Socialdemokraternas svanesång?

Nu har Mona Sahlin hållit sin efterlängtade presskonferens. Den har varit efterlängtad på grund av alla frågetecken som restes i söndags kväll, partiet backade återigen med fem procent. Det är fortfarande det största partiet, men i praktiken är det bara en skugga av sitt forna format.

Någonstans i början av sjuttiotalet och framåt började en ny utveckling inom partiet. Marknadsekonomin fick ett allt större utrymme och vissa beskyllde till och med ledande företrädare för att ha nyliberala värderingar. Men man hankade sig fram genom stöd från bland annat Vänsterpartiet och Miljöpartiet, ett stöd som man betalade för genom att ge ifrån sig ett visst begränsat inflytande.

Efter katastrofvalet 2006 så avgick Göran Persson, med-
delandet kom redan under valvakan. Han insåg att han själv var en av orsakerna till partiets motgång när de hade tappat runt fem procent av valmanskåren. Och idag råder det väl knappast några tveksamheter om beslutet, det var rätt och riktigt.

Och med handen på hjärtat, jag hade inte räknat med att Mona Sahlin skulle ta emot en bukett blommor på press-
konferensen, men jag utgick ifrån att hennes kollegor skulle ha fått med henne på att utlysa en extra partikongress, men några sådana toner hördes inte. Tvärtom skulle man nu utreda vad som hade gått snett, detta trots att mängder av tidningar skrivit om det, många debattörer och buntvis med gamla sossar.

Istället talade hon om att hon nu skulle ge sig ut och resa, inte till partyn på Maldiverna med Bindefeld, nej hon skulle resa runt och tala med gamla sossar som nu hade röstat på andra partier. Dessutom skulle det tillsättas diverse grupper för att utreda vad som hade gått fel, man skulle plocka in folk från tankesmedjor och dessutom krydda med ett antal statsvetare.

Vad det är för fel på att fråga ett antal LO-medlemmar förstod jag aldrig.

Min egen reaktion blev en djup suck, partiet förstår ingenting eller vill inte förstå. Man ska inte ta i Sverigedemokraterna ens med tång, och sist jag läste något om saken så planerade man att stänga dem ute från Riksdagens utskott. Sveriges största demokratiska parti planerar med andra ord att bli odemokratiskt. Dessutom skulle ett sådant agerande leda till att SD snart är uppe i trettio procent i valen, och att (S) försvinner till historieböckerna.

Nu frågar jag mig hur de två andra rödgröna partierna ska agera. Ska man fortsätta att framhärda i ett samarbete som är fullständigt dödfött, eller ska man ta chansen att profilera sig som socialister och miljöpartister? Det är en fråga som många kommer att ställa sig de närmaste dagarna, en fråga som antagligen blir avgörande för flera av deras väljare.

it , , , , , , ab1234 ex1235 dn123 svd1

  23 comments for “Socialdemokraternas svanesång?

  1. Blog
    22 september, 2010 at 17:35

    Trots att jag är politisk motståndare lider jag med dig, Jinge. Men jag tänker även så här: Om 4, eller kanske 8 år, kanske det är dags att släppa in lite nya idéer, och då är ett fräscht nytänkande (S) en lösning.

    • 22 september, 2010 at 17:41

      Men så rart av dig…

  2. Pingback: Charlie
  3. Christer W
    22 september, 2010 at 18:00

    Ofta får vi höra att det är lågutbildade män med bruksmentalitet som är sd,s väljarunderlag. Sas det inte en gång i tiden att s väljare var män med låg utbildning och jobbade på bruket.
    Då är frågan varför s har tappa dem-

  4. Nicko
    22 september, 2010 at 18:02

    En katastof att partiet fick 30 % av rösterna är ingen katastrof tycker jag. Partiet har varit för stort och för en omodern politik som inte hör hemma i dagens samhälle. Deras politiker som Sahlin, Baylan och Östlund tillhör B-klassen och är inte lämpliga att styra Sverige.

  5. Marie Ericsson
    22 september, 2010 at 18:22

    Jag tror att det handlar om avregleringen av kapitalmarknaderna. Före kriget var de röda inte tillräckligt starka, utan bruna rörelser tog över politiken när finansspekulationerna välte samhällena på 30-talet. Följden blev en total destruktion av hela Europa. Efter denna hemska tid beslutade man sig för att reglera valutorna och kapitalets fria rörlighet, vilket resulterade i en skördetid för socialdemokraterna och dess g likar. Nu kunde man ta ut skatter och finansiera utbyggnaden av allmän sjukvård och utbildningssatsningar som kom alla medborgare till godo. Därför vann socialdemokraterna val efter val under 50, 60 och 70-talen. Men sen började man återigen avreglera finansmarknaderna, vilket innebar att kapitalet fritt kunde röra sig, och man var därmed tvungen att börja skära i den uppskattade välfärden, då skatteunderlaget minskade. Det försvagade återigen de röda som tvingades att expediera nedskärningarna av den välfärd som en gång fört dem till makten. Resultatet är detsamma som på 30-talet, de bruna rörelserna med rasism på partiprogrammet växer med de allt fler marginaliserades hat, och risken är att det hela återigen slutar i kaos och folkmord. Hoppas jag slipper vara med då…

    • blingbling
      23 september, 2010 at 02:58

      Skaplig analys. Till detta kan möjligen tilläggas att sossarna och LO har sovit gott i bortemot 25 år i tron att man hade hittat den ultimata lösningen i jakten på tillväxtmässiga halmstrån i form av den tredje vägens politik.

      Den här blir minst sagt knivig att göra recovery från,

  6. Kjell
    22 september, 2010 at 18:27

    Alla, från vänster till höger vill vara med och tycka om socialdemokratin. Det talar för att Socialdemokraterna även fortsättningsvis kommer att ha ett stort inflytande.

    • Christer W
      22 september, 2010 at 18:56

      Det finns en rädsla hos de andra om att s ska bli ett 40%-parti igen, potentialen finns.

      • Kuno
        23 september, 2010 at 11:47

        Visst är det så. Det är därför mängder av ”högerexperter” vill att de skall ”tänka igenom noggrant” och lyssna på dem och därefter driva borgerlig politik som leder partiet i riktning nedåt.

  7. 22 september, 2010 at 18:57

    Tycker tvärtom att Mona gjorde ett starkt intryck på presskonferensen idag och visade en ärlig vilja att gå på djupet för att analysera problemen för S. Jag hoppas och tror faktiskt att hon kommer att lyckas. Tror också att man kan attrahera fler väljare om partierna går fram var för sig i nästa val, då kan varje parti föra fram sina profilfrågor och vinna förtroende. Personmässigt så behöver man byta ut hela ledargarnityret i S utom Mona, såna som Östros och Bodström är förbrukade.
    Håller med Jinge om att SD måste hanteras på ett demokratiskt sätt. De skall besegras genom argument, inte mobbing. Annars blir det som i Danmark.

    • Kamelsilaren
      23 september, 2010 at 22:04

      Håller med mfa. Hur kan man jämföra Östros med Bodström! Den förre alltid påläst och kunnig, men framför allt en mycket mänsklig och sympatisk framtoning trots det tekniska snacket. Karln har den
      ovanliga utstrålningen ursnäll – intellligent.
      Bodström bara playboy, och inte alls så snygg längre.

  8. Stefan
    22 september, 2010 at 19:52

    Att LO och S hjälper och stöttar sina syster-rörelser i u-länder eller diktaturer är bra. Dock förstår inte S att de måste stoppa mass-invandringen och pressa tillbaka kriminaliteten.

    Massinvandringen har knappast något självklart ideologiskt stöd, då den inte fanns vid partiets skapande. Vad skall vara SAPs synsätt på asylsökande framöver?

    Kriminaliteten har växt trots att alla idag har både mat, husrum, kläder och möjlighet till utbildning. Hur definiera en kriminalpolitik förankrad bland väljarna?

  9. herrberg
    22 september, 2010 at 20:25

    Socialdemokratin har blivit irrelevant som folkrörelse. Det finns inget behov som man är lösningen till. Kejsaren har befunnits vara naken: väljarna har insett att arbetsgivarna är inte så onda som S säger, regeringen är inte så ond som S säger, och detta löjliga ”vi tänker inte hålla med alliansen ens om vad som är dagens datum” har genomskådats. Sossarna fick 30%. Det innebär att 25% kom från övertygade traditionsröstare – av kvarstående 75 procentenheter lyckades man alltså övertyga 5% att välja S politik. Det kommer att vara än lägre nästa val. Nu är det viktigt hur man hanterar situationen som uppstår om det INTE räknas fram en majoritetsregering: om alliansen stannar på 174 mandat. Vad skall S med det sista mandatet till? Det kan bara användas för att fälla ett alliansförslag om man röstar tillsammans med SD. Man har, innan valet, sagt att man inte tänker ge SD något inflytande och här har man målat in sig i ett hörn: S kommer att tvingas donera mandat till alliansen för att inte beskyllas för att spela tillsammans med SD. Första gången man fäller alliansen i vilken skitfråga som helst kommer Reinfeldts regering att ha presskonferens: ”detta är en svart dag för Sverige. S och SD har gjort gemensam sak och tillsammans fällt Alliansens förslag om ny provningsstandard för gatubelysning”. S sitter jäkligt illa till oavsett hur det landar med mandaten, och regeringen sitter stabilt.

    • S Thore Gustafsson
      22 september, 2010 at 23:21

      herrberg, den dag Herr F lägger fram ett förslag utan att ha diskuterat det med S innan och nått en lösning, då kanske regeringen fälls. Men det beror på då att Herr F har skitit i 45 % av Sveriges befolkning, inte på att S samarbetar med SD. Det är den som har makten som ansvaret, även om ni gärna vill skylla på de som inte har makten. Faller regeringen så är det enbart deras eget fel! Så, sluta påstå något som inte stämmer. Tyckte därutöver att Mona S gjorde en bra presskonferens och då är jag inte S.

  10. 1984
    22 september, 2010 at 21:18

    Herrberg har fel ”Socialdemokratin har blivit irrelevant som folkrörelse”
    Det finns en anledning tilll att M i alla fall kallar sig åtminstone rent retoriskt sig för det nya arbetarpartiet. Det gav dem valseger två ggr i rad….att de sedan faktiskt inte kan beskrivas som någon sorts arbeterparti egentligen är dock helt en annan sak.

  11. Henrik B
    22 september, 2010 at 21:29

    Inte tror jag att det är Mona det är fel på. Men som chef får hon vara beredd att ta skulden och ansvaret ändå om man vill utkräva den. Inget konstigt med det. Men vem skulle ta över? Finns det ens någon som vill?

  12. Jens
    22 september, 2010 at 22:00

    Läs reglerna för kommentarer, då kanske du fattar !! / Jinge

  13. T029
    22 september, 2010 at 22:20

    Jinge – du borde, som den räv du är, veta att det är helt enligt Riksdagslagen att besluta om olika antal utskottsledamöter. Det är en del i den demokratiska processen – inte odemokratiskt alltså.

  14. Demokratins vänner
    22 september, 2010 at 22:54

    Problemet ligger inte i att Sverigedemokraterna kommer att växa, för det kommer de med största sannolikhet inte att göra (iaf inte till nämnda 30%, det vore otänkbart), problemet ligger i att folk valde in dem i riksdagen av den enkla anledningen att det finns frågetecken kring invandrarfrågorna och att dessa behöver belysas. När väl dessa frågor har avhandlats och de har haft sin lilla stund i rampljuset och i debatter så kommer detta parti att tyna bort, detta är ett exempel på partier som egentligen bara har en sakfråga, ungefär som piratpartiet, men intresset av partierna visar att det finns en anledning att diskutera deras frågor och hitta lämpliga åtgärder. Detta skulle t.ex. kunna resultera i en mer lyckad integration eftersom de kommer att lyfta fram frågor som de övriga partierna är tvungna att ta ställning till, vilket de inte gjort tidigare utan bara sopat under mattan. Och eftersom de andra partierna i riksdagen inte är främlingsfientliga kommer de att rösta för ändringar som gynnar både invandrare och svenskar men minskar invandrarfientligheten. När invandrarfientligheten minskar kommer färre och färre att rösta på Sverigedemokraterna i nästa val och istället välja andra frågor som är viktigare. Det är så demokrati fungerar och ska fungera. Invandrarna utgör inte själva något problem, men systemen som tar hand om dem när de kommer utgör ett stort problem, de behöver förbättras och detta kan bara göras om man tvingar riksdagen att ta ställning till invandrings/integrationsfrågor. Rasism däremot ska aldrig tillåtas i riksdagen, så om de försöker att sprida rasistiska budskap istället för att hitta lösningar så bör de åka ut ur riksdagen.

  15. Gösta Berling
    23 september, 2010 at 00:09

    Nej, knappast någon svanesång, har ingen tro på att det kan bli mycket sämre än 30%. Men onekligen ger det ett besynnerligt intryck när man dels säger att ”alla stenar ska vändas”, ”den här gången ska det bli en självrannsakande analys” osv men å andra sidan (ännu i varje fall) inte ens antyder det egentligen för alla självklara, nämligen att väljarna inte hade förtroende för sin ledning.

    Jag försöker att objektivt bedöma nästa stora anledning till s-förlusten, och det är det rödgröna samarbetet. Ser att några här gör gällande att det det skulle ha varit V som förlorade på det, men det tror jag ni kan glömma, sanningen är väl snarare att inte heller V haft något fullgott ledarskap … Säkert kan en del vänsterröster ha försvunnit till soffan eller till bokstavsvänstern men man har fått ett tillskott som är större, nämligen från besvikna sossar. Och just när det gäller S är det rätt givet att man genom samarbetet förlorat på samarbetet. Högersossar har ogillat V och vänstersossar har ogillat MP. Detta tycktes t o m Österberg ha insett, fast han tyckte det var rätt ändå …

    Sedan så tror jag att en viss del av SDs framgång kan bero på att SD nu är det enda partiet som kräver ett utträde ur EU.

    Som sagt, vissa anledningar till S-tillbakagången är uppenbara, men det är naturligtvis inte fel att ändå ha en kriskommission som gör en grundlig analys, tvärtom. Och att åka runt och fråga f d sossar varför de inte längre vill stödja sitt parti, det är ju egentligen A och O om man verkligen vill ha en förklaring, så i det avseendet är det ju bara att önska lycka till. Motsvarande borde nog även V göra, ty även om det inte direkt blev ett katastrofval så är V:s röstetal verkligen inte något att skryta över (och fortfarande långt, långt under s-siffrorna…)

    Jag vet att det låter mossigt, men tror att arbetarerörelsen borde satsa på studier och samhällsutbildning. Särskilt unga människor har ofta svårt att se ett samband mellan den rådande politiken och deras egen vardag och närmiljö, de förstår inte att en förbättring eller en försämring har att göra med vilka politiska beslut som tas. Vill inte generalisera, men jag mötte en tonåring som tyckte att hela valet bara var ”löjligt” och han var mest irriterad över att det bara var politik och inga ”riktiga program” på SVT och TV4… Tyvärr är inte den inställningen ovanlig bland vuxna heller.

    • 23 september, 2010 at 02:53

      Det är många som hävdat att de avstått från att rösta på S på grund av Ohly. Visserligen säkert överdrivet av borgerliga media, men ingen rök utan eld.

      Det är möjligt att ”besvikna sossar” balanserat upp V:s förluster en del, men jag vet personligen folk som avstått från att rösta på V på grund av samarbetet med S och MP. Jag är dessutom helt övertygad om att V får svårt att klara fyraprocentsspärren nästa val – alldeles oavsett om det rödgröna samarbetet kvarstår.

      Men antagligen återkommer jag om det samarbetet under torsdagen.

      Att Mona åker runt och pratar gör väl inget, det är väl just det hon brukar göra ändå om man vill vara lite elak såhär på småtimmarna. Tyvärr så tror jag inte att folk svarar ”- Jag röstade inte på dig därför att du är en karriärist och en slarvmaja” eller ”- jag tycker att kärringar som inte står bakom spisen och föder barn är på rymmen” eller hur nu fördomarna ser ut.

      Mona fick pisk på grund av sin historia. S drabbades givetvis av det.

      ”Vill inte generalisera, men jag mötte en tonåring som tyckte att hela valet bara var ”löjligt” och han var mest irriterad över att det bara var politik och inga ”riktiga program” på SVT och TV4… Tyvärr är inte den inställningen ovanlig bland vuxna heller.”

      Den analysen är helt korrekt. Valet 2010 har varit enormt exploaterat av media, och är fortfarande, det ökar givetvis politikerföraktet på samma sätt som det minskar intresset. Eurovisionsschlagern går inte ens att jämföra, kvällspressen har gått i spagat och samtliga media har aktivt hjälpt in SD i Riksdagen, främst Aftonbladet förstås.

      När Reinfeldt och Sahlin i avslutande debatten vänder sig till tittarna och säger – Men rösta för guds skull inte på de främlingsfientliga så säkrade de i samma sekund SD:s riksdagsplats.

  16. Niklas L
    23 september, 2010 at 00:30

    Om man är missnöjd med 31 % så har man kanske orealistiska förväntningar. Det var ju faktiskt en uppgång från de mätningar som visade en bit under 30 %.

    Lyssna på LO? Det var ju bl.a. LO som tvingade Sahlin att ta med v, vilket säkerligen var en del av förklaringen till förlusten. S tvingades ta med en del v-förslag som folk uppfattade som extrema och det gick att hota med Ohly som minister.

    När man valde Sahlin så var könet viktigare än kompetensen, endast kvinnor tillfrågades och hon var 5:e alternativet om jag minns rätt.

Comments are closed.