Regeringens spenderbyxor

Lite beroende på hur man räknar så innebär det svenska åtagandet för att stödja bilindustrin en risk för att Sverige och skattebetalarna förlorar alla pengar, närmare trettio miljarder kronor.


Dessa miljarder ska gå till utveckling
, Almi, forskning, undsättningslån och kreditgarantier, men trots detta ställer inte regeringen några krav på företagen som får fortsätta med höga bonusar och mångmiljonlöner till sina toppchefer. Det är också svårt att överblicka vilka konsekvenser satsningen får, något som delvis kan förklaras med den turbulens som nu råder, men bara delvis.

AB: ”Finansminister Anders Borg betonade att det inte handlar om statligt ägande av bilföretag. – Det här handlar om att i denna orossituation måste vi möta de särskilda problem vi har inom fordonsindustrin, sa Borg på pressträffen. – Vi ska inte subventionera löpande verksamhet eller ägande av bilföretag utan säkra att de kan verka på normala marknadsvillkor. Det är också viktigt att understryka att det här betyder inte ett carte blanche för att kassera in pengar, utan företagen måste naturligtvis ha säkerhet och uppfylla villkoren, sade Borg.”

Detta industri- och utvecklingsstöd betyder på inget sätt att varslade bilarbetare får behålla jobben. Det som möjligen blir effekten är att Volvos attraktionsvärde på ”den begagnade bolags-
marknaden” stärks. Det finns ingenting som talar för att Saab skulle överleva och vi kan nog vänta oss ett nedläggningsbesked från General Motors endera dagen. Saab har aldrig gått med vinst och det är ingenting som ändrats på den punkten.

Det man kan fråga sig är förstås om regeringen hade kunnat agera på något annat sätt, det är svårt att svara på den frågan just nu, jag tolkar det som att man möjligen köper sig tid och ingenting annat. För även om man avsätter ett antal miljarder till forskning och utveckling så handlar det om satsningar som borde ha gjorts på åttio- och nittio-
talet, men det struntade bolagens ägare i vilket har

fått som resultat att köparna i hög grad väljer bort dessa bilmärken idag. Och det förändras inte oavsett hur många miljarder man än skulle ha satsat.

De som blir glada och hoppfulla inför denna åtgärd tror jag snart kommer att inse att vi nu står inför en radikal strukturomvandling som troligen innebär att den svenska personbilsindustrin försvinner. Möjligen kommer man kunna rädda Volvo, men det är i så fall det enda företaget. Sedan ska man inte blunda för att detta egentligen handlar om en kapitalismens kris, en kris som delvis orsakats av USA och Wall Street. Frånhänder sig samhället makten över ekonomin så kommer girigheten även i framtiden få en massa oönskade konsekvenser. Så var det före depressionen, och så är det nu.

AB1 DN12 SvD12 it

Annarkia S Loke Stefan Svensson Arvid BatoB RS BP-blogg KAS Tyskungen

Andra om: , , , , , , , , , , , , , , , ,

[tags]Krispaketet, Högerregeringen, Bilindustrin, Volvo, Saab, Ford, GM, Finansfamiljerna, Nordkorea, Förstatliga, Expropriera, Nationalisera, Olja, Klimat, Växthusgaser, Miljö, Politik[/tags]

  18 comments for “Regeringens spenderbyxor

  1. Pelle
    11 december, 2008 at 14:21

    Meddelades nyss på radiohyheterna att Svenska staten skjuter till ett antal tiotals miljarder till Svensk bilindustri för att inte göra en svår situation ännu värre.Sedan så undrar jag vad ett tekniskt bilmärke som tex Volvo och Saab skulle gjort mer än småbilar som drar en halv liter milen och som sedan ingen köper för att folk fortfarande betalar för att få färdas i en större bil.Därav alla kombis som snurrar på vägarna med bl sex cylindrar och turbomatning.
    Möjligtvis knappar i återandvändbar wellpapp !?.

  2. olle w
    11 december, 2008 at 14:44

    Det var en bra beskrivning av detta. En kapitalismens kris.

  3. G-Town
    11 december, 2008 at 15:24

    Som jag sa på gp.se.. (Lite mer utvecklat här)

    Det här är ingen riktig lösning, det fattar alla med lite vett (nåt många politiker verkar sakna).. Dom här företagen hänger inte med i utvecklingen och är dödsdömda utan ny ledning som fattar vad som gäller och vad som säljer, inga bidrag kan förändra det.

    Om staten skall gå in med pengar så måste det handla om ett övertagande/köp OCH att pengarna senare skall ”betalas tillbaka” till folket – dvs samma summa (med ränta) skall tas från företaget till statskassan såfort så är möjligt utan att skada företaget.. för att spendera på vanligt folk, dvs bygga bostäder, skolor, sjukvård, satsningar för jobb osv.

    Övertagande behövs uppenbarligen då det är helt poänglöst att hjälpa rent inkompetenta företagare som tappat greppet, det skjuter bara upp det oundvikliga och så i slutändan blir situation bara VÄRRE – Fordonsindustrin går förlorad med alla sina jobb och vi är DESSUTOM många miljarder fattigare.

    Och så som det blir nu – med regeringens ”lösning” – så blir det bara så att vi, folket, bara betalar räkningen för inkompetenta företagsnissar.. för att deras fest på kredit skall få fortsätta ett litet tag till. Våra skattepengar = deras återställare för att skjuta upp baksmällan.
    Och fordonsindustrin kommer att gå under, om så bara lite senare.

    Politiker har uppenbarligen alltid pengar till att rädda rika storföretagare från deras egna misstag – banker som bilindustri – samt till att ta bort förmögenhetsskatter och sänka andra..

    Men att lägga pengar på vanligt folk, det kan man visst inte.. då finns det helt plötsligt aldrig några pengar! Det enda vi får är nedskärningar på välfärden.

    Vad härligt Sverige har blivit..

  4. 11 december, 2008 at 15:47

    Det är intressant att se hur olika man betraktar förhållandet mellan staten och marknaden beroende på konjunktur. I goda tider ska staten hålla sig undan, i dåliga ska de komma med bidrag.
    Jag tror att man måste acceptera att Volvo och Saab är gårdagens företag inte framtidens.

  5. kafpauzo
    11 december, 2008 at 16:28

    G-Town, du säger ”Övertagande behövs uppenbarligen då det är helt poänglöst att hjälpa rent inkompetenta företagare som tappat greppet”

    Det är inte alls uppenbart. Tvärtom. Hur skulle ett övertagande kunna lösa det problemet? Hur kan ett statligt övertagande få kompetensen att öka? Var kommer den nya kompetensen ifrån?

  6. palle
    11 december, 2008 at 16:37

    Regeringen hade visst kunnat aggera annorlunda. För 30 miljarder hade man kunnat köpa upp både Volvo PV och SAAB!

    Om jag inte minns fel köptes Volvo PV för futtiga 20 miljarder en gång i tiden – och då gick Volvo PV med en skaplig vinst. Nu ska svenska skattebetalare pröjsa för att GM och Ford har varit kortsiktiga och inte tänkt längre än till nästa kvartalsrapporten och chefsbonusar.

  7. palle
    11 december, 2008 at 16:38

    Ni som tror att Volvo och Saab är gårdagens företag vet inte vad de talar om. Bilar finns och kommer finnas även i framtiden men drivas av andra bränslen än idag.

    • 11 december, 2008 at 16:44

      Det är korrekt. Lite trist att inte Saab och Volvo verkar ha insett det så de hade färdiga hybrider…

  8. Anders
    11 december, 2008 at 17:39

    på radion sa de att det tar 6-8 år att utveckla en ny bilmodell. Ska vi betala 30 miljarder om året tills dess?

  9. Arebir
    11 december, 2008 at 18:59

    Du verkar ha ett stort arkiv på gamla bilskrällen! För oss som vill tro på fordonsindustrin förmåga att återhämta sig gör det ont att se på dina bilders hänsynslösa och osminkade symbolik ;)!

    Men jag håller helt och fullt med om att det är meningslöst att pumpa in pengar så länge de som idag styr fordonsindustrin sitter kvar.

    Läste en intervju med den sk koldioxid chefen på Volvo (ansvarig för miljötekniska arbetet). Han verkade helt oförstående till påståendet om att företaget missat miljöracet. Tvärtom hävdade han att situationen skulle varit än värre om man satsat på mindre och lätta bilar eftersom de inte är lika säkra…. Och tänker man sedan på Ford och GM:s chefer som till sina första tiggarmöten i Washington tog privatjet, så förstår man varför det blivit så här!

    Jag är övertygad om att rätt kompetens finns för att få fordonsindustrin på fötter. Men så länge industrin fortsätter att styras av samma verklighetsförnekande individer så lär den vara dödsdömd. Margot Wallström verkar vara den enda politiker som tagit bladet ur munnen när hon säger att ledningen på bilföretagen måste bytas ut om de ska få statligt stöd. Men varken i USA eller här ställer man sådana krav. Det är med andra ord, väldigt mycket pengar o väldigt lite verkstad!

    • 11 december, 2008 at 19:35

      Du verkar ha ett stort arkiv på gamla bilskrällen! För oss som vill tro på fordonsindustrin förmåga att återhämta sig gör det ont att se på dina bilders hänsynslösa och osminkade symbolik ;)!

      Ja det är ju för att just den associationen ska drabba dig som jag väljer sådana bilder. Symboliken är viktig! :-)

  10. Pingback: Martin
  11. G-Town
    12 december, 2008 at 04:05

    “Det är inte alls uppenbart. Tvärtom. Hur skulle ett övertagande kunna lösa det problemet? Hur kan ett statligt övertagande få kompetensen att öka? Var kommer den nya kompetensen ifrån?” -kapfuzo

    Var kommer kompetensen inom den privata sektorn ifrån? Påstår du att det enbart inom privat sektor kan existera kompetenta människor? Om inte ser det inte ut som du har någon poäng – verkar mer som du är emot statligt övertagande på ren princip, som de flesta kapitalister.

    Se det så här då: De kan inte vara svårt att hitta mer kompetent ledning än den som finns idag.. Många av de åtgärder som måste genomföras är tydliga för de flesta med minsta verklighetsförankring.

    Och vad är ”din” (regeringens?) lösning? Att bara betala räkningen för just dessa som är ansvariga för att deras företag går dåligt och så bara skjuta upp problemet? Och med FOLKETS pengar dessutom..

    Och problemet är ju att nuvarande ledning är i händerna på oljeindustrin och försöker fortfarande sälja bensinslukande plåtburkar, trots oljepris och folks miljöengagemang.. Sen har framförallt volvo, en dålig image – det anses vara tråkiga och fula bilar aka ”familjebilar”. Ledningen är problemet, och måste såleds bort. Sålänge problemet kvarstår, hjälper inga bidrag i längden.

    Och vad gäller statligt övertagande..
    Anser du att staten är någon sorts plånbok för konkurshotade företag att plocka pengar ut? Personligen anser jag att staten ALDRIG skall bara ge bort pengar till inkompetenta storföretagare för att dom skall kunna fortsätta göra samma misstag som innan. Hjälp bör ges till dom som verkligen är behövande, inte nån sorts omvänd Robin Hood ide – ta från folket och ge till dom rika.

    (Fast dessa vill högern ju aldrig hjälpa, dom tycker det är viktigare att hjälpa idioter som tjänar tiotals-miljoner om året och fet bonus på det, hur usla resultat dom än åstadkommer och hur mycket arbetslöshet deras inkompetens än skapar.)

    Så ett statligt övertagande är det sätt som ger störst chans att få tillbaka sin INVESTERING och mer därtill, då majoriteten av företagets framtida vinst kan tillfalla ”statskassan”, dvs folket, istället för att som nu delas ut till några aktieägare och bekosta VD-bonusar. (hur illa företaget än går) Därför är jag för det.

  12. kafpauzo
    12 december, 2008 at 20:06

    (Om detta blir en upprepning ber jag om ursäkt, bloggen sa att den slängde bort mitt inlägg så jag försöker igen.)

    G-Town:

    Beträffande kompetensen är min poäng att det inte är uppenbart att ett statligt övertagande ger bäst kompetens, bland alla olika tänkbara lösningar och icke-lösningar. Det finns ingen automatik som gör att just ett statligt övertagande leder till bättre kompetens än andra lösningar. Därmed finns det inget som gör det uppenbart att just den lösningen är bäst.

    Inkompetensen hos Volvo och Saab består inte i att de skulle ha gjort bilar som folk inte vill ha. Tvärtom har de gjort just de bilar som folk ville ha — för stunden. Bara för stunden. Svenskarna är bland Europas värsta på att köpa bensinslukande bilar, och de har sålt just dessa bensinslukare.

    Det tragiska är att de bara har gjort detta kortsiktiga, och inte har förberett sig för förändringar.

    Jag anser inte heller att stödpengar till industrin är bra.

    Både statligt övertagande och statliga stödpengar innebär att man spelar hasard med skattebetalarnas pengar. Båda innebär också att en del av pengarna blir bidrag till kapitalet (aktieägarna) och till högavlönade direktörer. Dom ska inte ha statliga bidrag, dom ska klara sig själva. Statens stöd ska gå till arbetarna.

    Både statligt övertagande och statliga stödpengar innebär dessutom att man låser fast tröga strukturer. Denna fastlåsning är det sämsta tänkbara alternativet i detta läge, där vi behöver radikal modernisering och nytänkande.

    Storföretag och stater är tröga kolosser. De är notoriskt dåliga på sånt som snabb, radikal modernisering. Endast småföretag klarar av sånt. Därför måste resurserna gå till dem.

    Det ligger i sakens natur att det fungerar så. Med kolosser blir det satsningar på ett begränsat antal någorlunda trygga projekt. Med småföretag blir det tvärtom ett mycket stort antal djärva satsningar, sinsemellan mycket olika.

    Många av dessa går sedan under, just för att de är djärva och alltså riskfyllda. De bästa klarar sig och växer.

    Det blir alltså en utsållning, där de allra bästa projekten växer och frodas. Vi behöver just denna utsållning. Vi behöver de allra bästa som gallras ut från en stor mängd djärva projekt.

    Tröga kolosser kan aldrig ge oss detta.

    Bland småföretagen som satsar djärvt blir det förstås många som går i konkurs. Deras arbetskraft flyttar då till de lyckade projekten. Just för att dessa projekt lyckas behöver de ständigt mer arbetskraft.

    Därför är det nödvändigt att arbetskraft och finansiella resurser inte låses fast i tröga kolosser. De ska istället hamna hos en stor mängd djärvt innovationsrika småföretag, så de kan gå igenom denna process av utsållning.

    I denna process ska staten stödja arbetarna, individerna, inte kapitalet.

    Staten ska också stödja forskning, infrastruktur mm. Men kapitalet ska klara sig självt. Där ska det vara riskkapitalister som riskerar sina egna pengar genom att satsa på småföretag, och gör sina egna bedömningar av vinstchans och förlustrisk. Då gör de omsorgsfulla bedömningar, just för att de riskerar sina egna pengar.

    Detta är på sätt och vis ett hasardspel. Den som spelar detta spel ska riskera sina egna pengar, absolut inte skattebetalarnas.

  13. Sara G
    13 december, 2008 at 14:39

    Fortfarande undrar jag, hur mycket pengar har egentligen den svenska staten i sin kassakista?
    Förr hörde man ett ständiga mantra: -Vi har inte råd, vi måste spara.
    Jaha, säger jag då – vi måste spara.
    Så vi förmår stödja det råkaptalistiska systemets förespråkare och gäldenärer, när det med jämna mellanrum bryter samman?
    Efter att de så generöst gett bostadslån och sms-lån till människor som redan innan är barskarpade?
    Eller?

    Det finns ett säkert mönster som kapitalisterna alltid följer – och vem som helst borde kunna se vad som är på gång, några år innan det hela rasar ihop i vanlig ordning. Även Borg och Reinfeldt med sin geniala ”arbetslinje” som var mer eller mindre död redan från början – men, som de visste på förhand, drog till sig väljare till ”det nya arbetarpartiet”.

    Själv ser jag hela den återkommande nationella konkursprocessen som en ständig omfördelning av kapital – då en allt mindre grupp i världen blir allt rikare.

    Och U-ländernas ekeonomier och de offentliga sektorerna i västliga länderna krymper nu till så låga nivåer att de närmar sig en katastrof utan motstycke.
    För vi har nått ”closing time.”

    Inte tu tal om den saken.

  14. G-Town
    14 december, 2008 at 03:23

    Kafpauzo, självklart är det ingen garanti i sig, men en ledning tillsatt av staten som är snarare tjänstemän än annat – kan också enkelt och snabbt ersättas på nytt, och utan bonusar eller annt tjafs, om dom inte sköter jobbet. Det har visat sig att det inte brukar funka så med privata företag, där sitter ledningen kvar även om den missköter sig å det grövsta, och de få gånger nån avskedas – kan dom ändå räkna med fet bonus och fallskärm.

    Jag sa dock aldrig att det är en ”garanti” att det kommer skötas bättre, inget i livet är ju säkert.. men det är mycket större chans att det skulle skötas bättre.

    ”Inkompetensen hos Volvo och Saab består inte i att de skulle ha gjort bilar som folk inte vill ha. Tvärtom har de gjort just de bilar som folk ville ha — för stunden. Bara för stunden. Svenskarna är bland Europas värsta på att köpa bensinslukande bilar, och de har sålt just dessa bensinslukare.”

    Öh.. det var ju just det jag sa?? Att dom inte har hängt med. (”försöker fortfarande sälja bensinslukande plåtburkar”) Sådana bilar dom gör sålde för några år sen kanske, men inte längre. Dom har haft gott om tid på sig att förändra sig.. Men ledningen har visat sig, precis som sina amerikanska kollegor, oförmågen att anpassa sig till nya tider. Alltså måst den bort.

    Och nej, pengarna blir just INTE pengar till kapitalet när staten tar över företaget, just pga att då kan man enkelt se till att inte en krona går till bonusar.. För då är det ju staten som tillsätter ledning och bestämmer hur företaget skall fungera! Jag hade hållit med dig om det var regerings ide att bara kasta till dessa direktör pengar du kritiserade.. Då hade du haft helt rätt. Men kan inte fatta hur du kan anse att ett statligt övertagande är ett bidrag till aktieägare och högavlönade direktörer..?

    Vad gäller att stater är tröga kan jag verkligen inte hålla med.. Stater kan vara ruskigt snabba på att genomföra förändringar dom verkligen bestämt sig för.. Titta bara på hur integritetskränkande lagar bokstavligen regnat ner på oss på sistone för ett bra exempel…

    Sen har du fina principer tycker jag.. Visst borde alla företag klara sig själva. Men nu är det just inga småföretag det här gäller, det är tyvärr inte bara ledning eller en eller två anställda som faller om bilindustrin faller.. (Eller en riskkapitalist som riskerar personlig ruin.) Utan det handlar om tiotusentals jobb. Att tro att dessa jobb skulle kunna ersättas av småföretag bara sådär är nästan barnsligt och en chansning som heter duga.. Med extremt dåliga odds.

    Jag erkänner ju att ”min” lösning inte är perfekt.. Men måste ändå anse att den är bättre än alternativen att antingen låta tiotusentals jobb försvinna och HOPPAS det skall lösa sig genom ett gudomligt ingripande av den osynliga handen och dess icke-existerande arme av småföretag, eller bara slänga till den inkompetenta ledningnen (som dessutom uppenbarligen bryr sig mer om bonus och aktieutdelning än företagets framtid) en massa pengar och HOPPAS att dom skall sköta sig bättre denna gång..

  15. kafpauzo
    15 december, 2008 at 02:00

    För att ta över företaget måste staten köpa företaget av ägarna. Betalningen innebär att en hisklig massa skattepengar går till företagens ägare.

    Alltså till företagets aktieägare. Till kapitalet.

    Om staten skulle ta över utan att betala ägarna skulle det vara fråga om statlig konfiskation, expropriering. Det är knappast lagligt i Sverige. Även om det på något sätt kunde göras lagligt genom vanliga lagändringar, vilket jag tvivlar på, skulle det få katastrofala följder. Förtroendet för den svenska staten, och för möjligheterna att bedriva verksamhet i landet, skulle kollapsa fullständigt. Nuvarande kris är en västanfläkt mot vad som skulle komma då.

    Betalning är alltså nödvändig, och den måste motsvara vad företaget är värt. Men ingen vet säkert om företagen överhuvudtaget har något värde som personbilsföretag. Anta att de aldrig mer kan konkurrera på den ständigt allt hårdare internationella bilmarknaden. Isåfall har skattebetalarna öst en hisklig massa pengar över aktieägarna utan att få motsvarande värde i utbyte.

    Att staten tar över betyder inte heller att direktörernas guldkantade avtal försvinner. Företagen finns fortfarande kvar som juridiska personer. Därför är de fortfarande bundna av de avtal som de ingått före övertagandet. Dit hör direktörernas gyllene förmåner.

    När staten erbjuder hjälp kan den ställa som motkrav att direktörerna frivilligt avstår från groteska förmåner. Trots att avtalen är bindande kan de ändras så länge det är frivilligt. Så gjorde man med bankerna. Det stör mig att man inte har passat på att kräva detta av bilföretagen (om jag minns rätt).

    Om företagen går i konkurs kan både aktieägarna förlora sitt kapital och direktörerna förlora sina gyllene förmåner, i en process som är fullt laglig. Förlusterna hör då till de risker som är inbyggda i det kapitalistiska systemet, och som alla inblandade är medvetna om och får finna sig i.

    Det är detta jag menar när jag säger att kapitalet och direktörerna ska klara sig själva. Om det stämmer att företagen har kört sig själva i botten, genom felsatsningar, då ska aktieägarna och direktörerna ta smällen själva, i en konkurs. Skattebetalarna ska inte ösa pengar över dem.

    Åsikten att dessa företag kan bli konkurrenskraftiga är en gissning. Det betyder att alla pengar som går till dessa företag är en högriskinvestering. Högriskinvesteringar är visserligen extremt viktiga för att samhället ska fungera, men de ska finansieras av andra pengar.

    ”Jag sa dock aldrig att det är en “garanti” att det kommer skötas bättre, inget i livet är ju säkert.. men det är mycket större chans att det skulle skötas bättre.”

    Jag håller inte med om att staten skulle vara skickligare än privata ägare på att tillsätta och byta ut direktörer. Jag har jobbat många årtionden i både privat och offentlig verksamhet. Jag tycker privat verksamhet oftast är bättre på arbetsledning och arbetsglädje. Dåligt ledd privat verksamhet konkurreras ut av bättre företag, och riskerar därför konkurs om man inte skärper sig. Dåligt ledd offentlig verksamhet kan inte konka utan lever vidare.

    Men det avgörande är ändå inte om verksamheten är privat eller offentlig. Mycket viktigare är personligt engagemang och arbetsglädje hos folk som lägger själ och hjärta i det de gör.

    ”Jag erkänner ju att “min” lösning inte är perfekt.. Men måste ändå anse att den är bättre än alternativen att antingen låta tiotusentals jobb försvinna och HOPPAS det skall lösa sig genom ett gudomligt ingripande av den osynliga handen och dess icke-existerande arme av småföretag, eller bara slänga till den inkompetenta ledningnen (som dessutom uppenbarligen bryr sig mer om bonus och aktieutdelning än företagets framtid) en massa pengar och HOPPAS att dom skall sköta sig bättre denna gång..”

    Din debatteknik haltar. :-) Den korrekta termen i debatter är ”alldeles för optimistisk”, eller möjligen (fast det är tveksamt) ”blåögd optimism”, aldrig ”barnsligt”, enligt principen att för att vinna en debatt måste man angripa argumenten, inte personen.

    Jag erkänner villigt att också ”min” lösning är långtifrån perfekt. Men problemet är inte att armén av småföretag inte finns, problemet är att det tar ruskigt lång tid för den att växa fram. De växer fram med tiden, det är helt säkert, så har alltid skett. Men det tar förfärligt lång tid, särskilt under en finanskris som nu.

    Skälet till att jag ändå tror att småföretagslösningen är bättre är att jag ställer mig frågan hur Sverige bör se ut om fem år och om tio år. Om staten lägger gigantiska resurser på konstgjord andning kan vi om fem år stå med hundratusentals människor uppbundna i företag som är internationellt svaga och inte kan konkurrera på världsmarknaden. Det gör landet fattigare, lönerna lägre och välfärden sämre. Om resurserna istället går till individerna, arbetarna, om de förlorar sina jobb, så att de mår hyfsat bra, och kan vidareutbilda sig, och kan fundera ut tekniska innovationer, och kan starta eget, så att nya företag växer fram, då står vi om fem år med nya, livskraftiga, konkurrenskraftiga företag. Landet blir rikare, lönerna högre och välfärden bättre.

    Vi konkurrerar på en världsmarknad där fattiga länder med ruskigt låga löner, och alltså ruskigt låga arbetskostnader, deltar mer och mer. Då finns bara två alternativ. Antingen hittar vi på nya produkter som vi kan producera och sälja, trots våra jämförelsevis skyhöga lönekostnader, eller så sjunker våra löner och vår levnadsstandard dramatiskt.

  16. Karin
    16 december, 2008 at 07:14

    Staten ska givetvis låta Volvo och Saab gå i konkurs, köpa upp konkursboen för 1 kr vardera (det finns knappast gott om köpare så det bör gå bra), och sedan ställa om tillverkningen till miljövänliga bilar eller annan miljöteknik.

    Annars får vi en repris på varvskrisen – då det också var en borgerlig regering som öste skattebetalarnas pengar över en undergångsdömd industri!

Comments are closed.