Att finansiera välfärd med privata avgifter ökar klyftorna


På DN Debatt skriver idag Richard Murray, tidigare chefskonom på Statskontoret, under rubriken ””Att finansiera välfärd med avgifter skulle ge fler jobb”. Det låter bestickande och det är möjligt att det kan ge fler jobb. Men det ökar också de ökade socioekonomiska skillnaderna i Sverige än mer. Vård ska ges efter behov, ej efter om man haft råd att köpa en försäkring eller inte. Om man vill minska kostnaderna för välfärd med bibehållen eller ökad kvalitet är första steget att ”avprivatisera”. Nu hamnar skattemiljarder hos privata utförare, och ej sällan i skatteparadis. Dyrt och ineffektivt. Inget talar för att privat omsorg är bättre (se nedan).

Med många utförare, av osäker kvalitet, är valfriheten närmast en chimär, både för patienter och olika vårdgivare. I artikeln saknas en diskussion om varför skatter ej kan ökas. Då det gäller sysselsättningen är väl främsta åtgärden att avskaffa kapitalismen, där så få anställda som möjligt är en fördel, och överföra de viktigaste produktionsmedlen och resurserna till samhällets medborgare. Då skulle demokratin även omfatta det ekonomiska området och öka kraftigt.

Förra våren publicerade Maciej Zaremba mycket väl underbyggda artiklar i DN om brister i svensk sjukvård i artikelserien ”Patienten och prislappen”. Dessa är fortfarande aktuella och jag återger delar av denna diskussion, väl medveten om att den handlar om vården i stort. Artiklarna gav stöd åt den kritik som många debattörer, V,KP, Gemensam Välfärd, Socialistiska Läkare m.fl., inklusive denna blogg har riktat mot negativa effekter på vården av privatisering och okunnig styrning. Vilket inte innebär att jag instämmer i allt Zaremba skriver. De ger stöd åt bedömningen att privatiseringen och riskkapitalet är en viktig orsak till de försämringar i vårdens kvalitet, som påvisas i Novus undersökningar. Mina bedömningar påverkas också av flera års arbete som husläkare med 25.000-30.000 patientbesök, inklusive arbete som läkare detta millenium. Min generella kritik innebär inte att det inte finns bra privat vård!
Hälsa 3

Några punkter
1. Riskkapitalet. Zaremba skriver ”Det mesta av debatten kring sjukvården handlar om privata företag som skor sig på skattemedel. Vilket borde förhindras, förstår man… ”Om alla riskkapitalister drivits ut från vården skulle nästan ingenting förändras.
Jag menar att det skulle vara en rejäl ändring om alla riskkapitalister drivs ut från vården. Riskkapitalet innebär bland annat att skattepengar som är avsedda för att förbättra vården i stället går till skatteparadis eller liknande.

Alla stora vårdkoncerner utom Praktikertjänst ägs av riskkapitalbolag. Genom bl.a. smart manöver med aktieägarlån till hög ränta hamnar stora skattebelopp i privata fickor. För Attendo och Capio går vinster via holdingbolag i Luxemburg till skatteparadisön Jersey i engelska kanalen, medan vinster från Aleris går till grannön Guersney. Sveriges enda privata akutsjukhus, S:t Görans i Stockholm -vars ekonomi garanteras av skattemedel via landstinget- har gett vinster på 482 miljoner sedan privatiseringen 1999. Under samma period har ägaren Capio betalat 16.700 kronor i skatt (Dagens Industri). Vad säger Skatteverket?

Dagens Industri skriver 6/10 2011 under rubriken ”Åtta av tio gör vinst i vården” läsa: ”På tre år, mitt under finanskrisen, har hälso- och sjukvårdsföretagen visat upp stigande rörelsevinster på sammanlagt 18,6 miljarder kronor”. ”Under 2009 hade de drygt 23 000 hälso- och sjukvårdsföretag som ingår i SCB:s underlag en samlad omsättning på drygt 47 miljarder kronor, varav merparten är skattemedel”. Särskilt omfattande är den privata verksamheten i Stockholms län (sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt), där den svarar för 23 % av nettkostnaderna.

Värderingar och ekonomiska villkor hos de som arbetar i vården påverkas av kapitalismen så att vården försämras. Ett exempel är att de med flera hälsoproblem nu får dessa separat behandlade vid olika besök och ej för samtidigt som förr. Detta innebär sämre vårdkvalitet samt risk för att allvarliga tillstånd hinner försämras deletärt till kommande besök.

Vidare är valfriheten en chimär, då patienten inte kan finna tillräcklig, relevant och förståelig information om olika mottagningar och enheter för att kunna göra ett välinformerat val. Detta försvåras av olika enheternas strävan efter att marknadsföra sig själva

2. LEON satt ur spel.
I DN Debatt 14/4 med titeln ”Nödvändigt med ett socioekonomiskt index i ersättningssystemet” riktade Med dr. Jan Halldin och jag kritik mot att ”Primärvårdens Vårdval ger en fortsatt ojämlik vård”. Vi kritiserade bland annat måttet ”antal läkarbesök”, bland annat då Vårdval medfört att en del sjukvårdskontakter som tidigare korrekt togs om hand av sjuksköterskor nu går till läkare, då det ger bättre ersättning. Detta medför också att den lovordade LEON-principen urholkas och att vården fördyras onödigtvis. (LEON=Lägsta Effektiva OmhändertagandeNivå). Filippa Reinfeldt och andra landstingsråd svarade direkt, men hade inga bra motargument (anser jag).

3. Vårdforskningen beaktas inte. Professor Göran Dahlgren visade i en omfattande litteraturgenomgång att det saknas vetenskapligt stöd saknas för att privat vård är bättre eller effektivare, (Socialmedicinsk Tidskrift). Som Jan Halldin påpekat i Läkartidningen 5/10 2011, finns det dessutom risk för att privatisering medför att vården blir mer ojämlik, att ekonomiska intressen förstärks på bekostnad av kvalitet och vårdbehov.

I den vetenskapliga granskning i boken Konkurrens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd? (red. Laura Hartman) kunde forskare inte inte finna stöd för att privat verksamhet inom vård, skola, individ- och familjeomsorg etc. var effektivare eller gav bättre resultat än offentlig vård.
I DN Debatt 16/4 ger fem professor/överläkare inom medicin sitt stöd åt Zarembas analyser i ett inlägg med titeln ”Zarembas artikelserie en träffsäker belysning”.

Försämringar planeras!
DN Debatt publicerade 15/8 2013 den värdefulla artikeln ”Ojämlikheter i vården nonchaleras i ny patientlag” ”av Katarina Hamberg, professor i allmänmedicin vid Umeå universitet. Hon skriver inledningsvis ”I stället för att komma med konstruktiva idéer abdikerar utredningen och sjunger en slagdänga om fritt vårdval” och vidare ”Förslaget till ny patientlag vilar på ett mycket bristfälligt forsknings- och faktaunderlag och i brist på kunskap blir fritt vårdval svaret på det mesta. Förslaget innebär ökad segregering i tillgången på vård och att staten accepterar att vissa patienter får sämre vård. Förslaget måste därför förkastas.” (Se blogginlägg här 16/8).

”De problem som finns med ojämlikhet i hälsa och tillgång på vård negligeras dock helt av utredningen vilket gör att hela lagförslaget kantrar. Mycket förvånande nämns inget om all den forskning som belyser vårdens ojämlika fördelning i relation till bostadsort, etnicitet, kön, sexuell läggning, ålder, utbildning, arbete/arbetslöshet eller ekonomi.Genom att bortse från etablerad kunskap om hur skillnader i hälsa och tillgång till vård hänger samman med geografi, livsvillkor och kön, försöker utredningen framställa fritt vårdval som om det vore en åtgärd för större jämlikhet.”Vidare, Dagens Nyheter publicerade 12 mars debattartikeln ”Slopad AT-tjänstgöring ger snabbare läkarlegitimation”. En lockande, positiv titel – men det handlar om en kraftig försämring av läkarutbildningen.

Jag påminner om inte tillgodosedda förslag i Läkaruppropet med många tusen underskrifter. .

”Vi är oroliga för dig som behöver sjukvård i Sverige idag!
Vi är läkare som arbetar dagligen med patienter och vi vill nu berätta om vår vardag. Den bild som politiker ger av dagens sjukvård överensstämmer inte med vår verklighet. I svensk sjukvård pågår ständigt så kallade förbättringsarbeten men vi ser hur sjukvården ändå försämras till följd av ett system som i sig är felkonstruerat.

Svenska läkare spenderar minst tid i Europa på sina patienter. Det beror delvis på att vårt sjukvårdssystem är uppbyggt på ekonomi och produktion istället för på patientens behov. För att redovisa vår produktivitet åläggs vi en enorm administrativ börda som tar tid från våra patienter.

Ett system som fokuserar på produktion står ofta i motsättning till patientens bästa. Patienten är inte en produkt såsom vilken som helst på en marknad. I dagens system förutsätts patienten agera som en bricka enligt ett förutbestämt mönster. I realiteten är patienten komplex och passar därmed inte in i dagens system. Den produktionsstyrda vården sätter vår yrkesetik på spel. Enligt läkaretiken skall behovs- och människovärdesprincipen alltid gå först. I dagens system styr kostnadseffektivitetsprincipen. Vi ser de faktiska konsekvenserna av detta .

Där politiker jublar över ökat antal sjukvårdsbesök ser vi hur kvaliteten försämras. Där politiker gläds över kapade vårdköer ser vi undanträngning av kroniskt sjuka till förmån för patienter med lättare åkommor. Där politiker ställer krav på kortare handläggningstider på akutmottagningarna ser vi hur patientsäkerheten hotas. Där politiker ser rationaliseringar, ser vi brist på vårdplatser och måste ägna en stor del av vår arbetstid till att leta sängar till patienter, eller skicka hem sjuka i brist på platser. Där politiker uppfattar kortade vårdtider som effektivisering oroas vi över ökat antal återinläggningar och komplikationer.

Vi vill, liksom politikerna, ha en kostnadseffektiv sjukvård. Men vi tror att dagens system är kontraproduktivt och snarare skapar större kostnader och sämre resultat. Vi är allvarligt oroade över dagens sjukvård. Vi har hittills gjort vårt yttersta inom de villkor som råder, men nu är det dags att ändra villkoren.

Vi vill ha en sjukvård som styrs utifrån patientens behov.

Vi vill ha en sjukvård där vi får agera utifrån vår professionalitet.

Vi vill ägna oss åt det vi är utbildade för; att vara goda doktorer som tar hand om patienter på ett kunnigt, etiskt och empatiskt sätt.

Låt oss få detta utrymme!

Initiativtagare: Läkarupprop2013″

Vad bör göras?
Liksom en mer känd vänsterman för 112 år sedan vill jag ställa denna fråga inom detta viktiga område.
1. Vrid klockan tillbaka.
På DN Debatt 18/2 2013 skrev Daniel Suhonen och Dany Kessel att en ny undersökning visar att ”En majoritet svenskar är kritiska till vinster i välfärden och vill att frågan åtgärdas.” De lägger fram ett förslag som förbjuder vinstdrivande företag i välfärdssektorn, vilket tilltalar denne bloggare. De skriver också ”Reformen ska genomföras under en övergångsperiod där ingångna upphandlingar får löpa ut, samtidigt som en Välfärdskommission inrättas med stora befogenheter att återta verksamheter och lösa vinstdrivande aktörer från sina kontrakt.” Behandla detta mycket seriöst – här har socialdemokratin sin stora chans!” Den socialdemokratiska partikongressen beslöt tyvärr att ge sitt stöd till privatiseringarna, en djupt otillfredsställande eftergift.
2. Beakta vetenskaplig kunskap vid organisering av vården.
3. Fördela resurserna efter ett socioekonomiskt index, liksom tidigare.
4. Ersätt på litet sikt kapitalismen med ett betydligt bättre ekonomiskt system baserat på ökad demokrati, långsiktig användning av gemensamma resurser, arbete åt alla och med utrymme för kreativitet.

Vill landets medborgare och skattebetalare vill betala mer för en vård som är sämre och mer ojämlik (i strid med Hälso- och sjukvårdslagen) och där utsatta grupper riskerar att hamna i kläm, och där vinstmedel går till skatteparadis i utlandet?

intressant.se, , , , , , , , , , , ,

DN Debatt 21/4 Bilderblogg 21/4DN replik 31/10 DN Debatt 15/11 , , , , ,, , , , , , , , , , , ,, , , , , , ,

DN Debatt 14/11 DN Debatt 16/8 DN Debatt 30/10 DN Debatt 26/6 Läkaruppropet Läkartidningen Ingrid Eckermans blogg Läkaresällskapet – Zarembas reportageserie Läkartidningen 28/5 Läkartidningen 21/5 DN 17/4 Läkartidningen 27/5 Läkartidningen 28/5 DN Debatt 16/4 DN Debatt 17/4 DN Debatt 7/4 USA-bloggen DN Debatt 18/2 DN 16/2 DN 17/2 Zaremba Alliansfritt Sverige Alliansfritt Sverige 20/2 Ingrid Eckermans blogg Svensson DN 15/2För ett alliansfritt Sverige bloggen DN 13/2Socialdemokraterna i region Skåne- Blogginlägg SvDAb 16/2 Expressen SvT SvD 5/2 Cochrane – om hälsoundersökningar BilderbloggCochrane Dagens Medicin 12/12Cochrane-rapporten DN Debatt 1/11 Hägglund DN Debatt 1/11 Hallengren/a> DN Debatt 4/11 Ingrid Eckermans blogg, DN Debatt 2/10, DN Stockholm 2011, DN Stockholm 18/42, DN Stockholm 20/4 svar från landstingsråd, Expressen , Socialistiska Läkare , Ordfront,Läkartidningen 4 oktober 2011, Jan Halldin Socialmedicinsk Tidskrift, DN 10.10 2011
SvD 26/4 DN Debatt 12/3 2013 Läkartidningen 23/4 2013 Socialistiska Läkare