Tidigare idag skrev jag om Egypten och demonstrationerna på Tahrirtorget i Kairo. Då kände jag bara till att en hade skjutits av militären, men redan en stund efter att jag hade postat mina rader så fick jag höra att det var två som hade dött natten till idag.
Nu i skrivande stund är det värre än så, jag såg på Al-Jazeera på nätet och lite tidigare på Rapports sändning och trenden är mycket negativ, det ser ut som om Mubaraks gamla knektar fortsätter i den fängslade diktatorns fotspår och att de har kommit överens med USA om att sätta stopp för en Egyptisk demokrati. Jag är helt övertygad om att de kommer att misslyckas med det, men innan det här är över så finns det risk för att tusentals människor kommer att dödas. Och inte bara det, möjligheten att det blir Muslimska brödraskapet som tar över ökar för varje dödad egyptier. Och som jag skrev tidigare så ser det ut att kunna bli en radikalisering även i Syrien, vad det leder till i så fall vill jag helst slippa att tänka på.
Så här skrev jag: ”En viktig aktör idag är det Muslimska Brödraskapet, de växer sig allt starkare för varje vecka som går. Effekten av det blir att muslimska fundamentalister blir allt starkare, och får mer folkligt stöd desto längre som de egyptiska generalerna vägrar att släppa ifrån sig makten, SCAF bränner på det sättet sitt ljus i bägge ändar. Ska det bli något demokratiskt val i Egypten så måste militären ta många steg bakåt, gör de inte det så kommer extremistorganisationer att få ett allt större inflytande, något som inte bäddar för införandet av demokrati.”
Marwan skrev i en kommentar att det finns en stor risk för inbördeskrig i Egypten och att det är fruktansvärt om revolutionen får till följd att det blir en militärkupp. Det är inte svårt att hålla med om det, och som ni ser på Latuffs teckning så har Fältmarskalken, Mohamed Hussein Tantawi, utrustats med skor av igenkännbar typ. Personligen så är jag inte optimist i nuläget.
Andra om: Egypten, Syrien, Iran, Israel, Krig, Mediekritik, Olja, Politik, Revolution, USA
Tweet
11 svar till “Risk för blodbad i Egypten”
Ja, protesterna har inte ändrat på de grundläggande ekonomiska förhållandena eller klassförhållandena i Egypten. Enligt egyptiern Samir Amin, en av de få betydande marxisterna i vår tid uppgår polisapparaten till mer än en miljon personer och armen har 500 000 man (An Arab springtime i husorganet Monthly review, oktober 2011). De omfattande folkliga protesterna tvingade fram en taktisk reträtt och omgruppering (offrandet av Mubarak-familjen) hos den härskande klassen i Egypten och dess uppbackare i den härskande klassen i USA och Obama och andra av dess talesmän (och kvinnor, t.ex. Hillary)
Mitt i all olycka för Egyptens folk är det dock hoppfullt att de inte är nöjda med att ha avlägsnat Mubarak utan nu kräver att även resten av den genomkorrupta Militäradeln ska bort. Att risken för ett blodbad ökar är nog tyvärr riktig men alternativet, en fortsatt militärdiktatur, är ännu värre. Revolutioner har sällan kunnat genomföras med liten blodspillan och så lär nog inte bli fallet i Efypten heller.
Vad gäller Muslimska Brödraskapet så är jag inte så säker på att de är så illa som den västliga Israelvinklade propagandan vill göra gällande. Man ska ju beakta att även Turkiet styrs av ett formellt islamistiska parti och där går väl det mesta, utom den hemska bahandlingen av kurderna, åt rätt håll så vitt jag förstått.
Det viktigaste för Egyptens folk är att beskära militärens makt och få en civil regering med starkt folkligt mandat på plats. Blir det MB som vinner ett val, vilket mycket tyder på, så får vi väl vänta och se vad det leder till. Jag har svårt att se att det skulle bli värre än nu iallfall.
”Vad gäller Muslimska Brödraskapet så är jag inte så säker på att de är så illa som den västliga Israelvinklade propagandan vill göra gällande.”
Jag aktar mig mycket noga för att fästa någon tilltro till vad som kommer från, eller som kan misstänkas komma ifrån – Israel och USA. Jag har nästan daglig kontakt med människor från regionen, och med sådana som av olika anledningar flytt hit till Sverige. När de är nästan panikslagna så blir jag oxo orolig. Muslimska brödraskapet har varit en islamistisk gruppering men har de senaste månaderna stärkts dramatiskt, det finns oxo tydliga tecken på en ”radikalisering” av dem samtidigt som andra grupper med snarlik agenda växer.
Det finns mängder av information om saken, information som inte kommer från olika länders underrättelsetjänster.
Sedan undrar jag vad du menar med ”värre än nu”?
Jag har ännu inte läst/hört rapporter från Kairo, klockan är bara fem, men blir det en konfrontation mellan olika islamistiska grupper och SCAF så kan du hoppa upp och sätta dig på att det kan bli tusentals gånger värre än då jag skrev de rader som du kommenterar, det kan snabbt bli flera kubikmeter blod – per dygn.
Med ’värre än nu’ syftade jag på demokrati utvecklingen i landet. Att det finns en överhängande risk för mer våld är nog tyvärr riktigt, men det kommer ju bara bli värre ju längre Generalerna klamrar sig fast vid makten.
Självklart finns det en stor risk att MB och andra mer islamistiska grupper radikaliseras, sedan finns ju redan de extremt radikala salafisterna, om militären inte visar att man faktiskt har tänkt att göra allvar av sina löften att ge ifrån sig makten till ett civilt styre.
Kopplingar kan möjligen göras till utvecklingen i Hamas som efter sin valseger hade stor övervikt åt ’reformisterna’ men sedan p g a omvärldens och Fatahs ovilja att erkänna dem som segrare istället mer och mer verkar gått tillbaka till mer militanta strategier.
Det är bara att hoppas att något gott kommer ur detta men i dagsläget är det svårt att se hur detta skulle ske.
Hets mot folkgrupp ICKE önskvärt någonstans! / Jinge
Det är ingen som vet vad framtiden för det nya Egypten kommer att bli , De som tävlar om makten är Militären , Liberaler och Islamister
1 – militären
Militären säger att de vill lämna över makten till en civil regering vald av folket men säkerhetssituationen i landet särskilt från de radikal islamister behöver någon form av militär kontroll dessutom är det svårt för vissa höga officerare att låta civila kontrollera de
2 – Islamister
Det är flera grupper som arbetar under samma namn
1 – De muslimska brödraskapet som vill införa Sharialagen och vill ha en religiös polis som i Saudiarabien , Somalia och Iran och de vill förbjuda alkohol samt bikini
2 – Salafiter som hyllar Ben Ladin och vill förvandla Egypten till en annan talibanstat
3 – Jihadister som har redan tagit över Sinai och utropade det till en islamistisk stat , de samarbetar med Hamas och har sprängt Gasledningen flera gånger
3 – Liberaer
De vill ha ett sekulariserat samhälle , de värnar om människans värde och friheten samt de vägrar att ge militären en politisk roll i det nya Egypten och vill beröva militären från alla sina politiska befogenheter men har svårt mot islamisterna som använder religionens kraft
Den allmänna befolkning i Egypten vill ha ett system som kombinerar elementet av ovanstående befogenheter , De vill känna sig trygga med militären eftersom de har varit under militär kontroll i decennier , De vill också ha Islam roll i samhället och en viss nivå av frihet så att landet inte blir som Saudiarabien eller Iran
Hur kommer Egypten att lösa alla dessa problem återstå att se , Många tror att det enda lösningen är en koalition mellan Liberalerna och militären för att hålla bort de muslimska extremister
Vill tillägga att Muslimska brödraskapet är en politisk organisation som aktivit stöddes av den tidigare regimen. Sadat & Mubarak gav den ansvar för utbildning, domstolar och TV. Det är en extremt toppstyrd organisation med mycket förmögna personer i ledningen och står ej för demokrati.
Det finns andra viktiga krafter: En arbetarklass på 5 miljoner, som utsugits under lång tid och där de som varit gästarbetare trängts undan av gästarbetare från andra länder. Sedan 2007 har en organisering skett i fackföreningar och det finns ett femtiotal sådana.
Fattigbönder som fått sämre villkor genom tidigare ”jordreformer” (med stöd av Muslimska brödraskapet).
Militären har som i andra stater till uppgift att försvara den rådande ordningen, dvs de härskande skiktens privilegier, har själva berikat sig bl.a. via en omfattande korruption och nära samarbete med den inhemska kompradorbourgeoisin.
Det finns också en stark sufism i Egypten, en motpol till ”Wahbai islam”, en sufism med 15 miljoner medlemmar som representerar en tolerant islam.
Vidare kan nämnas att i april så slöt sig 5 socialistiska patier samman i en ”Alliance of social forces” och samtidigt tillkom ett ”National Council” med 150 medlemmar.
Huvudmotsättningen går kanske mellan de som arbetar för ett borgerligt demokratiskt samhälle med yttrande- och tryckfrihet, organisationsfrihet, religiös frihet, ett bra juridiskt system och de som är emot. USA kan kanske under viss förhållanden stödja den förra gruppen – det centrala är att de kan ha kvar ett starkt inflytande i landet, som i så många andra länder som möjligt på jorden. De har ju tidigare i alla år stött diktaturen, bl.a med omkring motsvarande 10.000.000.000 SEK årligen till militären, liksom de ofta stött och etablerat diktaturer annorstädes.
En annan lärdom är att den utomparlamentariska kampen är central, som även i ”Occupy Wall Street”-rörelsen.
Gällande Muslimska brödraskapet så är paniken lite falskklingande.
Själv skulle jag inte ha några problem att rösta på dom om det inte var för deras snea kvinnosyn.
Annars så är Muslimska brödraskapet kanske exakt vad Egypten behöver de närmasta 4 åren?
En sanering av korruption och stöld av statliga medel och en helt annan utrikespolitik skulle bli ett resultat av att MB har makten i 4 år.
Sen är det nog som så att de första valen i arabvärlden kommer att lyfta fram det enda folk känner till. Precis som de första valen i Östeuropa efter 1989 ofta var de gamla kommunisterna. Efter några år har folk lärt sig att lita på alternativ och fler partier kommer fram. Det militären bör göra är att stå som garant att INGEN vinner ett val och avskaffar demokratin.
Skulle snarare säga att inom religiös fundamentalism så är korruptionen och intoleransen avsevärt högre än andra mera politiska inriktningar. Jag vet tillräckligt om både kristendomen och islam för att veta hur den religiösa dogman fungerar. Där är nog inte ens buddhismen förskonad heller..
Det muslimska brödraskapet är ingen rätt väg till tolerans emot SAMTLIGA religiösa grupperingar i Egypten. Exempelvis kopterna är väl synnerligen skeptiska till att se religiösa fundamentalister vid makten som inför idiotlagar såsom sharia?
Inte ens alla muslimer vill ha sharia, det ser man av alla de exemplen där sharia införts, som exempelvis i Sudan!
Nu hade man visst glömt på de religiösa glasögonen. Självklart ska toleransen även innefatta frihet FRÅN religion, såsom ateister och andra livsåskådningar och sexuella läggningar som finns i Egypten. Inom Islam och kristendomen har man alltid desperat förnekat att ateister och HBTQ-personer skulle finnas inom församlingarna.
I USA exempelvis börjar homosexuella bli ”rumsrena” men toleransen emot ateister är väldigt liten. Ett tolerant Egypten skulle vara garant till att stabilisera hela regionen.
Hörde just nån ’expert’ uttala sig på SVT som menade att oavsett vilka som vinner valet i Egypten så kommer de bedömas efter hur de lyckas utveckla landet och lyfta den stora gruppen fattiga ur sin misär. Enligt honom var oron för Muslimska Brödraskapet större än nödvändigt då de snarare skulle få ågna sig åt att bygga upp landet, skapa arbeten o s v än att införa sharialagar eller något annat tokigt.
Jag skulle nog personligen vara mest orolig om de mer extrema och militanta salafisterna får inflytande då det är dessa som ligger bakom våldsvågen mot kopterna och har den mest ’medeltida’ synen på islams roll i samhället. ”Alliance of Social Forces” låter ju lovande och nog skulle en socialistisk framgång i ett nordafrikanskt land vara mycket positivt. Socialister har ju endå den vettigaste synen på religionens inflytande i politiken … d v s icke … och ska ju åtminstonne i teorin bygga ett land underifrån och upp med social rättvisa och jämställdhet som centrala mål.
Vad gäller de liberala partier som bildats så är de kanske inte att lita på för folket på marken. Liberaler låter ofta trevligt och har till ytan bra förslag men när pengar kommer in i bilden kan principer snabbt kastas i sjön vilket har man sett flera ggr genom historien. Dessutom skulle en liberal valseger i värsta fall leda till att USA får en dominerande roll i landet och att Israel åter får en lojal budsförvant som kan ’hålla rent’ mot Gazaremsan och därigenom bidra till fortsatt Status Quo i konflikten med palestinierna.