På DN Debatt skriver idag regeringens särskilda utredare Leif Lewin, professor i statskunskap om skolans kommunalisering under rubriken ”Kommunaliseringen av skolan är ett misslyckande”, vilket också är första nyhet i radio P1 nyhetsutsäningar, som jag rutinmässigt avlyssnar under morgonbloggandet. I sin långa artikel undviker han att helt nämna en central faktor för skolans förfall – privatiseringarna.
Icke desto mindre vore ett förstatligande ett klart steg framåt. Vi kan få enhetlighet, ökad rättvisa i fördelningen av resurser till skolan och till lärarutveckling samt rejäla nationella satsningar. Utredningen möts direkt av synpunkter och kritik, innan den presenterats. Så även här.

Leif Lewin skriver bland annat:

* Kommunaliseringen av skolan för drygt tjugo år sedan skulle förbättra kvaliteten och effektiviteten i skolans verksamhet. I stället har studieresultaten sjunkit och likvärdigheten försämrats.
* Den drevs igenom med minsta tänkbara majoritet i riksdagen av en socialdemokratisk regering under protester från den borgerliga oppositionen och lärarfacken.
* En andra förklaring är att decentraliseringen kom att bli mycket mer långtgående än vad som avsågs.
* Men när en borgerlig regering kort därefter tillträdde, togs dessa regleringar (styrmedel som staten även i framtiden skulle behålla för att säkerställa likvärdigheten i skolan) bort eller förändrades i grunden.
* Kommunerna fick heller inte det stöd av Skolverket som de hade behövt.
* Lärarnas status har försämrats.
* Ansvaret för skolan delat mellan båda politiska blocken och mellan både stat och kommun.* I direktivet till min utredning står det uttryckligen att jag inte ska lämna förslag till ändrat huvudmannaskap. Min uppgift har varit att analysera orsakssamband.

Men utredningen uppfattas allmänt innebära ett förslag till ändrat huvudmannaskap. Med all rätt tycker jag.
Men Lewin undviker helt frågan om privaitiseringen i sin artiekl. Det var väl inte nödvändigt. Låt mig åter ta upp några aspekter på den.

I den viktiga artikeln ”Sätt stopp för vinstuttag i skolan” som publicerades i Svenska Dagbladet 27/3, och som väsentligen tidigts ihjäl i debatten skriver ett antal ledande forskare inom pedagogik och ledamöter i Kungliga Vetenskapsakademin att skolan i Sverige stadigt och entydigt tappar positioner i jämförande internationella tester sedan drygt 15 år.
Detta har med emfas bekräftats av PISA-rapporten i höst.
Deras slutsats är att man inte kan se några tydliga positiva effekter av det fria skolvalet på elevernas studieresultat.

På DN Debatt presenterades tidigare i år viktiga synpunkter i antologi ”Slaget om den likvärda skolan” av Daniel Suhonen (S) och sex lärare under rubriken ”Dags att sätta punkt för den marknadsstyrda skolan”. De skrev:

* ”Den likvärdiga skolan, en gång kronjuvelen i svensk välfärd, har slagits i spillror och nu måste vi överge idén om en marknadsstyrd skola. *
Allt färre tar skolans portalparagraf på allvar, där det står att utbildningen ska vara likvärdig.
* I dag växer klyftorna mellan elever och mellan olika skolor. Enligt Skolverket har skillnaderna i resultat mellan skolor fördubblats sedan 90-talet och den grupp som inte klarar behörigheten till gymnasieskolan har ökat från 7 700 till drygt 11 000 per år sedan 1998, en ökning med 45 % till 2011/2012.
* År 2008 uppgick antalet unga som varken arbetar eller studerar till drygt 160 000, år 2010 var det 191 000.

* Den kraftigt försämrade likvärdigheten i den svenska skolan som skett sedan 1990-talet kan inte förklaras av bostadssegregationen, men av en rad skolreformer.
* Genom det fria skolvalet sorteras eleverna till olika skolor efter socioekonomisk bakgrund, framför allt efter föräldrarnas utbildningsnivå och intresse för skolan. De föräldrar som aktivt väljer en skola är i större grad välutbildade. I friskolorna har i genomsnitt 65 procent av föräldrarna en eftergymnasial utbildning jämfört med 50 procent i de kommunala.

* Den elevsortering som i dag sker efter socioekonomiska faktorer avgör om en skola får bra eller dåliga resultat. Skolpengssystemet, som ger de framgångsrika skolorna gott om resurser och som utarmar de skolor som förlorar elever, ökar skillnader ytterligare. Enligt marknadsförespråkarna är det också syftet med systemet, de ”bra” skolorna ska gynnas och de ”dåliga” ska slås ut. Det ska uppstå skillnader.

* Den nära nog fria etableringsrätten ­bidrar till att öka antalet skolor, utan koppling till behov och elevkullar.

* Sverige har en extra stark drivkraft att starta nya skolor genom att tillåta vinstdrivna aktiebolag som skolhuvudmän. Med gynnsamma ekonomiska bidrag och med ett förmånligt regelverk har det varit mycket lönsamt att driva aktiebolagsskolor som tagit över större delen av friskolebranschen. I dag går cirka 80 procent av friskoleeleverna ­ i skolor som drivs av vinstmotiv och de blir fler för varje år.

John Bauers konkurs visar en annan nackdel med friskolorna. ”Avvecklingen av JB:s skolor visar att systemet fungerar” skrev JB:s VD fräckt på DN Debatt tidigare. Vad sägs om den ”omtanken” om de drabbade eleverna? I Stefan Lindgrens blogg finns uppgifter om att John Bauer-gymnasierna för några år sedan var landets största skolkoncern med en omsättning på 700 miljoner kronor. Grundaren utsågs till årets entreprenör och årets varumärke. Man tog rejäla vinstutdelningar på totalt 190 miljoner mellan 2005 och 2008. År 2007 avslöjade TV4-nyheterna att ägarna hade plockat ut ännu mer i samband med en intrikat omstrukturering. 20110 skrev Östersundsposten att ägarna bildat ett nytt moderbolag (JBO), sedan köpt skolorna av sig själva till högt uppskruvade priser, och tjänat 360 miljoner på affären. Pengarna räckte dock inte till, så man intecknade framtida vinster genom att skriva ett skuldebrev på 200 miljoner.I oktober 2008 gjordes det slutliga klippet när koncernen såldes till det danska riskkapitalbolaget Axcel. Priset är okänt, men det rörde sig om minst 300 miljoner kronor.

Det är ingen överdrift att påstå att riskkapitalet och spekulanter skor sig på bekostnad av skattebetalarna och barns framtid!

På DN Debatt 19/8 skrev professorn i pedagogik Gunnel Cornerud ”Reformtrötthet hotar kvaliteten. Oförutsedda effekter av skolreformerna har ­radikalt förändrat förutsättningarna för läraryrket. Den nödvändiga tilliten mellan ­lärarna och samhället har ersatts av en ömsesidig misstro. Låt oss slippa fler ogenomtänkta reformer – gör inte skolan till en valfråga.”
I motsats till henne tycker jag och tydligen diverse politiska partier och kommentatorer att skolpolitiken bör vara en valfråga. Hon skriver bl.a. att två forskare i USA ”har studerat tjugotre reformer i USA och dragit slutsatsen att politiska skolreformer vilar på tre faktorer: ideologi, bästa gissning (”best guess”) och hopp. Reformer har sällan stöd i forskning, tvärtom kan de vara helt motstridiga forskningens resultat.” Och inget talar för att Sverige ligger bättre till.

* Och ska inte betygen vara ”den fattiges vän”?
* ”Kunskap är makt” ökar väl fortfarande förståelsen av tillvaron och det egna livet, eller är jag ute och cyklar?

Aktuella förslag.
* Avskaffa friskolorna helt
* Använd vetenskaplig kunskap och en jämlikhetspolitik i utformningen av skolan!
* Förstatliga skolan
* Ökad lön och status till lärarna

Tillägg: På DN Debatt skriver tre ledande skolexpeter 3/4 Länder med bra Pisaresultat riktar resurser dit de bäst behövs. I Sverige har utsatta skolor ofta inte tillräckligt med pengar. Kommunerna respekterar inte grunden för resultatstyrningsmodellen. Ett socioekonomiskt viktat statsbidrag skulle ge mer likvärdighet.” Men detta skulle kunna ske mycket enklare med statlig skola – ytterligare ett argument!.

intressant.se, politik, forskningspolitik, betyg, kapitalism, friskolor, forskning, lärare, kunskap, läxor, Alliansen, barn, ungdom, skolor,segregation, arbetslöshet,

DN 3/4 DN Debatt 10/2 DN Debatt 5/11Dagens Arena 6/11 DN Debatt 11/10 Lena Sommestads blogg 18/9 DN 19/9 DN 19/9DN 21/9 DN Debatt 19/8 FotolasseStefan Lindgrens blogg DN 3/6 DN 4/6 SvD Opinion 27/3 SvD 27/3 DN 27/3DN II 27/3DN 26/3SvT Aktuellt 27/3 kl 21Motpol Röda Malmö Knut Lindelöf DN 29/3 USA-bloggen Henrik Berggren i DN 5/9 Knut Lindelöfs DN 8/9blogg
Aftonbladet Expressen
SvD 1
SvD 2 Sveriges Radio SvT