Denna artikel har skrivits av Ulf Karlström, Norrköping som är fil dr, miljöexpert (Macoma Miljöutredningar), och skriver facklitteratur.
Originaltitel: Vad är skolans problem? Ett luddigt svar från Lärarförbundet
Artikeln.
”Lördagsintervjun i P1 är ofta intressant. Det gäller naturligtvis att utfrågaren inte håller på och flamsar med den intervjuade, i en falsk vi-anda. Tomas Ramberg skötte det utmärkt förut, och nu hoppade Jörgen Wittfelt in – med bravur. Vi får hoppas att han får leda programmet i fortsättningen. Den 17/12 intervjuades Lärarförbundets ordförande Johanna Jara-Åstrand. Hon slingrade sig, och gav mycket få konkreta svar. Man kunde ju förvänta sig att en fackordförande skulle vara konkret och försöka nagla fast ett par viktiga frågor, som man kämpade för. Men icke, sa Nicke.
PÅ kort tid har två studier redovisats, vilka försöker bedöma elvernas skolprestationer: Timss och Pisa. Och för första gången indikerar resultaten att skolresultaten förbättras i svenska skolor. Det är mycket glädjande, och uppföljande mätningar får utvisa om det är en trend eller en tillfällighet.
LF:s ordförande klagade över att det haglat reformer och att skolan inte fått ro att genomföra dem. Hon efterlyste mindre partipolitik, mer blocköverskridande och konsensus, så att man kunde sitta ned och diskutera mellan Politiken och Professionen. Man undrar vilken LF:s linje varit? Magister Björklund pekade med hela handen under Alliansregeringens år. Är det supermagisterns icke-konsensus som Jara-Åstand menar, eller vad? Varför smyger fackordföranden med det? Lärarlegitimationen godkändes av LF, trots att reformen visat sig vara behäftat med stora problem, framför allt då Skolverket skulle genomföra det hela. En av de mest extrema exemplen var att en fysiklärare skulle sätta betyg i musik för elever, vilka undervisats av en professionell musiker med 10 års lärartjänst och fortbildning.
Wittfelt pressade ordförande med det faktum att medelbetygen ökar, medan prestationerna minskar, dvs betygsinflation. Det kan troligtvis kopplas till en idiotisk konkurrens mellan skolorna, där betygsnivå och reklampengar är viktiga. Vi lyssnare fick veta att ordföranden tittar på TV, och i övrigt hade hon ingen kunskap i frågan. Vi fick i stället veta att ”om” det är fel, måste det rättas till.
LF:s ordförande talade mycket om ett helhetsgrepp, vilket är ett statusord och låter fint som f-n. Nu bestod helheten i att allt måste ändras, ”alla stenar måste vändas”, dock ej legitimationsstenen. Ingenting kunde pekas ut som grundläggande, fundamentalt, utan allt tycktes vara avhängigt lokala förhållanden. Det är ju rent nonsens. Det är klart att några frågor är mer grundläggande än andra. Huvudfrågor är vanligen viktigare än detaljer.
För Jara-Åstrand var detta, närmast allt, viktigast:
– lärarlönerna måste höjas rejält
– lärarnas status måste höjas
– skolpengen är felkonstruerad och särskilda pengar till skolor i ”utanförskapens” förorter hjälper
inte.
– mer statlig styrning, men på frågan om förstatligande svarade hon inte
– elevhälsovården måste byggas ut
– lärarna måste avlastas, så att de kan koncentrera sig på undervisning och sitt team
– lärarna måste få mindre tid i klassrummen (?) så att de kan arbeta i sina team (de två funktionerna stod tydligen i motsättning till varandra. Osökt tänker man på om lärarna slapp ha elever skulle skolan kunna bli mycket bättre)
– det finns inga incitament till att bra lärare skall söka sig till skolor i utanförskapets land
– Wittfelt kontrade och sa att erbjudande om högre lön inte gav fler intresserade lärare.
– ordföranden förklarade att det berodde på dessa team inte fanns, eller att det var får många obehöriga lärare i de ev teamen.
– bilden av läraryrket måste förändras, och team med behöriga lärare är ett sätt
– rätt förutsättningar måste skapas. Jaha, och vad?
– politiken måste lyssna på lärarna och samråda med dem. Inga politiska strider kring skolan bör ske.
– intagningskraven till lärarutbildningen är skrattretande låga, och om kraven skulle ökas svarade inte orföranden på, däremot anvisade hon modigt och mycket konkret att läraryrkets status måste höjas.
– Skolverket har nyligen gjort en prognos där det beräknas att 60 000 nya lärare kommer att behövas, och de verkar inte finnas.
Lördagsintervjuerna hinner självfallet inte ta upp alla aspekter, men det var frapperande att följande frågor inte förekom:
– Privatiseringen av skolan, med vinstuttag, dvs dränering av skattebasen, är rimligen ett av de största problemen, då den skapar en rad andra problem
– Uppsplittringen av skolsystemet, där pengar skall brännas på ”tillsyn” och kontroll. Skolverkets patetiska s k inspektioner anses var ljuset i mörkret. Vi har sett hur hyckleriet med de religiösa skolorna bara får rulla på.
– Bostadssegregationen tycks vara grunden för skolsegregationen, och i synnerhet som det s k friskolesystmet dränerar utanförskapets skolor på studiemotiverade elever; vissa föräldrar plockar barnen snabbt som f-n ur förortsskolorna.
– Skolklasserna differentieras alldeles för mycket, vilket pressar lärarna; specialpedagogiska skolor läggs ned och eleverna integreras, som det heter, i vanliga klasser. Invandrarbarn, utan förkunskaper och språkkunskaper, accentuerar differentieringen.
– Hur är det med disciplin och t ex mobilmonomanin under lektionerna?
– Hur är det med galenskapen att datorer löser alla problem?
Jag är inte lärare, och saknar skolvärdens exakta detaljkunskap. Barnbarnen har ännu inte börjat i skolan eller går i prima medelklasskolor, så jag kan heller inte åberopa input därifrån vad gäller skolans problem. Emellertid följder jag skoldebatten och översiktligt även pedagogisk debatt. Med den utgångspunkter ter sig Johanna Jara-Åstrand en extremt dålig företrädare för lärarna. Hon verkar helt anammat politikens dåliga sidor, med tom retorik, och gled – bakslugt – undan alla frågor. Nu avslöjade Wittfelt – på sitt eleganta sätt – henne, och vi lyssnare fick faktiskt lära oss något.
Och till lärarna: Sparka pratmakerskan, och välj en riktig, facklig ordförande!
Några blogginlägg om skolan.
OECD och bloggen kritiserar svenska skolan 3/12 2014
Privata vårdlag inom vård, skola och omsorg betalar 2 % i skatt
Förstatliga skolan – ett steg i rätt riktning 21/3 2014
Att finansiera välfärd med privata avgifter ökar klyftorna
intressant.se, politik, forskningspolitik, betyg, kapitalism, friskolor, forskning, lärare, kunskap, läxor, Alliansen, barn, ungdom, skolor,segregation, arbetslöshet,
4 svar till “Vad är skolans problem?”
Svaret är givet: PRIVATISERING. Det är sällan privatiserade offentliga institutioner fungerar. Visst betalar vi över-priser för el numera. Kvittot på privatisering i namn av valfrihet – javisst valfrihet för tjuven! Vill vi ha en bra skola? Håll tjuvarna borta, vet ja!
Privatisering har kraftigt bidragit till skolans problem, som svenska forskare framhållit. Läs gärna mina tidigare blogginlägg som nämns nedtill i artikeln.
Jag skrev bl.a. i artikeln ”Förstatliga skolan – steg i rätt riktning” (http://jinge.se/mediekritik/forstatliga-skolan-steg-i-ratt-riktning.htm”) I den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3 2013, och som väsentligen tigits ihjäl i debatten skriver ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år.
Detta har med emfas bekräftats av PISA-rapporten i höst.
* Deras slutsats är att man inte kan se några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat.
På DN Debatt presenterades tidigare i år viktiga synpunkter i antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:
* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.”
”John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? John Bauer-gymnasierna var för några år sedan landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren utsågs till årets entreprenör och skolan blev årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. År 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut 360 miljoner i samband med en intrikat omstrukturering. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor. ”
@ Anders
För dina barnbarns skull är det sannolikt vettigt med flera saker.
Jag är ingenjör, inte lärare, och saknar som du skolvärdens exakta detaljkunskap, men jag har varit elev själv och även provat på att vara lärare.
Detta är min åsikt.
Det viktigaste är kvalitet. En lärares utbildning eller lön är ingen garanti för kvalitet för barnen i klassrummet, men vilken individ med förmåga och motivation att lära ut kvalitativt vill ha låg lön? Sådan altruism är givetvis trevlig för en omoralisk stats- och kommun-apparat, samt för omoraliska utbildningsföretag, men sådan altruism är givetvis väldigt ovanlig.
Det är min uppfattning att skolböckernas kvalitet i naturorienterande ämnen sjunkit katastrofalt. Jag fick leta upp gamla böcker för att entusiasmera eleverna, samt minnas själv för att kunna förklara barnens frågor. Tur man har ett gott minne. Eleverna undrade hur jag kom ihåg allting från skolan.
Det är min uppfattning att kvaliteten på eleverna sjunkit generellt. Ibland kan de inte följa en enkel instruktion eller saboterar medvetet. Det verkar bero på att man inte plockar bort störande och svagare elever till specialskolor. Detta stör och tar kraft och sänker kvaliteten för elever med motivation och potential.
Det är min uppfattning att massinvandringen, segregationen och uppmuntran av extrema doktriner i förorterna förmodligen kommer leda till total katastrof i framtiden om vi inte snabbt löser eller avvisar problemet ut ur Sverige.
Så länge inte skolan är kvalitets och resultatfokuserad kommer varken statlig eller privat skola att lyckas. Floskeln “alla människors lika värde” är givetvis skadlig för skolan om denna “kommunism” inte används med förstånd. Skillnader i inkomster i samhället visar ju helt klart på att vi värderas olika. Således har inte alla människors ”lika värde”.
Våldsamma, lågpresterande och störande barn måste givetvis placeras i särskolor där deras behov kan tillfredsställas. Mentala handikapp, oavsett deras orsak, medfödda eller indoktrinerade, måste tas om hand så att man inte förstör för de elever som har högre kvalitet. Den dåliga kvaliteten drabbar givetvis också lärarnas arbetsmiljö negativt. Eleverna måste befinna sig på ungefär samma kunskapsnivå.
Det är sant att lärarna måste avlastas. De har aningen för mycket klasstid, enligt min egen mening.
Lärarna behöver mer tid tillsammans och mer förberedelsetid om kvaliteten skall kunna öka. Speciellt nya lärare behöver denna tid tillsammans med erfarna lärare. Klassernas storlek kan vara en utmaning, speciellt om man inte har planerat en inspirerande lektion för eleverna som håller intresset högt eller om en lärare saknar fallenhet för yrket.
Tillgång och efterfrågan på kvalitativa lärare verkar ha satts ut funktion. LR är ett fack som enbart verkar fokusera på lärarutbildning, inte på lärarens förmåga att entusiasmera och motivera eleverna till resultat.
LR har därigenom ex. degraderat ingenjörer med ganska relevant utbildning och ofta en stor fallenhet för NO-ämnena. Lärarutbildningen är en katastrofalt missriktad och överdrivet lång utbildning fokuserad på huvudämnen på extremt hög nivå, men nästan noll på pedagogik. En efterföljande låg lön har naturligtvis nästan ingen attraktionskraft på en normalintelligent individ, vare sig på ingenjörer som funderar på en sen lärarkarriär eller på unga duktiga människor med bra betyg som känner ett inre kall att bli lärare.
Jag hävdar att en matematiklärare som kan bevisa att pi är ett oändligt långt tal kan vara en dålig matematiklärare på högstadiet i fall denne inte kan göra att eleverna presterar bra på Pisa-testerna. Man klarar sig gott med att hänvisa väldigt frågvisa elever till Google, medan man fokuserar på att höja majoriteten av elevernas chanser att skriva bra på pisa-testerna.
Riktigt. Det finns inga incitament till att bra lärare skall söka sig till skolor i utanförskapets land såvida denne inte finner ett sant nöje i att befinna sig där. Är dessutom lärarlönerna väldigt låga där minskar naturligtvis även det incitamentet.
Wittfelt har fel. Erbjudande om högre löner kommer ge fler ansökningar av intresserade lärare. Idag är det LR som är det största hindret för högre lärarlöner, anser jag. Ingenjörer som kommer in och ges erbjudanden som kan konkurrera med privat näringsliv kan sannolikt driva upp lärarnas lönenivåer med några tusenlappar.
LR kallar ingenjörer för “obehöriga lärare”, men det är att sätta krokben för sig själva, anser jag. Det en ingenjör, som i sin ungdom var duktig i NO-ämnena i skolan, samt genomgått en ingenjörsutbildning, behöver är kanske en kortare lärarutbildning som enbart fokuserar på de nödvändiga detaljer som säkerställer att ingenjören kan de lagar som reglerar lärarrollen i skolan, samt kanske en kortare utbildning i pedagogik.
Politiker ska inte nödvändigtvis lyssna på lärarna, men på vetenskapliga rapporter och på en förståndig diskurs, för det är inte alltid som lärare skaffar åsikter på ett vetenskapligt sätt. De skaffar sig ofta åsikter genom utlandslojal lögnmedia om vad som är bra för svensk skola. Det leder naturligtvis lätt fel. Forskning pekar därför ofta i en helt annan riktning än den politiska viljan. Betyg anses ex. vara dåligt enligt forskare, och kurssystem anses vara bra, vilket är lätt att förstå då man i många ämnen bygger på kunskap likt ett hus som behöver en god grund, medan lärarna ändå, tvärtemot vetenskapen, är som tokiga i sina betyg.
Intagningskraven till lärarutbildningen är skrattretande låga eftersom lärarlönerna inte är attraktiva, men även för att den långa irrelevanta utbildningen i sig repellerar även vettiga altruistiskt lagda lärare.
Skolverket, politiker, universitet och fack måste sätta sig ner och verkligen diskutera på ett mer vetenskapligt och logiskt sätt om problemet ska kunna lösas effektivt.
Jag är enig med dig att privatiseringen av skolan är ett av de stora problemen. Religiösa skolor ska naturligtvis inte få existera i ett vetenskapligt samhälle. Barnen ska givetvis ha frihet från sekteristisk indoktrinering i skolan. Religion måste ske på eget fritt initiativ efter skolan utan press från föräldrar. Har barnet självt inget val att tro vad det självt vill handlar det ju alls inte om ”religionsfrihet”.
Att föräldrar vill plocka barnen ur förortsskolorna är inget konstigt om kvaliteten där är dålig. Inget säger dock att alla förortsbarn skulle vara mentalt otillräckliga för en kvalitativ skolgång. Jag är själv ett slags “förortsbarn” med ett IQ på 129 som gick i en klass med med hälften invandrarbarn. Barn som utgjorde ett störande moment flyttades på den tiden till specialskolor. Det fungerade utmärkt. Alla barn talade bra svenska och invandrarbarnen hade ofta extra hemspråksundervisning.
Jag uppfattade själv aldrig att det var något problem med “mobilmonomanin” under mina lektioner i en högstadieskola. Eleverna har god disciplin på att stänga av dem och det är relativt lätt att som lärare vara mer intressant för eleverna än en mobiltelefon. Jag anser att det finns för lite datoriserad interaktiv undervisning i skolan. Datorn är ett utmärkt hjälpmedel såväl som videoupptagningar av utmärkta lärare som framför utmärkta presentationer. Det är dessutom avlastande för lärarna.
Tack för din engagerade kommentar. Jag för den vidare till Ulf Karlström som skrev artikeln.