Anders Romelsjö på jinge.se

Modifiera samisk sedvanerätt

Idag på morgonekot så berättades det att samerna är på jakt efter nya renbetesmarker. Enligt uppgift så beror detta på att skaren norröver är för svår för renarna att ta sig igenom, därför tittar man nu på Dalarna för att se vilka möjligheter som finns där för att expandera renskötseln söderöver.

Samerna åberopar sedvane-
rätt när det gäller överhögheten över renskötselområdet. Det betyder i princip hela fjällvärlden ovanför Dalarna. Man har redan idag en mängd förmåner, bland annat så står skattebetalarna redan för rennäringens huvud-
sakliga inkomster, det lönar sig nämligen inte att bedriva rennäring – påstår samerna.

Bilden till höger föreställer en samisk familj som bor i någon slags kåta, den är över hundra år gammal och färglagd manuellt. Den visar hur samer levde förr, idag sköter man renar med motocrossmotorcykel, snö-
skotrar och helikopter, men den största delen av det samiska folket arbetar utanför ren-
näringen, den kommun som innehåller flest samer är Stockholms kommun.

När det gäller bevarandet av den samiska kulturen så är det en självklarhet, men samtidigt ska man vara medveten om att man redan idag har ett dominerande särintresse när det gäller stora delar av landet, i all synnerhet de turistiskt mest värdefulla delarna. Dessutom kan man knappast se renskötseln som en traditionsbärare, förr vaktade samerna sina renar på plats i fjällvärlden, idag driver man renarna med motocrosscyklar och helikopter. Utöver det så får renarna klara sig själva.

Nu talar man således om att expandera renskötselområdet, något som kan te sig underligt med tanke på att renskötseln till största delen är en samhälleligt subventionerad verksamhet. Om det inte går att få lönsamhet inom rennäringen så är det rimligt att Sverige påtar sig en del av det ekonomiska ansvaret, men i så fall ska man inte hålla på att tala om expansion.

Samerna själva håller sig med en egen karta, Sápmi, en karta som sträcker sig över hela Nordkalotten. I Sverige omfattas nästan halva landet av den kartan som också innefattar Nordnorge, norra Finland och en del av Ryssland. (Det rödmarkerade på kartan) Men renskötsel lönar sig inte, för varje krona som rennäringen bidrar med till samhälls-
ekonomin så får vi andra sponsra verksamheten med tre skattekronor. I praktiken vore det klokare att helt enkelt skänka dessa pengar till renägarna mot att de avstod från renskötsel, för att på det sättet bevara naturen i den så känsliga fjällvärlden.

Det borde definitivt inte handla om att utöka renskötselområdet, nu borde det snarare handla om att förmå samerna att odla sina renar i hagar, precis som bönderna bedriver sin djuruppfödning. Då slipper man dessutom en mängd djurtransporter, idag körs ofta renarna med tvåvåningslångtradare mellan fjällvärlden och vinterbeteslandet. Det vore definitivt smartare att låta renarna vistas i renhägn och köra dit fodret istället. Jag får en stark känsla av att vi håller på att bli lurade av vår egen minoritet.

it , , , , , , , Ekot ex svd dn12 ab

Jinge

, , , ,
, , , , , , ,

17 svar till “Modifiera samisk sedvanerätt”

  1. Det är samvetet som spökar för politikerna. Samvetet över hur man behandlade samerna tidigare i historien. Det ser dock ut som att vissa samer rider på att politiker är skräckslagna över att bli kallade rasister. Det är ingen sund modern djurhållning samerna bedriver. Att hålla näringen igång som en sorts skansen är bara tokigt.

    Fiskerinäringen är också subventionerad bortom rim och reson. Vem var det som räknade fram att om jordbruket skulle haft lika stora subsidier som fiskerinäringen skulle vår enonomi vara på Albaniens nivå?!

  2. Jinge

    Som gammal fotograf känner du förstås till Photochrom-processen från 1880-talet.

    http://xxxxxx
    Din bild av samefamiljen är ett känt exemplar av den processen så varför kalla den ”färglagd manuellt” som om någon suttit med pensel och färg och fyllt i på fri hand? Sannolikt ett samtryck av fyra eller fler litografiska stenar. En avancerad teknik som gav mycket illusoriska bilder.

    Beträffande renskötsel har du ett förslag värt att fundera på. Men är det alls genomförbart mot bakgrund av synen på etniska minoriteter? Dessutom en som sannolikt var i Norrland före oss vanliga svenssons.

    /Max

    • Som gammal fotograf känner du förstås till Photochrom-processen från 1880-talet.

      Nope, den som vill veta får Googla.

      Hade bilden varit ”ett känt exempel” så hade jag känt till den/det.

      F.ö. har jag hjälpt upp färgerna en del i mitt redigeringsprogram.

  3. Om någon annan än Jinge fört fram dessa åsikter om samerna, så hade rasistkortet omedelbart spelats ut…

    • Mja, jag är inte säker på det. Att samernas kultur måste bevaras råder det knappast någon tvekan om, samtidigt måste man ha klart för sig att det enbart är ungefär 2000 som sysselsätts inom rennäringen. Det står inte i proportion mot det område de vill freda som ”renbetesland”. Jag behöver knappast ta till mitt samiska påbrå för att freda mig, frågan är om samerna kan freda sig mot det att andra svenskar lyfter på ögonbrynen?

      • ”Att samernas kultur måste bevaras råder det knappast någon tvekan om,”

        Varför det? All annan kultur utsätts ju för det som kallas för utveckling. Varför skall samerna betraktas som någon sorts museiföemål? Låt den samiska kulturen utvecklas bäst den vill, utan yttre påverkan, vare sig subventioner eller förbud, eller självdö om inte samerna själva vill utveckla den.

        Om du inte accepterar det resonemanget måste väl i så fall SD ha rätt i sin vurm för knätofsar, logdans och en massa kristet trams också?

        I själva verket använder väl somliga samer sin kultur och dess behov av ”bevarande” som ett slags utpressning? Rensköteln är ju exempelvis inte precis i ”originalversion” om man säger så. Det närmar sig ofta rent natursvineri, faktiskt.

        • Jinge:”Att samernas kultur måste bevaras råder det knappast någon tvekan om,”

          Lite för enkelt uttryckt kanske, men den bör inte motarbetas, men det betyder INTE att samerna inom rennäringen ska få expandera renskötselområdena i landet. Sedan menade jag inte att den ska bevaras mot deras vilja :-)

          I själva verket använder väl somliga samer sin kultur och dess behov av ”bevarande” som ett slags utpressning? Rensköteln är ju exempelvis inte precis i ”originalversion” om man säger så. Det närmar sig ofta rent natursvineri, faktiskt.

          Stämmer enligt min uppfattning, men att märka då är att renskötande/renägande samer är en minoritet bland samer, en minoritet som de andra anser sig bli sämre behandlade av.

  4. Jag är delvis same och håller helt med dig Jinge i denna fråga min familj äger ett renmärke men vi har det villande och har inga renar. Anledning ingen av oss har något intresse eller pengar att starta upp något, men om det nu är så sjukskrivne mig utan sjukpenning kan mjölka staten på pengar genom ren näring kanske man ska starta upp den och damma av renmärket.Det verkar vara lättare en att få en skälig sjukersättning.

    OBS det sista är bara lite ironi för jag skulle vilja göra något för att försörja mig men är för sjuk att göra något.

      • Jag är inte så in satt men jag tror man kan sälja sitt märke, men även om det var så att man kan söälja det så blir det troligast inte många kronor för det blir många som ska dela på det:P

        Jag skulle tro att man måste va same för att äga ett lite som man måste vara indian för att få driva ett kasino.

        Men det ända jag vet är att familjens renmärke är vilande och används inte för närvarande och att man måste ha ett renmärke för att rösta i sametinget men så vit jag vet har ingen i min familj röstat någonsin i sametinget.

        • Eftersom jag har rösträtt i sametinget, även om jag inte utnyttjar den, så har jag samer i släkten på min fars sida. Således så skulle jag kunna köpa ett renmärke och köpa några renar. De föder sig själva och nya renar gör de oxo… :)

          Renmärke är inget krav för att få rösta i sametinget. Någon av dina föräldrar måste ha växt upp med en samisktalande mor eller far, så lyder kravet. Och det stämmer på mig, alltså får jag rösta. Hade oxo mailadress jinge@same.net förut, men jag var inte aktiv… Men jag märkte att vi var många i Fjollträsk som hade rätt att kalla oss samer.. :-)

          • Bra nu har jag fått lära mig något nytt:)

            Jag vet att det var ett jäkla liv mellan renhållande samer och de icke renhållande samerna, speciellt med de som levda av fisket och detta rörde rösträtten i sametinget men det var många år sedan och det verkade som de renhållande samerna var som någon typ av same adel. Exakta detaljer brydde jag mig inte att att ta reda på för jag tyckte inte att det rörde mig.

            Det är varför jag trodde som jag trodde om rösträtten till same tinget.

            När det kommer till samiska så var min farfar förbjuden att tala samiska i skolan och fick stryk och kunde få böta för att tala den ute i samhället och min fader lärde sig aldrig samiska för det var det fortfarande förbjudet att tala samiska i skolan när han växte upp.

            • Då är du same enligt samernas egna definitioner. Någon sådan historia känner jag inte till från min släkt, men hon var ju kvinna så hon räknades ju inte… :-( Men samisk är jag, och huruvida hon kom från en renskötande familj eller var skogs- eller fiskelapp vet jag inte. Men jag känner mig både samisk och solidarisk, speciellt efter en slurk whiskey. Då kan jag jojka ”Renen min” :-)

  5. Det är bra att Jinge som same-ättling tar i renbruket som ett samhällsproblem. Först en små-aktig invändning på faktaplanet. Uppgiften att samhället måste sats tre kronor för att få en krona tillbaka av rennäringen, torde kunna spåras tillbaka till omkring 1970. En statlig utredning baserad på material från början av 90-talet visade att samhället måste satsa 6,50 för att få en krona tillbaka av rennäringen (Johansson S, Lundgren NG. Vad kostar en ren? En ekonomisk och politisk analys. Rapport till expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Ds 1998:8). I dagsläget beräknas samhället få sats 10-15 kronor för att få en krona tillbaka. I perioden 1500-1800 var svenskar och samer ungefär lika många i Sverige. Folk trömmade mellan yrkesgrupperna. Men rennäringen var lågproduktiv redan då. Så huvudströmmen gick från rennäring till andra näringar. Därför äår de flesta norrlänningar sedan omkring 1800 sameättlingar. Så i vid bemärkelse tillhör samekulturen oss alla. Och även rennäringen och utvecklingar därav borde öppnas för alla. Rennäringen kan nog överleva som gårdsbruk i kombination med turism. Den bör då knytas till mark som ägs eller arrenderas av renskötaren. Ett visst stöd från samhället måste man nog räkna med under överskådlig framtid. Men samhällets kostnader för stödet kan mycket fort reduceras med 90-95%. En sådan rationalisering kan ge bättre lönsamhet och bättre arbetsvillkor för renskötarna. De aktiva renskötarna är idag bara ett par hundra. De flesta är deltidsarbetare (säsongarbetare). Några tiotal håller sig goda löner. Det mesta av penningflödet från samhället till rennäringen fastnar således i makorna till tjänstemännens nätverk. Så en modernisering av rennäringen har många vinnare och få förlorare. Tack, Jinge!