippa på att vi behöver 600 – 1000 vargar. Dessutom borde vi se till att ha resurser så att vi kan tvångsflytta djur som förser sig alltför ivrigt av de lokala fåren eller renarna. Älg och rådjur bör de få jaga utan inskränkningar. Älgjägarna får väl jaga på ställen där det inte finns mycket varg.
Håll med om att det är ett vackert djur! Varför visar jag bilden på Jinge.se i stället för Bilderblogg.se? Jag känner att jag inte riktigt har tid att ägna mig åt den bloggen, kommer någon och vill köpa domännamnet av mig så säljer jag. Det är ett bra bloggnamn för en fotoblogg…
Nyhetsvärdering och saklig-
Jag har alltid fascinerats av vargen, själv bor jag i Haninge, en trakt som för ett par hundra år sedan var mycket vargtät. Den sista kända vargjakten gick av stapeln i mitten av 1800-talet och nu har vargen så sakteliga börjat återvända till norra delarna av länet.
Idag gick jag och handlade redan vid åttatiden på morgonen, orsaken var de prognoser som talade om 32° i skuggan, en temperatur som jag tycker låter skräm-
Själv hoppas jag att några av dessa valpar ska röra sig söderut under våren eller försommaren nästa år, skulle det fungera med vägvisare så skulle jag visa dem på Tyresta nationalpark och skogarna runt den, dessutom är det rent allmänt gott om stora skogar här söder om huvudkom-
Entries (RSS)