Oktoberrevolutionen 100 år Bra och dåligt?

Oktoberrevolutionen 100 år KP 171105Möte i Sundbyberg

Föredrag, underhållning till ära och minne av den stora socialistiska Oktoberrevolutionen för 100 år sedan.

Idag, söndag kl. 15:00 – 18:00

Allaktivitetshuset i Sundbyberg, Sturegatan

Arrangörer Kommunistiska Partiet (KP) och Sveriges kommunistiska parti (SKP)

Jag uppmanar alla med intresse för politik och historia att besöka detta möte och bilda sig en uppfattning eller testa den uppfattning man har.

Det finns verkligen olika uppfattningar om Oktoberrevolutionen i Ryssland som inleddes 7 november enligt den dåtida kalendern som tillämpades i tsarens Ryssland och som förelade händelser 13 dagar senare än i vår gregorianska kalender.

Jag kommer att behandla detta i 1-2 artiklar med start 7 november. Vill redan nämna att tidskriften Clarté har ett mycket bra nummer om Oktoberrevolutionen ”Hundraåringen som försvann”, som jag bl.a. kommer att använda mig av i kommande nummer:


Nr 3/2017 Hundraåringen som försvann
ETT TEMA OM RYSKA REVOLUTIONEN

Clarte nr 3 2017Clarte nr 3 2017

Här bara en kort introduktion och bakgrund inför dagens möte, som jag besöker som åhörare.

En vanlig uppfattning särskilt hos borgerliga och hos de som inte är så väl insatta i historien är att det handlar om en statskupp som la grunden till en katastrof med tiotals miljoner döda.

DN:s Rysslandsjournalist Anna Lena Laurén skriver ”Den 7 november är det 100 år sedan bolsjevikerna tog makten i Ryssland genom en statskupp. Då lades grunden till Sovjetunionen, världens mäktigaste totalitära samhälle. Antalet offer kan räknas i tiotals miljoner.” DN

Jag ska här bara kort behandla detta.

Statskupp?
Oktoberrevolutionen inleddes i Petrograd då upproriska under ledning av bolsjevikerna bland annat stormade Vinterpalatset och snart intog andra nyckelbyggnader för den provisoriska regeringen som kom till makten under februarirevolutionen 1917. Detta var bara upptakten till en revolution och inbördeskrig som pågick i 3 år. Uppror med trupp skedde av olika ryska generaler och över 10 stater i Europa och även trupp från USA intervenerade men blev besegrade av den snabbt uppsatta Röd armén som bestod av arbetare,bönder (befolkningsmajoriteten) och deserterade soldater. Hur skulle omvälvningen kunna segra utan starkt stöd för sovjeterna och omvälvning hos arbetarna, och mycket viktigt hos bönderna via vänsterflygeln hos socialrevolutionärerna som hade störst stöd bland bönderna.
Bolsjevikerna trodde fram till omkring 1919 att det skulle bli socialistiska revolutioner i de mer utvecklade kapitalistiska länderna. Men Spartakisterna i Tyskland och Kun Bela i Ungern blev besegrade i revolutionsförsök 1918. Man var tvungna att börja bygga socialismen efter revolutionen under mycket ogynnsamma förhållanden i ett efterblivet land.
* Däremot var omvälvningen mot folkvald president (fanns ej i Ryssland 1917) i Kiev 22/2 2014 en tydlig statskupp.
Media förtalar det förra och tiger om det andra. Vad kan vi lära av det?

* Antal dödade: Laurén skriver ”Antalet offer kan räknas i tiotals miljoner.” Det finns inga som helst belägg för detta. Däremot fanns stort motstånd hos främst borgerliga efter revolutionen. Men ledningen under Stalin genomförde brutala, i mitt tycke helt felaktiga utreningar främst 1937-38, då 700 000 människor avrättades enligt uppgifter i ryska arkiv. Forskare som Robert Conquest, har tvingats revidera tidigare mycket höga siffror framtagna på lösa boliner. Förtrycket och bristen på demokrati i dåvarande Sovjet kan delvis förklaras av historiken, nödvändigheten till snabb utveckling som enda socialistiska stat och då Sovjetunionen var tydligt utnämnt av Hitler till Tysklands huvudfienden. Men detta kan ändå inte accepteras. Socialism ska och kommer säkert att innebär ökad demokrati framöver.
Idag hörde jag i förbifarten (jag satt på motionscykeln i 10 minuter – 250 kcal bort) den liberale Olle Wästberg på TV anföra att 80 % av Sveriges invånare idag anser att de saknar politiskt inflytande idag. En tankeställare?

Medan utrensningarna 1937-38 dödade 700 000 människor (0,5 % av befolkningen), och andra utrensningar fler, så beräknas ”demokratiska” USA:s folkrättsvidriga krig efter Andra världskriget beräknas ha dödat 20 miljoner.
Media överdriver det förra och tiger mest om det andra. Säger det oss något?
(Och apropå Andra Världskriget låt mig påminna om ”Senatorn Harry Truman (därefter president) sa enligt en artikel i New York Times 1941 om andra världskriget – om vi ser att Tyskland vinner så borde vi hjälpa Ryssland och om Ryssland vinner så borde vi hjälpa Tyskland och på så sätt låta dem döda så många som möjligt.”) (Återkommer med exakt källa).

Sovjet industrialiseringSovjet industrialisering
Men en seriös skildring av Sovjets 1930-tal borde också beakta de stora ekonomiska framstegen till följd av den forcerade industrialiseringen, alfabetiseringen av de illitterata massorna, införandet av ålderspension, fri hälsovård, fri utbildning, daghem och rätt till arbete. Reformer för jämställdhet mellan könen genomfördes: 1917 infördes samma rättigheter på alla områden för kvinnor som för män. Skilsmässa och abort var tillåtet, arbete utom hemmet uppmuntrades och kvinnorna hade rätt till en egen sexualitet. Även om denna kvinnofrigörelse tonades ner under Stalin blev rätten till arbete och utbildning bestående.
I helhetsbilden måste nämnas både negativa och positiva konsekvenser av kollektiviseringen – mer längre fram.

Ja, hur skulle Sovjetunionen kunnat vara huvudkraften i besegrandet av nazismen om flera miljoner dödats?
Och trots 20 miljoner döda i Andra världskriget ändå bli världens andra stormakt?
Berlin färgRöda Armén hissar segerflaggan över Riksdagshuset i Berlin 1 maj 1945
Den som får den ekvationen att gå ihop måste ha en vidunderlig tro på socialismens överlägsenhet!

Bland Sovjetunionens skarpa kritiker idag finns ordföranden i Vänsterpartiet, anti-kommunisten Jonas Sjöstedt Jonas Sjöstedts grova kritik av Sovjetunionen, som fokuserar på att stödja Stefan Löfvéns nyliberala prokapitalistiska regering.
Hur kan någon socialist vara kvar i V?

i Andra om: ,
, , , , , , , , , , ,

  29 comments for “Oktoberrevolutionen 100 år Bra och dåligt?

  1. Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
    4 november, 2017 at 16:07

    Ska bara tillägga att talare i Stockholm är SKP:s ordförande Andreas Sörensen och KP:s Stockholmsordförande Johan Wiman.
    Revolutionen firas även i Göteborg. samma datum som ovan
    Kl 17.00-19.00
    Irakiska Kulturhuset.
    Arrangör; SKP, Iraks KP, Irans Tudeh parti.
    Malmö den 11/11 OBS! Datum – om en vecka!
    15.00
    Ystadsvägen 32
    Arrangör: SKP

    Jag försökte hitta det Kommunistiska Partiets firande i Göteborg och Malmö men jag kunde inte någon information om detta på deras hemsida.

    Fin målning! Någon som vet vem som målat den? Är den samtida med Majakovskij?

    • 4 november, 2017 at 16:21

      Tack för informationen. Vet inte vem som målat den.

  2. Korp
    4 november, 2017 at 19:28

    Revolutionen 1917 fortsätter vara en av de viktigaste händelserna i rysk historia.
    Februari-revolutionen 1917 tog den 200-åriga regimen av Romanoverna till sitt slut och avslutade den ryska monarkin för alltid. Kommunister skulle fortsätta att styra Ryssland i nästan 70 år.
    Varför skedde oktoberrevolutionen i november? Detta berodde på ett annat sätt att bestämma datum. Fram till 1918 använde Ryssland den juliska kalendern, som låg bakom den allmänt använda gregorianska kalendern med två veckor.
    År 1917 var det marxistiska partiet inte det mest populära eller inflytelserika i Ryssland, och februarirevolutionen tog dem med överraskning. Deras ledare, Vladimir Lenin, var i exil i Schweiz tillsammans med många andra kommunister. De återvände till moderlandet så snart som möjligt och började agera omedelbart.
    Bönderna, som utgjorde majoriteten av den ryska befolkningen, var missnöjda med regeringen. Arbetare led under skandalöst hårda arbetsförhållanden.
    Lenin, huvudpersonen för partiet var en hårt arbetande och orädd revolutionär. Han vann människornas hjärtan med sina tal och gjorde allt han kunde så att de kunde ta makten.
    Bortsett från Lenin fanns det många andra intressanta personligheter bland bolsjevikerna. Till exempel den hardcore revolutionära Leon Trotskij , som var lika viktig för partiet som Lenin år 1917.
    Några fakta om Trotskij, som föddes 1879 i Ukraina. Han var beläst, en strålande talare och kunde entusiasmera stora folkskaror.
    Efter bolsjevikernas maktövertagande blev han folkkommissarie för utrikesfrågor och spelade huvudrollen i fredsförhandlingarna med Tyskland 1918.
    Därefter blev han krigskommissarie och hans kontroll över Röda armén gav honom en stark position i statsapparaten.
    Lenins Sovjetunionen var en enpartistat där kommunistpartiet, och därmed Lenin, kontrollerade hela staten. Lenin dog 1924.
    Eftersom han skapat en toppstyrd struktur med sig själv högst upp, uppstod ett maktvakum efter hans död, och kommunistpartiet sökte efter en ersättare.
    Det uppenbara valet var den karismatiske Trotskij, Röda arméns skapare. Men Trotskij visade sig i praktiken vara en dålig politisk strateg. Han blev utmanövrerad av partiets sekreterare, Josef Stalin.
    Efter Lenins död åsidosattes Trotskij av Stalin. Det ledde till att han sparkades ut ur partiet 1927 och tvingades fly Sovjetunionen två år senare, anklagad för ­antisovjetisk verksamhet. Trotskij författade därefter flera verk som var kritiska mot Stalin och stalinismen innan en sovjetutbildad spansk agent ­mördade honom med en ishacka 1940 i Mexiko.

    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
      5 november, 2017 at 10:23

      Korp, visst var Sovjetunionen en enpartistat men de hade mer demokrati än alla andra länder vid den tiden. De hade arbetardemokrati. Demokratin gick alltså nerifrån och uppåt.
      Vi gör fel att bedöma Sovjetunionen mellan 1917-20 med vår tids mått av demokrati. Vi ska bedöma Sovjetunionen i förhållande till hur andra länders demokratier var utvecklade vid samma tidpunkt som omkring 1920.
      Utan revolutionen och Sovjetunionen – hur hade livet sett ut för världens arbetarklass då? Skulle vi haft demokrati i Sverige idag? Skulle arbetarklassen fått utbilda sig? Hade det inte varit en värld för de enormt ofantligt och få rika och en värld för de enormt ofantligt stora flertalet fattiga?
      Liberalerna och socialdemokraterna i Sverige har anammat socialismens idéer om en skola för alla. Sjukvården ska också vara gratis. Daghem till ett rimligt och överkomligt pris. Pensioner. Barnbidrag. Och med mera.
      Utan den ryska revolutionen hade vi inte haft allt det där – det är jag fullt övertygad om! Det eftersom efter kontrarevolutionen i Sovjetunionen i början 1990-talet har våra sociala rättigheter naggats rejält i kanterna.

      • 5 november, 2017 at 11:19

        Det är högst tveksamt om demokratin var särskilt bra i Sovjetunionen. Mitt intryck att det var tvärtom brister i bl.a. arbetardemokratin och då det gäller t.ex. yttrandefrihet som möjliggjorde framväxten av ett privilegierat skikt, och som medförde att omvälvningen 1991 mötte så begränsat motstånd.

        Situationen i Sovjetunioen 1917-20 var mycket besvärlig:inbördeskrig,krig från f.a. Tyskland, kontrarevolution av vita generaler, intervention av 13 stater, hungersnöd. Utan betydande folkligt stöd hade aldrig revolutionen segrat.

        Oktoberrevolutionen och uppkomst av Sovjetunionen ledde bl.a. till uppkomst av kommunistpartier och partier till vänster om socialdemokraterna efter 1917. Detta bidrog avgjort till demokratisering, till allmän rösträtt och till förbättring av arbetarnas situation i många andra länder, som i Sverige.
        Den svenska arbetrklassen har anledning att känna tacksamet för detta!
        Och vi alla för Sovjets seger över nazisterna!

        • Anders Persson
          5 november, 2017 at 12:58

          En sak som notoriskt glöms bort i historieskrivningen om ryska revolutionen 1917-22 var SPANSKA SJUKAN. Den härjade mellan mars 1918 och juni 1920 och lär i världsmåttstock ha tagit mellan 3-6% av befolkningen. I Ryssland uppskattas 3% ha avlidit vilket gör drygt 3 miljoner människor.

          De borgerligas tårar över den av Lenin upplösta konstituerande församlingen i november 1917 är enbart krokodiltårar. När det har passat borgerligheten har den icke rädts att göra desslikes (Finland augusti 1917, Chile september 1973 och Ryssland oktober 1993 för att ta några axplock).

        • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
          5 november, 2017 at 13:49

          Jag känner inte till något land där levnadsstandarden för arbetarklassen har höjts, där utbildningen för arbetarklassen har höjts, där sjukvården höjts, där barnomsorgen fanns utan att det har varit någon sorts demokrati.

          Det ‘privilegierade skiktet’ hade kanske en trea i en förort, kanske fick gå före i kön för att köpa bil, kanske köpa en datja, eller kolonilott.
          Så privilegierade var de. Vilket inte var mycket.
          Det fanns inga gömda bankkonto i något skatteparadis, typ Panama.

          Yttrandefrihet fanns. Nazistisk propaganda och pornografi var förbjuden. Sovjetunionen var mångkulturellt med många religioner. Men vissa sekter var förbjudna, t ex Jehovas Vittne.

  3. Anders Persson
    5 november, 2017 at 03:19

    På Knut Lindelöfs ”broderliga” sajt kör jag sedan i vintras en serie om ryska revolutionen. Den har nu kommit fram till avsnitt 37 som handlar om ännu ett av den borgerligt sinnade ”provisoriska regeringens” politiska självmål, nämligen den militära offensiven i juni 1917 https://www.lindelof.nu/1917-nr-37-kerenskijs-offensiv/ En av de teser jag driver är att frågan om kriget var den avgörande politiska frågan detta år i Ryssland, samt att bolsjevikerna hade lika mycket fördelar av de missbedömningar som deras politiska motståndaere gjorde än deras egen agitation. Dessutom hade Lenin och bolsjevikerna ofta ren tur!

  4. Anders Persson
    5 november, 2017 at 13:19

    Det som är det fina med Anna-Lena Laurén är att man kan alltid läsa henne med behållning även om man inte håller med henne om allt. I min mening ger hon den bästa och mest realitiska bilden av dagens Ryssland och icke minst av ryssarna. De uppfattningar och kunskaper hon förmedlar är i stort sett vad den gemene ryssen anser, och är en oumbärlig kunskapskälla för dem som vill ha kontakt med dagens Ryssland utan att bo där. Detta gäller också en artikel som denna https://www.dn.se/arkiv/varlden/i-dag-tiger-ryssland-ihjal-sin-revolution/ eller denna https://www.dn.se/kultur-noje/catherine-merridale-lenin-var-helt-skrupelfri/ Bägge läsvärda. I förbigående kan jag meddela att den gamle Molotov skrev i sina memoarer att Lenin var en mycket hårdare människa än Stalin. Den senare gillade ju att leka med barn, lyssna på musik och hade humor.

    • 5 november, 2017 at 13:27

      Hon inleder sin artikel med två oseriösa allvarliga felaktigheter utan källor eller försök till faktabeläggande: Oktoberrevolutionen som statskupp och påståenden om tiotals miljoner döda. Uppvägs inte av hennes rapport i övrigt. Fast DN:s ledare av Gunnar Jonsson och Erik Helmerson var värre.

  5. 5 november, 2017 at 13:31

    Jag noterar att siffran 0,5 % motsvaras av den ungefärliga mängd psykopater som finns. Så det är mycket möjligt att det var en övervägande andel psykopater som avrättades kvickt av revolutionen efter 1917, även om många helt säkert enbart var mentalt i klorna på psykopater.

    Vi som mentalt friska tycker naturligtvis att avrättningar är helt förskräckliga, även när Lenin står som ansvarig för dem, men man bör kanske samtidigt fråga sig hur många människor, samt vilken typ av människor som hade dött eller vilket lidande som hade åsamkats dem i fall dessa andra individer inte hade avrättats?

    Hade psykopaterna annars kunnat ha manipulera sig fria genom ett naivt folks förlåtande godtrogenhet och sedan kunnat åsamka en värre skada? Man kan även fråga sig vilket liv som dessa människor då, ev. ständigt inspärrade lidandes i celler, skulle haft annars? Resonemanget leder till det välkända s.k. Spårvagnsproblemet.

    Det kan naturligtvis vara svårt att avgöra så här i efterhand, men kanske inte helt omöjligt ifall man studerar gamla dokument, vilket naturligtvis skulle vara av största intresse.

    Det mest intressanta är naturligtvis vilka som avrättades och varför? Jag spekulerar men antar att folkdomstolar, eller liknande, var inblandade och att avrättningarna berodde på olika brott mot folket som det vittnades om vid dessa tillfällen.

    Men helt evident är ändå att avrättning ändå rör sig om en mycket snabb död, eller ev. ett mycket kort lidande för individerna, jämfört med den långa tortyr och det långa lidande som psykopaterna och politikeradeln ofta åsamkat folken under århundraden och årtusenden, i olika former av hårt arbete, lemlästande krig och förnedrande underkastelse.

    Kanske vi idag tillsammans enkelt hade kunnat ge psykopaterna och politikeradeln en lång skön vila på väl avskild mental institution eller rentutav hjälpa dem att, på ett tryggt sätt för oss andra, lyckas med bättre uppgifter och på så sätt få ett betydligt bättre eftermäle än ex. psykopaten och förloraren Henry Kissinger, som för alltid kommer tillhöra massmördarnas klandervärda gäng, då han beordrat urskiljningslösa mord, ex. vid bombningarna av Hanoi, men även inriktat sig på hederliga rakryggade människor, ex. bevisligen i Chile, obevisligen sannolikt i Sverige genom Arla gryning mot Olof Palme, sannolikt i syfte för att gynna det vidriga imperialistiska monopolkapitalet, Israel-lobbyn och Rothchild-sionismens fortsatta brott mot mänskligheten som syns tydligt för den som har ögonen öppna och vill se vad som pågår. Det är inte folkviljan som styr USA … än … men kanske efter nästa val?

    • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
      5 november, 2017 at 15:53

      Vi som mentalt friska …?
      Om man skulle följa ditt resonemang så skulle det inte bli många människor kvar. Man kan inte döda människor, vars enda brott är att andra människor anser dom att vara potentiella mördare någon gång i framtiden.

  6. Anders Persson
    5 november, 2017 at 17:54

    Anders, med all respekt, som man säger i England, men din inställning är att man bara kan ta åt sig skrivna texter som är helt igenom ”korrekta”. Det är vad jag kallar en ”Pravda”-inställning och den är tyvärr en gammal sjukdom inom vänstern. Anna-Lena Lauréns styrka är hennes ärlighet, hon skriver om vad hon ser och hör, och det gör hon bra och är en viktig kunskapskälla för livet i dagens Ryssland. Men någon expert på ryska revolutionen har hon aldrig gjort anspråk på att vara och hennes kommentarer i förbigående får bedömas därefter. Detsamma gäller förresten vad du skriver http://jinge.se/allmant/vad-ar-det-for-fel-pa-smhi.htm

    • 5 november, 2017 at 19:19

      Nej, jag kanske uttryckte mig för kategoriskt. Jag brukar läsa hennes artiklar och det ger en del. Men så svagt av henne att skriva att revolutionen var en statskupp. Om hon är ärligt är svårt att bedöma. Varför skriver hon att tiotals miljoner dog (inget antyder att hon avser Andra Världskriget). Du åberopar en artikel från 2005 av min företrädare på bloggen. Att korrekt (?) återge samtal med en del människor är inte så väldigt svårt. Och jag kritiserar inte den delen.

      • Anders Persson
        5 november, 2017 at 19:37

        Vad jag menar är att vi måste se till vad som är huvudsidan i rapporteringen. Och kolla olika reportage. Problemet med svensk nyhetsrapportering är inte att den innehåller fel, utan att det är ungefär samma fel i alla rapporterna. Sedan ska man komma ihåg att A-L nog inte bryr sig så mycket om vad man tycker i Sverige, men hon skulle nog akta sig noga för att falla in i en svensk jargong och därmed få dåligt anseende i sitt hemland!

        • ERIK
          6 november, 2017 at 10:30

          A-L var bättre när hon skrev i SvD. Hon har i viss mån anpassat sig till DN:s rabiata agenda. Alltför långt kan hon inte gå med tanke på att då blir artiklarna omöjliga för publicering i Hufvudstadsbladet.

          • Kerstin Stigsson, medlem i Sveriges Kommunistiska Parti
            6 november, 2017 at 10:57

            Är det så att journalister och reportrar anpassar (sina åsikter) sig till den tidning (och dess ägare) dom skriver för? Vad hände med den egna åsikten? Och journalistens yttrandefrihet? Kan en journalist göra ett socialistiskt reportage t ex från en förort för en borgerlig tidning? Eller tystas journalisten ner på grund av tidningsägarnas åsikter?

            • ERIK
              6 november, 2017 at 12:36

              95 % av alla journalister går med strömmen, få går emot. De känner vad redaktionen/ägarna inte vill ha, dvs det som strider mot den bild av världen vi ska matas med. Svenska medier serverar en extremt enhetlig bild. Medier i UK, Tyskland och USA kan tillåta sig att obekväma fakta kommer fram i reportage eller intervjuer även om det är på marginalen. Att anti-Putin demonstranterna i Moskva igår var sammankallade av högerextremister måste vi gå till utländska medier för att bli upplysta om. Den 14:e oktober demonstrerade 20 000 nazister/högerextremister i Kiev. Inte en rad. Maria Person Lövgren nämner varje liten händelse som bekräftar den anti-ryska bilden vi serveras.

              SvT:s UG gjorde stor sak av att USAs handelsminister bedriver handel med Ryssland. Rätt så men varför nämnde svenska medier inte att Joe Bidens hätska utfall mot Nord Stream ll bottnade i att sonen samtidigt har intressen i Ukraina. Intressen som gynnas av att Nord Stream inte blir av.

            • arbetarklass
              6 november, 2017 at 15:28

              Gå till dig själv.
              Det fungerar precis likadant som på eran egen tidning Riktpunkt.
              Media är propagandakanaler för en viss åsikt.
              Undantaget är sådan media, magasin och liknande, som produceras för så många som möjligt utan tanke på särskild målgrupp.
              Tidningen Focus kan vara ett sådant exempel.

              • 6 november, 2017 at 16:51

                ”media, magasin och liknande, som produceras för så många som möjligt utan tanke på särskild målgrupp” är ofta propagandainriktade också. De har som regel en attityd som att ”kapitalismen med sina brister är bäst, Ryssland har många stora fel, men det överdrivs kanske ibland. Assad måste vara en ganska gräslig och grym diktator och han måste bort. USA har gjort sina fel i Mellanöstern men de vill stärka demokratin och bekämpar i alla fall terrorism.” Kan man inte kalla detta för ”propagandakanaler för en viss åsikt.”
                Varför inte Focus då??

                • arbetarklass
                  6 november, 2017 at 19:59

                  Jag tror jag förstår vad du menar och kanske en ”medelväg” som ska passa så många som möjligt också är en särskild åsikt?

                  Nu läser jag inte Focus så ofta men det har hänt jag tittat in på den sajten och tycker den känns ganska behaglig att läsa utan att vara provokativ åt något håll. Men det är som sagt min åsikt och du kanske tycker helt annorlunda?

  7. 5 november, 2017 at 19:23

    Kan rapportera om ett mycket bra möte med ett hundratal deltagare. 18 programpunkter under drygt 3 timmar. Musik med piano, kornett och cordeon och fin sång bland andra. Jag noterade att talen av Johan Wiman, ordförande KP-Stockholm, och av Andreas Sörensen, ordförande i SKP var bra – och att de nog kunde ha hållit varandras tal. Samsynen är stor. Varför inte slå ihop KP+SKP?

  8. Bucharin
    5 november, 2017 at 21:39

    Revolutionen mot autokratin i februari var antagligen oundviklig, men bolsjevikernas kupp i november kvalar in som en av 1900talets största katastrofer. Eftersom den är ett historiskt faktum får alla förhålla sig till den.

    Sovjetunionens utveckling är det viktigaste skälet till socialismens grundmurade impopularitet. Dagens vänster är bakåtsträvande miljöpartister med en annan religion än den ”historiska materialismens dialektik”. Nu gäller den genuspolitiska klimathysterin, det är den som kräver onödiga uppoffringar, demokratins upphävande och universitetens underkastelse.

    • 5 november, 2017 at 23:06

      Ja, att av en del av Sovjets ledning ledde utvecklingen mot kapitalismen, med katastrofala följder. Man skulle i stället genomfört reformer i demokratisk anda. En viktig orsak till Sovjets impopularitet är den väldiga desinformationen om Sovjet som kapitalismen bedrev och bedriver.

      Men någon statskupp var det inte. Det framgår av historiska fakta. Här fanns stort folkligt stöd Man hade inte segrat annars, i kamp mot olika vita generaler och soldater från fler än 10 stater. Mer kommer i artikeln om Oktoberrevolutionen tidigt i morgon.

      Flera opinionsundersökningar visar att en stor del av befolkningen i Ryssland är positiva till Sovjetunionen. Hittar ej den senaste men här från 2013. Vill ryssarna ha tillbaka socialismen?

      • Bucharin
        6 november, 2017 at 16:50

        Ingen del av sovjetunionens ledning ledde arbetet för återgång till kapitalismen, men socialismen producerade inte mat nog, så den rasade följdaktligen ihop av sig själv. Sovjetunionens sammanbrott var ingen konspiration. Ingen behövde bedriva någon propaganda mot socialismen, den ger sig själv dåligt rykte omedelbart.

        Bolsjevikkuppen i november 1917 var en minoritets kupp, den förde krig mot resten av landet. Bolsjevikerna förbjöd alla partier utom sig själva på bara något år, och uppträdde som om de hade folkets stöd.

        • 6 november, 2017 at 19:35

          Sovjet utvecklades snabbt till världens andra supermakt från ett mycket dåligt utgångsläge, kriget mot nazismen som Sovjet främst vann åt oss alla och 20 milj döda i kriget. Den fina tillväxten avtog under 1980-talet och en felaktig politik utvecklades som bidrog till sammanbrottet av Sovjetunionen.

          Det var ingen kupp 1917 – granska och ta till dig fakta

          • Peter Grafström
            8 november, 2017 at 00:17

            Tsarryssland hade före WWI en mkt positiv utveckling (trots att Britterna lyckades manipulera fram Japankriget) vilket var en av orsakerna till att angloamerikanerna finansierade ‘revolutionen’ med flera av sina agenter och diplomater inblandade. Ett antal företrädare för Wall street kom in under täckmantel av Röda Korset som dom hade mutat. I officiella handlingar från 1919 återgivande yttranden i Usas kongress sägs det att det är bra att stödja Bolshevismen för att det kommer att göra Ryssland mindre konkurrenskraftigt. ‘Vi vill väl inte ha en kapitalistisk konkurrent där’.
            Både Stolypin och Sergei Witte, dugliga reformatörer dog under de oroliga åren före WWI. Det finns starka misstankar om att det inte var naturliga orsaker. Rasputin som sökte mäkla separatfred med Tyskland fick den troligen dödande ‘kontrollskjutningen’ genom huvudet av den Brittiske agenten Oswald Reynor. Britterna använde även en dubbelgångare till Rasputin för att framställa komprometterande bilder vilka bidragit till västpropagandans uppfattning om Rasputin.
            För dig måste det vara paradoxalt att Britterna 1916 motverkade en sån separatfred, men 1917 gjorde tvärtom. Varför, jo därför att Usa då fanns med i kriget. Och Britterna stack då från västfronten med 1,5 miljoner för att besätta oljekällor i MÖ.
            Tsarryssland hade världens snabbaste industriella tillväxt(men från en låg nivå) Världens största oljeproduktion. Tsarryssland, Sovjetunionen och det nuvarande Ryssland hatades av samma orsak: dom är en icke undergiven konkurrent.
            Här finns en serie artiklar med tillförlitliga källor.
            https://firstworldwarhiddenhistory.wordpress.com/2017/10/17/the-rape-of-russia-1-out-with-the-old-order/
            Och Oleg Platonov är en viktig källa trots att han är kristen och kritiserar judarna. Honom kan du inte bortse från om du följer din egen uppfattning om att söka fakta. Mycket utförligt om frimurarna och ‘revolutionen’
            Här syns hans ryska texter
            https://aldebaran.ru/author/anatolevich_platonov_oleg/
            http://lib.ru/PLATONOWO/
            Där går att ladda ner. Html är bäst om man vill använda översättning.

  9. Korp
    6 november, 2017 at 14:26

    Vad är och vart går Sovjetunionen? Leo Trotskij Den förrådda revolutionen

    http://www.marxistarkiv.se/klassiker/trotskij/forradda_revolutionen.pdf

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*