Mona bör avgå

Till min förfäran ser jag att allt fler funktionärer inom socialdemokratin hävdar att Mona Sahlin ska sitta kvar som partiordförande. Dessutom har man valt samma krisutredare som efter förra valet, så jag undrar hur man egentligen tänker?

Själv tycker jag att Mona klarade sig bra i debatterna på slutet av valrörelsen, men uppenbarligen är det något fel på den politik som (S) presenterar eftersom man tappar lika mycket som i förra valet. Att ledande funktionärer vill ha kvar Sahlin betyder sannolikt att kräftgången kommer att fortsätta. Det finns faktiskt orsaker till att väljarna inte känner det förtroende för henne som vore önskvärt. Ytterligare fyra år kommer inte ändra på den saken.

Dessa fyra år behövs iställetför att jobba in en ny parti-
ledare, därför behöver man byta nu, och väljer man att försöka hindra SD från att få utskottsplatser så kommer ännu fler sossar att rösta på SD i nästa val, och oavsett vad man tycker om Mona Sahlin så är hon förbrukad som ordförande för (S). Hennes erfarenheter och åsikter är mycket användbara, även i en S-regering, men ska inte partiet drabbas ännu mer så bör hon bytas ut av en extrakongress så snart som möjligt.

* * * * * * *

Uppdatering HÄR!

it , , , , , , ab12 ex1 svd dn12 Läs Lasse!

  30 comments for “Mona bör avgå

  1. Sten
    22 september, 2010 at 12:20

    Jag har för mig att du har varit positiv till Måna under valet Jinge?

    • 22 september, 2010 at 12:24

      Visst, särskilt under mediekampanjen mot henne. Hon skötte sig bra, men det räckte uppenbarligen inte ända fram.

  2. Anders
    22 september, 2010 at 12:32

    Ja, Mona har tappat ”den breda massans förtroende” och måste bytas ut omgående mot någon som har mer förståelse och kan sköta sin ekonomi utan trassel. Jag vill se Margot W på toppen, då kommer jag tillbaks!

  3. 22 september, 2010 at 12:34

    Nu slipas knivarna för att stickas i ryggen på henne.

    Det tror jag inte, man ska skylla på borgerligt ägda och styrda media som drev kampanjen mot henne. Men det betyder inte att hon är den som är mest lämpad att rädda (S).

  4. kallekula
    22 september, 2010 at 12:40

    Jag kan definitivt medge att Mona blev vassare på slutet. Inte heller går det att förneka att de stora dagstidningarna var ensidiga i både ledare och rapportering. Mosa Mona hade dock aldrig fått luft under vingarna om hennes förtroende bland väljare varit grundmurat vilket det inte varit på väldigt länge om det någonsin varit det. Min egen tolkning är att Mona tillhör ”sosse-adeln” och därför har en stark position. Det är äkta ”Bagdad-bob” mentalitet att gå upp i vind för Mona, hennes uppförsbacke är helt enkelt för lång hos väljarna.

    Det finns en lista av namn som skulle passa bättre, om gräsrötterna vågar trotsa ”sosse-adeln” vill säga…

    • kallekula
      22 september, 2010 at 13:39

      Veronica Palm Mitt hetaste tips
      Marika Lindgren Åsbrink (fritidspolitiker)
      Evin cetin (För grön?)
      Roger Mogert (lång och trogen tjänst, gift med veronica P)

      Listan kan göras längre bara man vågar göra avsteg från ”The usual suspects”

      Jag är Libertarian och kommer aldrig rösta för S, men jag tycker det är sorgligt att rörelsen går under som den gör. Svenska väljare förtjänar bättre än var S står nu, svågerpolitik och ryggklieri. S bör välja väg först och ledare som passar in på kravprofilen alternativt välja en ledare som har eller kan skapa förtroendekapital. och sätta ut en kurs som leder in i framtiden. Folkets kravprofil verkar ha förändrats på ett sätt som S inte förstått, den självklara regeringspositionen är inte längre så självklar, hur skall det hanteras?

      • kallekula
        23 september, 2010 at 10:19

        Jag ville bara poängtera att det finns lämpliga kandidater. De är antagligen intresserade om engagemang finns, frågan är väl snarare hur sund processen ser ut om de inte vågar säga hur gärna de vill leda partiet. Det finns ingen poäng att spinna för långt på detta ämne så jag avslutar med att säga att Sossarna behöver se över sin urvalsmetod till att bli mer meritokratisk…

        • Christer W
          23 september, 2010 at 17:17

          Några merit i partilivet är t.ex. lång trogen tjänst, född in i partiet, medlem i ungdomsförbund osv. Det behövs något mer.
          De bästa sätt att kanske påverka partiernas inre liv är fullständigt personval till Riksdag, landsting och kommuner, då blir parterna tvungna att lyssna på sina väljare på ett helt annat sätt än idag.
          För övrigt har jag i dag fått reda på att i den här kommen har i valsedelsräkningen förklarat valsedlar med två kryss ogiltiga, inte ens gjort dem till partisedlar. blir intressant att se vad länstyrelsen och valmyndigheten gör och om någon överklagar

  5. 22 september, 2010 at 12:48

    ”Funktionärerna” kliar varandra på ryggen och anser förmodligen att partiet är deras privategendom. Är det inte lika bra att glömma både S och V som pålitliga oppositionspartier? De är ju bara utlöpare och föregångare till vad Alliansen nu håller på med.

    • Martin
      22 september, 2010 at 15:21

      Ja, till S kan man säga: En kamrat säljer inte ut det hans/hennes kamrater tillkämpat sig.
      Till V kan man säga: En kamrat låter inte en annan kamrat begå klassförräderi.

      Men det är lätt att vara efterklok.

  6. Martin
    22 september, 2010 at 12:54

    Ja, det spelar ingen roll vad man tycker om Mona. Valet var en katastrof, har man suttit som högst ansvarig så finns det bara en sak att göra. Det är inte som om det inte finns andra som kan leverera resultat. Ingen är oumbärlig, minst av allt ledningen. Det finns hungriga personer inom varje rörelse som väntar på en chans att visa vad de går för.

    Egentligen borde väl hela ledningen göra sina platser tillgängliga.

  7. nature
    22 september, 2010 at 13:36

    Kvaliteten på din kritik stämmer illa med de regler för kommentarer som gäller här!

    / Jinge

  8. Daniel
    22 september, 2010 at 14:18

    Välforumlerat och precist i vanlig ordning Jinge. Jag tror dessutom huvudproblemet med Mona är de gamla Tobleroneaffärerna och parkeringsböter, hjälpen till att få in sin dotter på utlandsjobb på ambassaden, m.m.

    Även om jag är övertygad om att alla politker ger lite tjänster åt de sina, gör de detta på ett mindre klumpigt sätt, och när man fått xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx etc. så har man inte förtroendekapital hos en del av befolkningen.

    Det spelar ingen roll om det är 5% eller 20% av väljarkåren som anser att detta är ett stort problem, men att dessa problem återkom och citerades så kraftigt som de gjorde under valrörelsen, och onekligen kommer att komma upp till ytan igen innan 2014 gör Mona olämplig som statsministerkandidat. Att sedan hon upplevs som tredjehandsval är bara ännu en spik i kistan.

    Socialdemokratin behöver förnyelse och ett fokus på arbetarna också och inte bara de sjuka, som Labour gjorde i england (men utan smilfinken Blair), annars blir det under 30% i nästa val, och många flyr nog tyvärr till SD.

  9. Besviken
    22 september, 2010 at 14:56

    Reinfeldt säger om och om igen att nu har folket röstat för arbetslinjen. Nu är det den som gäller, fullt ut. Undrar – hur många av väljarna vet egentligen vad arbetslinjen innebär, vad ordet betyder? Det framgick ju inte precis av valdebatten. Och läser man Wikipedia blir man ju inte så mycket klokare.

    Oppositionen borde beställa en gallup och fråga hundra förstagångsväljare vad de tror att ordet betyder, och sen publicera svaren. Kanske rent av trycka upp affischer med en massa varianter på svar att sätta upp på stan.

    Oppositionen borde också ta initiativet till en generalstrejk, dvs stoppa hela samhällsmaskineriet ett par dagar i protest mot SD:s främlingsfientlighet och högerns generella människoförakt.

    • Krille
      23 september, 2010 at 16:20

      Inte ens SD hyser samma förakt för demokratin som du gör och skulle oppositionen göra något så dumt som att utlysa en generalstrejk så kommer nästa val garanterat att belöna alliansen och SD snarare än oppositionen och de skulle förtjäna det.

      I en demokrati får man gilla läget och acceptera valresultatet och fundera över varför det gick som det gick. Uppenbarligen har oppositionen misslyckats rejält med att presentera en attraktiv politik. Då borde man ändra på det eller övertyga folk om varför man för en bättre politik istället för att hålla på att sätta sig över demokratin och bete sig som idiot-vänstern och extremhögern.

  10. Lasse W
    22 september, 2010 at 16:12

    Problemet för (s) är väl att det inte finns så mycket bra folk som kommer underifrån. Av någon anledning vågade partiledningen inte förnya persongalleriet till valet. Jag har alltid tyckt att den unge Luciano Astudillo uttryckt sig bra de gånger han varit på TV. Och Jytte Guteland har ett munväder som inte står Monas efter. Hon är en klar talang. Det behövs nya människor och en ny politik. Beroende på att (s) backat från det som var tänkt att bli partiets förnyelse i början av 2000-talet med mångkultur, feminism, HBT, miljö m.m. har det i praktiken nu gått 10 år utan något nytänkande. Beroende på att en politik saknades fick partiet falla tillbaks på en gammal vänsterretorik i valdebatterna – ryggmärgsreflexer och ordkaskader av olika slag. Det gick inte hem. Väljarkåren har förändrats. Men partiet såg det inte -eller ville inte se det.

    • Kamelsilaren
      23 september, 2010 at 00:49

      Ja, sosseledarna verkar leva kvar i den tron att folk är som i arbetarrörelsens barndom, då Hinke och Branting med våld måste slita brännvinsflaskan från jobbarna och tvinga dem fram till valurnan. Folket talas till, inte med.
      Astudillo är något så ovanligt som en intellektuell sosse, sådana som han borde ges en plats i toppen, ja. Och så länge hjärtat finns till vänster behöver intellektualism inte alls vara något hinder för att vinna traditionella vänsterväljares förtroende, tvärsom.

  11. Roger
    22 september, 2010 at 16:21

    Avgå Mona !! – Alla jag känner har flytt S på grund av henne, ingen vill se Mona som statsminister noll förtroende ! fattar inte hur dom tänker ! när flera mätningar visar hur lite förtroende hon har !

  12. Britta
    22 september, 2010 at 16:54

    Det beror faktiskt inte enbart på Mona, det beror på politiken! Jag har aldrig röstat på S utan för det mesta tillhört förlorarsidan. Därför är det bra för balansen att även de åt vänster förstår hur det kan kännas när man förlorar mer än en gång. Vi har ju relativt jämna val i Sverige. Den ena halvan bestämmer över den andra.
    Vad de rödgröna ville denna gång var inte glasklart. Det luktade skattehöjningar i alla fall för oss som har nåt att beskatta. Dessa pengar skulle främst gå till pensionärerna! 40-talisterna, den mest gynnade generationen och den som har mest pengar av alla, skulle alltså få mina skattepengar! Av Rättviseskäl! Mycket lätt att välja bort ett sådant förslag.
    S är ju så ur takt med tiden. De är ett parti för de som stannat kvar, de som inte gjort något, de som aldrig tagit risker…Det är lätt att känna sympati för beskrivningen av problemen i Sverige, med segregationen, skillnaderna mellan skolorna, svårigheten att göra klassresa, de fattiga pensionärerna….men detta är ju problem som vuxit fram under många år med S-styre. Landet har gått mot denna uppdelning under många år och S, vid makten, har ett stort ansvar för detta. Förtroendet för att S ska fixa allt detta nu är obefintligt. Inga förslag har heller lagts i denna valrörelse. Man erkänner inga egna fel, allt är omvärldens fel. Barnsligt…
    S har bara en enda åtgärd, i alla lägen och mot alla problem: Höja Skatten. Man frågar sig varför? Vi har höjt skatterna nu i 70 år och ändå är inte allt bättre och bättre…….
    Det är fruktansvärt svårt att ändra strukturerna, speciellt i Sverige verkar det som. Nu börjar sossebygget skälva i grundvalarna och då ser man hur fast rotat det är, vilka tillskyndare som finns, vilken uppståndelse som sprids i media. Det är intressant och ger förklaringar till varför det tagit så lång tid.

  13. KG
    22 september, 2010 at 16:57

    Den största felet Mona gjorde var att plocka stafettpinnen efter Göran och fortsätta promenera mot mål.
    Plötsligt insåg hon hotet på allvar och började spurta för sent.
    Samma frågeställningar skulle undersökas efter förra valet. lärdomen?
    Ska samma ”undersökare” få uppdraget igen så kan vi börja skicka blommor till S begravningen 2014.

    Medan alliansen tog hjälp av PR konsulter och började basunera ut det som klingade bra i folks öron, fortsätter rödgröna prata om fastighetsskatten och dubbla bensin priser och skatt på allt, typ. I tron att folk lever på de gamla ideologiska värderingarna. Men inte ens här har man kunnat framföra sin kärnideologi för att backa upp sin politik. Då återstår bara den sk plånboks frågan som alliansen vinner utan motstånd. Man har använt ordet solidaritet många gånger utan att ge en bild av innebörden.

    När en sån obegåvad talare/”politiker” som åkesson kan få så många röster (onda, lättrogna eller missnöjda spelar ingen roll), kunde t o m en nybörjare med lite marknadsförings taktik vinna tillbaka många förlorade (s)ympatisörer från förra valet.

    nä det är bättre o skylla på de andra..

    • Britta
      22 september, 2010 at 17:49

      Jag håller inte med dig, Åkesson är långt ifrån obegåvad (tyvärr…) , han är vass, skärpt och påläst. Jag har hittills inte sett någon ”opponent” som klarat av Åkesson. För SD är Åkesson ett fynd, han imponerar och döljer sina eventuella obehagliga åsikter än så länge. Att förminska SD är inte vägen. Inte heller att förstora. Låt dem som troll spricka i ljuset.

      • Erik
        23 september, 2010 at 01:19

        Fastän timmen är sen kände jag att jag bara måste ge dig medhåll. :)
        Jag blir så trött på alla som blåser upp SDs intåg som jordens undergång. Låt dom komma in, ge dem fyra år och folk kommer att förstå vad de står för och de lär försvinna som Ny Demokrati. I tider när många har det dåligt lockar det alltid att rösta på politiker som lovar att dom inte är som de etablerade politikerna men om fyra år kommer deras väljare att se hur dem är precis som alla andra politiker.

        Låt dem som troll spricka i ljuset.

      • KG
        23 september, 2010 at 10:02

        Det är det som är problemet, ingen som tar sitt ansvar och lägger korten på bordet.
        Jag minns att jag såg Mona börja försvara invandrare med ”god mat” o kultur -pratet och jag byte kanal direkt, äcklad av att en sm kandidat har inte annat svar.På samma sätt minns jag diskussionen i EU där man funderade på skaffa ”blue card” motsvarande amerikanska ”Green card”. Man räknar med att om ca 15 år behövs det runt 20m invandrare i EU annars finns det ingen som bl a kan ta hand om pensionärerna. Jag är ingen politiker, men jag har gått i skolan i Sverige, vi har läst historia, vi har lärt oss tänka och kritisera…Just att man har i Sverige lyckats få invandring lika med något som är ond, på så låga argument utan ngn riktig motstånd är inte Åkessons förtjänst. Jag har inte sätt/hört en enda argument eller taktik som har varit revolutionerande, nyskapande eller unikt för SD eller för nutiden.

  14. patrick
    22 september, 2010 at 20:38

    Det klart hon ska avgå, var hon inte 5:e valet från början? Hon representerar lika mycket det gamla sossarna som Göran Person och det gör också Östros och hela klabbet. Sossarna måste göra som Moderaterna, börja om på nytt. Att Moderaterna har ökat från 15 på 30% på 8! år säger en del om det reformarbete de gjort. Sossarna har inte presenterat något som helst nytt på de sista 4 åren, bara gnällt och åter gnällt på vad oppositionen gör.

  15. bl
    22 september, 2010 at 22:18

    Det behöver inte vara något större fel alls med politiken i sig men när högern hatar henne (toblerone bla bla) så blir det svårt att få över några röster från den sidan så inser man nog att hon är ett PR-problem… få lyssnar.

  16. Nico
    22 september, 2010 at 23:58

    Om man anser att socialdemokraterna begått klassförräderi, varför röstar man inte på vänsterpartiet
    eller ännu bättre på KP ? Ett arbetarparti värd namnet.

  17. Mats
    23 september, 2010 at 01:18

    Moderaternas framgångar beror ju ffa på att de blivit mer Socialdemokratiska s a s. Borta är den extrema privatiseringspolitiken och fria företagar-retoriken från förr (iaf i retoriken). Samtidigt har ju S tidigare också accepterat en liberalare politik i tidigare regeringar, administerat utförsäljning av statliga bolag m m.

    Situationen är ju den att det finns en överväldigande enhet i Sverige om att vi ska ha offentligt finansierad sjukvård, försäkringskassa, daghem m m. Det parti som på allvar tänker montera ned det kommer aldrig att befinna sej i regeringsställning ssk länge. Detta tycks den nuvarande Moderatledningen har insett.
    Å andra sidan finns det ju också ett långvarigt missnöje med skattetrycket, storebrors mentalitet osv.
    Moderaternas framgångar beror ju ffa på att man lyckas framstå som det gemensamt finansierade väldfärdssamhällets garant samtidigt som man lockar med en ökad liberalisering.
    Dvs den breda medelklassen tror att den både kan ha kakan och äta den. Försämringarna drabbar ffa svagare och mer marginaliserade grupper.
    I den mån har Mona faktiskt lyckats sätta fokus på de grundläggande ideologiska skillnader som faktiskt finns.

    Vad gäller SD så verkar många bortse från att den största andelen av SD väljarna verkar vara tidigare Moderatväljare och att SD-anhängarna själva definierar sej som ett högerparti. Dvs det är inte socialdemokraternas politik som skickat dem i famnen på SD utan snarare alliansens och kanske ffa Moderaternas kursändring mot mitten som gett dem ett uppsving.

  18. 28 september, 2010 at 12:09

    Mona borde lämna det är helt klart, det vore en katastrof om hon blev statsminister. Man kan säga vad man vill om Mosa Mona kampanjen, om målet är öppet så är det väl klart att man skjuter.

    Utan en solid statministerkandidat kan socialdemokraterna aldrig vinna av egen kraft, samtidigt är det viktigt för alla, även Alliansanhängare att sossarna får en acceptabel ledare, tänk om alliansen begick så grova missgrepp att Mona faktiskt skulle bli statminister….

  19. kaol
    29 september, 2010 at 21:23

    Ja, det känns nästan overkligt att de övriga i S-ledningen stödjer Mona Sahlin som fortsatt ledare för S. Förstår man inte allvaret med det som hänt? Eller är lojaliteten för sin partiledare större än för den politik de står för? Jag kan mycket väl förstå att banden är starka mellan MS och hennes medarbetare, men nu gäller det SAP och en politik som sätter tryggheten, jobben och miljön i centrum. Även den svenska arbetsmodellen behöver ett aktivare stöd i en eu-miljö där den ses över axeln. Vi behöver också nya jobb och fasta anställningar och regler för att kunna skydda våra arbetsplatser så de inte försvinner till låglöneländer. Vi behöver en socialdemokratisk ledare med stake som förstår de här tingen och som inte mumlar om det. Varför inte någon från fackföreningsrörelsen t.ex? :-)

    • Tom
      29 september, 2010 at 22:14

      ”regler för att kunna skydda våra arbetsplatser så de inte försvinner till låglöneländer.” Ähhh … Protektionism? Det har inte fungerat förr så varför skulle det fungera nu?

Comments are closed.