Varför tjänar Apple & HM så mycket? Något om imperialism & kapitalexport

Denna artikel publicerades på dagen för ett år sedan. Den är lika aktuell idag – eller hur?!

En flitig kommentator skrev i anslutning till min artikel 21/4 2016 http://jinge.se/allmant/ar-usa-ett-imperium.htm, som utgår från en kommentar av samme person ”Du är väldigt noga med att leverera många ord, som undviker att möta den stringenta imperie-teorin du citerar inledningsvis. Jag är lite förvånad, det finns en imperieteori av V.I.Lenin som handlar om kapitalexport, ska du inte dra upp den?

Nu faller Lenins tankegods, eftersom de länder som tar emot amerikanskt exportkapital även tar emot från andra länder, europeiskt och kinesiskt. De utvecklingsländer som tar emot kapitalexport kan utnyttja den till att bygga upp konkurrenskraftiga industrier, som slår ut de kapitalexporterandes industri, som Taiwan eller Sydkorea. Östafrika är en ny motor, med kinesiskt kapital och avreglering. Sen finns det Naomi Kleins lamentationer om kapitalismens alla kriser, det imperiebegreppet är inte mycket att ha. Det är alltid kris i någon mening.

USA´s senat och representanthus huserar i Capitolium, döpt efter en av Roms kullar. Det romerska imperiet var en slag inspirationskälla för USA´s grundlagsfäder, men jag tror det var i egenskapen av republik, i motsats till Storbritanniens föraktliga kungahus. USA´s grundlagsfäder hade inte en tanke på USA som jordens dominerande militärmakt tvåhundra år senare. Tvärtom, de såg sig säkert som ”antiimperialister”, riktat mot Storbritannien. USA la ner det brittiska imperiet via dess krigsskulder efter WW2, USA byggde inte upp ett eget istället. Det ryska imperiet växte 1945-89, och föll sen ihop som ett korthus. USA´s krig i Asien 45-89 syftade till att hindra det sovjetiska imperiet från att växa, inte det amerikanska att växa. Det sovjetiska imperiet bar sig åt som riktiga imperier gör, förbjöd subjekten att handla fritt.

Ett imperium har ett moderland som kontrollerar sina subjekts import och export. Annars är det inget imperium, utan bara vanlig handel mellan olika starka parter.”

Jag tar det som utgångspunkt för att dels presenterar Lenins teori och dels diskutera kapitalexporten, som givetvis inte alls är unikt för USA – den sker globalt. Jag utgår från avsnitt i boken och skriften ”USA som världspolis” (som kan köpas via uppgifter på bloggsidan).
Skriften 13-247x350

* Artikelns frågor diskuteras ingående i den nya utmärkta boken ”Imperialism in the twenty-first Century”. Globalization, Super-Exploation, and Capitalism’s Final Crisis” av John Smith. Boken blev ”Paul A. Baran M Sweezy Memorial Prize Winner” och utges av Monthly Review Press.

10.2.2 Lenins teori
Lenins bok ”Imperialismen som kapitalismens högsta stadium” från 1917 var inspirerad av Hobson och Hilferding. Den fick ett stort inflytande under decennier framöver och baseras på grundlig analys av omfattande ekonomiska data. Lenin menar att imperialismen är kapitalismens dittills högsta stadium med fem kännetecken:
1. Koncentrationen av produktion och kapital har uppnått ett så högt utvecklingsstadium, att den skapat monopol som spelar en avgörande roll i det ekonomiska livet.
2. Bankkapitalet har smält samman med industrikapitalet och en finansoligarki har uppkommit på grundval av detta finanskapital.
3. Kapitalexporten, till skillnad från varuexporten, erhåller mycket stor betydelse.
4. Det bildas internationella monopolitiska kapitalförbund vilka delar världen mellan sig.
5. Jordens territoriella uppdelning mellan de kapitalistiska stormakterna är avslutad.

Lenin ansåg att det sedan Marx dagar skett viktiga förändringar av det kapitalistiska ekonomiska systemet, som övergått från konkurrenskapitalism till en ”monopolkapitalism”. Han menade att kolonialism existerade långt före imperialismen, och att dessa inte var identiska. Den tsaristiska censuren i Ryssland medförde självcensur i boken om politiska frågor (Magnusson 2002). Lenin skrev också att ”superprofiter” från kolonierna bidrog till att ett skikt av arbetarna i de imperialistiska länderna kunde leva förhållandevis gott och att imperialismen hindrade kolonier från en självständig ekonomisk utveckling. Han föregick därmed beroendeteorin som lyfte fram detta förhållande under 1960-talet (Frank 1967; Amin 2006). Fakta talar för riktigheten av bedömningen av Hobson, Hilferding och Lenin m fl. att imperialism är ett nytt stadium i kapitalismen, som började tydligt framträda för mer än 100 år sedan, fast kapitalismen lång tidigare sökt marknader utomlands (Amin 2006). Sedan dess har vissa av Lenins kännetecken försvagats, och nya karakteristika har tillkommit.

2.8 Betydelsen av utlandsinvesteringar Till följd stagnationen på hemmaplan ökar utlandsinvesteringarna kraftigt. USA-företagens uppköp och investeringar i Europa ökade från 1 miljarder dollar år 1950 till 9 miljarder dollar 1965 (Magdoff 1969:43) och till drygt 1 300 miljarder dollar år 2000 (www.bea.gov 2013).
Tabellen nedan visar att utlandsinvesteringarna ökade kraftigt även efter millenniumskiftet.

Tabell 2.2. Direktinvesteringar av USA i andra länder och av andra länder i USA (miljarder dollar).
Period USA:s utlandsinvesteringar Andra länders investeringar i USA Skillnad
1960-69 42 5 +37
1970-79 123 41 +82
1980-89 206 329 -123
1990-99 950 907 +43
2000-2007 1 629 1 421 +208
2009-2013 1 601 971 +630
Totalt 4 551 2 392 +2 159
(http://unctadstat.unctad.org/wds/TableViewer/tableView.aspx).
USA:s utlandsinvesteringar uppgick år 2011 till drygt 20 % av landets BNP. USA:s investeringar i andra länder har ökat, medan andra länders investeringar i USA har minskat. EU:s andel som investeringsområde och har ökat och överstiger USA:s. Den viktigaste trenden är den kraftiga ökningen av utländska direktinvesteringar i utvecklingsländer och länder i f.d.”Östeuropa”. Denna andel uppgick till 33 % år 2006, och till 61 % 2013. År 2010 var värdet på tillgångar som TNC* i USA ägde utomlands 20,3 biljoner dollar medan andra länders TNC ägde något mer i USA. Detta är betydligt mer än USA:s BNP och c:a 1/3 av världens BNP. Den genomsnittliga avkastningen årligen 1982-2004 var 5,7 % för USA:s utlandsinvesteringar jämfört med 4,5 % för utländska investeringar i USA (Holtz-Eakin 2005). Vinsten från utlandsinvesteringar uppgick för USA till 6 % av BNP på 1960-talet och till 18 % under åren 2000-2004 (Foster & Magdoff 2009).
Kapitalism - arbetare i Kina
Utlandsinvesteringarna skapar arbetstillfällen och tillverkning till avsevärt lägre löner än i USA. Därtill kommer förmånliga skatteregler och fördelar av internfakturering. Monteringsfabriker har inte sällan lokaliserats till särskilda zoner, med låg beskattning och särskild lagstiftning. Detta ger särskilt höga företagsvinster, vilket Samir Amin kallar ”den imperialistiska räntan”. År 1980 bodde 52 % av industriarbetarna i utvecklingsländer, medan andelen var 83 % år 2010 (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). I länder med hög arbetslöshet tvingads även vänsterpartier och fackföreningar att hellre acceptera en dålig lön än ingen alls.

2.8.1 Exemplet Apple
Apple är ett av världens mest framgångsrika och vinstrika företagen. År 2012 hade Apple på två år ökat vinsten ökat från 3,33 dollar per aktie till 12,30 dollar per aktie. Tillverkningen av komponenter utförs av 8 bolag i fyra länder (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). Sedan sätts komponenterna ihop av kinesiska arbetare som fick 83 cent (5 kr) i timmen år 2009, motsvarande 3,6 % av tillverkningskostnaden på 179 dollar för en iPhone, medan försäljningspriset var 500 dollar. Bara 30 av c:a 14 000 av Apples anställda i USA räknas som arbetare i produktionen. De tjänade 47 640 dollar/år, medan 12 250 arbetare i Kina i genomsnitt tjänade 1 540 dollar/år (Smith 2012). Vinstökningen har fortsatt. På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för andra TNC* från arbetare i fattiga länder. Men lönerna i Kina har ökat, har tillverkning flyttat till Vietnam, Kambodja och Indonesien.


Ämnet behandlades också i ett blogginlägg i oktober 2012 http://jinge.se/allmant/vem-tjanar-pengar-at-apple-och-hm.htm
”Vi kan här tillägga att Hennes & Mauritz (HM) betalar en tillverkare i Bangladesh 1,35 euro för varje T-shirt, som sedan säljs för motsvarande 4,95 euro. (Tony Norfield ”What the China Price Really Means”). Detta ger en vinst på 60 %, ungefär lika stor vinstkvot som Apple. Detta bidrar än mer till att förklara HM:s stora och ökande vinster” (DN m fl. 15/10 2012).
På liknande sätt kommer en stor del av vinsterna för multinationella företag från en enorm utsugning av arbetare i fattiga länder.”

2.8.2 Den globala reservarmén av arbetslösa
Den globala arbetskraften uppgick till 1,4 miljarder i stadigt arbete 2011. Sjuttiotre procent bor i u-länder, varav 40 % i Kina och Indien. Det finns en enorm reservarmé av 2,4 miljarder arbetslösa eller undersysselsatta. Officiellt är ”bara” drygt 200 miljoner arbetslösa enligt ILO. (Bellamy Foster, McChesney & Jonna 2011). Periodvis anställda i osäkra arbeten är 1700 miljoner arbetslösa, officiellt arbetslösa 200 miljoner och ekonomiskt inaktiva 500 miljoner. Detta är en grundläggande förklaring till de låga lönerna och övervinsterna i u-länderna och till att löneandelen av BNP har minskat.

Den kraftigt ökade industriproduktionen i fattiga länder åt amerikanska företag för låga löner är en huvudsaklig orsak till USA:s utrikespolitik och kraftigt utbyggda militärmakt med många hundra militärbaser i många länder.

Är detta humant? Vill vi ha en sådan värld? Fram för ett mänskligt, demokratiskt ekonomiskt system i världen. (Blogginlägget 25/10 2012).

  2 comments for “Varför tjänar Apple & HM så mycket? Något om imperialism & kapitalexport

  1. Paul
    27 april, 2016 at 12:25

    De svenska storbolagen utnyttjar löglönestater utan att Sverige är en världsmakt som USA. Konkurrensen om vinster på världsmarknaden är öppen för alla stater!
    H&M – kapitalet kan utnyttja befolkningens nöd, för att svenska staten fått fribrevet av den suveräna Bangladeshstaten.
    H&M måste inte betala de fattiga stackarna mer; den som kräver mer pengar, blir avskedad och ersatt av den nästa – kapitalet hittar ju sitt mänskliga material i överflöd. V ilket livsuppehälle folk behöver, angår inte företagen. För dom här multiföretagen består världen av mer eller mindre avkastningsrika kapitalplatser, och om kostnadsfaktoren ”lön” är billigare någonstans, så flyttar dom företaget dit – och människor som hittills passade så fint i företagets kalkyl, står plötsligt inför tomma fabrikhallar, för att de – jämförelsevis – blivit dyrare. För att investeringen ska löna sig, så sparas det inte bara på lönerna, som man ser på fotografierna av utbrända eller exploderade fabriker. Där arbetas på trångaste rum, som värphöns i batterier. Av en enkel orsak: Ju fler arbetare/arbeterskor som får plats i ett rum, desto lägre fabrikhyra per person. Det är bra för vinsten. Dessförutom får man reda på, att arbetsskydd saknas, så att bränderna kan breda ut sig ohindrat och att detta förorsakar de många dödade och skadade människorna. Att spara på arbetsskydd – det är också bra för vinsten.
    Att producera vinster har onda följder- exemplariskt för detta är ett upprop från Kampagnen för Rena Kläder: ” Företag som H&M måste äntligen avlägga räkenskap om varför de har såna enorma vinster och ändå inte betalar existenslöner till leverantörernas anställda.” Företagen gör enorma vinster och betalar ”ändå” ingen lön som man kan existera på? Att kapitalisterna använder lönen som medel till sin profit, klarlägger inte något för anklagarna, utan att de ignorerar detta med det lilla ordet ”ändå”. De vill inte veta något om den kapitalistiska räntablititetsräkningens ekonomiska logik, utan de betraktar den utifrån sin moraliska synvinkel och tycker: så där får de inte göra. Eftersom vinst och moral är två skilda världar, så bryr det inte företagarna, utan de håller sig till den gällande principen: att profiten ska växa. De som hetsar upp sig moraliskt , vill däremot inte lägga märke till motsatsen mellan arbetare och affärsintresset, i stället menar de att företagarna egentligen skulle ha skyldigheten att ta hänsyn till människorna, som de utnyttjar för profitmaximeringen.

  2. Frank
    28 april, 2017 at 10:37

    Nästan hela förädlingsvärdet i en iPhone beror på FOU, dvs kapitalet. Monteringen av delar andra uppfunnit är en liten bit av förädlingsvärdet, och inbringar liten lön. Reservarmén av arbetslösa sänker förstås ytterligare jämviktspriset på arbete. Kina importerar amerikansk knowhow och Huawei tillverkar redan Apple-konkurrenter. USA ockuperar vare sig Kina, Sverige, Sydkorea eller Filippinerna.

    Det svenska företaget Ericsson utvecklade den analoga mobiltelefonin via frekvensmodulering i radarteknik, beställd av svenska försvaret. Det tar lång tid och är dyrt att bygga upp, men går fort att riva ner eller bli omsprungen. USA kommer att bli omsprunget av folkrikare stater med större reservarmé av arbetslösa de kan piska till stordåd, med hjälp av teknik och utbildning de importerat från USA och sen själva vidareutvecklat.

Comments are closed.