Nu har jag läst färdigt en bok som verkligen imponerade på mig, en bok som var och en som har åsikter/funderingar kring vargens vara eller icke vara i vår natur bör läsa. Den är skriven av Henrik Ekman, en man som arbetar som vetenskapsjournalist och som tidigare varit miljöreporter på Svenska Dagbladet och SVT/-
Aktuellt och programledare för Vetenskapens Värld på samma företag.
Nu är boken nominerad till Augustpriset, men inte som en roman eller en biografi, nej som en faktabok om Canis lupus, Vargen. Möj-
ligen överraskar det, men har man läst boken så förstår man. Det handlar om vargens historia, utbredning, vargdebatten och det mesta om gullfots plats i Sverige nu och i framtiden. Gullfot är annars ett smeknamn som jag inte hört tidigare, mest talas det om Ulven och Gråben, sedan förekommer det ett antal andra ord för att beskriva arten, men dessa kommer aldrig från min penna.
Ska man tillägga en titel på Ekmans CV så är det naturfotograf. Han visar bilder som är tagna i norra Finland, från den åtelplats många björn och vargbilder kommer ifrån, men också bilder från vargmärkningar i Sverige, det sista eftersom han bevakat en del av dem som journalist. Det har blivit en bok på tre hundra sidor, en bok som berättar allt från enskilda historier till rena anekdoter, men som också berör många av kärnfrågorna utifrån ett bitvis annor-
lunda perspektiv.
Själv har jag påverkats av boken, i vart fall så tror jag att vi måste tillåta vargjakt även om jag personligen helst skulle se att vargstammen fick växa till över fem hundra djur först, ja ännu hellre två tusen. Men Ekman är mer pragmatisk, han faller inte i den fälla som både jag och andra har synat på nära håll. Det har inte blivit en ensidig pamflett för varg, utan istället en saklig framställning av fakta, en bok som knappast ens kan reta den sundare delen av älgjägarna i landet.
Eftersom jag skriver en del om varg så förekommer det ofta diskussioner här om vargens vara eller icke vara, jag rekommenderar samtliga som är intresserade av frågan att skaffa ett eget exemplar av boken eller låna den på närmaste bibliotek.
it Varg, Canis lupus, Ulv, Gråben, Gullfot, Henrik Ekman, Vargen den jagade jägaren, Djur, Natur, Miljö, Böcker
5 svar till “Henrik Ekman, Vargen den jagade jägaren”
Min syrra har den där boken, hon säger att den var bra och att jag måste läsa den. :-) Får väl göra det.
Har beställt den, hoppas den kommer före nästa helg. Så du har inte blivit mer pragmatisk Jinge?
Mjo, jag tror det. Jag kan till nöds acceptera viss jakt även om det är färre än 500 djur.
Ofta får vargen oförskyllt skulden för attacker som lodjur har gjort… Det är konstigt att vargen är en sådan symbolfråga medan ingen diskuterar lodjuren. I de fall jag har hittat döda rådjur och liknande i skogen har det av allt att döma varit lodjur som varit i farten trots att vi ibland har varg på besök i skogen. Om vargen är så farlig för jägarnas vilt och jakthundar borde man väl i rimlighetens namn även diskutera lodjuret, annars kan man ju tro att jägarna inte har belägg för sitt varghat ;)
Måste läsa boken, är för varg men anser oxå att det behövs ömsesidig förståelse. Tack för tipset:-)