Jag påminner med glädje om Stockholms fredsseminarium 2017! Här ett av de fina föredragen, av en av landets främsta experter, Stefan Lindgren. Läget är detsamma som då. En uppfriskning skadar nog inte fler än jag. Inlägget publicerades första gången 17 september 2017.

Detta föredrag ingår i rapporteringen från Stockholms välbesökta och mycket uppskattade fredsseminarium 2-3 september, vilket arrangerades av Stockholmsavdelningen av Folket i Bild – Kulturfront.

Föredragshållaren Stefan Lindgren är en av landets främsta experter på Ryssland och Nato. Han driver de tre bloggarna Nyhetsbanken (www.nyhetsbanken.se), 8dagar och Ryska Posten. Föredraget innehåller mycket värdefull information och jag återger det även i skrift mot slutet.

Föredragen har filmats av Franz Smidek och finns även på hemsidan för Folket i Bild – Kulturfront FIB

Programmet för Stockholms fredsseminarium

Lördag 2 september 14:00–18:00, i Nockebysalen 2 trappor.

14:00-14:40 Maj Britt Theorin – Norden som fredsaktör
14:40-15:40 Jan Öberg – Fredsarbete 1989 – 2029.
15:40-16:00 paus
16:00-16:40 Pål Steigan – Nato och det förändrade världsläget efter 1990. (Nato og endringene i verdenssituasjonen etter 1990.)
16:40-17:20 Pelle Sunvisson – Åland 17 – en fredsövning
17:20-18:00 Diskussion

Söndag 3 september 10:00-13:00 i Brommasalen 2 trappor.

10:00-10:30 Jan Myrdal – Folken tumlar inte ut i krig; de knuffas ut
10:30-11:00 Ola Tunander – Ubåtshotet – Den djupa staten på grunt vatten
11:00-11:30 Stefan Lindgren – Ryssland och Nato

11:30-11:45 Paus
11:45-12:15 Tine Spang-Olsen – Danmark i NATO – Danmark ud af NATO
12:15-12:45 Henrik Hjelle – Norge och Natos krig, arbetet mot Nato
12:45-13:00 Staffan Ekbom– Varför mobilisera mot Aurora 17

Moderator: Agnes Käll

BAKGRUND
Ska USA få styra svensk säkerhetspolitik?
Sedan mer än 50 år har Sverige drivit kamp mot kärnvapen nationellt och internationellt. Sedan 1963 gäller riksdagens beslut att Sverige inte ska ha kärnvapen.

Förenta Staterna har genom sin försvarsminister James Mattis och sin chargé d’affaires David Lindwall satt press på Sveriges regering med krav på att Sverige inte ska ratificera det FN-avtal om kärnvapenförbud som vårt land antagit tillsammans med 121 övriga länder.

USAs fräcka inblandning angående hur vi ska behandla FN-konventionen om kärnvapenförbud är en kränkning av vårt lands värdighet. Enligt Förenta Staternas talespersoner kan ett förbud mot kärnvapen störa vårt lands samarbete med Nato. Det bekräftar att värdlandsavtalet öppnar för kärnvapen och innebär en stor risk för vårt lands säkerhet.

Fredsmötet dominerades av USAs fräcka inblandning i svensk säkerhetspolitik. Sverige måste fortsätta sin politik för nedrustning och förbud mot kärnvapen. Sittande regering och Sveriges riksdag måste ratificera FN-konventionen om förbud mot kärnvapen.

Sverige är och ska förbli ett alliansfritt land, ej medlem i Nato.

Arrangör: Folket i Bild/Kulturfront-Stockholmsavdelningen
Vi tar tacksamt emot bidrag/stöd till vårt plusgirokonto 51653-4.
Skriv Fredsseminarium vid betalningen.

Information om tidningen och föreningen Folket i Bild/Kulturfront.
* Folket i Bild/Kulturfront är en av de få tidningarna som inte tar emot mot presstöd. Tidningen lever på prenumeranter (knappt 2000), lösnummerförsäljning och ideellt arbete. Dock finns sedan ett par år en särskild fond för att kunna avlöna skribenter av inrikes reportage. Det vill inte vara någon”vänstertidning”, och vill nå ut brett.
* En startprenumeration på 4 nummer kostar bara 100 kr!!! (Postgiro 704588-3). Lösnummerpris är 49 kr.
* Tidningen har kommit ut sedan 1972, ägs av föreningen med samma namn och har tagit över efter en tidigare tidning med samma namn.
* § 1 i stadgarna säger ”Föreningens uppgift är att agera till försvar för yttrande- och tryckfrihet, främja en folkets kultur och stödja de antiimperialistiska krafterna.”
* ”Tidningen tar inte partipolitisk ställning. Kring parollerna kan människor ur olika partier och grupper enas. Varje medarbetare redovisar sina egna åsikter och tidningen bör inte innehålla osignerade artiklar.”
* En hemsida med flera artiklar varje vecka och ofta intressant debatt. Hemsidan

Militärutgifter

Föredraget Nato och Ryssland

I dagarna ser vi påtaglig i form av militärmanövrer i öst och väst hur
spänningar åter byggs upp i Europa på ett sätt och i en skala som för
tankarna till kalla kriget.
Samtidigt försäkrar Natos budbärare, generalsekreteraren Jens
Stoltenberg, att alla dessa övningar från Nato-sidan alls inte är riktade
mot Ryssland.1
En av ideologerna bakom Natos bildande november 1949, George
Kennan, kallade det för ett historiskt misstag när västs ledare efter
murens fall och Warszawapaktens och Sovjets upplösning ändå inte
upplöste Nato. Kennan kallade Nato-utvidgningen för ”det mest
ödesdigra misstaget” i USA:s efterkrigspolitik.2
Uppenbarligen fanns det krafter, bl.a. det militärindustriella komplexet
i USA, som hade stora intressen i en fortsättning av det Kalla kriget,
mot en annan fiende. Efter att i någon mån ha laborerat med
terrorismen som övergripande hotbild skulle det visa sig att
Washington fann det mer produktivt att blåsa liv i den gamla
fiendebilden och göra Ryssland, visserligen utan kommunism, till
övergripande militärt hot, naturligtvis vid sidan av sekundära hot som
Kina, Nordkorea och Iran.
Relationerna mellan Ryssland och Nato 1991-2017
2
Relationerna mellan Nato och Ryssland har under det kvartssekel som
det ”nya” Ryssland existerat genomgått olika faser.3
Beskriver vi relationerna från rysk sida kännetecknades den första
fasen 1991-1997 av eufori.
Under denna period var den ryska ledningen övertygad om att det
Kalla kriget var slut och att väst hade accepterat Ryssland som en
likvärdig partner.
Åren 1991-94 monterades Rysslands alla baser i Östeuropa ned och
totalt 808 000 man hemförlovades.4
USA:s regeringen påverkade effektivt händelserna i Kreml genom ett
stort team rådgivare. De hade observatörer i varje rysk nukleär
industri.
KGB-chefen Vadim Bakatin uppsökte amerikanerna och överlämnade
ritningar som visade i detalj hur den amerikanska ambassaden
avlyssnades. Naivt nog hoppades han på reciproka åtgärder från
amerikanerna.
I FN la sig Ryssland under den här perioden oftast platt för USA. 1990-
93 förekom 0 veton, när det tidigare hade varit i genomsnitt 5 om året.
Efter Sovjets upplösning var nästan en av de första åtgärderna att
diplomatiska relationer med Nato upprättades. 1994 gick Ryssland
med i Partnerskap för fred, samtidigt som Sverige.
3
1997 undertecknades ett avtal mellan Ryssland och Nato vid Natos
toppmöte i Paris och 2002 bildades rådet Ryssland-Nato .
Rysslands och Natos flottor patrullerade tillsamman Medelhavet på
jakt efter terrorister i operation ”Active Endeavour” och tillsammans
jagade de pirater i Adenviken.
1995-2003 tjänstgjorde militär från Nato och Ryssland gemensamt
under FN-mandat på Balkan, ett samarbete som dock bröt samman
efter 78 dagars olagliga Nato-bombningar.
Ett officiellt Nato-papper från 1995, ”Strategy of US National Security
in Europe” talar dock i klartext om behovet av att ”vara förberedd för
effektiva motåtgärder om reformerna skulle inskränkas i Ryssland”

Just ”ondskefull” är det ord som professor Anders Åslund, tidigare
rådgivare åt Boris Jeltsin, använder för att beskriva den ryska staten i
en DN-artikel 11/3 1997.
Den andra fasen av Rysslands relationer till Nato kännetecknades av
tilltagande besvikelse åren 1998 – 2014
Med härdsmältan i de ryska finanserna 1998, då Ryssland gjorde
statsbankrutt, stod det klart att de västliga experterna hade fört in
landet på en felaktig väg som inte skulle leda till det efterlängtade
västliga livsstilen.
President Boris Jeltsin tvingades utse en av de gamla sovjetledarna,
den mycket populäre Jevgenij Primakov, till premiärminister för att
reda upp situationen.
4
Den förvärrades av den pågående Balkankonflikten där Nato steg för
steg trängde ut Ryssland som ville värna den jugoslaviska
federationen.
I mars 1999 inträffade den berömda Primakovs U-sväng.
På väg till Washington i hopp om att vinna miljardtals dollar i bistånd,
beordrade han sitt flygplan att vända mitt över Atlanten, när det stod
klart att Natos bombningar av Jugoslavien var nära förestående.
I maj 1999 bytte Jeltsin ut Primakov mot den unge Vladimir Putin,
uppenbarligen i hopp om att denne skulle kunna rädda det
västorienterade projektet.
Men historien ville annorlunda. Putin skulle leda en återuppbyggnad
som ledde till en fördubbling av de reala disponibla inkomsterna mellan
1999 och 2006” och en BNP som växte med faktorn 2,7 från 2006 till 2014. 5
Under den här perioden förändrades i snabb takt de internationella
villkoren för Ryssland.
Efter Natos två expansionsvågor frånträdde Förenta staterna ensidigt
ABM-fördraget vilket öppnade för en ny nukleär rustningsspiral.
Natos utvidgning var i sig ett grovt löftesbrott. I samtalen som föregick
Tysklands återföreningen protokollfördes att ”Francois Mitterand, John
Mayor och George Baker sa alla samma sak: Nato kommer inte att
5
flytta en enda tum österut och inte ett enda Warszawapaktsland
kommer att beviljas inträde i Nato”.6
Nato – från 12 till 29 medlemmar
När Nato tillkom 1949 var det framför allt för tjäna USA:s . Uppgiften
var enligt Nato:s förste generalsekreterare, Lord Ismay ”att hålla Sovjet
ute, Tyskland nere och USA inne” i Europa.
12 länder var med från början och idag är de 29. Makedonien,
Georgien och Bosnien finns i väntrummet och Ukraina har som det
heter ”utlovats en inbjudan”. Ytterligare 22 länder deltar i Partnerskap
för fred och 15 länder till har ”institutionaliserade dialogprogram”.
Nato svarar för 70 % av världens militärutgifter. USA svarar ensamt för
över hälften av världens militärutgifter.8

Istället för kalla kriget har världen från 1990 till idag upplevt en rad
krig varav det på Balkan, Irak, Afghanistan, Libyen, Syrien och Jemen
bara är de mest kända.
Totalt räknar man med 9-11 miljoner döda i dessa krig.

9
Femdagarskriget mot Georgien 2008 blev ett uppvaknande för
Ryssland. Även om det aldrig har klarlagts om Georgiens president
Micheil Saakasjvili fick klarsignal från Washington för sitt angrepp på
Sydossetien utgår man i Kreml från att han inte kan ha fattat beslutet
ensam.
6

Till sin häpnad upptäckte den ryska ledningen att västvärlden, så
snart kriget var slut anklagade Ryssland för det som hade hänt.10
Detta trots att EU:s särskilda utredare fann det entydigt att Georgien
startat kriget.

11
Kriget blev också en tankeställare för den ryska ledningen i så måtto
att de ryska arméförbanden visade sig ha undermålig utrustning. Den
ryska krigsmakten som under Jeltsinåren varit närmast i
upplösningstillstånd gick in i en upprustningsperiod med stigande
försvarsanslag.
Det fanns också skillnader i den ryska ledningen. Georgien valde att gå
till anfall när president Medvedev befann sig i Beijing för OS
öppnande12. Beslutet om en rysk truppinsats dröjde därför två dagar.
Samma skillnad märktes vid Nato-insatsen mot Libyen 2011, då
Ryssland liksom Kina valde att släppa igenom FN-resolutionen som
föregick Natos intervention, medan premiärminister Putin tämligen
omgående dömde ut Natos bombningar som stridande mot
resolutionen.
Den russofobiska stämningen i USA började byggas upp långt före
Krimhändelserna. Med hänvisning till fallet Magnitskij, en kroniskt
sjuk revisor som avlidit i rannsakningshäkte i Moskva antog
kongressen Magnitskij-lagen 2012, som sedan kom att bilda mall för
kommande sanktioner.13
Den tredje fasen i Rysslands relationer med Nato, från 2014 till idag,
kännetecknas av realism.
7
Händelserna i Ukraina i februari 2014 innebar en upptrappning av
den västliga aktiviteten på postsovjetiskt territorium. Olika
färgrevolutioner hade genomförts med väststöd i Georgien (2003),
Kyrgyzstan (två gånger, 2005 och 2010) och i Ukraina 2004-05, men i
Ukraina fann man det nu nödvändigt med en upprepning, denna gång
i form av en blodig kupp genomfört av öppet fascistiska och
extremnationalistiska grupper. De 5 miljarder dollar som USA satsat
på en omvandling i Ukraina14 skulle äntligen ge utdelning.
I det läget hände något oväntat. Befolkningen på Krim, vars krav på
avskiljande länge hade trampats ned av Kiev, reste sig plötsligt och
genomförde en folkröstning om återinträde i Ryska federationen.15 De
ryska trupper som redan fanns på Krim övervakade vallokalerna – det
var allt som behövdes för att hela avskiljandet skulle bli fullständigt
oblodigt. Rysk militär placerade sedan enheter längs Krims gränser
som tydligt avskräckte varje försök till intrång.
Beslutsamheten i det ryska agerandet tog väst på sängen. Följden blev
en närmast hysterisk kanonad av fördömanden och sanktioner som
ännu inte har avklingat utan snarare förstärkts i och med USA:s
presidentval och hela det jippo som kallas ”Russiagate”.
Demagogin kring Rysslands påstådda brott mot folkrätten var lika
högljudd som ihålig. Än idag har väst inte förmått att tillbakavisa den
ryska argumentationen kring självbestämmanderätten, utan kringgår
som regel det folkrättsliga argumentet för att istället ta upp
underordnade frågor.16
8
Krims avskiljande från det tilltänkta Nato-landet Ukraina var en stor
förlust för Nato-sidan, som hade långt gångna planer på att ta över
den ryska örlogsbasen Sevastopol, vilket teoretiskt skulle kunna ske
från 2020 eller i vart fall 2040.
I USA blev reaktionen att omedelbart inleda en upprustning. I juni
2014 började Obama genomföra European Reassurance Initiative
(ERI), ett program för ökad amerikansk militär närvaro i Central- och
Östeuropa, som från en budget på en knapp miljard dollar 2015 i år
har en budget på 3,5 miljarder dollar 2017.17 83 procent av
kostnaderna gäller US Army, bl.a. ca 5 000 militärer som tillförts baser
i öst.
Efter Nato-mötet i Wales i september 2014 bygger Nato upp en
snabbinsatsstyrka (Very High Readiness Joint Task Force, VJTF) i
Europa på 30 000 man. Nato har velat dra in Sverige i den styrkan och
det har förts hemliga förhandlingar om detta18. S k Nato Force
Integration Units bildas i sex länder som är frontstater mot Ryssland –
De tre baltiska länderna Polen, Rumänien och Bulgarien.
UK, Danmark, Estland, Lettland, Litauen Holland och Norge ska bilda
en Joint Expeditionarty Force (JEF). Idén med de här specialstyrkonra
är att vacklande Nato-länder inte ska kunna inlägga veto mot militära
operationer.

Natos militärbudgetar steg från 892 miljarder dollar 2015 till 918
miljarder dollar 2016. USA svarar för 641 miljarder dollar av detta,
vilket är mer än resten av världens tillsammans.

19
9
Den ryska försvarsbudgeten 2016 uppgick enligt SIPRI till 69,2
miljarder dollar i fjol. Den ekonomiska krisen (oljeprisfallet mm)
tvingade den ryska regeringen att dra i bromsen och försvarsbudgeten
för 2017 har dragits ned med en fjärdedel till 48 miljarder dollar, vilket
var den lägsta siffran sedan 2011.1
2007-15 ökade Rysslands försvarsutgifter med 76 procent, men den
trenden tycks bruten. Även 2018 kommer försvarsanslagen att
minska, signalerade Rysslands president Vladimir Putin nyligen.20

Natos rustningskostnader var alltså enligt senast kända statistik drygt
19 gånger större än Rysslands.

Ändå ska man inte överdriva trenden i USA:s och Natos rustningar.
Efter att ha trappat ner USA:s militära närvaro i Europa trappas den
nu åter upp och befinner sig på ungefär samma nivå som 2012.
USA brottas med en rad återhållande faktorer när man nu ökar
kapprustningen igen. .21
Antagligen har vi ännu inte sett botten på de rysk-amerikanska
relationerna som just nu ser ut att bli sämre för var dag. Det är också
tydligt att EU effektivt trycker ner minsta tendenser från

1 https://www.nextbigfuture.com/2017/03/russia-cuts-military-budget-25-from-65.html
http://russia-insider.com/en/politics/us-spend-military-2018-what-russia-spends-15-
years/ri20396
http://www.defenseworld.net/news/18745/Russia_Cuts_Military_Budget_By_25__To_US_6
5_Billion#.Wa5FstFLeHs
http://www.janes.com/article/68766/russia-announces-deepest-defence-budget-cutssince-1990s

10
medlemsländerna (Ungern, Tjeckien, Grekland, Italien, Österrike) att
vilja bilägga konflikten med Ryssland.
Även under åren efter Georgienkriget, då relationerna surnade har
Ryssland visat vilja att vända blad och återställa relationerna.
I december 2009 kontaktade Nato Ryssland för hjälp med transporter
till Afghanistan, vilket Ryssland gick med på. Icke-dödligt gods fick
fraktas med järnväg genom Ryssland och även bunkras i en bas vid
Volga.
2011 genomfördes två gemensamma övningar, en med stridsflyg och
en med ubåtar.
I februari 2014 svarade parterna gemensamt för övervakningen av det
fartyg som skulle ta hand om syriska lager av kemiska stridsmedel.
Kontakterna i rådet Ryssland-Nato har varit inställda sedan 2014,
men en första kontakt togs mellan den ryske generalstabschefen
Valerij Gerasimov och ordföranden i Natos militärkommitte Peter Pavel
i mars 2017.
Förslag om konkreta avspänningsåtgärder från rysk sida, t ex förbud
mot flygningar med transpondrarna avslagna, har besvarats med
tystnad från Nato.
2017 genomför Nato mer än 40 övningar i europeiska länder, Turkiet,
Östersjön och Medelhavet.22
11

En ödesfråga

Förhållandet mellan USA/Nato och Ryssland är ett nav som till stor
del har styrt världshistoriens förlopp under hela 1900-talet.
Ryssland är även i sin nya kraftigt nedskurna skepnad en världsmakt,
den enda makten med kärnvapenparitet med USA och världens till
ytan största land.23
Från rysk sida finns ett starkt intresse av en normalisering. Faktum är
att Ryssland minst fem gånger i historien har försökt komma med i
Nato .24
Det ska naturligtvis inte uppfattas som att Ryssland i något läge varit
berett att underkasta sig USA:s hegemoni. Ryssland hade kunnat
vidhålla sina uppfattningar inom Nato och röstat emot de åtgärder det
ogillat. Men det hade utan tvekan ändrat Natos karaktär.
Ett liknande utspel gjordes av den dåvarande presidenten Dmitrij
Medvedev i juni 2008 när han föreslog en ”eurasiatisk
säkerhetsöverenskommelse” som skulle sträcka sig från Vancouver till
Vladivostok och alltså innefatta Ryssland, Europa, USA och Kanada.
Kärnan i en sådan överenskommelse skulle vara ”en odelbar säkerhet”,
vilket innebar att ingen part fick företa handlingar som har negativ
effekt på någon annan.
Förslaget fick inget gensvar. Från rysk sida blev den naturliga
slutsatsen att gå vidare utan Nato. I juli 2009 meddelade Putin, då
premiärminister, bildandet av tullunionen Ryssland, Vitryssland,
12
Kazakstan, vilken fem år senare uppgraderades till en ”ekonomisk
union” till vilken även Kyrgyzstan och Tadzjikistan anslutit sig, medan
Armenien, Uzbekistan och Mongoliet nämns som vidare kandidater.
Shanghai-organisationen och BRICS ingår också som byggstenar i
strategin för en multipolär värld, som utmanar USA:s och Natos
hegemoni.
Rivalitetens orsaker
När man kommer in på de orsakerna till rivaliteten mellan USA och
Ryssland, två länder åtskilda av världshaven, som egentligen inte
skulle behöva ha så motstridiga intressen, kommer man ut på mycket
djupa vatten.
Man måste å ena sidan söka förklaringar till USA:s exceptionalism,
manifest destiny-filosofin osv.25
Å andra sidan måste man söka förklaringar till varför det ryska folket
inte som så många andra folk helt enkelt har inordnat sig under
amerikansk hegemoni. Svaret finns antagligen någonstans i Leo
Tolstojs ”Krig och fred”, men där kan jag tyvärr inte hjälpa er med
någon sidhänvisning – glöm dock inte det stora efterordet.
Som Oliver Stone sa i samtalen med Putin kan man ”hävda att Förenta
staterna egentligen inte oroar sig för hotet mot Europa. Det är
Rysslands existens som oroar dem.”
Redan själva existensen av detta väldiga rike med dess lika väldiga
rikedomar gör Ryssland till föremål för aggressionsplaner.
13
Som vargen säger till haren i Krylovs fabel: Du är skyldig redan genom
det att jag vill äta upp dig.
Det fanns en tid efter första världskriget, när västmakterna drömde om
att dela upp Ryssland mellan sig.
I hemliga kommentarer till USA-presidenten Wilsons ”14 punkter” som
låg till grund för Versaillesfördraget fanns bl a en karta som visade
hur man tänkte sig att stycka Ryssland.26 Sibirien skulle gå till USA.
De nybildade staterna skulle vara protektorat.
Ryssland var självklart inte ens inbjudet till fredskonferensen. Den
tysk-ryska freden i Brest-Litovsk i mars 1918 hade bl.a. berövat Ryska
imperiet en tredjedel av dess befolkning, hälften av industrin och nittio
procent av kolgruvorna.
”Ryssland är alltför stort och enhetligt för världens säkerhet”, sa
president Woodrow Wilsons strategiske rådgivare ”överste” Edward M
House.27
USA fick Armenien, Azerbajdzjan och hela Kaukasus som
mandatområde. I september 1918 tänkte man t o m skicka USA-trupp
upp för Volga.
Ryssland skulle underkastas samma ”öppna dörrens” politik som
tidigare gjort Kina till halvkoloni.
Nu gick det ju inte så. Ryssland reste sig och hon står än.
14
Visserligen är landet illa tilltygat. Vid Sovjetunionens upplösning
hamnade 25 miljoner ryssar utanför landets gränser. Idag tränar Nato
redan i Ukraina, Georgien och Baltikum. Tre miljoner rysktalande lever
instängda i enklaven Donbass och hotas mer eller mindre av
likvidering.
Dagens Ryssland är inte heller den politiska monolit som
Sovjetunionen var med en väldig potential av ideologiskt medvetna och
organiserade medborgare, beredda att gå i första ledet.

Var och en förstår att Ryssland minst av allt befinner sig i ett
expansionsskede och att hela bilden av en växande fara för ett
aggressivt Ryssland egentligen syftar till något helt annat, att skärpa
inringningen av Ryssland, genom ekonomisk isolering och sanktioner
och kapprustning utarma landet och sedan i första hand med politiska
medel – ännu en färgrevolution – säkra Ryssland för den västliga
hegemonin.

I den kampen menar jag att alla antiimperialister, oavsett vilka
barrikader vi stod på igår, måste visa en grundläggande solidaritet
med Rysslands motstånd mot hegemonisträvandena,

liksom med alla
andra stater och organisationer – exempelvis BRICS – som verkar för
en multipolär och mer rättvis värld.
Stefan Lindgren
(Tal Alvik 3/9 2017;
http://hem.bredband.net/b116035/arkiv/runato.htm
15
Noter
1 http://www.8dagar.com/2017/08/dn-ljuger-om-zapad-2017.html
2 http://www.nytimes.com/1998/05/02/opinion/foreign-affairs-now-aword-from-x.html?mcubz=3

3Om man betraktar relationerna Ryssland – Nato från Natos horisont så var
startpunkten Nato 1.0, det kalla krigets Nato, helt inriktat på att bekämpa
och innesluta ”ondskans axelmakter”, varav Sovjet var den främsta.
Sovjets upplösning blev signalen till ett Nato 2.0.
Det var ett Nato som i öppen strid med sin egen stadga gick utanför
medlemsstaternas territorium och uttryckligen ställde sig uppgiften att
försvara västvärldens ekonomiska intressen – ”globaliseringen” – på alla
kontinenter. Främsta exempel på den perioden blev interventionen på
Balkan; Afghanistankriget 2001 till idag, samt Natos operation på Afrikas
Horn som startade 2008 pågår ännu och syftar till att reda upp i det kaos
som skapades i Somalia av den USA-ledda interventionen 2006.
2010 förklarade Natos dåvarande generalsekreterare Anders Fogh
Rasmussen att tiden var kommen för Nato 3.0. Konflikten med Ryssland och
Natos militära uppbyggnad i öst prioriterades upp.- Dock kvarstod
alliansens globala uppgifter (Libyen 2011; från juli 2016 deltagande med
AWACS-plan över Syrien och Irak) inklusive cyberrymden. Se vidare denna
gedigna dokumentation från vänstern i EU-parlamentet: http://www.sabineloesing.de/kontext/controllers/document.php/73.d/7/7e77d8.pdf

4 https://missiontonato.mid.ru/web/nato-en/russia-nato-facts-and-myths
5 https://www.theguardian.com/world/2015/may/06/vladimir-putin-15-
ways-he-changed-russia-world.
6 Se ”Did the West Break Its Promise to Moscow?” av Uwe Klussmann,
Matthias Schepp och Klaus Wiegrefe, Der Spiegel (den 26 november 2009).
http://www.spiegel.de/international/world/nato-s-eastward-expansion-didthe-west-break-its-promise-to-moscow-a-663315.html
och

16

https://www.files.ethz.ch/isn/96687/00_Jun.pdf. Se även Tom Angelakis:
”Russian Elites Perceptions of Nato Expansion”, Institute of Strategic and
International Studies Briefing Paper #11 Studies maj 1997 samt Jevgenij
Primakov: ”Years in Big Politics” Moskva 1999, utdrag därur på
https://www.files.ethz.ch/isn/96687/00_Jun.pdf.
7 De första medlemmarna var USA, Kanada, Storbritannien, BeNeLux,
Danmark, Norge, Island, Frankrike, Italien, Portugal; 1952 tillkom Turkiet
och Grekland; 1955 BRD: 1982 Spanien (med förbehåll att dess armé inte
skulle delta i Natos militära operationer); 1999 Tjeckien, Ungern och Polen;
2000 Estland, Lettland, Litauen, Slovenien, Slovakien, Rumänien och
Bulgarien; 2009 Albanien och Kroatien; 2017 Montenegro
8 Sedan Sovjets sönderfall har USA mer och mer antagit rollen som
självutnämnd världspolis. Idag har USA baser över hela världen – vi vet inte
exakt hur många, 800 till 1 000, kanske fler. Amerikanska trupper finns i
över 130 länder och därutöver finns det militärdelegationer och en del
fördrag. Dess militär finns utplacerad i mer än 150 länder av 193 runt om i
världen. Över 160 000 USA-militärer arbetar utomlands varav 66 000 i
Europa; 80 000 i Östasien och Stillahavsområdet; 5 000 i Nordafrika,
sydvästra och södra Asien.
9 Nils Andersson: La Guerre et la Paix, entre réalité et utopie.
10 Carl Bildt fann det exempelvis lämpligt att jämföra Putin och Hitler och
Sydossetien med Sudetenland, en jämförelse som Hillary Clinton senare
övertog.
11 http://echr.coe.int/Documents/HUDOC_38263_08_Annexes_FRA.pdf.
12 OS-ceremonier, när stora delar av världens media är samlade på ett ställe,
är extremt farliga ögonblick i historien. Den blodiga kuppen i Kiev
genomfördes på näst sista dagen av OS i Sotji.
13 Magnitskij arbetade åt den amerikansk-brittiske finansmannen Bill
Browder, ironiskt nog sonson till det amerikanska kommunistpartiets
ordförande under andra världskriget Earl Browder. Browder d y:s specialitet
var att svärta ned statsägda företag på väg att privatiseras, för att sedan
överta dem och inkassera kursvinsten.’
17

På grundval av detta enskilda tragiska dödsfall
14
www.youtube.com%2Fwatch%3Fv%3DU2fYcHLouXY&usg=AFQjCNFYVJwvC
l8aU8-7F-QZ8KIsVHQPeA
15 Man glömmer ofta att krimbornas beslut 2014 hade ett långt förspel. 1991
hölls en folkomröstning på Krim där över 80% av väljarna deltog, varav
93,26% stödde ett återställande av Krim som en autonom republik i
Sovjetunionen. 5 maj 1992 deklarerade Krimparlamentet halvöns
självständighet förutsatt att en folkomröstning i augusti 1992 godkände
detta. 13 maj 1992 ogiltigförklarade det ukrainska parlamentet
Krimparlamentets självständighetsdeklaration och gav president Kravtjuk
rätt att använda alla nödvändiga medel för att stoppa Krims oberoende.
16 Artikel 1, avsnitt 2 i FN-stadgan lyder: ”Att mellan nationerna utveckla
vänskapliga förbindelser, grundade på aktning för principen om folkens lika
rättigheter och självbestämningsrätt samt vidtaga andra lämpliga åtgärder
för att befästa världsfreden.” På samma sätt föreskriver artikel I, avsnitt 1 i
den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,
ett bindande fördrag om mänskliga rättigheter, att ”alla folk har rätt till
självbestämmande. Med stöd av denna rätt får de fritt bestämma sin
politiska ställning och fritt fullfölja sin ekonomiska, sociala och kulturella
utveckling.”
17
http://comptroller.defense.gov/Portals/45/Documents/defbudget/fy2017/F
Y2017_ERI_J-Book.pdf
18 https://www.svd.se/40-000-soldater-fran-nato-ska-ova-runt-ostersjon
19 Som påpekas i EU-vänsterns dokumentation skulle det kosta 74-140
miljarder dollar att uppnå ALLA de millenniemål som FN uppställt (att
avskaffa den extrema fattigdomen i världen, erbjuda alla tillgång till
primärskola, bekämpa malaria, Hiv/aids och andra sjukdomar osv)..
http://www.sabineloesing.de/kontext/controllers/document.php/73.d/7/7e77d8.pdf

18

20 ria-novosti 15/8, https://www.sipri.org/sites/default/ files/Milexconstant-2015-USD.pdf

21 USA:s statskulden är på 20 biljoner dollar vilket är en större summa än
den årliga bruttonationalprodukten (För Ryssland är motsvarande siffror 150
miljarder dollar och 12 procent av BNP; Se
https://debtclock.tv/world/russia/).
USA:s kostnader för en rad projekt, bl.a. flygplanet F-35 och
hangarfartyget Gerald R Ford har skenat. Program har inställts, t ex jagaren
Zumwalt. Och kärnvapenstyrkorna kräver modernisering för 400 miljarder
dollar 2017-26, varav 267 miljarder dollar faller på försvarsbudgeten.
https://www.cbo.gov/sites/default/files/115th-congress-2017-
2018/reports/52401-nuclearcosts.pdf
22 http://www.8dagar.com/2017/08/dn-ljuger-om-zapad-2017.html
23 När USA inte målar upp Ryssland som ett globalt hot kan det ibland
ringaktande reducera s till en ”regional makt”, som man inte behöver bry sig
om (uteslutning ur G8 etc.). Men USA har aldrig kunnat svara på Putins
motfråga: ”Regional makt? Men i vilken region?”
24 1951: Vid segrarmakternas biträdande utrikesministerkonferens 1951
framförde Sovjets utrikesminister Gromyko att om Nato var riktad mot tysk
aggression skulle Sovjet vilja bli medlem, en anmärkning som publicerades i
Pravda.
I augusti 1952 talade Stalin med den franska ambassadören och
förklarade att om Nato var en fredlig allians då borde Sovjetunionen borde gå
med i den.
Detta var inte bara propaganda, konstaterar militärhistoriker Geoffrey
Roberts ”Det var också ett seriöst förslag, konstruerat för att göra kollektiv
säkerhet mer välsmakande för väst och öppna möjligheter till förhandlingar
som skulle kunna leda till alleuropeisk avspänning”, skriver han.24
1954: Natos bildande följdes med stigande oro av Sovjetunionen. När
västmakterna beslutade att godkänna Västtysklands återmilitarisering och
inträde i Nato (fullbordat 1955) svarade Sovjetunionen med flera initiativ.
19

– Man föreslog ett avtal om kollektiv säkerhet, framlagt vid en
utrikesministerkonferens i Berlin i januari-februari 1954.I det
sammanhanget föreslog man att Tyskland skulle återförenas och få en
neutral status.
– I en not till Nato ansökte sovjetunionen 31 mars 1954 om inträde i Nato.
Sovjet gick med på att USA skulle få vara med och bestämma över Europas
öden och Sovjet var berett diskutera ett Natomedlemskap förutsatt att Nato
”upphörde att vara en sluten allians av stater utan skulle vara öppen för
andra europeiska stater som, tillsammans med bildandet av ett effektivt
europeiskt säkerhetssystem, skulle vara av stor betydelse för främjandet av
universell fred”.
– 24 juli samma år riktade man ett förslag till alla europeiska stater och USA
om en gemensam konferens, med Kinas som observatörer.
I maj 1954 avvisade västmakterna förslaget med motiveringen att
Sovjetunionens medlemskap skulle vara”…Det är överflödigt att understryka
det absolut orealistiska i ett sådant förslag. Det strider mot själva
principerna som västmakterna bygger sitt försvars- och säkerhetssystem
på”.
När samtliga förslag avvisades från västsidan samlades östblocket till en
konferens i Warszawa i maj 1955 där Warszawapakten bildades.24
1991: Redan innan Jeltsin hade kommit till makten, när han bara var
president för den ryska socialistiska rådsrepubliken inom Sovjetunionen, 20
december 1991, skrev han ett brev till Nato och uttryckte Rysslands önskan
att ansluta sig till Nato.
Vid det första möte som Nato höll med f d Warszawapaktsländer
förklarade Sovjets sändebud, ambassadören i Belgien Nikolaj N
Afanasievskij, att hans land inte längre existerade och att alla referenser till
Sovjetunionen skulle strykas ur kommunikén. Som en utrikesminister
uttryckte det ”började mötet med 25 länder närvarande och slutade med 24”.
Formellt upphörde Sovjet att existera först 11 dagar senare.
20

Afanasievskij läste upp brevet från Jeltsin. Natos generalsekreterare
Manfred Wörner blev så tagen på sängen att han genast övertalade mötet att
Ryssland inte hade ansökt om medlemskap. ”Han bara väcker en fråga och
säger sedan att han betraktar det som ett långsiktigt mål”.
”Det innebär en risk för utspädning av Nato”, sa den belgiske
utrikesministern.
1997: När presidenterna Jeltsins och Clinton träffades i Helsingfors i mars
1997 gav Jeltsin sitt godkännande av Natos östutvidgning och frågan om
Rysslands Nato-medlemskap avfördes med en hänvisning till att Kina i
kategoriska ordalag avvisat en sådan lösning.
2000 och 2003: Situationen upprepades igen 2000 och 2003. I juni 2000
var Bill Clinton i Moskva Putin sa då att ”Ryssland antagligen borde
överväga att bli medlem i Nato”.
Clinton tittade på sin rådgivare Sandy Berger som ”plötsligt fann en
fluga på fönstret oerhört intressant”. Utrikesminister Madelaine Albright
stirrade ut i tomma intet-
Clinton räddade sig med ett något svävande svar: ”Varför inte? Jag tror
att det är möjligt.”
Putin upprepade frågan 2003, men fick lika liten reaktion.
25 ”Manifest destiny” (ung. det uppenbarade ödet) är ett begrepp som går
tillbaka på en artikel av en John O Sullivan 1845 som argumenterade för
annektering av de delar av Oregon som britterna fortfarande höll:
”And that claim is by the right of our manifest destiny to overspread
and to possess the whole of the continent which Providence has given us for
the development of the great experiment of liberty and federated selfgovernment
entrusted to us”.
Historikern Federick Jackson Turner talade om den ”rörliga gränsen”
(frontier). USA var inte ett geografiskt fixt begrepp och kunde i själva verket
omfatta hela Stilla havet, ansåg bl.a. historikern Brooks Adams vid Johns
Hopkins-universitetet. Jan Myrdal har behandlat detta.
21

26 Den franske konseljpresidenten Clemenceau skrev ”att tala med Wilson
var som att tala med Jesus Kristus”. Wilson, som såg sig som representant
för La volonté generale, förklarade bl.a. ”USA strävar inte efter att behärska
världen utan efter att tända ett ljus som världen aldrig förut skådat,
frihetens, principernas och rättvisans ljus”. (1914)
27 Edward Mandell House, född 26 juli 1858 i Houston, Texas, USA och död
28 mars 1938 i New York, USA, var en amerikansk diplomat och rådgivare åt
presidenterna Woodrow Wilson och Franklin D. Roosevelt. Han spelade en
central roll vid utarbetandet av villkoren för fredsavtalet som följde på första
världskriget. Han är känd som överste House, trots att han inte hade någon
militär bakgrund.
Överste House skrev i sin dagbok för 19 september 1918):
”… resten av världen kommer att leva mer fridfullt, om istället för ett
stort Ryssland kommer det att finnas fyra Ryssland i världen. Ett – Sibirien
och resten – det uppdelade europeiska Ryssland.”
Överste House som bröt med Wilson efter Versailles roade sig med att
skriva en roman, ”PHILIP DRU: ADMINISTRATOR. A STORY OF TOMORROW
1920 – 1935” där huvudpersonen Dru roar sig med att rita om världen.
”Japan och Kina skulle få hela Ostasien som sin inflytelsesfär och om
det roade dem att driva Ryssland tillbaka till Europa, skulle ingen ingripa”.
”Den stora giganten hade ännu inte gjort sig av med sina medeltida
metoder och sedvänjor… Ibland tänkte Dru i sina dagdrömmar på Ryssland i
dess storhet, folkets okunnighet och hopplöshet, och undrade när det skulle
befria sig. Det fanns, det visste han, mycket att göra för någon i detta despotiska land.”

intressant.se intressant.se information Sverige NATO Värdlandsavtal, Ryssland, neutralitet, politik, USA, fred krig, desinformation imperialism, EU