|
När högerpartierna lade fram sitt förslag om utbyte av kärnkraftsreaktorer ”om marknaden vill finansiera det” kände jag mig fundersam. Kombinationen med en satsning på förnyelsebar energi skulle rimligen få samma förutsättningar, om marknaden vill, det är antagligen en rimlig slutsats. När sedan de rödgröna med Sahlin i spetsen sade nej till detta och särskilt tryckte på att man inte skulle bygga ut eldistributionen mot Mellaneuropa och istället satsa på ett utvidgat samarbete med våra grannländer så ryckte jag nog lätt på axlarna. Högern skrockade förnöjt och ansåg sig nu ha gjort energin till en valfråga och deras tillskyndare ansåg att de rödgröna var helt av banan. Men desto mer jag tänker på det, ju mer övertygad blir jag om att det är precis tvärt om. Alla vuxna svenskar har under de senaste decennierna fått se elpriset öka i en dramatisk takt. Det har delvis skett som ett resultat av den gradvisa avregleringen, och även på grund av att det statliga Vattenfall har velat leka affär i Europa med den svenska befolkningens pengar. Det har fått till följd att ”vi” nu äger en hel bunt kolkraftverk i Tyskland, och även utdömda kärnkraftsverk. Men det har också fått som resultat att Vattenfalls styrelse och direktörer numera ligger i internationell toppklass när det gäller både löner och bonusar. Sveriges befolkning har fått finansiera detta med en mer än tiofaldig ökning av elräkningen. För något år sedan kostade en kilowatt fyra (4) öre att producera, och vad vi får betala på elräkningen idag vet vi alla. Då Mona Sahlin talar om att föra en mer isolationistisk energipolitik så tror jag att de rödgröna kan få en bred folklig acceptans för detta. Helst skulle Vattenfall tvingas avveckla sitt engagemang i kolkraften och satsa sina resurser helt på inhemsk förnyelsebar elproduktion. Det behöver inte bara vara vindkraft, men en sådan utbyggnad är antagligen lättast att få gehör för. Reinfeldts problem är givetvis att en ut- och sambyggnad av elnäten, mer än vad som redan gäller, också på sikt innebär en anpassning av de svenska elpriserna till de Mellaneuropeiska. Det betyder en väsentlig höjning av det svenska elpriset, för varför skulle Vattenfall, Fortum och EON
|
sälja elektricitet för halva priset i Sverige när de kan få det dubbla i Frankrike? De nya elledningar till Europa som högern talar om är enbart ett led i att överlåta eldistributionen till marknaden, något som ligger helt i linje med deras nyliberala filosofi. Om de rödgröna då för en betydligt mer protektionistisk politik så kommer de givetvis att få gehör från väljarna, självklart efter- Jag börjar luta åt att högeralliansens politik även i denna fråga lutar alltmer åt ett självmål. Andra om: Energipolitik, Högerregeringen, Marknaden, Nyliberal, Elproduktion, Eldistribution, Kolkraft, Vindkraft, Förnyelsebar, Kärnkraft, Rödgrön, Valfråga, Val 2010, Politik it AB12 DN12 SvD1234 [tags]Energipolitik, Högerregeringen, Marknaden, Nyliberal, Elproduktion, Eldistribution, Kolkraft, Vindkraft, Förnyelsebar, Kärnkraft, Rödgrön, Valfråga, Val 2010, Politik[/tags]
|
13 svar till “Rödgrönt energiförslag valvinnare?”
Så vitt jag förstår så innebär det nya eu fördraget som riksdagen godkänt att energipolitik blir en EU fråga som avgörs med majoritetsbeslut. Om en majoritet i EU tycker att vi ska ha svensk uranbrytning så får vi det, om en majoritet i EU tycker att EON ska få bygga nya kärnkraftverk i Sverige och sälja elen till Tyskland så kommer det att hända. Både Sahlin och Reinfeldt måste ju veta om det, därför är det bara cyniskt röstfiske från båda håll. Det är bara Irländarna vi kan hoppas på.
Irländarna hoppas vi på.
Något som alltför sällan belyses är att planlägga, projekterar och bygga ett kärnkraftverk tar lång tid, uppåt och över 15 år. Med andra ord, inte en enda kilowatt produceras under den tiden medan kostnaderna ökar.
Anläggningar för förnyelsebar energi kräver mycket kortare tid för planering, projektering och byggnation, högst tre år.
Det betyder att om det planeras att byggas 1000 st under 6 år, så kommer det från och med att det första är färdigt att producera ström till försäljning. Vartefter det ena efter andra blir klart så ökar energiproduktionen. Och då har kärnkraftverket inte ens blivit halvfärdigt.
Dessutom finns det i dag ca 2000 nedlagda små kraftverk, som med dagens teknik också går att fjärrstyra.
Ett skäl till att renovera och modernisera dem är att de behövs för skydda en del samhällen från hot om översvämningartill reella sådana. Dessa kraftverk och fångdammar reglerade flödet i bäck- och å-systemen och minskade vårflodens tryck fram tills de lades ner.
Sverige är världens 4:e största exportör av tidningspapper där 80% av produktionen går på export.Exporten av journal och tidningspapper går främst till övriga norden och nordeuropeiska länder som Storbrittanien och Tyskland.
Holmen Papers Wargöns bruk lades ner i December 2008 på grund av delvis höjt elpris men också minskad efterfrågan på journalpapper (tidskriftspapper).Trenden är inledd och särskilt tydlig i det ekonomiska moras som är just nu i USA att allt färre väljer nyheter i tryck framför gratisnyheter på nätet.
Franrikes president Nikolaj Sarkosy har ju beslutat sig för att alla 18-åringar i Frankrike skall kunna prenumerera på en tidning gratis.Frågan är om 18-åringarna i Frankrike verkligen vill ha gammelmediet en Tryckt tidning?
Franska 18-åringar torde vara som svenska 18-åringar eller som engelska 18-åringar att de anser att tryckta nyheter är för långsamma och tillåter ej den interaktivitet som är möjlig på webben.Därför borde Sarkosy:s påhitt bli en flopp!
Christer W
Vindkraft har mycket bättre förutsättningar och ger mer än att börja starta massor små vattenkraftverk igen. Det handlar om kraftverk i kW och någon MW-klassen som kopplats ur. Upp med en 3-5 MW vindturbin istället. Nog för att de bara har en nyttjandegrad på 20%-25%, men vattenkraften har bara en nyttjandegrad/energitillgänglighet på 45% den med. Ännu sämre där du inte har tillräckligt med vatten.
Det är bättre att lägga pengarna på stamnätet inom Sverige, för detta klarar inte annars att massor ny kraft tillförs och transporteras inom landet.
Många inser inte det, men vi har inte något ansvar att förse andra länder med kärnkraftel. Exempel som Danmark vill ju tydligen inte ha kärnkraftsel så varför ska vi tvinga dom att importera det från oss? Det handlar lika mycket om politik som teknik och infrastruktur. Det räcker inte med ledningar för att de ska stänga ner fossileldade kraftverk i Danmark. Vill vi att Litauen ska ha el från oss istället för att köpa från sina grannländer får vi väl bygga kärnkraft där, det är mer ekonomiskt då de ligger bättre till att exportera el till sina grannländer bland annat. Tror inte dom har något större emot av att köpa el från sina grannar och Ukraina. Det är trotts allt vi som inte erbjöd eller bidrog de med något alternativ till RBMK-reaktorerna. Därför är de de själva och grannländerna som får finansiera ersättningsreaktorer.
Export av klimatneutral El då?
Just nu pågår faktiskt en stor utbyggnad av vindkraft i Sverige, tillsammans med vattenkraften och kärnkraften har vi en mycket ”klimatsmart” elmix. Under sommardagar har vi redan nu ett stort överskott på el, och ännu mer kan det bli.
Utan mer överföringskapacitet får man spilla vatten ur dammarna (vilket redan händer vid tillfällen) utan att passera turbinerna, varför är det inte bättre att exportera detta till Tyskland så att kolkraft blir utkonkurrerad?
Petter, du missar poängerna. Av turbinhallarna och dammarna finns det kvar ganska många av. Det som saknas är turbiner och dammluckor.
Det andra är att vindkraften kan inte reglera extrema vattenflöden som orsakar översvämningar och stora kostnader, något som har blivit ett allt större problem för vattennära orter.
Så det ligger något i det gamla uttrycket, det man förlorar på gungorna får man ta igen på karusellerna.
Och hade du läst noga så hade du sett att jag också förordar vindkraft.
David H, en av orsakerna till att man nu bräddar dammarna är att bolagen vill att kärnkraften står för den kontinuerliga elproduktion och då blir för mycket i dammarna.
Vattenkraften är numera utformad för att täcka peakarna, när det används som mest ström på morgon och kvällen.
Med den teknikutveckling som nu sker när det gäller energianvändningen så kommer det förmodligen vara ett enormt energiöverskott i världen om ca 20-30 år.
Sedan bör man nog tillägga att elpriset inte alltid är högre i övriga Europa än i Sverige. Under 2006 var priset på el högre i Sverige än i Tyskland under delar av året (hösten).
En ökad andel vindkraft i elproduktionen behöver också förbättrade balansmöjligheter. Under riktigt kalla dagar så är det oturligt nog dåligt med vind, samtidigt som alla hushåll som gått över från olja till värmepumpar stödvärmer huset med el (ja, utöver övriga samhällets och industrins elbehov).
Industrin har historiskt inte varit motståndare till fler gränsöverskridande kablar (”BasEL” http://www.basel.se/ som består av de 15 mest elintensiva industrierna i Sverige), propagerade under just år 2006 kraftigt för ökade importmöjligheter.
Diskussion om elpriser, elmarknad och så vidare är två steg för långt fram. Först måste man undersöka saker som: vilka energikällor kan förse oss med ström som motsvarar våra krav? Vilka garantier har vi att vi faktiskt har en säker och stabil energiförsörjning?
Enligt Brundtland-kommissionens defintion är hållbar utveckling: ”utveckling som tillgodose våra krav utan att förvägra framtida generationer att tillgodose sina krav”. Och tittar vi på de olika energiformerna så faller förnybart med dunder och brak vid första högtryck som parkerar över landet.
Här är Vattenfalls driftstatistik över nästan alla vindkraftverk i landet. Max är 16 800 MW/h per dygn. Vad tycker ni om 25-30 Januari? En kraftkälla som på eget bevåg faller till 2-4% av installerad effekt möter inte kravet på hållbarhet… inte utan en kraftig backup som motsvarar 95-98% av installerad effekt. Man kan tycka vad man vill om vindkraft, men det banalaste av banala fäller den: när det inte blåser, då har vi ingen vindkraft.
Sedan tillkommer andra problem, som att våra elnät inte är byggda för att hantera vindkraftens lynniga natur.
Jordvärme: bra för en del villor… men inget du får el med. Inget som klarar att värma förotterna och stadskärnorna.
Solenergi: med en genomsnittlig effekt på 50-100 W per kvadratmeter i ett land som har mörker 18-24 timmar per dygn när det är som mest behov? Glöm det.
Vågenergi: finns knappt ens prototyper.
Vattenkraft: lyft ett finger mot älvarna och politikerna springer skrikandes ifrån dig. Vi har haft exploateringsförbud i, vad, 40 år nu?
Man hojtar om energieffektiviseringar och tycks ha glömt bort att 150 års historia och en industriell revolution redan har berättat för oss att effektivseringar, trots att de är kanonbra för ekonomin i stort, minskar inte vår energiförbrukning vid effektivisering.
Så i slutändan kommer till en rätt talande balansräkning. Om 15-20 år börjar våra första reaktorer fall för åldersstrecket. 50% av vår el-producerande kapacitet börjar försvinna. Vi har inga garantier att får elkonsumtion har sjunkit då. Snarare svärt om. Då vattenkraften är fullt utbyggd, effektiviseringar och förnybart kommer med noll och inga garantier att de kommer att fungera, och fossila bränslekällor är helt ute ur räkningen… då finns det bara två alternativ kvar: strömavbrott… eller kärnkraft.
Detta är den balansräkning som Alliansen har gjort… och de säger det rent ut: vi gillar inte kärnkraften, men vi måste vara realister. så det är de.
Rödgrönt har inte gjort den här enkla balansräkningen utan hoppas att ERENE-rapporten inte är skit, vilket den är därför att vi kan inte 30-faldiga vår vindkraftsproduktion på 12 år, och att det som varit energiekonomisk verklighet de senaste två seklena helt plötsligt inte gäller längre.
Mona Sahlin sitter mellan en sten och en klipphäll. Åh ena sidan skäller industridistrikten åt henne för att hon inte ger dem garantier att de faktisk kan jobba. Å andra sidan måste hon hålla sig på god fot med (mp), som per ideologi hatar kärnkraft, och (v), som per ideologi hatar storindustri, typ kärnkraft.
Så nej, jag ser ingen valvinnare åt Mona här. Tvärt om ser jag en högst potentiell valförlorare i den energipolitik hon agerar nickedocka åt Peter Eriksson med.
Jag håller helt med dig Jinge! Nyliberal politik har visat sig oduglig på mer än ett område; avregleringen av energimarknaden är ett fiasko med skyhöga priser som följd. Finanskrisen är också den (åtminstone till stor del) ett resultat av avregleringen och att man förvandlat världsekonomin till ett casino.
Om den rödgröna koalitionen förmår att koppla ihop miljö- och energipolitik med en ny offensiv ekonomisk politik, så har vi ett vinnarrecept.
Varför ska till exempel Vattenfall investera 100 miljarder i tysk kolkraft. Använd statlig ägarstyrning och se till att Vattenfall köper SAAB och Volvo, som i första hand bör ses som moderna anläggningar av industriprodukter. Gör rejäla investeringar i att få fram eldrivna fordon, snabbtankningslösningar, vindkraftverk och modern solcellsteknik, små anläggningar för tillverkning av biogas etc. etc.
Strävan efter att ge svensk industri billig energi (och gratis utsläppsrätter) har fullständigt blockerat alla satsningar på energisparåtgärder där. Ta SSAB i Oxelösund till exempel. De släpper ut 16 megawatt varmvatten i Östersjön och facklar bort spillgas med stort energiinnehåll. Det skulle utan vidare räcka till att värma upp både Oxelösund, Nyköping och Norrköping med fjärrvärme. Och dom har råd, investeringen skulle ligga under 200 miljoner. Förra årets vinst låg någonstans runt 9 miljarder förra året.
Vi borde också förändra vårt elnät, så att det blir lönsamt med småskalig och decentraliserad produktion. Stimulera låg elkonsumtion samtidigt som varje elkonsument också uppmuntras att bli producent. Nettomätare i varje hushåll.
Och så vidare… bygg om sverige till ett ekologiskt hållbart samhälle. Det skulle skapa mängder av vettiga och meningsfulla arbeten. Och det visste ju redan Wigfors, att vi är inte så fattiga att vi inte har råd att arbeta.
Jinge,
rätt problem – fel orsaker. Elpriserna har rakat i höjden – vilket är ett problem för vanliga konsumenter och för klimat och miljöpolitikens effektivitet.
Visst kan konkurrensen bli bättre, men av den fördubbling av elpriser som drabbat hushållen de senaste åren består över hälften av olika skattehöjningar och andra pålagor – inte minst elcertifikaten som införts för att uppmuntra bioenergi och vindkraft – och som betalas av konsumenterna. Och inte blir priserna lägre av att det samtidigt finns ett förbud mot att investera i de två billigaste energislagen – vattenkraft och kärnkraft. Att stå för en sådan politik som höjer elpriserna kraftigt, och samtidigt vara emot elkablar som kan minska utsläppen av växthusgaser globalt – för att det kan leda till höjda elpriser, det känns inte helt trovärdigt. Särskilt inte som det faktiskt är så att ett uttalat syfte med de senaste årens energipolitik är att elpriser SKA stiga. Tanken är att det ska leda till minskad konsumtion som kan användas i propagandan om att ”kärnkraften inte behövs”.
Och politiken har varit ”framgångsrik”, elkonsumtionen har de senaste åren inte ökat särskilt mycket. Men att fokusera på elanvändningen är totalt snurrigt, det är energianvändningen som är det intressanta. Och då är det fakta att en ökad övergång till elanvändning på flera sätt kan spara energi. Att gå över till bergvärme, vare sig det sker från bioenergi eller olja, leder inte bara till mindre luftföroreningar, utan att också till minskad energiförbrukning – totalt sett. Elbehovet ökar lite, energiförbrukningen minskar mycket. Samma sak är det med elbilar. Att få från etanol eller bensin till el ökar givetvis elbehovet, med energimängden som går åt minskar ännu mer.
Men, eftersom vissa är fullt upptagna med att tygla sin kärnkraftsskräck så blandar man ihop energibesparingar med elbesparingar.
Samtidigt som världens energiförsörjning till 90 procent består av fossila energikällor som spyr ut koldioxid, har vi alltså en debatt i Sverige om att vi inte ska exportera koldioxidfri el, och om att ”kärnkraften inte behövs”. Var och en som inte lider av kärnkraftsskräck inser att det finns en del i övrigt att önska i svensk energipolitik. Inte minst lägre elpriser. Men ska vi komma dit är det viktigt att vi inte tror att det ska komma av ännu mer av det som gett oss dagens rekordhöga priser.