In English further down
Detta är en artikel av den kände kommentatorn Alexander Mercouris, vilken jag översatt. TheDuran Den ger en annan bild av Alexey Navalny och demonstrationerna förra söndagen än den som förmedlats av gängse media.
Artikeln.
Internationella media, inklusive Russia Today, rapporterar att Ryssland har drabbats av en våg av protester.
En beskrivning av protesten i Moskva protesten av The Durans medarbetare Vladimir Rodzianko (fotografier och video finns). Videon
Det har verkligen varit protester i Moskva, St Petersburg och några andra ryska städer. Protesterna utlystes av den ryska nyliberala non-system och anti-korruptions-aktivisten Alexey Navalny med syfte att protestera mot påstådd korruption av Rysslands premiärminister och tidigare president Dmitry Medvedev.
Medvedev är sannolikt inte det främsta målet för dessa protester. Hans tid som president 2008-2012 ses ibland som ett slags liberal storhetstid, och det är verkligen ett faktum att han under de sista veckorna av sitt presidentskap genomförde en rad liberaliseringsåtgärder som svar på protesterna som ägde rum i Moskva och på andra håll efter valet till duman 2011. Att mycket samma liberaler som tidigare hyllade Medvedev som sin hjälte och som är de som främst gynnats av liberaliseringen av det politiska systemet nu skulle slå ned på honom är osannolikt.
Huruvida Medvedev faktiskt är korrumperad är en annan sak. Navalny påstående är att Medvedev har tagit medel som betalas till olika välgörenhetsorganisationer och icke-statliga organisationer i syfte att berika sig genom att investera pengar i en serie av korrupta fastighetsaffärer. Som ofta med Navalny är hans påståenden samtidigt både detaljerade och helt baserade på i bästa fall indicier. Det gör det möjligt och faktiskt troligt att han helt enkelt syr ihop olika osammanhängande transaktioner för att skapa intryck av ett ärende.
Trots Navalnys rykte på vissa håll som en exponerare av korruption, spelade han ingen roll i att avslöja de absolut två mest allvarliga fallen av korruption de som involverar förre försvarsminister Serdjukov och förre ekonomiministern Economics Ulyukaev. Navalny själv har inte bara nyligen åter dömts för förskingring i Kirovles-fallet, men han har också under de senaste åren dömts för förskingring i ett annat fall som innefattade företaget Yves Rocher. Detta gör att det finns skäl att allvarligt betvivla hans image som en förkämpe mot korruption.
Söndagens protester mot påstådd korruption av premiärminister Dmitry Medvedev syftar främst på att bereda marken för Navalny till presidentvalet nästa år.
Det är inte klart om Navalny är valbar efter att ha dömts i Kirovles-fallet. Som det nu är finns det ingen chans att bli vald. Vid förra höstens parlamentsval i Ryssland fick Parnas-partiet som Navalny är mest förknippad bara 0,70% av rösterna, medan de kombinerade resultatet för alla liberala partierna som är motståndare till Putin var högst 2,56%. Att detta är en helt otillräcklig bas för att lansera en allvarlig presidentkandidatur behöver knappast förklaras.
Det är i själva verket mycket tveksamt om Navalny verkligen tror att han kan vinna presidentvalet nästa år. Men han måste visa sina supportrar och finansiärer – såväl de i Ryssland, och ännu viktigare, de i västvärlden – att han är en aktiv kraft i rysk politik och att han ger något värde tillbaka för allt stöd de ger honom. Det leder honom att göra anklagelser mot människor som Medvedev, att han tillkännager ett försök att delta i ett val han inte kan vinna, och att kalla till demonstrationer i Moskva och över Ryssland som belyser frånvaron av ett brett stöd för honom.
Det är detta behov att behålla uppmärksamhet som förklarar varför inte bara Navalny kallade till demonstration i söndags men också på att han insisterade på att hålla den i form av en osanktionerad marsch längs Tverskaya i centrala Moskva snarare än på de olika platser som erbjöds honom. Genom denna handling som ger sken av ’trots’ tror Navalny att han kan uppvisa en heroisk (men falsk) image (eftersom han vet ingenting faktiskt kommer att ske med honom), provocera fram konflikter – inklusive hans egen gripande – och dölja det faktum att endast ett fåtal tusen personer dök upp för att stödja honom. Polisen i Moskva uppskattar antalet till mellan 7000 till 8000 men det blir fler om man medtar det stora antalet åskådare som normalt kan förväntas på en söndag i vad som är Moskvas viktigaste och mest trafikerade genomfartsled.
Polisen uppskattar att ytterligare 3.000 personer deltog i ett protestmöte i S: t Petersburg (där inga incidenter rapporteras) och det finns spridda rapporter om mycket mindre protester på andra håll. En rimlig gissning är totalt 15-20.000 personer deltog i protester över hela Ryssland. Navalny menar inte oväntat att det var många fler.
——————————————————————————————
In English.
Some sections of the international media including RT, Russia’s publicly funded international TV broadcaster, are reporting today that Moscow and Russia has been hit by a “wave of protests”.
Here is a detailed description of the Moscow protest by The Duran’s Vladimir Rodzianko, who went to see what was happening for himself (photographs and video provided).
There have indeed been scattered protests in Moscow, St. Petersburg and some other Russian cities. The protests were called by the Russian neoliberal ‘non-system’ activist and ‘anti-corruption’ campaigner Alexey Navalny, purportedly in order to protest against the alleged corruption of Russia’s Prime Minister and former President Dmitry Medvedev.
Medvedev seems an unlikely target for these protests. His time as President from 2008 to 2012 is sometimes seen as a sort of liberal heyday, and it is indeed a fact that in the last weeks of his Presidency he rushed through a series of liberalisation measures in response to the protests which took place in Moscow and elsewhere following the 2011 Duma elections. The fact that the very same liberals who whilst he was President hailed Medvedev as their hero and who are the main beneficiaries of his liberalisation of the political system should now turn on him does rather seem like a case of of them biting the hand that fed them.
Whether Medvedev is actually corrupt or not is another matter. Navalny’s allegation is that Medvedev has creamed off funds paid into various charities and NGOs in order to enrich himself by investing the money in a series of corrupt property deals. As is often the way with Navalny, his allegations are simultaneously detailed and entirely circumstantial, making it possible and indeed likely that he is simply cobbling various unconnected transactions together to create the appearance of a case.
As it happens, despite Navalny’s reputation in some quarters as an exposer of corruption, he played no role in exposing what have been by far the two most serious cases of corruption in high places in recent years – the ones involving former Defence Minister Serdyukov and former Economics Ulyukaev – whilst Navalny himself was not only recently re-convicted of embezzlement in the Kirovles case, but has also in recent years been convicted of embezzlement in another unrelated case involving Yves Rocher, putting his credentials to pose as an anti-corruption campaigner in serious doubt.
Today’s protests, though purportedly called to protest the alleged corruption by Prime Minister Dmitry Medvedev, are really intended to prepare the ground for Navalny’s heavily trailed Presidential bid in the Presidential elections next year.
As it happens it is not clear at the moment whether because of his recent conviction in the Kirovles case Navalny is eligible to stand in this election. However if he does stand then he has absolutely no chance of being elected. As I discussed recently in an article written immediately after last autumn’s parliamentary elections in Russia, Parnas – the party with which Navalny is most closely associated – only won 0.70% of the vote in that election, whilst the combined vote of all the anti-government liberal parties in that election came to no more than 2.56%. That this is a totally insufficient electoral base from which to launch a serious bid for the Presidency should not need explaining.
It is in fact highly doubtful that Navalny genuinely believes that he can win the Presidential election next year, or that he seriously aims to. However he has to show to his supporters and funders – both those in Russia, and more importantly, those in the West – that he is an active force in Russian politics and that he is providing some value for all the backing they are giving him. That leads him to make wild allegations against people like Medvedev, to announce a bid to stand in an election he cannot win, and to call a protest in Moscow and across Russia which on any objection assessment simply highlights the absence of widespread support for him.
It is this need to retain attention which explains why Navalny not only called the protest today but insisted on holding it in the form of an unsanctioned march along Tverskaya in central Moscow rather than in the various locations offered him. Through this act of seeming ‘defiance’ Navalny is able to strike a heroic (though fake) pose (since he knows nothing will actually be done to him), provoke conflict – including his own arrest – and disguise the fact that only a few thousand people turned up to support him (the police in Moscow put the number between 7,000 to 8,000) by mixing his supporters up with ordinary pedestrian traffic and the large number of onlookers who might normally be expected on a Sunday in what is Moscow’s main and busiest thoroughfare.
Elsewhere the police estimate that Navalny brought out a further 3,000 people in a protest rally in St. Petersburg (where no incidents are reported) and there are scattered reports of much smaller protests elsewhere. A reasonable guess might be that Navalny brought out a total of between 15-20,000 people to protest across the whole of Russia, including in Moscow and St. Petersburg, some in sanctioned protests, some in unsactioned ones, though that may be an overestimate. He of course will claim that there were many more.
Regardless, a serious ‘protest wave’ it certainly was not, or anything close.
i Andra om: Navalny, Putin,demonstrationer, korruption, Ryssland, debatt demokrati, Politik, massmedia
20 svar till “Vad innebär protesterna i Ryssland?”
En bankirvampyr maffians lakej är vad denne Alexey Navalny och hans anhang är. Betalda i dollar eller Euro för att åstadkomma ”regime change” i Ryssland. Den som läst Arthur Koestlers ”The Thirteenth Tribe. The Kazar Empire and its Heritage” fattar vad det egentligen handlar om. George Soros, bankirvampyr maffian och västsäkerhets tjänster i maskopi för att fullbörda det tusenåriga (Kazar) drömmen om att underkuva Ryssland.
Ryss-hatarna (västs styrande elit med andra ord) missar det ironiska i att denne bankirvampyrens lakej Navalny tillåts hålla på är ett kvitto på att man har yttrandefrihet i Ryssland. Men är man förblindad av hat så är man.
http://www.whatdoesitmean.com/index2269.htm
Moskva har omkring 12 miljoner invånare. Låt oss säga att det var omkring 10 000 som var ute och demonstrerade. Förra året vid ett antal tillfällen var det demonstrationer i Dublin, Irland. Mellan 40 000 – 100 000 demonstrerade mot den irländska sittande högerregeringen vid varje tillfälle. Hela republiken Irland har hälften så många invånare (mellan 5 och 6 miljoner) än vad den ryske staden Moskva har. Men massmedia negligerade dom stora protesterna i Dublin medan dom därefter rapporterar dom små protesterna i Ryssland. Så är massmedia opartiska som dom själva säger? Nej, absolut inte. Hur gick det nu det där ordspråket – silar elefanter och fångar mygg?
Jag har läst Koestlers bok, sammanfattningsvis hävdar den att de östeuropeiska judarna stammar från ett kazarerna, turkiskt stäppfolk som ”valde judendomen” på öst-manér via sin härskare på 700talet, och sen förlorade sin nation i kamp mot byzans och ottomaner. Varning för länken ovan, den hänvisar till vanligt judehat och ortodox kristendom på djävulskt sätt. Nationalbolsjevikisk krigsmobilisering, Soros med kattögon, ett obegripligt sammelsurium av storryskt judehat i ny förpackning.
Den som demonstrerar i Ryssland riskerar hälsa och anställning. Irländska demonstrationer är en slags picknick. Man går bara hem efteråt.
Det finns nog föga belägg för det du påstår om risker med att demonstrera i Ryssland.
Irländska demonstrationer hade fått tillåtelse att demonstrera av Garda (irländska polisen) på vissa gator. Om demonstranterna hade beslutat att gå andra vägar eller uppträtt störande hade de säkert hanterats brutalt av polisen och förmodligen även blivit arresterade. Precis som i Ryssland. Samma regler gäller här i Sverige. Det är ett civilt sätt att protestera mot korrupta makthavare – såväl ryska som irländska och svenska makthavare. Men så skedde inte i Ryssland. Dom ryska demonstranterna tycktes vilja söka upp bråk och valde därför gator som dom inte hade tillåtelse att demonstrera på.
Jag ser här att Kerstin Stigsson återigen är ute och försöker skademinnimera.
”Om demonstranterna hade beslutat att gå andra vägar eller uppträtt störande hade de säkert hanterats brutalt av polisen och förmodligen även blivit arresterade. Precis som i Ryssland. Samma regler gäller här i Sverige.”
Samma regler gäller inte i Sverige. I Sverige är demonstrationsfriheten inskriven i grundlagen. Polisen får inte ingripa mot en demonstration bara för att den saknar tillstånd.
Juridisk expertis ”Står inget om det i grundlagen. I ordningslagen står att en demonstration som sökt tillstånd men fått avslag kan upplösas, liksom om den hålls där det är fara för smittspridning, eller – och det är det praktiskt viktiga – om det vid en tidigare sammankomst av samma slag uppkommit svårare oordning vid själva sammankomsten eller, som en direkt följd av den, i dess omedelbara omgivning eller om sammankomsten visat sig ha medfört avsevärd fara för de närvarande eller allvarlig störning av trafiken. Den sista grunden har tillämpats några gånger och då inte alltid för att de demonstrerande ställt till faran, utan motdemonstranter; en giftig bestämmelse.”
Nu är Christian ute och far med osanning igen! Detta har hänt i Sverige otaliga gånger senast i Stockholm förra året där demonstranter trakasseras av motdemonstranter och polis. Vissa här är tydligen lögnmedias egna små troll…tack och lov finns alternativmedia och bloggar som denna som avslöjar NWO:s agenda och deras medlöpare!
Jag vet inte om jag ska vara stolt eller förbannad. Jag som klagade över att Putin inte är en socialist, och därför borde vi stödja socialismen och kommunismen i Ryssland.
Men tillbaka till ämnet – 2001 var det demonstrationer i Göteborg och den svenska polisen behandlade demonstranterna ännu värre än vad dom ryska poliserna gjorde i helgen mot dom ryska demonstranterna. Vad jag vet har lagen om demonstrationsrätt inte förändrats sedan dess.
För övrigt är det här mina egna tankar, mina egna åsikter och funderingar.
Den fängslade oppositionspolitikern klagade på korruption. Förmodligen är korruption inte ett brott i Ryssland, utan ingår bland överhetens rättigheter. Eftersom Ryssland traditionellt har svagt äganderättsligt skydd, placerar rysk överhet gärna sina tillgångar i länder med starkare äganderättsligt skydd, dvs i väst.
Är det inte ett lustigt sammanträffande att rätt, recht, right har så många gemensamma konnotationer. Liksom sinister, vänster, left. Kvarglömt på perrongen, liksom.
Att protestera mot korruption verkar rätt. Nu är det så att huvudaktören Navalny är dömd för liknande ärende och riskerar åtal för annat ärende. Hans verksamhet finansieras också till del av NED, en CIA-avknoppning. Hur tror du reaktionerna skulle bli i Sverige eller USA om det framkom att politiker mottog medel av gamla KGB:s ersättare? V fick mycket kritik för detta.
Att välja en icke godkänd demonstrationsväg skulle medfört polisingripanden i Sverige, USA ja väl i de allra flesta länderna. I flera andra städer gick det lugnt till.
I Sverige verkar det ganska riskfritt att vara korrumperad. Vad har hänt rättsligt i skandaler som Nuon, Northland, Nya Karolinska sjukhuset, Friends arena, m.m? Listan kan göras i det närmaste oändlig så nog verkar korruption inte anses som ett speciellt allvarligt brott i Sverige heller. Korruption beror på hur människan är beskaffad dvs man roffar åt sig om man har möjlighet till det oavsett vilket land det gäller. Det som hänt i Sverige är väl att vi medborgare trott på politikernas och myndigheternas lögner om hur ”lite” korrumperat Sverige är internationellt sett, när dessvärre sanningen är att Sverige är oerhört korrumperat, korruptionen är dock mer förfinad och inte så synlig som i många andra länder. Och visst, ibland döms det för korruption i Ryssland och Sverige men det är oftast sådana som inte har inflytande i maktens korridorer eller någon som gjort något som inte kan tolereras av även den mest vidlyftiga maktapparat, typ det Mona Sahlin gjort.
På skyltar som visades i SvT vid demonstrationerna anklagades Medvedev för att äga flera stora egendomar i väst. Investeringar han gjort genom korruption. Om detta är ”fake news” eller sant borde vara lätt sak för västmedier att kolla upp. Är det inte sant har våra medier än en gång okritiskt förmedlat ”fake news”. I vart fall borde SvT och övriga medier, i avvaktan på kontroll av uppgifterna, inte förmedla dem utan reservation för sanningshalten.
Erik, här i Sverige pixlar bara media när det blir obekvämt för den egna agendan. Annars är det fritt fram med ”fake news” hur mycket som helst!
Medierna borde också kolla upp hur mycket svenska folket äger av sitt fäderneärvda land. Det mesta har väl hamnat hos den berömda 1-procenten. Det är bara nordkoreaner och i viss mån ryssar som har kvar viss äganderätt över sina länder och till råga på eländet är kapabla att försvara sig mot västvärldens hjälpgummor och filantroper. Ett tag till, är det väl bäst att tillägga, med tanke på mediernas seanser bland fiatvalutor och nulänska gratisbullar.
Svenska företag med statligt ägande
https://sv.wikipedia.org/wiki/Sveaskog
Ja, 14 % är ju en hel del. Men staten dvs vi är samtidigt skyldiga en hel del pengar. Liksom de flesta andra stater i världen.
Utdrag ur artikeln i 8 Dagar” (http://www.8dagar.com/2017/03/barnens-van-navalnyj.html)
Vem är Aleksej Navalnyj, frågar italienska dagstidningen Il Manifesto,
han som är tänkt att leda en barnrevolution i Ryssland?
Han är utbildad i USA, vid Yale University, där han var ”fellow”
(utvald student) inom ramen för ”Greenberg World Fellows
Program”. Programmet grundades 2002 och varje år handplockas bara
16 personer som anses ha egenskaper att bli ”världsledare”.
De ingår i ett nätverk av som ”åtagit sig att göra världen till
en bättre plats”. Just nu består detta nätverk av 291
stipendiater från 87 länder, som står i kontakt med varandra och
med det amerikanska centret i Yale.
Navalnij är samtidigt en av grundarna av rörelsen ”Alternativ
demokrati”, som mottar stöd från National Endowment for Democracy
(NED), en mäktig amerikansk ”privat icke-vinstdrivande stiftelse”,
delvis finansierad av kongressen med anslag av hemlig storlek.
Ned, som är verksamt i 90 länder, anses ha varit ett viktigt
redskap för CIA:s hemliga operationer i Ukraina bl.a. under den
s k Maidanrevolutionen.
Ryska Posten rapporterar om de officiella reaktionerna.
”Reaktioner på demonstrationer
Även om de officiella reaktionerna på förra helgens demonstrationer runt om i Ryssland varit mycket få och
återhållsamma har en del framkommit i veckan. President Putin förklarade när frågan kom upp på
Arctic Forum att det folkliga motståndet mot korruption absolut är berättigat och på det hela taget en positiv
kraft. Men han satte frågetecken för att problemet skulle kunna åtgärdas med demonstrationer, i synnerhet olagliga sådana. Spåren från Majdan och ”arabiska våren” förskräcker, menade han.
”Därför säger jag ja till kamp mot korruption och nej till att använda detta som instrument för smala, själviska politiska mål. Alla som bryter mot lagen måste bestraffas”,
sade han.
Protester förekom i 100 ryska städer, men i 24 fall höll sig demonstranterna på platser som de fått tillstånd till.
Dmitrij Kiseljov i ”Vesti Nedeli” försvarade att statsägda media nästan inte alls visat bilder från demonstrationerna 26 mars. Han menade att sammanstötningarna med polis endast genom ett under slutade utan dödsoffer. Alla ingredienser för blodiga sammanstötningar fanns på plats – poliser slogs ned med stenar och påkar, skjutvapen påträffades och hela situationen ökade risken för terrordåd. I jämförelse med den franska polisens ingripanden vid kravaller samma helg eller USA-polisens ingripanden mot ”Occupy Wall Street” eller i Fergusson, tedde sig den ryska polisens agerande som ytterst försiktigt,
menade Kiseljov.
Putins pressekreterare Dmitrij Peskov sa i en intervju
med ABC News att alla korruptionsanklagelser, inklusive
dem som riktats mot premiärminister Dmitrij Medvedev,
kommer att kontrolleras av behöriga myndigheter.
Alla statstjänstemän måste regelbundet redovisa alla
sina inkomster och sin förmögenhet.
I dagarna meddelade Peskov att presidenten uppskjutit
sin årliga stora presskonferens, som vanligen hålls i
april till en senare tidpunkt i maj-juli.
En kommission under presidentens råd för mänskliga
rättigheter ska undersöka de ca 600 arresteringarna som
ägde rum 27/3. Den ska ledas av den kände liberale journalisten
Nikolaj Svanidze.
rbc 4/1, vesti nedeli 3/1