Denna artikel har skrivits av Hans Öhrn, som är frilansjournalist (Öhrn Reportage & Medier) med inriktning på internationella frågor, och även lärare. Hans har skrivit artiklar här i olika frågor och besökte Syrien i maj 2012. Några av inläggen: ”Etnicitet och imperialism i Syrien – riksdagsmän skriver till Putin”; ”Blicken på Zuma”; ”Billie Holiday, märkliga frukter och Bashar al-Assad”; ”objektivt Syrienmöte”;; ”Medierna och makten”; ”Den anti-imperialistiska rörelsen lever på USA:s nationaldag!”; om valet i Zimbabwe i augusti; ”Syrien, vänstern och ABF”; ”Rwanda – 20 år efteråt”; ”En stympad invandrardebatt – om kvinnlig könsstympning”.; ”Antikalifaten och antiimperialisten” och senast Mali: Islamistiskt terror eller fransk imperialism – vad hotar Afrika? och Picasso – den aristokratiske kommunisten
Artikeln.
Svenska feminister har det inte lätt i dessa dagar. De är “förment” radikala och har inget att säga om om utvecklingen i Iran. Åtminstone enligt debattören och krönikören på Göteborgs-Posten ledarsida, Malcom Kyeyune.
Dessutom anklagas de av både höger höger och vänster, vänster som vi traditionellt känner begreppen, för att visa flathet inför det “hedersförtryck” som män, ofta benämnda som “muslimska män”, sägs utöva i våra förorter och i Malmö.
Malcom Kyeyune
Och de fåtal som ändå står upp för kvinnors rätt i förorterna och i Malmö, som vänsterpartisten Amineh Kakabaveh, demoniseras och stöts ut från kvinnogemenskapen, anser Kyeyune. Malcom Kyeyune
Även utrikesminister Margot Wallström (minister i en feministisk regeringen) har kritiserats. Hon har uttryckt en försiktighet och sagt att oroligheterna i Iran inte är något för FN:s säkerhetsråd.
Margot Wallström
“Det är intressant att Wallström hamnar på Rysslands sida”, säger “Mellanöstern-” (Västasien) analytikern Per Jönsson till Svenska Dagbladet.
Därmed utdelar han en dödskyss åt Wallström. Att anklaga någon för att vara rysslandsvänlig (= Putinvän) i dagens Sverige är något av de allvarligaste man kan göra. Efter att ha läst SvD:s artikel misstänker jag emellertid att den kyssen utdelas mer av SvD och dess krypande journalister än av Per Jönsson. Intressant när Sverige tar Rysslands linje
Men medan SvD:s förvrängningar är ointressanta är Kyeyune som skribent desto intressantare. Han säger sig nämligen komma ur (tillhöra?) vänsterkretsar och har i andra sammanhang anfört postkoloniala teser om varför svenska feminister är så flata inför “muslimers” (Kyeyunes uttryck, som jag hädanefter använder utan citattecken) förtryck av kvinnor och småflickor (tvingas bära hijab) i de svenska förorterna.
De svenska feministerna anlägger helt enkelt samma perspektiv som kolonialismen (imperialismen) alltid gjort mot primaterna där ute i periferin: de är både barn och vildar, menar Kyeyune. Barn och vildar kan i detta sammanhang även beskrivas som hälften djur, hälften människa.
Alltså, de muslimska männen är vildar men också barn. Eftersom svenska feminister är rädda för att bryta mot barnkonventionen (tolkar jag Kyeyune) vågar de inte kritisera “vilden” i de muslimska männen. Därav flatheten.
Kanske har han rätt. Men postkolonial teori är mer än så. En känd postkolonial företrädare är Gayatri Chakravorty Spivak. Hon började sin postkoloniala karriär med att kritisera två franska filosofer, Gilles Deleuze och Michel Foucault. Ab: De borde läsa Spivak
Dessa, ansåg Spivak, hade rätt i mycket, men glömde att deras erfarenhet var den av vita mäns i ett kolonialt samhälle, Frankrike. De ville gärna framställa sig själv som klass-, ras-. och kulturlösa människor som enbart analyserade förtryckets mekanismer och utifrån det undkom att själva bli förtryckare.
Men riktigt så lätt är det inte menade Spivak och lanserade sin teori om “vita män som räddar bruna kvinnor från bruna män”
Det är denna slutsats som Kyeyune uppenbarligen har misstolkat och översatt till “vita (svenska) feminister som räddar muslimska män från bannstråle och fängelse”.
I filmen om en annan Malcom, Malcom X, finns en scen där där Malcom X är på väg upp för trappan till Harvard university, inbjuden för att hålla ett tal.Malcolm X ska hålla tal Han approcheras av en student som så gärna vill stödja de svartas kamp.
Malcolm X
Malcom X nickar och lyssnar på students ömkliga förklaring om att hon är en god människa – trots sina förfäder – och att hon vill stödja de svartas kamp. Till slut för hon fram sitt budskap:
”Mr X, säg vad kan jag göra för att stödja er kamp?”
”Ingenting”, svarar Malcom X lakoniskt på hennes vädjan, vänder på klacken och lämnar den förvirrade studenten.
Hjärtlöst kan tyckas, men kanske också ett uppvaknande.
Jag har själv upplevt en liknande erfarenhet. När jag arbetade för en “bistånds”- organisation som sysslade med Afrika, mötte jag en gång en afrikan bosatt i Sverige på ett seminarium.
Jag var (yngre), fördomsfri, och brann av längtan att hjälpa afrikaner till befrielse från både svarta och vita förtryckare. När jag entusiastisk förmedlade detta till min nyfunne vän i kampen för afrikaners rättigheter, och sagt de rätta sakerna om afrikanska diktatorer och imperialistlakejer (dessa “feta katter”) som för kolonialismen räkning sög ut sina medborgare, fick jag något oväntat till svar.
–”Men Hans, ni europeiska solidaritetsmänniskor måste tillåta oss afrikaner att få förtrycktas av våra egna förtryckare och inte bara av era!”
Jag funderade länge på svaret och beslöt efter ett tags betänketid åtminstone att sluta kalla Mubuto sese seko för diktator när jag skrev om Kongo/Zaire. Visst var Mubuto en förtryckare, stödd av västvärlden, ingen tvekan. (Han har till och med blivit kallad diktator av Zimbabwes förre president Robert Mugabe, som i sin tur en gång avfärdades som en afrikanska diktator av av Vladimir Putin) Men var Mubuto den ende skurken? Lumumba dödades bevisligen av hejdukar (cronies) inom Kennedys “administration” eller ska jag skriva “regim”? Nej, det passar sig inte att använda ordet regim om regeringar i västvärlden.
Ändå är säkert Kennedy ansvarig för fler afrikaners död än Mobutu. Diktator är ofta i dag synonymt med någon som dödar ett stort antal människor. Men att kalla Kennedy för diktator låter sig inte göras. Vad är definitionen av en diktator? Och vem får kalla vem för diktator?
Och vem får kalla understöd för socialpolitik eller korruption?. I Sverige införde Göran Perssons regim 2002 maxtaxa på dagis. Det betydde 1000-tals kronor i höjd månadsinkomst för många barnfamiljer inklusive min egen, Den enskilt största löneförhöjning jag fått genom förhandling eller ändrade regler. Var det socialpolitik? I Libyen införde Gaddafis regering sociala reformer som gjorde landet till Afrikas mest välmående. Mutor eller socialpolitik?
I Iran införde den förre presidenten Ahmadinejed bidrag (socialbidrag) för behövande familjer.
I dag vill den betydligt mer nyliberale ledaren Rohani skära ned på dessa bidrag för för att rädda sin ekonomiska politik. Precis som Löfven, Strandhäll, Hultqvist och övriga i den nuvarande svenska regimen vill göra i Sverige. Känns det igen? Samma skurkar här som där!
Det är Rohanis nedskärningspolitik som till viss del ligger bakom den senaste tidens oroligheter i Iran. Ahmedinejad kallade sig förmodligen inte feminist. Men kanske visste han att ekonomisk utjämning – till syvende och sist – främjar alla människor – alltså även dem som – inte föds till kvinnor – men blir det?
I Väst är han trots allt porträtterad och avpolleterad som en hiskelig misogyn och anti-semit.
Enligt vissa uppgifter är han nu jagad av iranska myndigheter som anklagar honom för att ligga bakom den senaste tiden protester – och oroas av att han kan göra politisk comeback.
Det är alltså ingen kvinnouppror som pågår i Iran och jag misstänker att attacken mot svenska feminister för att inte tillräckligt pregnant stödja “systrarna” i Iran har andra syften.
Hursomhelst, Margot Wallström är inte mycket att hålla i handen. Hennes försynta kritik av Nato är ytterst tveksam. Kanske är det bara ett sätt att trygga försörjningen, något som Wallström alltid vara mycket bra på.Margot Wallström – en myt Hon fick bland annat 6,6 miljoner av FN för att som världens högst betalda våldtäktsturist åka runt i bland annat Afrika, klappa små flickor på huvudet, titta dem djupt i ögonen och lova att befria dem från den brune mannen. DN: Våldtäkten som turistattraktion
Men om hon håller Sverige borta från Iran denna gång har hon i alla fall mitt stöd.
Västerlänningar har i själva verket många gånger en grandios självbild och en orubblig tro att de har en förmåga att ställa saker och ting till rätta där ute i periferin, i förorten så väl som i långtbortistan. I själva verket är det oftast tvärtom.
i kvinnor, kvinnoförtryck, Me too, asex, EU, kolonialism, Postkolonialism, politik feminism, massmedia USA, folkrätt imperialism, demokrati
Kennedy, Afrika, förorter, Malcom Kyeyune, Margot Wallström, Malcolm X, ekonomi, massmediaMugabe, regim, solidaritet, historia,
19 svar till “Svenska feminister för eller emot Iran?”
En diktator är en politisk ledare som inte kan avsättas i allmänna val, och förföljer sina motståndare. Därför är amerikanska presidenter inga diktatorer, medan Mugabe mfl är det. Den amerikanska konstitutionen förhindrar uppkomsten av diktatorer genom förbudet mot mer än två mandatperioder. Ledaren måste ovillkorligen bytas ut. Många länder har kopierat denna lösning, man känner genast igen diktatorn på försöken att bryta mot konstitutionen. Putin, uppenbarligen smart, har löst det genom att ha en satellitchef som standin under en mellanperiod, och sitter därmed längre utan att bryta mot konstitutionen. Det är tveksamt om Putin kan avsättas genom val. Misshagliga kandidater förbjuds kandidera, hamnar i fängelse, åtalas för korruption. Samma metod används i Iran.
Att hamna på Putins sida är ingen dödskyss, därmed framstår man genast som lite dubiös. Dödskyssen erhåller den som står på islams sida mot oss, det ses som förräderi mot civilisationen. Det intressanta med svensk feminism är att den inte bekämpar islam, utan tystnar som lammen när islam drar fram. Feminismen försvarar inte islam, den blir dödstyst.
En Talande Tystnad.
Rapporterna om kommande presidentval i Ryssland har fokuserat på Navalny som fått demonstrationstillstånd, men som inte sällan i sista stund valt en annan marschväg – vilket inte skulle accepteras heller i Sverige. Vid förra höstens parlamentsval i Ryssland fick Parnas-partiet som Navalny är mest förknippad bara 0,70% av rösterna, medan de kombinerade resultatet för alla liberala partierna som är motståndare till Putin var högst 2,56%.Vad innebär protesterna i Ryssland?
Andra kandidater torde ha betydligt större stöd. Nu får Navalny inte delta pga kriminalitet – hade han fått delta i t.ex. USA?
Och varför rapporterar inte media om de stora oppositionspartierna?
Nedan en artikel i Ryska Posten. Ryska Posten nr 2 2018
64 vill bli president i Ryssland.
Det har kommit in 64 ansökningar om att få kandidera till posten som rysk president, rapporterar den centrala valkommissionen. Totalt har 13 parter slutfört sina ansökningar, men ännu har bara sju partikandidater öppnat bankkonton genom vilka kampanjutgifterna kommer att hanteras.
Känt är att Pavel Grudinin (57) kandiderar för kommunisterna. ”Rättvist Ryssland” ”Fosterlandet” och ”Enat Ryssland” har som befintliga dumapartier också rätt att nominera kandidater. President Putin kandiderar som enskild, men kommer troligen att få ”Enat Rysslands stöd”.
För kandidater utan fäste i duman blir det tuffare. Personer som tillhör ett parti utan några platser i duman måste samla 105 000 namnunderskrifter för att bli kandidater, medan de som kandiderar som oberoende måste samla in 315 000 namn (tidigare en miljon underskrifter!) och även bilda en grupp aktivister som består av minst 500 personer.
Bland de ”utomparlamentariska kandidaterna märks bl.a Elvira Agurbasj, ”gröna alliansen”; Sergej Baburin,
Ryska all-folkliga förbundet; Andrej Bogdanov, Demokratiska partiet; Jekaterina Gordon, Partiet för goda
handlingar; Roman Chudjakov, partiet ”Ärligt”; Ksenia Sobtjak, Medborgarinitiativet; Maksim Surajkin, Rysslands kommunister; Boris Titov, Tillväxtpartiet; Irina Volynets, Folket mot korruption och Grigorij Javlinskij, Jabloko.
Ryska presidentvalet äger rum den 18 mars.
Är val-demokratin bättre i USA än i Ryssland? Tveksamt. Expresident Carter tillhör dem som menar att demokratin försvunnit i USA. En kandidat måste i slutändan vara god för hundratals miljoner dollar, eller ha stöd av detta, som regel från stora företag – en slags accepterad korruption. Valdeltagande är lågt. Den valde presidenten stöds i bästa fall av omkring 30 % av de röstberättigade. Andra aspekter diskuteras här. Dollarocracy – hur pengar har förstört USA:s valsystem.
Ju starkare konstitutionaliteten står i Ryssland desto bättre. Om det går att rösta bort Putin, skulle jag inte kalla honom diktator, men det lär vi inte få veta. Putin är populär, pga av uppskattat auktoritärt drag, storrysk nationalism, oljeinkomster, stabilitet och relativt försiktig politik. Om man faktiskt hör på Putin, framträder en verserad och grundligt utbildad tjänsteman som sprider känslan av att vara medveten om hur Ryssland på goda grunder uppfattas i väst, och försöker hantera det. Ryssland är inte så starkt visavis väst, och vill ta del i kapitalflödena, samtidigt som de undviker Ryssland för luckrativare omständigheter i Asien. Svensken i gemen är traditionellt ointresserat av Ryssland, vi är helt vända mot släkten, dvs väster- och söderut. Svenska tidningars ointresse för Ryssland motsvarar svenska folkets ointresse för Ryssland.
Att politiska ledare köps kan inte undvikas, vi hade statsministrar köpta av fackföreningsrörelsen i decennier. Det är inte samma sak som diktatur. USA´s globala företag köper alla kandidater samtidigt, och cashar in av den som vinner. Inte heller det gör presidenten till diktator.
Några som däremot har massor av plats i svenska media är svenska feminister. När de ställs inför konsekvenserna av islam i förorten, påminns man om filmen ”När lammen tystnar”. Det går bra att bräka på när ingen fara hotar, när själva nemesis dyker upp blir det helt tyst.
En aspekt på ”auktoritärt drag”. Detta innebär bland annat större kontroll över oligarker och över ekonomin än i USA. Är inte detta klart bättre ur demokratisk synvinkel att en folkvald har relativt sett större kontroll över detta viktiga område?
Ju mer politiken kontrollerar, desto kriminellare blir politiken.
De oligarker som blev rånade av Putins säkerhetspolis-stat, blev det därför att de opponerade sig mot Putin, inte för att de flyttat pengar. När de rånades av Putins stat, blev följdverkan att alla som innehade kapital av ena eller andra anledningen insåg att de inte kunde vara säkra på att ha det kvar, om det förvarades i Ryssland. Hellre vill de ha det i EU, via cypriotiska banker.
Putin har plockat okänt antal miljarder ur statskassan och placerat i väst, där egendomsskyddet är stabilare. Putin är Förste Oligarken.
Du anger inga belägg för av dina påståenden om Putin. Måste anses som allmänt tyckande nu.
Du är alltså ingen anhängare av demokrati? Ska oligarker och miljardärer kontrollera i stället?
Jag har svårt att tänka mig politiker alltid skulle vara de bästa förvaltarna. Mer än ofta tycker jag de visat sig vara odugliga och ibland även korrupta. Politiker har vanligen inte fått sin makt efter förtjänst, de har istället oftast nått makten därför de är duktiga att kommunicera. Professionella pratare.
De har framfört sin åsikt om hur olika samhällsfrågor bör hanteras, ibland konkret och iblan di mer allmänna ordalag. De får i val politiskt mandat och anställer ju professionella förvaltare för olika uppgifter. Som verkar ha varierande kompetens, analogt med förhållandena inom näringslivet. Visst har politikerna ett avgörande ansvar för den skandalösa och dyra hanteringen av Nya Karolinska och för att ha accepterat ”Värdebaserad vård” utan vetenskapligt stöd (DN Debatt nu).
“Den amerikanska (du menar säkert Usa:s) konstitutionen” förhindrar uppkomsten av diktatorer genom förbudet mot mer än två mandatperioder”. Många länder har kopierat denna modell.” Men inte Sverige. Där finns ett annat system. Erlander och Mugabe är exempel på politiska ledare som suttit mer än två mandatperioder.
Du tycks ha en benfast tro på vem som kan kallas diktator eller inte diktator, det är inte så oroande.
Vad som är mer oroande är din skrivning om att “Dödskyssen erhåller den som står på islams sida mot oss, det ses som förräderi mot civilisationen”.
Ska det tolkas som ett hot? Vilka inkluderas i “oss” och vilken civilisation kan man vara förrädisk mot?
Montesquieus maktdelningslära är utvecklad ur europeisk erfarenhet. I länder som återuppstod efter socialistisk djupfrysning ser man inte så sällan att de tittar på USA hellre än västeuropa. Det kan bero på kapitalets härkomst, men också på att det under realsocialismen existerade parlamentariska dekorationer utan innehåll.
En eller ett par islamister i miljöpartiets ledning blev genast tvungna att gå sen de figurerat i de grå vargarnas sammanhang. Turkisk muslimsk fascism är inte populärt någonstans, till skillnad från Putin.
Den västerländska civilisationen, hem för parlamentarisk demokrati, religionsfrihet, privat äganderätt under legalitet är vår civilisation. Den är inte uppskattad i den värld som förstörts av islam. Tveksamheten inför islam, parat med insikten om vad islam står för, sprider sig snabbt. Det är oroande, förstås, men det som främst oroar är anledningen till insikterna. Den bebor våra förorter och angriper vår polis.
”Den väserländska civilsationen” framställer du väl så ensidigt positiv. Den är också hem för kolonialism, imperialism, två världskrig och nästan alla stora krig efter 1949. Dess starkaste makt är outstanding då det gäller krig efter 1949, i illegal intervention i andra länders val och i statskupper i demokratier.
Påverkan på svenska valet 2018 väntas – starka skäl att misstänka USA och USA:s krig har dödat mer än 20 miljoner i 37 länder sedan 1945, och miljoner i andra länder
Utrikespolitiskt är USA inte för demokrati. Man kan kritisera och angripa diktaturer som står självständiga i förhållande till USA, som Irak, Libyen och Syrien men inte andra.
– 1953 Mossadeq i Iran 1953
– 1954 Arbenz i Guatemala
– 1960 USA-stödda mordet på premiärminister Lumumba i Kongo inleder kaoset
– 1965 Sukarno i Indonesien
– 1973 Allende i Chile
– 1970 Sihanouk i Kambodja
– 1983 USA invaderar militärt och störtar den demokratiska Bishopregeringen i Grenada
– 2002-2015 USA stödjer statskuppsförsök i Venezuela
– 2014 Pesident Aristide kidnappas i Haiti och skickas till Afrika. En USA-stödd statskupp genomförs.
– 2009 Zelaya i Honduras
Stödet till den egyptiska militärens statskupp mot Morsi
– 2014 Stödet till statskuppen i Ukraina i februari
– Upprepade statskuppsförsök i Venezuela
————————————————————-
New York Times har 4/8 2012 rapporterat att Turkiet, Saudiarabien och Qatar tillhandahåller vapen, och att CIA tränar rebeller
I en artikel 24/3 2013 påvisar New York Times kraftigt ökat vapenstöd från USA och allierade till rebellerna i Syrien.
DN återgav 13/5 2015 en intervju med president Obama i den Londonbaserade arabiskspråkiga tidningen Asharq al-Awsat. Obama sa ”Islamiska staten (IS) är i förlängningen ett resultat av den USA-ledda invasionen av Irak”.
-I ett tal till studenter i Harvard 2/10 2014 sa USA:s vicepresident Joe Biden att ISIS är en skapelse
av USA:s allierade
-I en intervju våren 2015 erkänner pensionerade generallöjtnant, före detta chef för Defense Intelligence Agency (DIA) Michael Flynn, att USA medvetet “släppt fram” Al Qaeda och ISIS i Syrien och Irak.
-Süddeutsche Zeitung har i höst rapporterat om stora vapensändningar av USA från baser i Tyskland till terrorister i Syrien.
-BBC och Reuters har nyligen rapporterat att USA och kurdiska SDF medvetet skjutsat 4000 ISIS-anhängare, mest krigare, från Raqqa till andra delar av Syrien.
-Enligt aktuella rapporter tränas sådana militanter på illegala USA-baser i Syrien, bl.a. i Tanf.
USA stödjer 73 % av världens diktaturer militärt. Sverige också diktaturkramare?;
USA- Forskare: USA världsbäst i manipulering av andra – 45 -länders val
Historikern Carroll Quigley citerade den amerikanska oligarkins skenbart demokratiska system:
Argumentet att de två partierna borde representera motsatta ideer och politik, en, kanske, till höger och en till vänster, är en dåraktig uppfattning som bara är acceptabel för den indoktrinerade och akademiskt tänkande. I stället, bör de två partierna vara nästan identiska, så att det amerikanska folket kan ’slänga ut oduglingarna’ vid varje val utan att det leder till några genomgripande eller extrema förändringar av politiken.
Diktatorerna är den privata och oavsättliga oligarkin som ärver makten utan folkets godkännande och oligarkins verktyg Cia etc och eliternas tankesmedjor.
Dom har tvingat igenom lagar som skyddar mot insyn i deras ägande och dom undviker skatt genom stiftelser vilka styr mängder av viktiga samhällsfunktioner som gör akademiker och andra beroende.
Den som liksom du behöver gömma sig bakom ett alias för att försvara Usas obefintliga folkmakt och för att kritisera den ständigt attackerade Putin har nog något att dölja om sina bindningar till Nato och Usa.
Skillnaden i Ryssland är att AA-imperiets medlöpare verkligen vill kuppa igenom stora förändringar till förfång för Rysslands oberoende. Fuskvalutan dollar ger imperiet möjligheter till stora mutpengar. Så att det exceptionella folket kan fortsätta flyta ovanpå på alla andras bekostnad. Det är förståeligt att länder i öst satt restriktioner på såna oligarkinstrument som de Usa-oligark kontrollerade sociala medierna. Presidentkandidaten och Rockefeller-relaterade Zuckerbergs facebook kritiserades nyligen för sin stora inblandning i Indiens val. Facebook utförde experiment med emotionell påverkan av indierna. Usas full spectrum dominance och enorma nät av militärbaser och ständiga krig och stöd till terror visar dess verkliga ansikte.
Jag fann inget stöd för Rockefeller-familje-relation bakom Zuckerberg, däremot hävdar Miles Mathis att Zuckerberg och facebook är Cia-uppbackade och att Darpa är inblandade. Jag trodde han var ingift med Rockefellers. Men det är nog också en konspirationsteori liksom den mer kända om att han skulle vara barnbarn till en Rockefeller. Hans kinesiska fru’s ursprung som barn till kinesiska flyktingar från Vietnam verkar genuint.
http://mileswmathis.com/zuck.pdf
Den populäre iranske professorn Mohammed Marandi sade på kinesisk TV att protesterna hade två anledningar. Två banker hade kollapsat och spararna hade förlorat sina besparingar. Det finns tydligen ingen allmän skyddsgaranti för insatta medel. Den andra frågan gällde prishöjningar på vissa baslivsmedel. Medan iranierna har skäl att protestera mot missförhållanden är det givetvis så att Väst genast nappar på dessa och börjar vädra färgrevolution.
Ekonomin i Iran är ansträngd p.g.a. de långvariga sanktionerna. Därtill är ekonomisk politik en ständig balansgång och det är skäl att undvika att agera domare om man inte exakt känner till omständigheterna. Ahmadinejad bedrev subventionspolitk medan Rouhani har stramat åt. Vem har rätt ? Svaret lyder: Det beror på omständigheterna.
Att många iranska kvinnor skulle vilja ha fler friheter har jag full förståelse för. Däremot ligger Iran långt framme när det gäller kvinnligt deltagande i hög bildning. En av de främsta unga matematikerna i hela världen var en iransk kvinna från Teheran. Skriver ”var”, därför att hon för ett år sedan avled i cancer i USA. Dit hade hon flyttat inte p.g.a. diskriminering utan för att hennes talang var så avancerad att den endast kunde utövas i sällskap med andra toppmatematiker.
Europeiska företag ser enorma affärsmöjligheter i Iran och det lär förklara varför man inte längre orkar dansa efter USA:s pipa. Fördelen med Trumps utrikespolitik är inte att den nämnvärt skulle skilja sig från Obamas, utan att Trumpadministrationen slängt fikonlöven. Skall européerna fås med skulle det krävas fikonlöv såsom mänskliga rättigheter och demokratifrämjande. När politiken ärligt visar sig som det nakna egenintresset är den inte lika smaklig.
Nu ska vi ha synpunkter på allt möjligt. Detta händer igen och igen. Återigen. När vi bildade Grupp 8 i början av 70-talet avkrävdes vi att ta ställning för eller emot både det ena och det andra. Som om det inte skulle vara nog att gå emot det tusenåriga patriarkala ordningen som vi blivit itutade i : killväldet i skolan, läroböckernas ensidiga skildringar, historielektionerna, vardagslivet, i sängkammaren, barnomsorgen, fadersväldet, storebrorsväldet, att byta namn när vi gifte oss, inte finnas på valsedlar eller inom de politiska partierna, att skylla sig själv om man blev våldtagen, att inte befinna sig på vissa platser efter mörkrets inbrott…att…att ..Jag tycker att killarna för omväxlings skull ska hålla käften.
Jag växte upp på landet omgiven av idel starka kvinnor, i skolan och på bondgårdarna. Därefter bar det av till den lilla staden vars stora folkskola och samlyceum med gymnasium båda hade kvinnliga rektorer. Stora, respekterade auktoriteter i staden, ingen hade någon anledning att ifrågasätta deras ledarskap.
Och bland alla dessa kvinnor stortrivdes jag. Vi visade varann ömsesidig respekt och de gav mig oftast sitt gillande. Alla kunde säga sin mening, ingen behövde hålla käften. Those were the days.
Så, Agneta Norberg, du menar att debatten ska tystna, för vi killar ska hålla käften. Jag tycker det är synd. När debatten börjat bli intressant eftersom den verkar annorlunda. Hade tänkt själv göra ett inlägg.
Sverige styrs idag av kartellen vilket är alliansen + S, MP, och V. De har gått ihop och har i dag monopol på politiska tjänster vilka de levererar till det svenska folket. Likt alla karteller så gör man upp och det mesta blir ett spel för gallerierna. Man undviker att lyfta fram viktiga frågor inför val utan sysslar då med skuggboxning med diverse diffusa symbolfrågor. Mandatfördelningen inom kartellen varierar mellan valen precis som marknadsandelarna mellan företagen varierar inom en kartell, men kartellen har 100% kontroll över marknaden. Ideologi, partiprogram är nertonat utan man interagerar mest med storfinans och lobbygrupper. Pension, migration och NATO-medlemskap vill man helst smyga med mellan valen där man gör upp i kulisserna. Yttrandefriheten i och med att internet möjliggör svårkontrollerad informationsspridning och debatt ses numer som ett hot. Jag ställer mej därför frågan, är Rysslands demokrati verkligen mindre demokratisk en svensk? Känner mej tveksam om man törs ställa denna fråga i dagens Sverige men någon måste våga.
Här har påståts att USA är en demokrati. Men inte ens i en borgelig mening är USA någon demokrati. Detta att det behövs stora pengar för att bli senator eller kongressledamot, för att inte tala om president. USA är en mutokrati. Mark Twain sa ju redan på sin tid: ”Vi har den bästa kongress som kan köpas för pengar”. Om detta skrev jag en liten blänkare i Örnsköldsviks Allehanda den 8 juli 2015. Kan läsas på länken: http://www.allehanda.se/opinion/insandare/usa-ar-en-mutokrati-ingen-demokrati
Hälsningar
Kenneth Lundgren