Varje sommar vid den här tiden så inträffar årets politiska cirkus. Den kallas Almedalsveckan och är ett arv efter Olof Palme. Han hoppade nämligen upp på ett lastbilsflak och höll ett sommartal i parken, något som blev till en tradition som sedan ett antal år tillbaka har urartat totalt.
Jag såg ett soffprogram i TV där Staffan Dopping var pro-Almedalen och Lena Mellin anti-Almedalen. Det var intressant och jag ansåg att Mellin hade rätt då hon ansåg att det hade blivit alldeles för mycket av jippo, för det är även min uppfat-
tning. Bara för något år sedan dök det upp en blogg som kallade sig Almedalsbloggen, för säkerhets skull var det flera skribenter som representerade olika politiska åsikter. Det var i mitt tycke den mest ointressanta blogg jag någonsin läst, möjligen är jag färgad av min antipati, men inte ens med handen på hjärtat kan jag erinra mig att de framförde en enda intresseväckande åsikt.
För när det gäller den politiska delen av Almedalen, i vart fall den del jag sett, så handlar det företrädesvis om unga män vars enda dröm tycks vara att bli försörjda av skattebetalarna. För det är givetvis målsättningen när de går in i ett politiskt parti och försöker göra sig ett namn, de är ute efter makt och livslång försörjning. Idag är det så det fungerar för våra riksdagsledamöter, två perioder i Riksdagen och sedan försörjning livet ut.
Det de har gemensamt är att de inte kaxar upp sig mot sina partiledningar, de gör allt, i alla fall det mesta, för att vara partiledningarna till lags. Säger partiledningen att IPRED-lagen är bra så ser de till att modifiera sina åsikter för att kunna svara svävande på frågor om vad de tycker om IPRED, och så är det när det gäller allt. Oavsett var man frågar dessa politiker-wannabes så har de minst ett halvkorrekt svar på lager.
I en artikel i Aftonbladet beskriver idag en journalist Almedalen på följande sätt: ”En dygnet runt-öppen karusell för politiker, journalister, pr-folk, fackförbund och lobbyister.” Jag vet inte om det var förra året, men jag såg ett TV-inslag där en f.d. minister var tämligen packad och sluddrade kraftigt. Hade det varit en vanlig Svensson så hade risken varit påtaglig att en polispatrull kört vederbörande till en fyllecell.
Jag antar att det som hänt med Almedalen är att det politiska jippot har blivit alltför hypat, de som besöker cirkusen fortsätter villigt att tala positivt om det, därför att då får de åka dit även nästa sommar. Och det är inget fel på Visby på sommaren, men att kalla Almedalen för något annat än en pseudohändelse kommer jag aldrig att göra, för de politiker, journalister, pr-folk, fackförbund och lobbyister som åker dit gör det för att det är någon annan som betalar, dessutom kan de flesta skriva både reseräkningar och plocka ut traktamente.
Och i nittio procent av fallen så är det vi skattebetalare som står för fiolerna…
it Andra om: Almedalen, Pseudodalen, Visby, Gotland, Politik, Hype, Cirkus, Alkohol ab ex dn12 svd12 svt
9 svar till “Pseudodalen 2011”
Ja en verklig pseudohändelse. Inga vanliga människor åker från fastlandet för att mingla där.
Såg någon glimt idag när herr Renfelt försökte verka vara folklig…skrev något igår ang. honom med anhang ,men det försvann mot yttre rymden.
Ja ja,det är ju semestertider och onödigt varmt.
Ett vuxenkollo för politikernördar. Kul har de i alla fall.
hela konceptet andas hysteri – fokus läggs dessutom mer och mer på nästan ofattbart ytliga så kallade ”snackisar” (Juholt har fula skor) och ”skandaler” (Lena Mellin hånglade för första gången öppet med Reinfeldt).
smakar och luktar illa, men passar givetvis vår slit-och-släng samtid som hand i handske.
Många drömmer nog längtansfullt om att få oväntat besök av någon från alliansen som säger att allt gått åt fanders & desperat vill låna pengar & att då med allvarsrynkad, lyssnade min få säga frasen:”-Har du prövat gräva vid regnbågens slut..?” & sedan på ett medkännande vis stänga dörren.
[…] Jinge.se: ”de som besöker cirkusen fortsätter villigt att tala positivt om det, därför att då får de åka dit även nästa sommar. Och det är inget fel på Visby på sommaren, men att kalla Almedalen för något annat än en pseudohändelse kommer jag aldrig att göra, för de politiker, journalister, pr-folk, fackförbund och lobbyister som åker dit gör det för att det är någon annan som betalar, dessutom kan de flesta skriva både reseräkningar och plocka ut traktamente. Och i nittio procent av fallen så är det vi skattebetalare som står för fiolerna…” […]
Nu har du gjort dig till ovän med en stor del av Gotlands befolkning. Deras självförtroende är helt förknippat med sådant som Almedalsveckan (då det kommer massa folk från fastlandet hit) och att massa Stockholms-kändisar har sommarhus här. Det är till och med så illa att Thomas Bodströms skiva med Leonad Cohen-tolkningar sorterades under gotländskt på Åhlens skivavdelning. Och i lokalpressen räknas de kända sommargästerna som gotlänningar. När landshövdingen och Region Gotland (bytte från kommun till region vid årsskiften för att öka självförtroendet) bjuder in till sommarfest är övervägande delen av de inbjudna kända sommargäster… Se inbjudningslistan: http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6951829
Lägre självförtroende får man leta efter. Därför lär inte du Jinge bli insläppt på Gotland under de närmaste 10 åren.
Ta del av vilket liv det blev förra året när en lokal vänsterpartist, helt riktigt tycker jag, i en tv-debatt ansåg att Almedalsveckan borde få rotera runt mellan landets kommuner istället för att enbart vara i Visby. http://www.helagotland.se/nyheter/artikel.aspx?articleid=6131557
Precis som du skriver är hela evenemagnet skattefinansierat och då borde fler kommuner (/regioner :-)) än Gotland få del av den kakan.
Själv skulle jag kunnat tänka mig att gå någon dag eller två i Visby och trängas. Har aldrig riktig gjort Almedalsveckan, jag menar gått på seminarier och så. Men jag väljer att åka till fastlandet på tisdag för att besöka min mor och komma hemifrån några dagar.
Nu har du gjort dig till ovän med en stor del av Gotlands befolkning.
Hörrö! Kunde inte bry mig mindre. Jag kom till Gotland 5 januari 1967 (68?), snöstorm och en jävla överfart. När jag slapp ifrån kalkstenshawaii så var det ren befrielse. Det vi värnpliktiga gjorde hela tiden var att leta efter proppen så att vi kunde sänka ön.. :-)
Det tog tjugo år att försonas med ön…
Men det är skit att det inte finns några förband kvar, men gubbarna med guld på axelklaffarna åker gärna dit på skattebetalarnas bekostnad…
Här på Gotland lever ryss-skräcken kvar så det finns de som vill ha tillbaka militären för att skydda ön. Men enligt Warszawapaktens nu offentliggjorda anfallsplaner, i händelse av krig, så tänkte de helt strunta i Gotland. http://www.bergrum.se/sverige/militart/krigsplanlaggning/facit-i-handen.html